¿Lli kos rilée láadx ria xtestig Jeobá?
Ria xtestig Jeobá nakn cristianos, rgién juers rbahñ níin ria diidx ni Jesús bseed ben ria mniet, ria xpost ben wenálzana diidx re. Re ziääd tohb chop diidx ni sak ni rilée láadxn.
Dios. Rsaklohn loh tohbsa Dios ni nak diidxle, ni zohb lultas stayaroó, ni been riate ria kos. Laa ben láa Jeobá (Salmo 83:18; Revelación [Apocalipsis] 4:11). Laa ben nak Xtios Abrahán, Moisés y Jesús (Éxodo 3:6; 32:11; Juan 20:17).
Biblia. Rilée láadxn diidx ni ziääd lohna naka xtiidx Dios ni bxiääl ben loh behn gichliuh (Juan 17:17; 2 Timoteo 3:16). Ria ni rilée láadxn ziääda loh ria 66 gi’ch ni nuú lohna, lallä ria gi’ch ni ziääd loh Antiguo y Nuevo Testamento. Maestr ni láa Jason BeDuhn, bgal ben diidx re tsana bkaa ben xtiidx ria xtestig Jeobá, räh ben: «mod ni ruun ria ben re y ria diidx ni rilée láadx ben loh Biblia rsáana, nad ben tsaa diidx ni ka lohna niza llala giäb ben lli kosa zaloh diidx ni kaára».a
Rilée láadxn diidx ni ziääd loh Biblia. Zek, tsana rseedn loh gi’ch re rchiga’n gakbeen lli moda zaloh ria diidx ni ziäädra y rakbeen nu ria diidxa zalohzana y nad mod giäb mniet, zi’k ni kasana zi’kpak naka. (Revelación 1:1).
Jesús. Zonaln xmnehb Jesús y ria diidx ni bseed ben mniet. Laa ben nak lli’n Dios y rbää ben gialah tuhñ, ze’kala rliasian ben (Mateo 20:28; Hechos 5:31). Nik rluuy nak tuhñ cristianos (Hechos 11:26). Zi’kza Biblia nada giäb Jesús nak ben Dios ni rap Debniáate poder niza giäba Dios y Jesús tobhsa nak ben (Juan 14:28).
Xgobier Dios. Nada gak tohb ni nu loxdoo ria mniet ni rilée láadx Crist, naka tohb Gobier ni zohb gibaa, nde tsu’ ni’ ria gobier ni nu gichliuh, zek guna diidxle riate ria ni Dios tohb tas rchiga’ ben gak loh gichliuh (Daniel 2:44; Mateo 6:9, 10). Nde ba mer ro’ gaka, ria diidx ni ba kuáa stagokla loh Biblia rluuya zumbahñ «lultas dzeh» (2 Timoteo 3:1-5; Mateo 24:3-14).
Jesús nak ni rnibee loh Xgobier Dios ni zohb gibaa. Ihz 1914 bsloh ben kayuun ben giäl xtis (Revelación 11:15).
Gialah. Ni bteed Jesús xkiäl mbahñ ben ruuna wen zi’k ria behn zak láa ben loh giäl kie y loh giäl guit (Mateo 20:28; Hechos 4:12). Nzääb chilée láadx ben Jesús, dxiaa mod ni mbahñ ben lolla rilah ben, zi’k mod, ni been Jesús zuna wen laa behn (Mateo 28:19, 20; Juan 3:16; Hechos 3:19, 20). Mod ni ruun mniet rluuya balni niaka rilée láadx ben (Santiago 2:24, 26). Mase nad ralda rii gialah mniet, «Dios nzakláadx ben y rbää ben gialah mniet zikegah» (Gálatas 2:16, 21).
Gibaa. Jeobá, Jesucrist ria ank rembahñ ben gibaa b (Salmo 103:19-21; Hechos 7:55). Waarxsa mniet, tohb 144 mil behn, sbahñ behn gibaa ladni gun ben giäl xtis ria ben Jesús loh Xgobier Dios (Daniel 7:27; 2 Timoteo 2:12; Revelación 5:9, 10; 14:1, 3).
Gichliuh. Dios been bena zi’k mod kuebahñ mniet lohna tohbsa tir (Salmo 104:5; 115:16; Eclesiastés 1:4). Laa Ben zunlä’y ben ria behn ni rkuadiah diidx, behn re sbéena nza’k, Dios zuun ben ni ria mniet bahña tohbsa tir loh tohb lawert loh gichliuh re (Salmo 37:11, 34).
Trabahw y kos mal. Biblia rgixlä’ya diidx, tohb ank brii nkontra Dios. Zi’k biu’ kos mal y trabahw (Juan 8:44). Ank re, loll ni brii nkontra Dios gok lahna Benxiee, nde bkiila Adán riopa Eva zi’k mod súna xlada. Nde bidniína trabahw ro’ka loh ria lli’n Adán (Génesis 3:1-6; Romanos 5:12). Dios pteed ben loseins, deb tohb tiemp tsu’ kos mal y trabahw, zi’k mod giena llina diidx ni rähb Benxiee naka diidxle o nad. Dios nad ben deed loseis ria kos mal re tohbtas chibida.
Giäl guit. Tsana tohb mniet räita, ro’ktas rnita (Salmo 146:4; Eclesiastés 9:5, 10). Ria tagol nada teéd trabahw loh tohb gabihl.
Xdiahl ro’ka behn ni ba guit sbahña stankob tsana Dios liastiena ben (Hechos 24:15). Xiäl ria behn ni bahñ stankob y nad ben dxiga’ kuadiah ben diidx ni rbää Dios, snit ben tohsa tir, ya náadra ben gun gan bahñ ben stankob (Revelación 20:14, 15).
Famil. Zi’k ni bsa’nka Dios giäl rchinia nidóo, nak tuhñ re zi’kza nde raka tsana tohb bengiee y tohb bendxa’p rchiniana, solsa tsana tohb de laa ben ga’loh ben kon stob behn ni náad gak tsääl ben ze’kza zak láa ben (Mateo 19:4-9). Tohbtas rilée láadxn ria rson ni ziääd loh Biblia niaka run ro’na wen, runa yudar deb yu’ga mniet kit láadxa (Efesios 5:22–6:1).
Ni rsaklohn. Nadn sakloh cruhiz niza sant (Deuteronomio 4:15-19; 1 Juan 5:21). Tohb chop ria mod ni rsakloh Dios laána nak:
Rgieyn diidx loh Dios (Filipenses 4:6).
Rgieln y rseedn loh Biblia (Salmo 1:1-3).
Rkubeen loh ria diidx ni kayakbeen loh Biblia (Salmo 77:12).
Tsana rrien rdeedn dioskill Dios, rseedn loh Biblia, riagan rgieln sóon, rniin ni rilée láadxn y rkuadähn stomas behn (Colosenses 3:16; Hebreos 10:23-25).
Ron rgieyn «diidx nzak de xgobier Dios» (Mateo 24:14).
Rgién yudar ria mniet ni maska rkiina (Santiago 2:14-17).
Rsaan y rdeedlohn ria yu’ ladni rrien, zi’kza rgién kon ria stomas yu’ ni rgieníin dxiin zi’k mod chibid giäl rseed loh Biblia debniáate gichliuh (Salmo 127:1).
Rgién yudar ladni rdieed ria behn liaadz (Hechos 11:27-30).
Mod ni rgién dxiin. Rrién tohb kuaaga tuhñ, ria nde láana: Tohb kuaa ni rrie, loh ria nde nu ria testig ni rdeedlohna tuhñ, ria behn re láana: Ni zanihd, laa ria behn nad ben ga’k zi’k nak ria bxiohz, niza gall ben (Mateo 10:8; 23:8). Nadn deed diezmo niza niäbn domih (2 Corintios 9:7). Mandad ni rgién zatzana kon ria domih ni lega rdeed ria mniet, ruite nahn chuni’ka rdeed domih re.
Núu tohb kuaa sa’ rseedn ni ba gok rcheróo reyuuna xmandad Dios, laa ria ben láa: Ria mniet ni zanihd loh ria xtestig Jeobá. Laa ria ben run dxiin lad ni láa: Yu’ Betel central (Mateo 24:45).
Dxu’n tohbsa. Ni rilée láadxn tohbsa naka mase ren ren nak lahdxn (1 Corintios 1:10). Rgién juers nakte tsu’ ni sla’ tuhñ, nila domih, nila giehdx ni nak tuhñ, niza kolor ni nak tuhñ (Hechos 10:34, 35; Santiago 2:4). Mase tohbza dxu’n ndee nada tse’ ni tohb tohb testig guna mod ni rnii xkiälriehna ni ba bsieeda loh xtiidx Dios (Romanos 14:1-4; Hebreos 5:14).
Xmodn. Loh riatas ni rgién, rgién juers rsien niaka rian ria mniet (Juan 13:34, 35). Rchu ro’n kuidad nak gién tohb kos ni guún liá Dios gaán lohn. Zekala náadn guni dxiin rehn tohb mod ni nad xkuent, niza ka’n rehn (Hechos 15:28, 29; Gálatas 5:19-21). Nakn ben ni ndoo y nadn tsóo loh giäl dihl (Mateo 5:9; Isaías 2:4). Riapn respet ria xtis, rkuadiahn diidx ni rbää ben tsana nde nada ri kontr diidx ni rbää Dios (Mateo 22:21; Hechos 5:29).
Mod ni dxu’n rian stomas mniet. Jesús rähb ben: «Nsääb yáal sa’ mnietal zi’k ni riáazal lúy». Rähbza ben, ria ni rkuadiah xtiidx ben «nad xmod ben gak zi’k nak xmod ria behn gichliuh» (Mateo 22:39; Juan 17:16).
Zike mod rgién juers rgién kos ni nak wen loh riatas mniet, mase nadn dxu’ loh política niza dxiian loh ria stomas religión. Mase zi’k ndon tohb tohb mniet zak liena kon ni rchiga’na guna (Romanos 14:12).
Balni núura giäl rniptiidx ra’pal kon nak ni rilée láadx ria xtestig Jeobá, ziumberal tuhñ loh página de Internet ni riapn. Zi’kza zak xiäälal diidx Yu’ Betel, zakza chieal ro’ Yu’ lad ni rrie ria xtestig Jeobá ni zohb gaxga ladni nak líidxal, mniptiidxza loh tohb Testig ni nu gaxga ladni nual.
a Mnáa loh gi’ch Truth in Translation (La verdad en la traducción), página 165.
b Mase blää ben ria ank mal gibaa zek bro’n bena gichliuh, laltas naka ank ni nada gién dion (Revelación 12:7-9).