BIBLIƆTƐKƐ WA LO ƐTƐRNƐTƐ wa Watchtower
Watchtower
BIBLIƆTƐKƐ WA LO ƐTƐRNƐTƐ
Ɔtɛtɛla
  • BIBLE
  • EKANDA
  • NSANGANYA
  • w10 10/1 lk. 10-13
  • Woho wa nkimanyiya ɔngɛnyi wele la hemɔ

Ndooko vidɛo yele lo kɛnɛ kɔsɔnyiyɛ.

Otokimwe, munga kakongi etena kakayatelesharjɛki vidɛo.

  • Woho wa nkimanyiya ɔngɛnyi wele la hemɔ
  • Tshoto y’Etangelo Mbewoyaka Diolelo diaki Jehowa—2010
  • Ɛtɛ w'awui wahɔnyi
  • Awui wa woho akɔ
  • Hokamɛ la yambalo tshɛ
  • Yadja lo dihole diande ndo ɔsande la nɛmɔ
  • Kamba l’ɛtɛkɛta wakeketsha
  • Sha ekimanyielo kahombama
  • Tshikala suke l’ɔngɛnyi ayɛ wele la hemɔ
  • Ekimanyielo le wanɛ walɔshana la hemɔ ka lo yimba
    Tshoto y’Etangelo Mbewoyaka Diolelo diaki Jehowa (Numɛlɔ k’anto tshɛ)—2023
  • Nzambi nangaka wɛ monga ɔngɛnyi ande
    Wɛ Kokaka Monga Ɔngɛnyi wa Nzambi!
  • Wɛ koka monga ɔngɛnyi waki Jehowa
    Ngɛnangɛnaka la lɔsɛnɔ pondjo pondjo!—Kondja wahɔ oma lo wekelo wa Bible
  • Naa kanyi yayɛ?
    Tshoto y’Etangelo Mbewoyaka Diolelo diaki Jehowa (Numɛlɔ k’anto tshɛ)—2018
Enda awui akina
Tshoto y’Etangelo Mbewoyaka Diolelo diaki Jehowa—2010
w10 10/1 lk. 10-13

Woho wa nkimanyiya ɔngɛnyi wele la hemɔ

ONDE wɛ atahombaka ɛtɛkɛta wa mbutɛ ɔngɛnyi ayɛ wele baka la hemɔ? Onga l’eshikelo dia wɛ kokaka ntondoya okakatanu ɔsɔ. Lo woho akɔna? Ndoko ɛlɛmbɛ shikaa wahombayɛ ndjela nɛ dia anto l’anto wekɔ la mbekelo yawɔ. Ndo nto, waonga w’anto ntshikitana efula. Ɔnkɔnɛ, mbeyaka monga ko kɛnɛ kakoka nkimanyiya onto ɔmɔtshi lele la hemɔ hakimanyiya onto okina lele la hemɔ. Ndo akambo la tokanyi t’onto lele la hemɔ mbeyaka tatshikitanaka lushi la lushi.

Ɔnkɔnɛ, dikambo dioleki ohomba ele, wɛ pombaka ndjadja lo dihole di’ɔngɛnyi ayɛ wele la hemɔ ndo nshihodia kɛnɛ kalongamɛnde oma le yɛ. Ngande wakokayɛ nsala dikambo sɔ? Alako amɔtshi w’oma l’atɔndɔ wa lo Bible wakokayɛ ndjela mbishama lanɛ l’ɛse.

Hokamɛ la yambalo tshɛ

ATƆNDƆ WA LO BIBLE:

“Untu tshe uki esadi la ati okoke.”​—JAKOBA 1:19.

‘Ekɔ etena ka mbɔlama ndo etena ka ntɛkɛta.’​—UNDAKI 3:1, 7.

◼ Etena katshɔyɛ dia tembola ɔngɛnyi wele la hemɔ, hokamɛnde dimɛna ndo yadja lo dihole diande. Tosasɛke dia mbosha alako kana dia mɛnya dia wɛ ekɔ l’akoka wa nkandola ekakatanu tshɛ wele la nde. Naka wɛ nsasɛ dia ntɛkɛta, kete wɛ mbeyaka ndjota dui dimɔtshi diakoka mpomoya ɔngɛnyi ayɛ. Ondo ɔngɛnyi ayɛ wele la hemɔ bu l’ohomba wa wɛ mbokandolɛ ekakatanu ande, koko nde ekɔ l’ohomba w’onto ɔmɔtshi lôhokamɛ la yambalo tshɛ.

Sha ɔngɛnyi ayɛ diaaso dia nde ntɛkɛta. Towokamɛke lo lolemi ndo towotɛke dia ndoko hemɔ k’ɔlɔ katatande lo kalolɛka tɔtɛkɛta takɔ tâmɛ etena kasawolayɛ la nde. Emílioa mbutaka ate: “Hemɔ ka méningite kaki la mi kakayombolaka washo. Mbala mɔtshi, lakakɔmɔka efula ndo angɛnyi ami wakasambaka lo mbutɛmi ɔnɛ: ‘Aha wɛmɛ oto mbele la hemɔ. Ekɔ anto akina wadiɛnɛ la hemɔ yokoleki.’ Koko, vɔ kombeyaka ɔnɛ mbutɛmi dia ndoko hemɔ k’ɔlɔ katatami kokimanyiyakami. Ndo nto, dikambo sɔ diakanyangiyaka efula ndo diakakɔmɔlaka.”

Sha ɔngɛnyi ayɛ diaaso dia nde kotɛ kɛnɛ kele l’otema ande aha la nde mboka wɔma w’ɔnɛ wɛ ayowɔnyɔla. Naka nde ambokotɛ dia nde ekɔ lo mboka wɔma kotɛ kɛnɛ kele l’otema ande, lo dihole dia mbotɛ tsho diaha nde mboka wɔma, etawɔ kɛnɛ kakotɛnde. Eliana lele la hemɔ ka kansɛrɛ mbutaka ate: “Etena kayakiyanyami dikambo dia hemɔ kele la mi ndo kalelami, dikambo sɔ hadiɛnya dia handjoyaɛkɛ nto le Nzambi.” Sala la wolo dia mbɔsa ɔngɛnyi ayɛ woho wende, koko aha woho walangayɛ dia nde monga. Eya dia etena kɛnɛ mbende wɔdu, koko aha ngasɔ oto mbayondongaka. Onga la solo dia lotutsha. Hokamɛnde kânga naka nde ekɔ lo kalolɛ dui diakɔ ɔtɔi mbala ko mbala. (1 Khumi ya Dikanga 19:9, 10, 13, 14) Mbeyaka monga ko nde ekɔ l’ohomba wa kotɛ pâ kele la nde.

Yadja lo dihole diande ndo ɔsande la nɛmɔ

ATƆNDƆ WA LO BIBLE:

“Nyongenengene la wane wangenangena; nyuleli la wane walela.”​—ROMO 12:15.

“Nyutsheli antu akambu tshe uku alanganyu vo nyutshela.”​—MATEU 7:12.

◼ Yadja lo dihole di’ɔngɛnyi ayɛ wele la hemɔ. Naka nde ekɔ lo ndjalɔngɔsɔla dia ntshɔ tosala epaso, ekɔ lo sakemɛ kana ekɔ lo kongɛ dia vɔ mbotɛ hemɔ kele la nde, nde mbeyaka monga la wɔma ndo ɛkɛlɛkɛlɛ. Sala la wolo dia mbeya dui sɔ ndo sala akambo lo yoho yɔtɔnɛ la eongelo kande. Ɔsɔ kema etena ka wɛ mbôka ambola efula, djekoleko ambola wendana la nde ndamɛ.

Ana Katalifós lele onganga wasaka hemɔ ya lo yimba mbutaka ate: “Sha wanɛ wele la hemɔ diaaso dia vɔ ntɛkɛta lo kɛnɛ kendana la hemɔ yawɔ etena kalangawɔ nsala dui sɔ lo ndjela akoka awɔ vɔamɛ. Naka vɔ nangaka nsawola, kete sawola la wɔ dui tshɛ diayowɔsɔna vɔamɛ. Koko naka vɔ bu l’akoka wa nsawola, wɛ mbeyaka ntshikala ki ndo mbakimɛ tsho lo lonya mbeyaka mbakimanyiya woho w’anyanya. Kana wɛ mbeyaka mɛna dia kɛnɛ kewɔ l’ohomba ele wɛ ndjadja lo dihole diawɔ.”

Toyangake dia mbeya toseke tshɛ t’ɔngɛnyi ayɛ. Ofundji Rosanne Kalick lakatate hemɔ ka kansɛrɛ mbala hiende akafunde ate: “Ɔsa dia kɛnɛ kakotɛnde ekɔ akambo wa sheke. Naka nde hakɔlɔmbi dia wɛ monga yɛmba awui ya nkumbo kande, kete totɛke ndoko onto akambo tshɛ wayondokotɛ. Mbola ɔnɛ lele la hemɔ kɛnɛ kalangande dia mbutɛ anto.” Edson lakatate hemɔ ka kansɛrɛ mbutaka ate: “Ɔngɛnyi ami ɔmɔtshi akahandjola lokumu l’ɔnɛ lekɔ la hemɔ ka kansɛrɛ ndo hatɔsɛna edja nto. L’etena kɛsɔ ko dimi oma la nsala epaso. Lakeyaka dia lekɔ la hemɔ ka kansɛrɛ, koko lakakongɛka dia vɔ mbutɛmi dia kana hemɔ kɛsɔ kambokokanɛ lo demba tshɛ. L’ɔkɔngɔ wa vɔ salami ɛgzamɛ, akɛnama dia hemɔ kakɔ kaki katakokanɛ lo demba tshɛ. Koko, lokumu lɔsɔ lakashile pandjɔnɛ. Ɛtɛkɛtatɛkɛta ndo ambola wakokaka anto akina wadɛmi wakônyangiyaka.”

Naka ɔngɛnyi ayɛ ekɔ lo nanga mbɔsa yɛdikɔ ya nsɔna esakelo ɛmɔtshi, tosasɛke dia mbotɛ kɛnɛ kotoyosala otongaka wɛ mbele la ntondo ka dikambo dia ngasɔ. Ofundji Lori Hope lakatate hemɔ ka kansɛrɛ mbutaka ate: “La ntondo ka wɛ tomɛ onto latata kana lakatate hemɔ ka kansɛrɛ abuku kana mbotɛ nsango mɔtshi, ekɔ dimɛna tambodi kana nde ayetawɔ ndjilongola. Naka aha ngasɔ, kete tokanyi t’ɔlɔlɔ tele la yɛ mbeyaka ndjonyangiya ɔngɛnyi ayɛ ndo wɛ hakokaki pondjo mbeya dikambo sɔ.” Aha onto tshɛ mbakombola dia vɔ mbotɛ toho totshikitanyi tasakɛwɔ hemɔ kele la nde.

Kânga naka wɛ ekɔ ɔngɛnyi wa ma ma wa ɔnɛ latata, ewɔ dia ntshikala edja kamboleka lalende. Wembwelo ayɛ wekɔ ohomba efula, koko mbeyaka monga ko ɔngɛnyi ayɛ hatokombola nsawola kâmɛ la yɛ. Mbeyaka monga ko nde ambɔlɛmba ndo nde bu la wolo efula wa ntɛkɛta kana wa kohokamɛ edja. Lo wedi okina, ewɔ dia monga oko onto lalomɔlomɔ dia nkalola. Ɔngɛnyi ayɛ sunganaka dia mɛna woho wayakiyanyayɛ dikambo diande.

Mbɔsa onto la nɛmɔ nɔmbaka dia monga la wɛdimo ndo l’ekanelo k’ɔlɔlɔ. Ɛnyɛlɔ, la ntondo ka nkatɛ ɔngɛnyi ayɛ wele la hemɔ mbo ya ndɛ kana mbɔtɔlɛ alɛmbɔlɛmbɔ, wɛ kokaka nyanga dia mbeya kana nde hokana la diɔ. Naka wɛ ekɔ la hemɔ, ɛnyɛlɔ oko ɛhɛngahɛnga, kete ayonga dui dia lomba diaha wɛ ntshɔ tenda ɔngɛnyi ayɛ.

Kamba l’ɛtɛkɛta wakeketsha

ATƆNDƆ WA LO BIBLE:

“Lulimi la kanga yimba mbatôkonoyaka.”​—TUKEDI 12:18.

“Nyutaki paka aui wa ngandji ka mamba tena tshe, wosohanyimi la leho.”​—KOLOSAI 4:6.

◼ Naka wɛ ntetemala mɛna ɔngɛnyi ayɛ wele la hemɔ la sso di’ɔlɔlɔ, kete ɛtɛkɛta la ditshelo diayɛ wayɔkɛnɛmɔla dikambo sɔ. Ɔsa dia ɔngɛnyi ayɛ ekɔ paka woho wôkondongaka ndo nde eke la waonga wakasale dia nyu mbokana. Djande yimba, koko todjake yimba lo hemɔ kele la nde. Naka wɛ nsawola l’ɔngɛnyi ayɛ oko woho wakokayɛ nsawola l’onto lele la hemɔ k’efula, kete nde ayotatɛ mbɔsa dia ngasɔ mbende. Roberta lele la hemɔ ka lohowɔ ka lo weka kahaleke mɛnama mbutaka ate: “Nyɔmbɔsake oko onto lele bu la hemɔ. Kânga mbemi l’ɛkɔmɔ, lekɔ la tokanyi ndo la nsaki. Tanyomendake la sso di’ɔkɛtshi. Tanyosawolake la mi oko wanɛ wasawola la kanga enginya.”

Ohɔ dia aha paka kɛnɛ katayɛ mbele la dikambo, koko ndo woho wakitayɛ. Kânga wondjo wa dui diayɛ kokaka monga la shɛngiya mɔtshi. Yema tshitshɛ l’ɔkɔngɔ wa vɔ mbutɛ Ernesto ɔnɛ nde ekɔ la hemɔ ka kansɛrɛ, ɔngɛnyi ande waki lo wodja okina akawelɛ lo telefɔnɛ ko akawotɛ ate: “Hakoke mbetawɔ dia wɛ ekɔ la hemɔ ka kansɛrɛ.” Ernesto mbohɔka ate: “Woho wakatɔtɔmiya ɔngɛnyi ami okitɔ ‘wɛ’ ndo tshɛkɛta ‘kansɛrɛ’ akambisha pâ ka mamba l’okandji.”

Ofundji Lori Hope akasha ɛnyɛlɔ kekina lo mbuta ate: “Mumbola ɔkɔnyi ɔnɛ: ‘Demba ngande?’ kokaka monga la kitshimudi y’efula le nde. Lo ndjela wondjo wa dui wokambi la ɔnɛ loka dimbola sɔ, tɔjɛstɛ tasalande, diɔtɔnganelo diele lam’asande la ɔkɔnyi ndo wonya wodiokinde, nde kokaka nkeketsha ɔkɔnyi, mbosha pâ l’asolo kana mbôtsha wɔma.”

Ondo ɔngɛnyi ayɛ wele la hemɔ kombolaka dia anto ndjasha le nde, nshihodia kɛnɛ katande ndo mbɔlɛmiya. Ɔnkɔnɛ, shikikɛnde ɔnɛ nde ekɔ ohomba efula le yɛ ndo ɔnɛ wɛ ayonga suke dia mbokimanyiya. Rosemary lele la kansɛrɛ ka lo wɔɔngɔ mbutaka ate: “Kɛnɛ mɛtɛ kakakeketsha aki dia mboka angɛnyi ami wata dia vɔ mbokakami ngandji ndo ɔnɛ vɔ wayoyalaka suke dia kimanyiyakami l’akambo tshɛ.”​—Tukedi 15:23; 25:11.

Sha ekimanyielo kahombama

TƆNDƆ DIA LO BIBLE:

“Tatukanaki ngandji lu aui atu la lu nimi, keli tukani ngandji lu ditshelu la lu akambu wa mete.”​—1 JOANI 3:18.

◼ Ehomba w’ɔngɛnyi ayɛ wele la hemɔ mbeyaka ntshikitana naka wambowotɛ hemɔ katatande ndo wambotatɛ mbosakɛ. Koko, nde mbeyaka monga l’ohomba w’ekimanyielo l’edja k’etena kɛsɔ tshɛ. Lo dihole dia wɛ mbotɛ tsho ɔnɛ: “Naka wɛ ekɔ l’ohomba w’ekimanyielo ko wɛ mbutɛmi,” kimanyiyande lo yoho ya shikaa. Salɛ ɔngɛnyi ayɛ akambo wele oko mbokatɛ diangɔ dia ndɛ, mbɔmbɛ luudu, mbosolɛ ndo mbɔkɔmɛ ahɔndɔ, ntshɔ dia tosombɛ diangɔ ndo mbɛmba lo mutuka oma la ngelo otsha lo lopitadi dia nde tosakemɛ. Ɔsɔ ekɔ akambo amɔtshi shikaa wakokayɛ nsala dia wɛ mɛnya ɔnɛ wɛ ndjakiyanyaka dikambo diande. Onga onto lakokawɔ mbɛkɛ otema ndo komaka la wonya. Lɛmiya ɛtɛkɛta ayɛ ndo kotsha alaka ayɛ.​—Mateu 5:37.

Ofundji Rosanne Kalick akate ate: “Kɛnɛ tshɛ kasalɛso ɔkɔnyi, oyadi dui dia woke kana dia tshitshɛ, kayowokimanyiya efula dia nde nkɔnɔ.” Sílvia lakatate hemɔ ka kansɛrɛ mbala hiende mbutaka ate: “Monga l’angɛnyi wotshikitanyi wakatɔlaka lo mutuka l’esomba wotshikitanyi lushi la lushi dia tosakemɛ akakimanyiyaka ndo akasambaka. Etena kakatatatshɔka otsha l’ahole asɔ, takasawolaka awui efula ndo l’ɔkɔngɔ wa vɔ sakɛmi, takemalaka mbala tshɛ lo dihole dimɔtshi diakawasondjaka eloko. Dui sɔ diakakimanyiyaka dia dimi nkɔnɔ.”

Koko, tɔfɔnyake dia wɛ mɛtɛ mbeyaka ehomba w’ɔngɛnyi ayɛ. Kalick ndakaka ate: “Mbolande kɛnɛ kalangande l’etete.” Nde kotshaka ate: “Kânga mbeyɛ la nsaki ka mbokimanyiya, tɔsake dia wɛ mbahomba nɔmbɔla akambo tshɛ. Lo tena dimɔtshi, dikambo sɔ hatokimanyiya ɔkɔnyi, koko diɔ mbeyaka mbonyangiya. Naka hawombisha ndoko dikambo dia nsala, kete ekɔ oko wekɔ lo mbutɛmi dia handokoke nsala ndoko dikambo. Dimi nangaka mboka dia dimi kokaka nsala akambo amɔtshi. Ndo halolange ndjaɔsa oko lekɔ la hemɔ. Okimanyiya dia dimi nsala kɛnɛ kakokami nsala.”

Ondo ɔngɛnyi ayɛ kombolaka nshihodia dia nde kokaka nsala dikambo dimɔtshi. Adilson lele la hemɔ ka Sida mbutaka ate: “Etena kele onto la hemɔ, nde halange vɔ mbonya yimba oko nde hakoke nsala kânga dikambo ɔtɔi. Nde nangaka mbisha ekimanyielo kɛmɔtshi, ɛnyɛlɔ oko lo nsala tolimulimu ta totshitshɛ. Ekɔ dimɛna dia wɛ ndjaoka dia wɛ eke l’akoka wa nsala akambo amɔtshi. Kɛsɔ mbishaka ɔnɛ lele la hemɔ nsaki ka ntetemala monga la lɔsɛnɔ. Dimi nangaka di’anto mbishami diaaso dia dimi mbɔsa tɛdikɔ ndo vɔ tilɛmiya. Naka onto ambotata hemɔ, kɛsɔ hɛnya ɔnɛ nde hayokoka mɛmba ɔkɛndɛ ande wa papa, wa mama kana woho w’ɔkɛndɛ okina tshɛ.”

Tshikala suke l’ɔngɛnyi ayɛ wele la hemɔ

TƆNDƆ DIA LO BIBLE:

“Ongenyi [wa mɛtɛ] atukaka untu ngandji tena tshe. Ndu lu nshi ya pa ndi atuyalaka uku onangu.”​—TUKEDI 17:17.

◼ Naka wɛ hakoke tembola ɔngɛnyi ayɛ l’ɔtɛ watshikalande etale kana l’ɔtɛ w’ekakatanu ekina, kete wɛ kokaka mbêlɛ lo telefɔnɛ, mbofundɛ mukanda kana mbofundɛ l’Ɛtɛrnɛtɛ. Kakɔna kakokayɛ mbofundɛ? Alan Wolfelt lele ondaki w’anto wele la lɔkɔnyɔ akate ate: “Nyosawole lo kɛnɛ kendana la awui amɔtshi wakanyasalaka kâmɛ. Lakande dia heta edja wɛ ayowofundɛ nto ndo oma lâsɔ, ko wɛ nkotsha ɛtɛkɛta ayɛ.”

Tengengake dia nkeketsha ɔngɛnyi ayɛ wele la hemɔ la wɔma w’ɔnɛ wɛ kokaka mbuta dui dia kɔlɔ kana nsala dikambo diakoka mbonyangiya. Mbala efula, woho wayoyonga lalende mbele dikambo di’ohomba. Lo dibuku diande, Lori Hope akafunde ate: “Onto tshɛ l’atei aso mbutaka ndo salaka akambo wakoka nyangiya kana mpomoya anto akina aha la mbeya. Koko ɔsɔ kema kɔlɔ. Kɛnɛ kele kɔlɔ ele mboka wɔma w’ɔnɛ wɛ ayonyangiya ɔngɛnyi ayɛ ko ntona dia mɛnana l’onto lele l’ohomba ayɛ.”

Mbeyaka monga ko nshi nyɛ mbamboleka ɔngɛnyi ayɛ wele la hemɔ ka wolo monga l’ohomba ayɛ. Ɛnya dia wɛ ekɔ “ongenyi [wa mɛtɛ].” Mbeyaka monga ko welo wadjayɛ dia nkimanyiya ɔngɛnyi ayɛ hatoshidiya hemɔ kele la nde, koko vɔ mbeyaka kikitshakitsha.

[Nɔtɛ ka l’ɛse ka dikatshi]

a Nkombo mɔtshi yakatshikitanyema.

    Ekanda wa l’Ɔtɛtɛla (1983-2025)
    Tomba
    Ɔtɔ
    • Ɔtɛtɛla
    • Kahana l'onto
    • Nango
    • Copyright © 2025 Watch Tower Bible and Tract Society of Pennsylvania
    • Ɛlɛmbɛ w'okambelo
    • Awui wa sheke
    • Paramètres de confidentialité
    • JW.ORG
    • Ɔtɔ
    Kahana l'onto