Frågor från läsekretsen

Ibland händer det att Jehovas vittnen blir erbjudna ett arbete som gäller religiösa byggnader eller religiös egendom. Hur bör man enligt Bibeln betrakta ett sådant arbete?

Den frågan kan kristna, som uppriktigt önskar tillämpa det som sägs i 1 Timoteus 5:8 om vikten av att materiellt sörja för sitt hushåll, ställas inför. Även om de kristna verkligen bör följa det rådet, rättfärdigar det inte att de tar vad slags arbete som helst. De kristna inser att de också måste beakta andra principer i Guds ord. En mans önskan att försörja sin familj skulle exempelvis inte rättfärdiga att han överträdde vad Bibeln säger om omoraliskhet och mord. (Jämför 1 Moseboken 39:4–9; Jesaja 2:4; Johannes 17:14, 16.) Det är också viktigt att de kristna handlar i enlighet med befallningen att gå ut från det stora Babylon, dvs. världsväldet av falsk religion. — Uppenbarelseboken 18:4, 5.

Guds tjänare ställs inför många skiftande situationer när det gäller arbete. Det skulle vara meningslöst om vi här försökte räkna upp alla tänkbara situationer och ställa upp bestämda regler, något som vi inte är bemyndigade att göra. (2 Korinthierna 1:24) Men låt oss bara nämna några faktorer som de kristna bör tänka på när de fattar beslut som gäller arbete. Dessa faktorer nämndes helt kort i Vakttornet för 15 november 1982 i en artikel om att dra nytta av vårt gudagivna samvete. I en ruta ställdes två nyckelfrågor, och därefter angavs andra faktorer att tänka på.

Den första frågan är: Fördöms detta arbete i Bibeln? Därefter nämnde Vakttornet att Bibeln fördömer sådant som stöld, missbruk av blod och avgudadyrkan. En kristen bör inte ta ett arbete som direkt befrämjar något som Gud ogillar, till exempel det ovan nämnda.

Den andra frågan är: Skulle man, om man utförde det här arbetet, medverka i en av Gud fördömd sysselsättning? Det är uppenbart att man skulle bli delaktig i en verksamhet som Gud fördömer, om man vore anställd i en spelhåla, en abortklinik eller en bordell, även om ens dagliga arbete bara var att sopa golvet eller svara i telefon.

Många kristna har funnit att dessa båda frågor har hjälpt dem att analysera saken och fatta beslut om de skall ta en viss anställning eller inte.

Svaret på dessa båda frågor visar varför en sann tillbedjare inte kan vara direkt anställd av en av den falska religionens organisationer och arbeta för eller i en kyrka. I Uppenbarelseboken 18:4 ges befallningen: ”Gå ut från henne, mitt folk, för att ni inte skall vara delaktiga med henne i hennes synder.” Om man vore fast anställd av en religion som lärde falsk tillbedjan, skulle man ta del i det stora Babylons gärningar och synder. Oavsett om man var trädgårdsmästare, fastighetsskötare, reparatör eller sysslade med bokföring, så skulle ens arbete tjäna till att befrämja en tillbedjan som är i strid med sann religion. Dessutom skulle de människor som såg någon arbeta för att försköna en kyrka, underhålla den eller utföra dess religiösa verksamhet antagligen förknippa denne med den religionen.

Men hur är det då om man inte är fast anställd av en kyrka eller religiös organisation? Man kanske bara kallas dit för att laga ett vattenledningsrör som har gått sönder i kyrkans källare. Skulle det inte vara skillnad mellan att utföra det arbetet och att lägga ett anbud för att få ett kontrakt på att exempelvis isolera taket eller täcka det med plattor?

Ja, man skulle kunna tänka sig en hel mängd olika situationer. Låt oss därför begrunda ytterligare fem faktorer som nämndes i Vakttornet:

1. Består arbetet bara i att utföra något som är till tjänst för människor och som inte i sig självt är fel enligt Bibeln? Vi kan ta en brevbärare som exempel. Man skulle knappast kunna säga att en brevbärare främjar någon orätt verksamhet, om han på det distrikt där han delar ut post råkar ha en kyrka eller en abortklinik. Gud har tillhandahållit solen som skiner in genom fönstren på alla byggnader, inbegripet kyrkor och abortkliniker. (Apostlagärningarna 14:16, 17) En kristen som är brevbärare kan dra slutsatsen att han dagligen utför en tjänst till nytta för alla människor på sitt distrikt. Det skulle kunna vara på liknande sätt med en kristen som blir kallad att rycka ut till en kyrka för att förhindra en översvämning eller som arbetar vid en ambulanscentral och måste rycka ut för att ta hand om någon som har kollapsat under en gudstjänst. Han kan helt enkelt betrakta detta som ett tillfälle att hjälpa människor.

2. I vilken utsträckning kan man styra sitt arbete? En kristen affärsinnehavare skulle knappast gå med på att beställa och sälja avgudabilder, spiritistiska amuletter, cigaretter eller korv som innehåller blod. Människor kanske uppmanar honom att sälja cigaretter eller avgudabilder för att öka sina förtjänster, men som ägare är det han som bestämmer vad som skall saluföras, och han bör handla i överensstämmelse med sin på Bibeln grundade tro. Däremot bestämmer inte en kristen, som är anställd i en stor livsmedelsaffär, och som kanske har i uppgift att sitta i kassan, bona golv eller sköta bokföring, vilka produkter som beställs hem och saluförs, även om några av dessa är förkastliga, såsom cigaretter eller föremål som hör ihop med religiösa helgdagar.a (Jämför Lukas 7:8; 17:7, 8.) Detta har samband med nästa punkt.

3. I vilken utsträckning är man involverad? Låt oss återgå till exemplet med en affär. En anställd som har fått i uppdrag att sköta kassan eller att fylla på i hyllorna kommer antagligen endast tillfälligtvis i kontakt med cigaretter och religiösa föremål — det är bara en liten del av hans arbete. Vilken skillnad är det då inte om man som anställd i samma affär enbart skulle arbeta med tobaksvaror! Då skulle man hela dagen hålla på med något som är i strid med kristen tro. (2 Korinthierna 7:1) Detta belyser varför man måste tänka på i vilken utsträckning man är involverad eller kommer i kontakt med något, när man tar ställning i sådana här frågor.

4. Varifrån kommer lönen, och var utförs arbetet? Begrunda två situationer. För att förbättra sin image beslutar en abortklinik att betala en man för att hålla rent på gatorna i grannskapet. Hans lön kommer från abortkliniken, men han arbetar inte där, och han syns aldrig till i kliniken. Man ser honom i stället utföra ett offentligt arbete som inte i sig självt strider mot Bibeln, vem som än avlönar honom. Tänk nu på ett helt annat exempel. I en nation där prostitution är laglig avlönar den allmänna hälsovården en sjuksköterska för att utföra hälsokontroller på bordeller för att därigenom minska spridningen av sexuellt överförda sjukdomar. Även om hon avlönas av den allmänna hälsovården, arbetar hon uteslutande vid bordeller för att göra omoraliskheten säkrare och mer accepterad. Dessa exempel belyser varför man måste ta hänsyn till sådant som vem det är som avlönar en och var ens arbetsplats är belägen.

5. Kommer det att skada mitt eget samvete eller få andra att snava och falla, om jag utför det här arbetet? Man bör ta hänsyn till både sitt eget och andras samvete. Även om ett visst arbete (inbegripet arbetsplatsen och den som betalar ut lönen) verkar acceptabelt för flertalet kristna, kanske någon känner att det skulle oroa hans eget samvete. Aposteln Paulus, som var ett fint föredöme, sade: ”Vi litar ... på att vi har ett redbart samvete, eftersom vi önskar uppföra oss redbart i allting.” (Hebréerna 13:18) Vi bör undvika att utföra ett arbete som oroar oss, men vi bör å andra sidan inte vara kritiska mot andra, vars samvete reagerar annorlunda. Omvänt kanske en kristen inte ser att det skulle vara i strid med Bibeln att han utför ett visst arbete, men han inser att det skulle vara mycket stötande för många i församlingen eller i samhället. Paulus återspeglade den rätta inställningen när han sade: ”På inget sätt ger vi någon som helst orsak att snava, för att vår tjänst inte skall klandras; utan på alla sätt anbefaller vi oss som Guds tjänare.” — 2 Korinthierna 6:3, 4.

Låt oss nu återvända till huvudfrågan om att arbeta på en kyrkobyggnad, till exempel med att sätta in nya fönster, rengöra mattor eller sota värmepannan. Hur kommer de ovan nämnda faktorerna in i bilden?

Kom ihåg detta med myndighet. Är den kristne ägare till eller chef för firman som skulle utföra arbetet, så att han kan bestämma om han skall åta sig ett sådant arbete vid en kyrka eller ej? Skulle en kristen som har rätt att bestämma vilja ha med det stora Babylon att göra genom att lägga in ett anbud på ett arbete eller teckna kontrakt för att hjälpa ett religiöst samfund att befrämja falsk tillbedjan? Skulle det inte kunna jämföras med att man bestämmer sig för att sälja cigaretter eller avgudabilder i sin egen affär? — 2 Korinthierna 6:14–16.

Om den kristne är anställd och inte har något att säga till om när det gäller vilka arbeten som skall tas, måste han ta hänsyn till andra faktorer, såsom platsen för arbetet och omfattningen av det. Är den anställde endast ombedd att leverera nya stolar vid ett enstaka tillfälle eller att utföra en tjänst för människor, till exempel att släcka en brand i en kyrka för att hindra att den sprider sig? Många skulle betrakta detta som annorlunda än om en anställd vid en firma under en lång tid håller på med att måla en kyrka eller regelbundet sköter trädgården där. En sådan regelbunden eller långvarig kontakt skulle öka sannolikheten för att många förknippade den kristne med ett religiöst samfund som han påstår sig inte stödja, och detta skulle kanske bli till en stötesten för dem. — Matteus 13:41; 18:6, 7.

Vi har tagit upp flera saker som man måste ta hänsyn till när det gäller anställning. Det speciella sammanhang i vilket detta har tagits upp har gällt falsk religion. Men det kan lika mycket gälla i samband med andra slag av anställning. Man bör i varje enskilt fall under bön analysera frågan och ta hänsyn till de speciella och antagligen också unika omständigheterna i fallet. De faktorer som här har nämnts har redan hjälpt många uppriktiga kristna att fatta beslut som återspeglar deras önskan att göra raka stigar för sina fötter och vandra rättrådigt inför Jehova och bevara ett gott samvete inför honom. — Ordspråken 3:5, 6; Jesaja 2:3; Hebréerna 12:12–14.

[Fotnoter]

Minns du?

Har du tyckt om att läsa de senaste numren av Vakttornet? Se om du kan svara på de här frågorna:

◻ Varför är Paulus uttryck ”ambassadörer på Kristi vägnar” så passande med avseende på de smorda kristna? (2 Korinthierna 5:20)

I forna tider sändes ambassadörer i huvudsak till fientligt sinnade makter för att söka förhindra krig. (Lukas 14:31, 32) Gud har sänt ut sina smorda ambassadörer för att upplysa världen av människor, som är skild från honom, om sina villkor för försoning och uppmana dem att söka fred med Gud. — 15/12, sidan 18.

◻ Nämn fyra saker som stärkte Abrahams tro.

För det första att han lyssnade när Gud talade (Hebréerna 11:8); för det andra att hans tro hade ett nära samband med hans hopp (Romarna 4:18); för det tredje att han ofta talade med Jehova och för det fjärde att han kände Jehovas stöd när han följde Guds vägledning. Samma saker kan stärka vår tro i dag. — 1/1, sidorna 17, 18.

◻ Vad betyder uttrycket ”för oss inte in i frestelse”? (Matteus 6:13)

Vi ber att Gud inte skall låta oss ge efter för en frestelse att vara olydiga mot honom. Jehova kan vägleda oss, så att vi inte gör detta och därigenom överlistas av ”den onde”, dvs. Satan. (1 Korinthierna 10:13) — 15/1, sidan 14.

◻ Vad måste man göra för att få Guds förlåtelse för synder?

Man måste bekänna sin synd, visa ånger och frambringa ”frukter som svarar mot sinnesändringen”. (Lukas 3:8) En ångerfull inställning och en önskan att rätta till det orätta som begåtts bör också få en att söka andlig hjälp av kristna äldste. (Jakob 5:13–15) — 15/1, sidan 19.

◻ Varför bör vi sträva efter att vara ödmjuka?

En ödmjuk person är fördragsam och långmodig och tar inte sig själv för allvarligt. Ödmjukhet attraherar sanna vänner som älskar en, och något som är ännu viktigare är att det är en egenskap som leder till Jehovas välsignelse. (Ordspråken 22:4) — 1/2, sidan 7.

◻ Vilken avgörande skillnad är det mellan Jesu död och Adams?

Adam hade avsiktligt varit olydig mot sin Skapare och var därför förtjänt av döden. (1 Moseboken 2:16, 17) Jesus däremot ”begick ingen synd” och var därför inte förtjänt av döden. (1 Petrus 2:22) När Jesus dog, hade han följaktligen något oerhört värdefullt, något som syndaren Adam inte hade när han dog, nämligen rätten till liv som en fullkomlig människa. Jesu död hade således ett värde som återlösningsoffer för mänskligheten. — 15/2, sidorna 15, 16.

◻ Vad representerar staden i Hesekiels profetiska syn?

Eftersom den ligger mitt i ”ett icke heligt område”, måste den vara något jordiskt. Den tycks därför vara en bild av den jordiska administration som är till nytta för alla som kommer att utgöra det rättfärdiga jordiska samhället. — 1/3, sidan 18.

◻ Varför tvättade Jesus sina lärjungars fötter när han firade påsken år 33 v.t.?

Jesus införde inte en ritual med tvättning av fötter. Han hjälpte i stället sina apostlar att omfatta en ny sinnesinställning — den innebar att man ödmjukt och villigt skulle utföra de obetydligaste sysslor för sina bröder. — 1/3, sidan 30.

◻ Vad i synnerhet är viktigt, förutom medfödda förmågor, när vi undervisar andra?

Det är vilka egenskaper vi har och vilka andliga vanor vi har utvecklat och som de som vi undervisar kan efterlikna. (Lukas 6:40; 2 Petrus 3:11) — 15/3, sidorna 11, 12.

◻ Hur kan offentliga talare förbättra sin förmåga att högläsa Bibeln?

Genom att öva. Ja, genom att gång på gång högläsa avsnitt i Bibeln, tills de kan göra så utan att staka sig. Om de har tillgång till Bibeln inspelad på kassett, kan det vara till hjälp att lyssna på uppläsarens modulation och betoning efter innehållet och lägga märke till hur han uttalar namn och ovanliga ord. — 15/3, sidan 20.

◻ På vilket sätt vänder anden åter till Gud när någon dör? (Predikaren 12:7)

Eftersom anden är livskraften, ”vänder” den ”åter till den sanne Guden” i den bemärkelsen att en människas hopp om ett framtida liv nu helt vilar i Guds händer. Det är endast Gud som kan ge en människa anden eller livskraften tillbaka och åter få henne att leva. (Psalm 104:30) — 1/4, sidan 17.