Sane Bimihi Nɛ Je Ní Kaneli A Ngɔ
Mɛni blɔ nɔ a guu kɛ hlaa asafo mi nikɔtɔmahi kɛ asafo mi sɔmɔli ngɛ asafo tsuaa asafo mi?
Ngɛ kaseli ɔmɛ a be ɔ mi ɔ, bɔfo Paulo de asafo mi nikɔtɔmahi nɛ a ngɛ Efeso asafo ɔ mi ɔ ke: ‘Nyɛɛ hyɛ nyɛ nitsɛmɛ nyɛ he nɔ saminya. Asafo ɔ tsuo nɛ mumi klɔuklɔu ɔ tu ngɔ wo nyɛ dɛ mi ɔ, nyɛɛ hyɛ nɔ bɔ nɛ sa. Mawu ngɔ e Bi ɔ kɛ sã bɔ, nɛ e kɛ dani asafo ɔ kɛ pee lɛ nitsɛ e nɔ, lɔ ɔ he ɔ, nyɛɛ hyɛ nɔ saminya.’ (Bɔfo Ɔmɛ A Ní Tsumi 20:28) Mɛni mumi klɔuklɔu ɔ tsuɔ ngɛ asafo nikɔtɔmahi kɛ asafo mi sɔmɔli a hlami he mwɔnɛ ɔ?
Kekleekle ɔ, mumi klɔuklɔu ɔ ha nɛ Baiblo ngmali ɔmɛ ngma níhi nɛ e sa kaa nɔ ko nɛ su he loko e sɔmɔ kaa asafo mi nɔkɔtɔma aloo asafo mi sɔmɔlɔ. Ngɛ 1 Timoteo 3:1-7 ɔ, a tsɔɔ níhi kakaaka 16 nɛ e sa kaa nɔ ko nɛ su he loko e sɔmɔ kaa asafo mi nɔkɔtɔma. A tsɔɔ ní kpa komɛ hu ngɛ Tito 1:5-9 kɛ Yakobo 3:17, 18 ɔ. A tsɔɔ níhi nɛ e sa kaa nɔ ko nɛ su he loko e sɔmɔ kaa asafo mi sɔmɔlɔ ɔ hu ngɛ 1 Timoteo 3:8-10, 12, 13 ɔ. Nɔ́ nɛ ji enyɔ ɔ, nihi nɛ a jeɔ nihi a yi kaa a hla mɛ kaa asafo mi nikɔtɔmahi loo asafo mi sɔmɔli ɔ, sɔleɔ konɛ Yehowa mumi ɔ nɛ kudɔ mɛ ke a ngɛ hyɛe kaa ni ɔmɛ su Ngmami ɔ mi hlami ní ɔmɛ a he bɔ nɛ sa aloo a sui he. Nɔ́ nɛ ji etɛ ɔ, e he hia nɛ nɔ nɛ a ma je e yi kaa a hla lɛ kaa asafo mi nɔkɔtɔma aloo asafo mi sɔmɔlɔ ɔ, nɛ wo Mawu mumi klɔuklɔu ɔ yiblii ɔ ngɛ e si himi mi. (Galatia Bi 5:22, 23) Lɔ ɔ he ɔ, Mawu mumi ɔ yeɔ bua nɛ a kɛ hlaa nihi kaa asafo mi nikɔtɔmahi loo asafo mi sɔmɔli.
Se mɛnɔmɛ tutuutu lɛ hlaa nyɛmimɛ nyumu nɛ ɔmɛ? Be ko nɛ be ɔ, a ngɔɔ nihi tsuo nɛ a je a yi kaa a hla mɛ kaa asafo mi nikɔtɔmahi loo asafo mi sɔmɔli ɔ, a biɛ kɛ maneɔ asafo ɔ ní tsumi kɔni ɔ. Blɔ Tsɔɔmi Ajla Toli ɔmɛ hla nyɛmimɛ nyumu komɛ nɛ a sɔmɔɔ ngɛ asafo ɔ ní tsumi kɔni ɔ. Nyɛmimɛ nyumu nɛ ɔmɛ hyɛɛ kaa nihi nɛ a je a yi ɔ he su niinɛ lo, nɛ a hlaa mɛ kaa asafo mi nikɔtɔmahi kɛ asafo mi sɔmɔli. Lɔ ɔ se ɔ, asafo ɔ ní tsumi kɔni ɔ, haa nikɔtɔma amɛ a kuu ɔ lemi. Asafo mi nikɔtɔma amɛ hu bɔɔ nyɛmimɛ nyumuhi nɛ a hla mɛ ɔ amaniɛ, nɛ a biɔ mɛ ke ji a suɔ kaa a maa pɛtɛ a sɔmɔmi blɔ nya a he, aloo a be he pɛtɛe. Jehanɛ ɔ, a biɔ mɛ ke ji a he su kɛ ha ní tsumi ɔ aloo a he sui. Nyagbe ɔ, a fiaa adafi kɛ haa asafo ɔ.
Se ngɛ kaseli ɔmɛ a be ɔ mi ɔ, mɛni blɔ nɔ a guu kɛ hlaa asafo mi nikɔtɔmahi kɛ asafo mi sɔmɔli? Be komɛ ɔ, bɔfo ɔmɛ hlaa ni komɛ kɛ ha ní tsumi pɔtɛɛ komɛ. Kaa nɔ hyɛmi nɔ́ ɔ, be ko ɔ, a hla nyumuhi kpaago konɛ a hyɛ nɛ a gba niye ní kɛ ha yalɔyihi. (Bɔfo Ɔmɛ A Ní Tsumi 6:1-6) Se e ma nyɛ maa ba kaa jamɛ a nyumu ɔmɛ ngɛ sɔmɔe kaa asafo mi nikɔtɔmahi momo loko a kɛ ní tsumi kpa wo a dɛ ɔ nɛ.
E ngɛ mi kaa Ngmami ɔ tsɔɔ we bɔ nɛ a peeɔ kɛ hlaa asafo mi nikɔtɔmahi kɛ asafo mi sɔmɔli haa mi fitsofitso mohu lɛɛ, se ní komɛ nɛ ya nɔ ɔ ha wa na bɔ nɛ a plɛɔ kɛ peeɔ jã ha. Baiblo ɔ tsɔɔ kaa benɛ Paulo kɛ Barnaba je a ma se sane kpakpa fiɛɛmi blɔ hiami ɔ mi kɛ ma we ɔ, ‘a ha hwɔ, nɛ a sɔle kɛ hla nikɔtɔmahi, nɛ a tu mɛ ngɔ wo nyɔmtsɛ ɔ nɛ a he ye ɔ dɛ mi.’ (Bɔfo Ɔmɛ A Ní Tsumi 14:23) Tito hu piɛɛ Paulo he ngɛ e blɔ hiami ɔ mi. Jeha komɛ a se ɔ, Paulo ngma ya ha lɛ ke: ‘I si mo ngɛ Kreta, konɛ níhi nɛ piɛ ɔ, o to blɔ nɔ pɛpɛɛpɛ, nɛ o wo asafo nya dali ngɛ ma tsuaa ma mi. Mo kai níhi nɛ i de mo ɔ.’ (Tito 1:5) Timoteo hu kɛ bɔfo Paulo hia blɔ kɛ ya hehi fuu. E ma nyɛ maa ba kaa Paulo ha Timoteo hu he blɔ nɛ e hla asafo mi nikɔtɔmahi. (1 Timoteo 5:22) Enɛ ɔ tsɔɔ heii kaa nikɔtɔmahi nɛ a hiaa blɔ kɛ ya slaa asafohi lɛ a hlaa asafo mi nikɔtɔmahi se pi bɔfo ɔmɛ kɛ nikɔtɔma amɛ nɛ a ngɛ Yerusalem ɔ.
Akɛnɛ Yehowa Odasefohi a Blɔ Tsɔɔmi Ajla Toli ɔmɛ suɔ kaa a maa pee níhi nɛ kɛ Baiblo ɔ kɔ he je ɔ, a tsake bɔ nɛ a peeɔ kɛ hlaa asafo mi nikɔtɔmahi kɛ asafo mi sɔmɔli ɔ hɛ mi. Kɛ je September 1, 2014 ɔ, bɔ nɛ a maa pee kɛ hla asafo mi nikɔtɔmahi kɛ asafo mi sɔmɔli lɛ nyɛɛ se nɛ ɔ nɛ: Kpɔ mi nɔ hyɛlɔ tsuaa kpɔ mi nɔ hyɛlɔ maa hyɛ ke ji nihi nɛ a je a yi ngɛ e kpɔ ɔ mi ɔ a he su aloo a he sui. Ke e ya slaa asafo ɔ mɛ ɔ, e maa bɔ mɔde kaa e maa le nihi nɛ a je a yi ɔ, nɛ ke e maa hi ɔ, e kɛ mɛ maa ya fiɛɛmi. Ke kpɔ mi nɔ hyɛlɔ ɔ kɛ asafo mi nikɔtɔma amɛ susu nihi nɛ a je a yi ɔ a he ta a, e ní tsumi ji kaa e maa hla asafo mi nikɔtɔmahi kɛ asafo mi sɔmɔli ngɛ e kpɔ ɔ mi. Enɛ ɔ ngɛ kaa bɔ nɛ a peeɔ kɛ hlaa asafo mi nikɔtɔmahi kɛ asafo mi sɔmɔli ngɛ kaseli ɔmɛ a be ɔ mi ɔ.
Mɛnɔmɛ yeɔ bua kɛ peeɔ enɛ ɔ? “Tsɔlɔ anɔkualetsɛ kɛ ni lelɔ ɔ” ní tsumi titli ji kaa e ma ha tsɔli kpa amɛ a nya mi ngma daa. (Mateo 24:45-47) A hlaa Ngmami ɔ mi, nɛ mumi klɔuklɔu ɔ hu yeɔ bua mɛ, nɛ a tsɔɔ asafohi nɛ a ngɛ je kɛ wɛ ɔ bɔ nɛ a kɛ Baiblo sisi tomi mlaahi ma tsu níhi a he ní ha. Tsɔlɔ anɔkualetsɛ ɔ hlaa kpɔ mi nɔ hyɛli kɛ Asafo ɔ Ní Tsumi Kɔni Ajla Toli ɔmɛ tsuo hulɔ. Asafo ɔ ní tsumi kɔni tsuaa ní tsumi kɔni hu yeɔ bua asafohi konɛ a nyɛ nɛ a kɛ Blɔ Tsɔɔmi Ajla Toli ɔmɛ a blɔ tsɔɔmihi nɛ tsu ní. Nikɔtɔmahi a kuu tsuaa nikɔtɔmahi a kuu hyɛɛ kaa nyɛmimɛ nyumuhi nɛ a je a yi ɔ su níhi nɛ Ngmami ɔ ngɛ hlae ngɛ a dɛ ɔ he lo. Kpɔ mi nɔ hyɛlɔ tsuaa kpɔ mi nɔ hyɛlɔ kɛ sɔlemi susuɔ nihi nɛ asafo mi nikɔtɔma amɛ je a yi ɔ a he, nɛ e hlaa a kpɛti nihi nɛ a he su.
Ke wa le bɔ nɛ a plɛɔ kɛ hlaa asafo mi nikɔtɔmahi kɛ asafo mi sɔmɔli ha a sisi ɔ, lɔ ɔ ma ha nɛ wa maa na nɔ́ nɛ mumi klɔuklɔu ɔ tsuɔ ngɛ enɛ ɔ peemi mi. Enɛ ɔ ma ha nɛ wa ma ná hɛ kɛ nɔ fɔmi nɛ mi wa ngɛ asafo mi nikɔtɔma amɛ kɛ asafo mi sɔmɔli ɔmɛ a mi.—Hebri Bi 13:7, 17.