U Wa Agoyol sha Ci u Twer u Aburabur Vee?
Angev mbua fatyô u kôron or kpoo, a mfe u nan shio. (Yak. 4:14) Sha nahan yô, orfankwagh ka nan vande wan iyol sha kwagh ne, er nan fetyô la cii. (Anz. 22:3) U tsua twer u u soo man igbenda i u soo wer i er u twer la, shi u nger kwagh u ú tsough la shin inya vee? I er tser u vidio u Transfusion-Alternative Health Care—Meeting Patient Needs and Rights la sha er ua wase u ú tsua twer u ú soo la yô. Time sha vegher u sha uhar u tser u DVD ú i yer ér Transfusion-Alternatives—Documentary Series la. Nenge tser ne, wea ungwan Buter yô, gadia tser u vidio ne ngu ken zwa Buter tseegh, u been yô, kpe iyol yar tom a mkaanem ma ma lu shin heen ne, time sha kwagh u ú hen ken tser ne la shi er msen sha mi. Ver ishima: I tese ajiir a i lu paven ior zan a mi ave yô ken tser u vidio ne, nahan mbamaren ve fa er vea nenge tser ne vea mbayev vev mba kiriki sha kwaghfan yô.
(1) Mbatwerev mbagenev hide mba gbidyen kwar sha kwagh u twer u tan ior awambe la sha ci u mbauangev kpishi kera soo ér i ta ve awambe ga. Kwagh u a ne ve mbatwerev mban ve hide ve lu nengen sha kwagh u awambe yô, ka sha ci u mzeyol u ka a due shighe u i te or awambe la man mtaver u awambe a taver ishe kpishi la. (2) Mbatwerev mba paven ior ipaven i vesen hegen a awambe a tan shio. Ken tser u vidio ne, í tese ikyav sha iorov utar, mba yange i pav ve ipaven i vesen yô. Í pav wanikyundan ugen ishima, shi i pav or mtemam, shi i pav orgen di akuhe. (3) Mbatwerev mba hemban iyenge 100,000 ken ityar 150 tar sha won cii ve lumun ér vea sôron mbauangev a u tan ve awambe shio. Er nan ve lumun u eren nahana? Ve nenge ér doo u vea waan kwagh u oruange nan soo u eren la ikyo.
(4) Í sember gban mker ken ayouacii sha kwagh u twersôron a awambe yô, ikyav tese ér ashighe kpishi ka i gba tan or awambe a ityôkyaa shio tsô. Í kav ér, mbauangev kpishi mba awambe a yen ve iyol kpa i te ve awambe ga la hemba zuan a guda. (5) Akaabo a a lu ken awambe a tan yô, ka iangev mbi tsaren man mbi vihin awambe, shi mshiam ma ken iyol i or ma ma nenge ityav a angev la ka ma kera lu a tahav ga, shi shighe ugen mbatwerev ka ve nzughul kwagh. (6) Mbafankwagh u tweregh kpishi nenge kwagh u mbamtsera mba igbenda i sôron twer a u tan or awambe shio la ér ka gbenda u hemban doon u nengen sha oruange, shi ka gbenda u panden ishe tweregh. Shi doo u se fa ser, igbenda i sôron imba twer la kpa vande ngin.
(7) Mzeram ma awambem ma iôôn i ahumbe ka i zenden sha mi ken iyol la ka ma a pande ken iyol i or shighe u nan gbe angev yô, kwagh la a na i hingir u awambe aa yina nan ken iyol. Or u awambe a yen nan ken iyol cii yô, mzeram ma awambem ma nyian yisa sha awambe a ken iyol i nan cii ga. Aluer awambe yina or ken iyol nahan, nana lu uma á kuma shighe nena? Iaven i yange i hen ér mzeram ma awambem ma nyian ma a yina orumace ken iyol a kuma ve a hingir ku la, aa yina a hemba nahan je kpa kwagh á er ga. Mbafankwagh u twerev ôr kwagh u a er ve mzeram ma awambem ma nyian ma a hide or ken iyol her yô ér, i na nan akaa a seer awambe. (8) A er nan ve mzeram ma awambem ma nyian ma a seer oruange ken iyolo? Ka sha u nan nan icigh ki seer awambe. Ashighe agen yô, icigh ki i yer ér erythropoietin (EPO) la kpa kia hide or a awambe a nan her. Ken ityar igen yô, ka i nungwa anivurkwagh ugen u ken awambe, u í yer ér albumin la sha icigh ki EPO la. Aluer ka u ma Orkristu nana lumun imba twersôron la shin nana venda kpaa, ngula mase shin kwagh u imoshima i nan i er nan la nana er ye. (9) Ka sha igbenda i nyi nahan ka i nôngo u panden awambe a duen oruange ken iyol zum u i lu paven nanaa? Ka sha u kundun ishima paven nan sha inja, shi yaren tom a mbaanar mba paven or a mi mba ka i mgbagh sha usu u latriki cii ve i mase paven or a mi sha u awambe a̱ de dugh ken igbila í í tende la ga la, kua u nan nan icigh ki yangen awambe a duen man gbenda u paven or u i yer ér cell salvage, u ka i kohol awambe a nan i kire shi i hide i nyôr a mi ken iyol i nan la.
(10) Anikyundanev shin ior mba ve lu dedoo ga je ku u shi ica ga la kpa á fatyô u eren ve twer a awambe shio? Een. I tese ikyav sha wanye ugen u lun anyom anyiin, u yange i mar un je tsô maa ishima na lu a mzeyol yô. Yange i pav un ipaven i vesen kwa kimbir kimbir a u tan un awambe shio. Ior mba kpen angev wa panden hen iyouci i vesen igen ken tar u Amerika, i̱ hanma inyom yô ka i pav Mbashiada mba Yehova uderi imôngo mba ve vende awambe a tan la ipaven i vesen her yô. (11) Tindi u vesen ugen u twersôron u injaa yô, ka u wan oruange ikyo, dondon twer ú nan lumun ér i̱ sôr nan shin nan vende ér i̱ de ser nan ga la. U masen kuren yô, ka hange hange u Mbakristu vea vande tsuan igbenda i sôron twer a awambe shio la tsuaa.
Er i gbe u or a er tom a imoshima i nan sha u tsuan igbenda igen i sôron twer i i tese ken vidio ne, i i nana lumun shin nana venda yô, de keghen wer angev mbu va kôr u kpoo ve u mase tsuan tswer u u soo shin u soo ga la ga. Ngeren mba ve lu ken ityough ki sha u 7 ki takerada u “Dooshima u Aôndo” la, man ngeren mbagenev mba seer timen sha kwagh mba i tese ker la, kua kwa u ken atô u Tom wase ú Tartor u Disemba 2006 la cii vea wase u tsuan kwagh u vough u i gbe u u er yô. Ú been yô, nenge wer u nyôr a igbenda i sôron twer i ú tsough la vough shin Kaade wou u DPA, aluer u er batisema yô, shi luun a kaade ne hanma shighe cii.