Hur man utarbetar en disposition

MÅNGA som får i uppgift att hålla ett tal skriver ner ord för ord vad de skall säga, från början till slut. Innan talet är färdigt kan de ha skrivit flera versioner, och många timmar har gått åt.

Är det så du gör? Vill du lära dig ett enklare sätt? Om du lär dig att utarbeta en disposition, behöver du inte skriva ner allt, och det ger dig mer tid till att öva in talet. Det blir inte bara lättare för dig att hålla talet, utan det blir också intressantare och mer inspirerande för åhörarna.

Till de offentliga föredrag som hålls i församlingen finns redan en tryckt disposition, men inte till de flesta andra talen. Du får kanske bara ett ämne eller ett tema att arbeta med eller ett avsnitt ur en publikation att bygga talet på. Eller du kanske bara får några anvisningar som underlag. Sådana uppgifter kräver att du själv utarbetar en disposition.

Exemplet på sidan 41 visar hur du kan utarbeta en kortfattad disposition. Som du ser är huvudpunkterna skrivna med stora bokstäver och börjar längst ut i vänstermarginalen. Under varje huvudpunkt står de punkter som stöder den. Under dessa står ytterligare några punkter som i sin tur utvecklar dem och som är indragna ett litet stycke från vänstermarginalen. Granska den här dispositionen noga. Lägg märke till att de två huvudpunkterna är direkt knutna till temat. Lägg också märke till att de underordnade punkterna inte bara ger intressanta upplysningar, utan stöder de huvudpunkter som de hör till.

Den disposition som du själv gör behöver inte exakt likna det här exemplet. Men om du förstår idén med förslaget, kan du lättare ordna stoffet och utarbeta ett bra tal utan att det tar för mycket tid. Hur skall du göra?

Analysera, välj och ordna

Först behöver du ha ett tema. Temat är inte bara ett allmänt ämne som kan sammanfattas i ett enda ord, utan det är den centrala tanke eller idé som du vill förmedla. Temat visar ur vilken synvinkel du har tänkt redogöra för ämnet. Om du har blivit anvisad ett tema, bör du noga analysera det ord för ord. Om du skall utveckla detta tema med ett visst avsnitt ur en publikation som grund, studera då det avsnittet med temat i tankarna. Har du bara fått ett visst stoff eller ämne att tala över, måste du själv välja tema. Men innan du gör det, kan det vara bra att göra en del efterforskningar. Om du gör det med ett vaket och öppet sinne, kan du ofta få nya uppslag.

Medan du arbetar med detta, bör du hela tiden fråga dig: Varför är det här stoffet viktigt för åhörarna? Vad är syftet med talet? Syftet skall inte bara vara att gå igenom en viss mängd stoff eller att hålla ett färgstarkt tal, utan att förmedla något som åhörarna har nytta av. När du har syftet klart för dig, skriv då ner det och ha det i tankarna när du förbereder dig.

När du nu har fastställt syftet med talet och valt ett tema i enlighet med det (eller analyserat hur det anvisade temat stämmer med det), kan du göra mer målinriktade efterforskningar. Sök efter sådant stoff som är av särskilt stort värde för åhörarna. Nöj dig inte med allmänna upplysningar, utan försök hitta konkreta, lärorika och verkligt nyttiga upplysningar. Var realistisk i fråga om hur mycket tid du skall använda till efterforskningar. I de flesta fall har du snart mer stoff än du kan använda, så du måste välja och vraka.

Ta reda på vilka huvudpunkter du behöver behandla för att kunna utveckla temat och uppnå syftet med talet. Dessa bärande punkter blir skelettet, den grundläggande dispositionen. Hur många huvudpunkter bör du ha med? Till en kort framställning kanske det räcker med två, och till ett föredrag på en timme räcker det i regel med fem. Ju färre huvudpunkter du har, desto lättare är det för åhörarna att minnas dem.

Så snart du har temat och huvudpunkterna klara, bör du sortera och ordna det stoff du har samlat. Se efter vad som direkt anknyter till huvudpunkterna. Välj ut detaljer som ger framställningen liv och friskhet. När du väljer bibelställen till stöd för huvudpunkterna, lägg då märke till tankar som hjälper dig att ge meningsfulla kommentarer till dem. Placera varje enskild upplysning under den huvudpunkt där den hör hemma. Om du har stoff som inte passar in under någon av huvudpunkterna, är det bäst att slopa det – även om det är mycket intressant – eller spara det för framtida bruk. Behåll bara det bästa. Försöker du ta med för mycket, blir du tvungen att tala för fort, och framställningen blir ytlig. Åhörarna får större behållning av talet, om du håller dig till några få punkter som du behandlar grundligt. Överskrid inte den tilldelade tiden.

Du bör nu ordna punkterna i logisk följd, om du inte har gjort det tidigare. Det gjorde Lukas när han skrev sin redogörelse. Sedan han hade samlat en mängd upplysningar, skrev han ner dem i ”logisk följd”. (Luk. 1:3) Du kan välja att ordna stoffet kronologiskt eller ämnesvis, kanske genom att gå från orsak till verkan eller från problem till lösning. Välj det sätt som bäst hjälper dig att uppnå syftet med talet. Det är inte bra att tvärt gå över från en tanke till en annan. Åhörarna skall lätt kunna följa dig genom hela talet, från den ena tanken till den andra, utan att riskera att falla i en grop som du inte har byggt en bro över. Dina argument bör få åhörarna att lätt dra logiska slutsatser. När du ordnar punkterna, bör du försöka föreställa dig hur det du säger kommer att uppfattas av åhörarna. Kan de lätt följa din tankegång? Får de lust att handla så som du föreslår, i enlighet med syftet med ditt tal?

Utarbeta sedan en inledning som väcker intresse för ämnet och som låter åhörarna förstå att det du skall behandla är av stort värde för dem. Det kan vara bra att ha de allra första meningarna utskrivna. Utarbeta sedan en motiverande avslutning.

Om du utarbetar dispositionen i god tid, får du tid att finputsa den innan du skall hålla talet. Du märker kanske att du behöver understödja vissa punkter med statistik, en illustration eller en erfarenhet. Om du använder en aktuell händelse eller något av lokalt intresse, känner åhörarna ännu mer att stoffet angår dem. När du går igenom talet för dig själv, märker du kanske att mer kan göras för att anpassa stoffet efter åhörarna. Arbetet med att analysera och förbereda är mycket viktigt för att man skall kunna sammanställa lärorikt stoff till ett uppbyggande tal.

Somliga talare behöver kanske utförligare anteckningar än andra. Men om du ordnar stoffet under några få huvudpunkter, tar bort sådant som egentligen inte stöder dessa och låter synpunkter och tankar logiskt följa på varandra, kommer du att upptäcka att du med lite erfarenhet inte längre behöver skriva ner allt du skall säga. Det spar mycket tid, och dina tal blir mycket bättre. Då märks det att du verkligen har nytta av skolan i teokratisk tjänst.