7 Med tiden fick befälen runt om i landet och deras män höra att Babylons kung hade satt Gedạlja, Ạhikams son, över landet och över männen, kvinnorna och barnen, de fattiga som inte hade blivit förvisade till Babylon.+ 8 Så de kom till Gedạlja i Mispa.+ Det var Ismael,+ Netạnjas son, Jọhanan+ och Jonatan, Karẹas söner, Serạja, Tạnhumets son, netofatiten Efajs söner och Jesạnja,+ maakatitens son, som gav sig av tillsammans med alla sina män. 9 Gedạlja, son till Ạhikam, son till Safan, svor en ed och sa till dem och deras män: ”Ni behöver inte vara rädda för att tjäna kaldéerna. Stanna kvar i landet och tjäna Babylons kung, så kommer det att gå bra för er.+