Hur Bibeln har blivit tillgänglig för oss — Del 3

BURMA år 1824 — polismännen i kungens tjänst har just sökt igenom Adoniram och Ann Judsons missionärshem och tagit med sig allt som de trodde var av värde. Men de har missat det värdefullaste — ett översatt manuskript till Bibeln. Ann hade i hemlighet grävt ner det under huset. Adoniram, som hade gjort översättningen, ligger kedjad i ett fängelse fullt med myggor, anklagad för att vara spion. Nu finns det risk för att fukten förstör manuskriptet. Hur kan det räddas? Ann stoppar in det i en kudde som hon syr igen, och sedan lämnar hon denna hårda kudde till sin man i fängelset. Den bevaras, och dess innehåll blir så en del av den första burmesiska bibeln.

Bibeln har historien igenom varit inblandad i många liknande händelser. I ett par tidigare nummer har vi gått igenom hur Bibeln har översatts och spridits från den tid då den skrevs och fram till början av 1600-talet. Vad har hänt med Bibeln sedan dess och fram till vår tid? Skulle den någonsin bli tillgänglig för alla människor? Vilken roll har Sällskapet Vakttornet spelat?

Missionärer och bibelsällskap

Under 1600- och 1700-talen blev det i många länder allt vanligare att människor läste Bibeln. I synnerhet i England påverkades människor djupt av Bibeln under den här perioden. Praktiskt taget alla i landet, från kungen till bonddrängen, lät sina tankar kretsa kring Bibelns berättelser och läror. Men Bibelns inflytande sträckte sig längre. England var vid den tiden en sjöfarande nation och en stor handels- och kolonialmakt, och en del engelsmän tog med sig exemplar av Bibeln på sina resor. Detta lade grunden till ett ökat intresse för Bibeln.

Mot slutet av 1700-talet fick Bibeln några i England att tänka på människorna i de avlägsna delarna av det brittiska imperiet och deras andliga behov. Men detta intresse delades inte av alla. Många präster och kyrkomedlemmar trodde på predestinationsläran och ansåg därför att det var Guds vilja att somliga människor inte skulle bli frälsta. När den blivande missionären William Carey höll ett lidelsefullt tal för att få stöd och hjälp att åka till Indien, ropade någon skarpt tillrättavisande: ”Gå och sätt dig, unge man; när Gud vill omvända hedningarna, kommer han att göra det utan din hjälp!” Trots detta seglade Carey i väg till Indien år 1793. Han lyckades så småningom översätta hela Bibeln eller delar av den till 35 indiska språk.

Missionärerna insåg att deras främsta redskap var Bibeln på lokalbefolkningens språk. Men vilka skulle kunna tillhandahålla biblar? Intressant nog var det en 16-årig flicka från Wales, Mary Jones, som sig själv ovetande satte i gång en rörelse som skulle komma att sprida biblar runt hela världen. År 1800 gick Mary barfota fyra mil för att köpa en bibel på walesiska av en präst. Mary hade sparat pengar i sex år, och när hon fick veta att alla biblarna hade sålts, blev hon mycket ledsen och grät. Prästen blev djupt rörd och gav Mary en av sina egna biblar.

Efter den här händelsen tänkte prästen på de många andra människor som behövde en bibel, och han tog upp det här problemet med några vänner i London. Resultatet blev att det år 1804 bildades ett bibelsällskap — British and Foreign Bible Society. Dess föresats var enkel: Att förse människor med billiga biblar på deras eget språk, tryckta ”utan noter eller kommentarer”. Bibelsällskapets grundare hoppades att de genom att ta bort alla kommentarer i marginalerna skulle undvika läromässiga tvister. Men det hände flera gånger att man inom bibelsällskapet hade skilda meningar om apokryferna, dopet (om det skulle ske genom nedsänkning eller inte) och treenighetsläran.

Den första entusiasmen spred sig snabbt, och år 1813 hade andra bibelsällskap bildats i Tyskland, Nederländerna, Danmark och Ryssland. Med tiden bildades det bibelsällskap också i andra länder. När de första bibelsällskapen formulerade sina mål, tänkte de att största delen av världens befolkning talade bara några få stora språk. De kunde inte drömma om att det rörde sig om tusentals språk! Det fanns relativt få översättare som var så insatta i hebreiska och grekiska att de kunde översätta Bibeln direkt till ett modernt språk. När översättare som var understödda av British and Foreign Bible Society började översätta Bibeln, grundade de därför mycket ofta sin översättning på den engelska King James Version.

En av översättarnas prövningar

Bibeln innehåller till stor del berättelser och liknelser grundade på vardagliga händelser och erfarenheter. Detta gör att Bibeln är lättare att översätta än om den skulle ha varit skriven i abstrakta filosofiska termer. Men missionärernas första översättningar innehöll, som man redan i förväg kunde räkna ut, ibland förvirrande eller humoristiska ordalydelser. En översättning gav människor i en viss del av Indien tanken att Gud är en blåfärgad varelse. Det ord som användes för ”himmelsk” i uttrycket ”himmelsk Fader” betydde ”ha himlens [dvs. den bokstavliga himlens] färg”!

Adoniram Judson skrev år 1819 angående vilka problem en översättare ställs inför: ”När vi lär oss ett språk som talas av ett folk på andra sidan jorden ... vars språkregler ... är helt nya, ett språk vars bokstäver och ord fullständigt skiljer sig från bokstäverna och orden i alla språk som vi tidigare stött på och när vi inte har något lexikon eller någon tolk och först måste lära oss något av språket innan vi alls kan ha någon nytta av en infödd lärare — det innebär mycket arbete!” Och det arbete som sådana översättare som Judson utförde har i hög grad gjort Bibeln mer tillgänglig för människor. — Se diagrammet på sidan 12.

Ann Judson hjälpte sin man med den svåra uppgiften att översätta. Men paret Judson ställdes inte bara inför prövningar när det gällde själva översättandet. När polismännen i kungens tjänst drog i väg med Adoniram till fängelset, väntade Ann barn. I tjugoen månader vände hon sig till de fientligt sinnade myndigheterna och vädjade modigt om nåd för sin mans räkning. Denna svåra prövning och sjukdom tog hårt på henne. Inte långt efter det att Adoniram hade frigivits ur fängelset dog hans modiga hustru och deras lilla dotter i feber. Adoniram var förtvivlad. Men han vände sig till Gud för att få styrka och fortsatte att översätta Bibeln. Han blev klar med sin översättning av Bibeln till burmesiska år 1835. Under tiden uppstod andra problem och svårigheter när det gällde Bibeln.

Stridigheter runt Bibeln

Under 1800-talet förekom det många sociala och politiska stridigheter, där Bibeln ibland spelade en central roll. Vi kan ta ett exempel. Trots att det ryska bibelsällskapet började sin verksamhet under beskydd av tsaren och den ryska ortodoxa kyrkan, blev det med tiden så att de upplöste och förbjöd det. (Tusentals biblar hade redan bränts omkring ett år tidigare av motståndare till detta bibelsällskap.) De ortodoxa prästerna sökte nu nitiskt sätta stopp för det som de första kristna så entusiastiskt hade börjat med — att sprida Bibeln vitt och brett. De ortodoxa ledarna på 1800-talet menade att Bibeln utgjorde ett hot mot både kyrkans och statens myndighet. Ironiskt nog kom den politiska revolutionära rörelse som uppstod att betrakta Bibeln snarare som ett kyrkans och statens vapen för att hålla massorna i underdånighet än som ett hot mot myndigheterna. Bibeln angreps således från båda sidor!

Under åren som därpå följde fick man också i ökad omfattning bevittna ”intellektuella” angrepp på Bibeln. År 1831 seglade Charles Darwin i väg på den expedition som ledde till att han lade fram sin evolutionsteori. År 1848 gav Marx och Engels ut Kommunistiska manifestet, i vilket de utmålade kristendomen som ett redskap till att förtrycka människor. Under den här perioden ifrågasatte också den högre bibelkritiken Bibelns äkthet och de bibliska personernas historiska verklighet — den ifrågasatte till och med Jesus som historisk person! Men några tänkande människor insåg bedrägligheten i de teorier som förkastade Gud och Bibeln, och de sökte att på vetenskaplig väg bevisa Bibelns tillförlitlighet. En av dessa var Constantin von Tischendorf, en begåvad tysk språkforskare.

Upptäckter bidrar till att fastställa bibeltexten

Tischendorf reste genom Mellersta Östern i sitt sökande efter gamla bibelhandskrifter — i hopp om att med absolut säkerhet kunna fastställa den ursprungliga bibeltexten. År 1859, dvs. samma år som Darwin gav ut boken Om arternas uppkomst, fann Tischendorf i ett kloster vid foten av berget Sinai vad som var den äldsta kända fullständiga avskriften av de kristna grekiska skrifterna. Den är känd som Codex Sinaiticus, och den skrevs troligen omkring 50 år innan Hieronymus fullbordade den latinska Vulgata. Ännu i denna dag förs debatter om huruvida det var riktigt av Tischendorf att föra bort dessa handskrifter från klostret eller inte, men i vilket fall som helst gav han ut dem och gjorde dem på så sätt tillgängliga för forskare.a

Eftersom Codex Sinaiticus var bland de äldsta handskrifter man funnit på originalspråken, uppenbarade den att de grekiska skrifterna i allt väsentligt hade bevarats oförändrade. Den hjälpte också forskare att upptäcka vilka fel som hade smugit sig in i senare handskrifter. Som exempel kan vi nämna 1 Timoteus 3:16, där det talas om Jesus. Enligt Codex Sinaiticus lyder den versen: ”Han gjordes uppenbar i köttet.” De flesta då kända handskrifterna hade här en förkortad form för ”Gud” i stället för ”han”, vilket berodde på att man hade gjort en smärre ändring i det grekiska ordet för ”han”. Codex Sinaiticus hade emellertid skrivits många år innan någon av dessa grekiska handskrifter där det stod ”Gud” hade skrivits. På så sätt upptäckte man att texten längre fram hade förvanskats, uppenbarligen för att stödja treenighetsläran.

Sedan Tischendorfs tid har man funnit fler handskrifter. I dag känner man till sammanlagt omkring 6.000 handskrifter till de hebreiska skrifterna och över 13.000 till de grekiska skrifterna. Ett jämförande studium av dessa har resulterat i en text på originalspråken som man kan lita på helt och fullt. Som bibelforskaren F. F. Bruce uttryckte det: ”Textvarianter ... påverkar inga frågor som rör historiska fakta eller den kristna tron och utövandet av den.” Hur kan den ökade kunskap som har blivit resultatet av att Bibeln har fortsatt att översättas till många fler språk vara till nytta för människor?

Sällskapet Vakttornet och Bibeln

År 1881 bildade en liten grupp uppriktiga bibelforskare, som också undervisade i Bibeln, ett sällskap som längre fram blev känt som Watch Tower Bible and Tract Society. Först spred de biblar som andra bibelsällskap hade framställt, däribland Tischendorfs utgåva av de grekiska skrifterna. Men år 1890 började de själva ge ut biblar genom att finansiera den första av ett antal bibelutgåvor. År 1926 började Sällskapet Vakttornet trycka biblar på sina egna pressar. Men behovet av en mera modern bibelöversättning blev allt tydligare. Skulle den kunskap som vunnits genom upptäckter och forskning under det föregående århundradet kunna användas till att få fram en lättförståelig bibelöversättning, som alla hade råd att skaffa sig? Med detta som mål började år 1946 några som var förbundna med Sällskapet Vakttornet att göra en ny översättning av Bibeln.

En översättning — många språk

En översättningskommitté bestående av erfarna, smorda kristna organiserades för att göra en bibelöversättning till engelska, New World Translation of the Holy Scriptures. Den gavs ut i sex band från år 1950 till år 1960, och man gav först ut de kristna grekiska skrifterna. Sedan år 1963 har den översatts till ytterligare 27 språk, och fler är på gång. Målsättningarna har varit desamma som för engelska. Översättningen bör för det första vara exakt och hålla sig så nära tankarna i den hebreiska och grekiska grundtexten som möjligt. Innebörden får inte vinklas för att överensstämma med en viss trosuppfattning. För det andra bör översättningen vara konsekvent, dvs. varje viktigare ord i grundtexten bör genomgående återges med samma ord så långt sammanhanget rimligen tillåter det. På det sättet kan läsaren se hur bibelskribenterna använde vissa speciella ord. För det tredje bör översättningen vara så ordagrann som möjligt utan att fördunkla innebörden. Genom en ordagrann översättning kan läsaren komma närmare grundspråkens särprägel och det sätt på vilket människor som talade dessa språk tänkte. Och för det fjärde bör den vara lätt för vanliga människor att läsa och förstå.

Genom att Nya Världens översättning på engelska är så ordagrann är den relativt lätt att översätta till andra språk. I detta arbete använder nu Sällskapet Vakttornets översättargrupper ett avancerat dataprogram som gör att deras arbete kan påskyndas och bli mera exakt. Detta program hjälper översättarna att sammanställa listor över de viktigare orden och deras motsvarigheter i målspråket. Det hjälper dem också att studera hur varje hebreiskt respektive grekiskt ord i Bibeln har återgetts på engelska.

Att översätta från engelska i stället för att översätta direkt från hebreiska och grekiska har flera viktiga fördelar. Förutom att det går fortare kan uttrycken bli mer enhetligt översatta på alla språk. Hur kan det komma sig? Det beror på att det är mycket lättare att göra en exakt översättning från ett modernt språk till ett annat än att göra det från ett forntida språk till ett modernt. Det är ju så när det gäller moderna språk att översättarna kan konsultera någon som har det aktuella språket som sitt modersmål, om de behöver hjälp, men det kan de inte göra när det gäller språk som talades för tusentals år sedan.

Goda nyheter för alla nationer

Mycket mer skulle kunna skrivas om de beslutsamma män och kvinnor som har hjälpt till med att göra Bibeln till den absolut mest spridda och lästa boken på jorden. Under århundradens lopp har åtminstone fyra miljarder exemplar av hela Bibeln eller delar av den tryckts på mer än två tusen språk, vilka talas av drygt 90 procent av världens befolkning!

Bibeln har förutsagt att det skall ske ett världsomfattande förkunnande av Guds kungarike i vår tid. Jehova Gud har därför klart och tydligt väglett människor till att nu göra Bibeln tillgänglig för nästan alla människor. (Matteus 13:47, 48; 24:14) Orädda bibelöversättare och orädda utgivare av Bibeln i det flydda riskerade allt för att ge oss Guds ord — den enda källan till andligt ljus i en moraliskt förmörkad värld. Låt deras exempel få dig att läsa, leva efter och dela med dig av det ordet med samma övertygelse som de hade. Ja, dra varje dag full nytta av Bibeln, en bok som du verkligen kan lita på. — Jesaja 40:6–8.

[Fotnoter]

[Tabell på sidan 12]

Antalet bibelöversättningar ökar

(För formaterad text, se publikationen)

Antal

språk

1 Judar börjar översätta de hebreiska skrifterna

till grekiska (omkring år 280 f.v.t.)

81 British and Foreign Bible Society grundat år 1804

Beräknat antal språk efter år

522

1900

600

700

800

900

1.049

1950

1.100

1.200

1.300

1.471

1970

2.123

1996

2.200

2.300

2.400

[Bildkälla]

Källor: Christianity Today, United Bible Society

[Bildkälla på sidan 9]

Mountain High Maps® Copyright © 1995 Digital Wisdom, Inc.

[Bild på sidan 8]

Judson binds och släpas bort

[Bildkälla]

Utdrag ur Jesse Pages bok Judson the Hero of Burma

[Bilder på sidan 10]

Tischendorf räddade en värdefull handskrift i detta kloster vid foten av berget Sinai

[Bildkälla]

Pictorial Archive (Near Eastern History) Est.