Juni
Selasa, 1 Juni
Penina kyoryae ker Hana i ḇo ifrur i fa fyafayaf.—1 Sam. 1:6.
Nabi Samuel snari, Hana i, ismai samswen ḇemarḇak kaku ḇeḇeso. Fyarḇuk fyoro kwar, mboi pyansnasem ḇaido dakna romawa ḇa. (1 Sam. 1:2) Snonggaku Israel ḇebor sya soḇe bin ḇekapar romawa ḇa ima Allah ḇyebarakas i ḇa. Inja, Hana imai rawo. (Kej. 30:1, 2) Roi ḇefnai fa Hana ḇyesneso syadi wer iso swari dun bin oso ḇese, isoine Penina, ma bin ine kyapar romawa sibor ḇe swari ma kyoryae ker Hana i. Hana ḇyaḇir iḇor iḇerari. Pyapum kwar ma ḇyesneso rawo kyain ”kyanes ma dan mnis ḇa”. (1 Sam. 1:7, 10) Moḇsa Hana ismai sneprei rai? Hana ikofenḇair roi ḇyaḇir na ḇe Yahwe I ro nadi. Ḇyenadi raposa, ikofen ḇe Imam Ḇeba Eli roi ḇekur i na. Mura Imam Eli ikofen yoḇ Hana i ḇo doḇe, ”Wabur kuker payamyum. Iḇye kada Allah Israel ryower fararyor bena.” Wos ḇyenane nafrur fa Hana ”ibur ma danan, ma mgasi isnai saneso wer ḇa kwar”. (1 Sam. 1:17, 18) Nadi nafnoḇek Hana i fa iknon kaḇer. w20.02 21 ¶4-5
Rabu, 2 Juni
Iḇye kada wos mgoḇena nun marisen ḇesya kwar, imnis mgorir karumasen, insama mgofawi moḇsa mgokarem faro snonggaku oser-oser.—Kol. 4:5,6, NW.
Kero wer, Yahwe nari myun pres dunya ḇeḇarḇor ine. Snonggaku ḇena kakara ḇemnis faro ”kankenem ḇemnaiḇa” siso nari ḇesmai ḇaḇye. (Kis. 13:48) Inja, na komarisen ḇae kakbaryas faro kina koḇesya insama sakfarmyan faro Yahwe fnoḇek ko. Kma ḇesaswar koḇedi, Yahwe, ’imewer oso ryo, mboi insa snonggaku kam simbror ma skaḇer’. (2 Ptr. 3:9) Fandun fa koswarepen nyan ḇepyum ma nyan ḇesasar naisya fa kobukibaryas angginem ḇepyum. Imbude na kawos myaren ma kofrur pyum rofyor kobaryas ḇe snonggaku kofawi ḇaim sya. Ḇape, fyor kobaryas ḇe kina koḇansi, na kawos bos ḇeri yoḇ si. Fafisu koswarepen nyan kobukibaryas ḇe kina koḇansi ro randak iwara, imbude na kofafko snar koso nyan ḇesasar na. Anun ro Manwawan Paulus ḇeyap ḇe mnuk faro ras ine, koswarepen kaku na rofyor kobaryas ḇe kina koḇesya. Oroḇaido, na kofrur fa sfafayaf ma simewer srower kondi. w19.08 14-15 ¶3-5
Kamis, 3 Juni
Kristus . . . ḇyuk fasasna faro mko kwar insa mkoso wewur ḇyena.—1 Ptr. 2:21.
Moḇsa ḇaḇir rai fafisu wafawi roi ḇekaku Refo fyarkor ḇekur Rumgun ya? Yesus iso ḇesuru ḇena papoik ro farsyos ḇeba ine. Imarisen byuk kenem ḇyedi fa imarwarek ko. Kofasnai ro roi kofrur na snar kokyar faro farsarser fasaspar ya ido, na kosmai ampun ro sasar koḇena, koḇebati kuker Allah, ma kosmai kankenem fyoro ya. (Yoh. 3:16) Yesus ima Imam Ḇeba koḇediri. Imarisen ifnoḇek ko fa kosmai fainda ro farsarser fasaspar ya ma kofanam kaku kuker Yahwe I. (Ibr. 4:15; 7:24, 25) Yesus iso raja ro Karajan Allah. Yahwe nari ḇye Yesus i fa fyasren snonsnon Ḇyedi, ipyos roi ḇebarḇor na, ma dun barakas ḇekain fyoro ro Firdaus ḇerama ya. (Mat. 6:9, 10; Why. 11:15) Yesus fyasnai nyan ḇepyum fandun fa koso na. Yesus byuk kenem Ḇyedi fa ifrur Allah marisen Ḇyena, ma ine nyan ḇepyum fa koso na. (Yoh. 4:34) Fafisu wakyar faro kakaku Refo fyarkor ḇekur Yesus i, na wakswar Rumgun Allah iswar kaku ine. Saswar na nadif Au fa buk kenem Bedi fa wafrur Allah marisen Ḇyena imnis ra Yesus i. w20.03 10 ¶12-13
Jumat, 4 Juni
Mkoḇenadi faswef.—1 Tes. 5:17.
Ro rasras ḇepupes Yesus ikenem ro supswan anya, inadi ḇesya kwar. Fafisu ifrur ras swarapepen marmar ḇyedi, inadi fyor irwas anggur ma mamami ḇaim. (1 Kor. 11:23-25) Fyor skosae ḇaim ro rum skofrur Paskah anya, inadi kayam kuker manfamyan ḇyesi. (Yoh. 17:1-26) Fyor i kuker manfamyan ḇyesya skoraro Urek Zaitun ro roḇ anya, inadi wer. (Mat. 26:36-39, 42, 44) Wos ḇepupes ḇyeja fyor imar ḇaim kako nadi dirya. (Luk. 23:46) Roi ḇejadi ro ras ḇepupes ikenem ro supswan anya ikofenḇair nakam ḇe Yahwe I roro nadi ḇyena. Rosai ḇefnai fa Yesus ismai fafrowes nabor rariryano bisa fyarmku pdef? Snaro inadi ḇe Yahwe I ḇesya kwar. Mboi manfamyan ḇyesyama sakso rarirya ḇa ro roḇ ani. Inja, fyor skosmai fafrowes ido skomgake. (Mat. 26:40, 41, 43, 45, 56) Fafisu fafrowes na drama nkur ko ido, fandun fa koso Yesus nyan ḇyena fa ’koḇe nadi ḇesya kwar’, rarirya na kosouser pdef. w19.04 9 ¶4-5
Sabtu, 5 Juni
Aya iso Yahwe; Ayama yafadwer ḇa.—Mal. 3:6.
Yahwe imarisen ḇa kaku faro fawawi manwen na! Ikofen ḇe snonggaku Israel sya, ”Nasya awer ro fandu mgo snonggaku ḇerap romawa sesya ḇe farsarser, ḇekinsasor, ḇekif robor, ḇesewar aḇyair kinsor, ḇenanem ro fui, ḇefui snonggaku ḇese, ḇeyor anun ro ḇena mon sya ḇaido ḇeyap ras iwama, ḇaido ḇefuken faro snonggaku ḇemar kwar sya. Mansei monda ḇefrur roi nane, Yahwe dayin i.” (Ul. 18:10-12) Kirine snonggaku Kristen sya sikenem ro Sasoser Taurat Yahwe byuk ḇe snonggaku Israel sya ḇa. Bape ro dia bisa kofawi Yahwe mamam Ḇyeja faro fawawi manwen ine imnis kaker. Yahwe byuk swarapepen ḇe ko kuker fawawi manwen snaro ifawi na Setan ḇyepake roi ine fa ikfrur susa ko. Setan ḇyepake nyan ḇeradine insama snonggaku sya sikyar ḇemar sya na sikenem kaker ro dunya ḇese. (Pkh. 9:5) Setan i kako ḇyepake fawawi manwen fa ikfrowes snonggaku sya insama simgak ma simewer sisyom ḇe Yahwe I. Imarisen insama ido snonggaku sya sikyar awer ḇe Yahwe I, imboi sikyar faro fawawi manwen na. w19.04 21 ¶5-6
Minggu, 6 Juni
Rofyor naek srar mkofrur ḇarḇorido nari mkomkak faroi.—Rm. 13:4.
Roi ḇemnis ḇa sifrur yoḇ romawa mgun ima sasar ḇeba kaku nairi. Ḇefrur roi ḇemnis ḇa ḇe romawa mgun, sifrur kandera kaku si. Randak ya romawa mgun anya ikyar faro snonggaku ani, mboi roi ḇeḇye ḇa ifrur yoḇ i na nafnai fa ikyar wer ḇa. Dunbur romawa anya payamyum ḇyena. Iso ḇefnai fa, fandun fa kokadaunwarek romawa sya ro roi ḇeḇarḇor ḇeradine na. Ma ḇesmai kwar roi ḇebye ḇa nane fandun fa kobuk sneprei ma kofnoḇek si. (1 Tes. 5:14) Rofyor snonggaku oso ro sidang ḇefrur roi ḇemnis ḇa ḇe romawa mgun ido, ima ifrur snonsnon sidang iḇye ḇa. (Mat. 5:16; 1 Ptr. 2:12) Komewer kaku snonggaku ḇefrur ḇarḇor ma ḇemewer ḇembror sya, ma kako ḇefrur snonsnon sidang iḇye ḇa sisya ro sidang koḇedi. Oso ro sidang ifrur roi ḇebarḇor pamarenta idwarek na, raris ifrur roi ḇemnis ḇa yoḇ romawa oso ido, isya ḇyesasar faro pamarenta. (Mam kako Farfyar 25:8.) Kakuḇae penatua sya sna papoik fa sbuk samamyai faro ḇesasar ya, imnis sasoser pamarenta ḇa. Rarirya mboi, sipok siyokef ḇefrur sasar ani ro samamyai nari ḇepoik sya sbuk na ḇa. w19.05 9 ¶4-7
Senin, 7 Juni
Fawawinanem ḇero dunya ine, Allah myam neroyoḇa.—1 Kor. 3:19, NW.
Kokame kosambraḇ fa kosaebur samswen na snar Yahwe, Manggorari Ḇeba koḇedi, fyarkor ko. (Yes. 30:20, 21) Wos Ḇyena ro Refo nfarkor ko roi kofandun na insama kosambraḇ ma ’koḇeḇefasos faro fararur ḇeḇyeya’. (2 Tim. 3:17) Kokenem imnis rosai Refo fyarkor na ido, na kofawinanem syadi ro snonggaku ḇeso ”fawawinanem ḇero dunya ine”. (Mz. 119:97-100) Faḇye kaku, marisen ḇefandun maggun koḇena nafrur ko fa napyan fa koso fawawinanem ro dunya ine. Inja, imbude na samswen ḇe ko fa kopampum kakara ma snonggaku ḇero dunya ine roi sifrur na. Iso ḇefnai fa Refo ikofen, ”Mgosasor mgo insa oso ḇyewomen awer mgo roro farkarkor snonggaku ma anggarkar ḇeḇefromo ḇerama ro rari snonggaku.” (Kol. 2:8, NW) Imnis Refo ḇyardi kwar ḇekur ḇe rasras ḇepupes na, snonggaku sya nari ”siso syadi rmomen-nafsu sena”. (Tim. 3:4) Ḇebor sya sismai dafduf ḇepampam snar fararur farḇuk imnis dafduf AIDS. Nane kam nfasnai kaku fawawinanem dunya ine nama neroyoḇa.—2 Ptr. 2:19. w19.05 21 ¶1-2; 22 ¶4-5
Selasa, 8 Juni
Mkofarmku mkosampum Ibiris ankarkar ḇyena.—Ef. 6:11.
Snonggaku Israel sifandun mekem na insama sikenem pdef ma rokaker na nasur pyum. Inja, Setan dawninyan snonggaku Israel fa sikyar fandun fa siso rari ro er ḇeḇarek ro ris sesi ḇesyom Yahwe I ḇa sya. Sima sikyar fandun fa sifrur roi ono insama allah sedi ifnoḇek si ma ḇye mekem fa nado faro si. Snonggaku Israel ḇekyar faro Yahwe I wer ḇa sya sikyar iso nyan insama fafisu samsam ya imbran kawan awer. Inja, sakso rari sena ma sisyom allah ḇekaku ḇa, Baal i. Setan i kako ḇye marasrisen faro farḇakḇuk famfnom fa byukifrowes snonggaku Israel sya. Er ḇesyom Yahwe I ḇa sya sisyom allah sedi kuker sifrur roi ḇeḇye ḇa kaku. Ro moḇ seari ro ya, snon ma bin ḇefrur fararur farḇuk sisya. Simarisen kako ma smam fararur farḇuk ḇe roi ḇesasar ḇa, imnis ra snon sfarḇuk kuker snon! (Ul. 23:17, 18; 1 Raj. 14:24) Sikyar roi sifrur nane nadif allah sedi fa ifrur saprop na nadufen ma nbuk bon. Snonggaku Israel ḇebor simarisen sakso warpu ro samsyom ḇeḇye ḇa nane. Mura ido, skinfir fa sisyom allah ḇekaku ḇa na. w19.06 2 ¶3; 4 ¶7-8
Rabu, 9 Juni
Allah ima inapes, inja nari ipok ḇyefnder ḇa roi mgofrur na ma saswar mgofasnai faro snonsnon Ḇyedi.—Ibr. 6:10, NW.
Naek srar risyaran ḇefarmyan ro Betel ma ḇesesya ḇefararur ro oras nakam saksmai fararur ḇebabo. Imbude samswen ḇe naek srar ansine fa sibur fararur simarien kaku na. Kaksmai roi ḇemnis ra si ido, rosai na ḇefnoḇek ko? Kofanam pdef ḇe Yahwe, kowasya Refo ras ḇe ras ma kokarauser na pdef. Oso wer ido, komyaren kobaryas abar ḇepyum fnoḇek sidang ḇebabo koryur ro ya. Yahwe ipok ḇyefnder ḇa snonggaku ḇefarmyan ḇe I kuker soasuser sya, baboine sifrur nabor raris randak ya wer ḇa. Kokenem syadadi ḇa. Ro Setan dunya ḇyedine, snonggaku ḇebor simgakwarek fandun ro rasras na. Ḇape, komewer roi anna nafnai fa kofarmyan ḇe Yahwe I wer ḇa. (Mat. 13:22) Imbude snar siswar ko, bati ma kina koḇesya sidif ko fa kosewar pipi nabore insama kokenem pyum. Kopampum ḇeri dafdifer sena. (1 Yoh. 2:15-17) Kokyar faro Yahwe, snar ḇyeasas kwar nari fyasos roi nakam ro ’fafisu koḇefandun ya’. Nari ifnoḇek ko fa kona kakyar ḇesambraḇ, koknone, ma byuk fandun koḇena ro rasras.—Ibr. 4:16; 13:5, 6. w19.08 20 ¶4; 21-22 ¶7-8
Kamis, 10 Juni
Wasawen roi ḇemarḇak bena ḇe Yahwe I, ma nari ifnoḇek au.—Mz. 55:22.
Ausya ḇekandera snar wakro fafisu ḇesamswen kaku ke? Na sne koḇena naprei kaku fyor kofawi Yahwe dakfawi mnis kako fyor koḇekandera kaku snar samswen koḇena. Iba syadi ifawi raryar ḇa koḇena, roi kokara ma koḇaḇir na. (Mz. 103:14; 139:3, 4) Kosnefer pdef ḇe Yahwe ido, nari ifnoḇek ko insama kosambraḇ fa kokamar samswen ḇefrur fa koḇekandera. Snar ḇekandera kaku na nafnai fa kwara sasar, ma ḇesanekar. Rarirya ido, waswarepen Yahwe na ifnoḇek Au fa wakamar kandera Bena. Moḇsa ifnoḇek Au rai? Dor Au fa wakofenḇair samswen ma sneḇaḇir Bena ḇe I. Ma nari kyarem fararyor Bena. (Mz. 5:3; 1 Ptr. 5:7) Inja benadi ḇe Yahwe ḇesya kwar fa wakofenḇair samswen Bena. Kakuḇae na Yahwe dawos ḇeri yoḇ Au ḇa, mboi dawos ro Refo, ma organisasi Ḇyedi. Farfyar wawasya ro Refo na nsambraḇser ma nbuk saneraro ḇe Au. Oso wer ido, naek srar sya na sisambraḇser Au.—Rm. 15:4; Ibr. 10:24, 25. w19.06 16 ¶7-8
Jumat, 11 Juni
Nari er ḇeḇor kam sayin mko snar snonsnon Ayedi.—Mat. 24:9.
Fafisu waḇenadi ḇe Kma ḇesaswar koḇedi, ”wasḇawer roi ḇero snembri ḇe Yahwe raris war” ma wakofenḇair ḇe I roi nakam ḇefrur fa wamgak ma ḇebirḇar na. (Rat. 2:19) Wanadi rarirya ḇesya kwar ido, nari wafanam syadi ḇe Yahwe I. (Rm. 8:38, 39) Wakyar kaku barakas ro Allah Karajan Ḇyedi nari ndarirya ḇeri. (Bil. 23:19) Wakyar ḇa ido, nari napyan ḇe Setan ma ḇeso i sya fa sifrur makakak Au. (Ams. 24:10; Ibr. 2:15) Rofyor wafarkor ro manggundaw, swewar fa wafawi nabor syadi wer Allah asas Ḇyena ḇekur Karajan Ḇyedi ma rosai ḇefnai fa wakyar kaku asas anna nari ndarirya. Rosai fainda ya? Kwarapan fawar ro Stanley Jones, ḇesmai ro bui ro swaf taun rifik snar kakyar ḇyedi. Rosai ḇesambraḇser i fa imkuepen pdef? Doḇe, ”Kakyar yedi syambraḇ snar yafawi Allah Karajan Ḇyedi ma rosai nari Karajan ani ifrur ya, ma yakyar kaku faro roi anna. Rarirya, oso ḇaḇeri ipok ifrur fa yabur Yahwe I.” Wakyar kaku faro Allah asas Ḇyena ido, na wafanam syadi ḇe Yahwe ma wapok wamgak ḇa.—Ams. 3:25, 26. w19.07 2 ¶1; 3-4 ¶6-7
Sabtu, 12 Juni
Rofyor mkosun ro mnu-mnu ḇeba ma kasun, mkosewar ro dia snonkaku ḇefrur pyum fa mkokainus si rao isof ro mkombran wer.—Mat. 10:11.
Rosai ḇefnai fa kobuk farkarkor ima fyandun kaku? Snaro snonggaku ḇefarkor Refo fa sḇe manfamyan Yesus ḇyesi, si monda na sakḇebati faro Allah. Oso wer ido, snonggaku ḇeso Kristus na sikenem pyum syadi ma sismai saneraro fa sikenem fyoro ro ras naiwama. (Yoh. 14:6; 17:3) Kaku, Yesus ikyar ko fa kofrur fararur ḇefandun kaku ine, ḇape kemir ḇeyuf fararur ine ḇa. Manwawan Paulus fyas ḇekur i ma min ḇyesi ḇo doḇe, ”Nggoine min ḇefararur kayam fnoḇek Allah.” (1 Kor. 3:9, NW) Inja, snonggaku ḇenapes ḇa koine na kofararur kayam kuker Yahwe ma Yesus su. Inema fakamaman ḇeba kaku! Kakuḇae, na kakḇaḇir raryaḇ ḇeradirya fafisu kofnoḇek snonggaku sya fa sakḇe Kristus manfamyan ḇyedi. Roi fandun fa kofrur ḇepon kaku ro kobuk farkarkor ya iso ’kosewar’ snonggaku ḇemarisen ḇemambir Yahwe I. Kosewar fa kobaryas ḇe snonggaku manseirya monda ḇero moḇ koḇedi ma kosouser Yesus parenta ḇyedi fa kobaryas ido, kofasnaiḇair koma Saksi-Saksi Yahwe ma snonggaku Kristen ḇekaku siko. w19.07 15 ¶3-5
Minggu, 13 Juni
Fawawinanem byuk fadadiren, raris pipi byuk fadadiren, ḇape fawawi iwarpu fawawinanem byuk fainda fa fyadiren kankenem ḇena na.—Pkh. 7:12.
Snonggaku ḇebor simarisen syadi faro wos ḇero Refo ḇebuk fainda faro kankenem ro rasras na. Imbesrar oso ro New York byaryas ḇe snonggaku ḇeyawos wos Mandarin. Doḇe, ”Yasewar fa yafasnai syowi ma yarower pyum si. Yafawi srama babo ido, na yafuken, ’Wamarisen ḇarek ro dine ke? Wasmai fararur kwar ke? Snonggaku ḇero dinesya sifrur pyum au ke?’” Kuker nyan ine, jadi fa fyasnaiḇair farkarkor ro Refo. Nasrow ido, imbesrar ine na ifuken wer, ”Rosai kwara ya, sai na ḇefnoḇek snonggaku sya fa skain pyum kuker ḇesesya? Yamarisen yafasnai anun ḇero Refo, bisa ke? Ryok radine, ’Swewar rakrakrok ima imnis bas roi ḇedwarek war, wabur ḇeri rofyor rakrok ndrama ḇaim.’ Kwara ido, anun ine na ifnoḇek ko fa kokain pyum kuker ḇesesya ke?” (Ams. 17:14) Awawos ḇeradine nafnoḇek ko fa kofawi siḇe sifawi nabor syadi wer ke roḇa. w19.07 23 ¶13
Senin, 14 Juni
Moḇsa na ḇyerai fyor snonggaku oso isapi ḇo ono ḇefnoḇek i ḇa fa dores wer?—Pkh. 4:10.
Naek srar ḇesmai fararur ḇebabo ro fararmyan sya, koswar faro si monda ḇa mboi kosewar fa kofawi pyum roi ḇekur si kako. Imbude sidufe ḇaido smamwarek kina ḇeduf sya. Oroḇaido sfafardun snar snonggaku siswar ya imar. Sikofenḇair ḇa mboi imbude sisneso kaker snar siswarepen ker naek srar ḇero moḇ sifarmyan ro ya ro ḇeponi. Sakkara roi oser ḇa, ma sifandun oras isof nakam nambran kuker payamyum. Na wafnoḇek si kako fa siryaḇ kuker wor si fa sbaryas kayam ma swambraḇser si kuker wafasnai nyan ḇepyum. Imbesrar oso ḇefarmyan fyoro kwar ro sup bondi doḇe, ”Ro moḇ yafarmyan ro ḇeponi, yafarkin farkarkor Refo ro oras nakam. Kirinema fyor yabaryas ro moḇ ḇebabo, samswen kaku fa yawasya mnuk ro Refo ḇaido yafasnai vidio ḇe ḇena rum ya. Ḇape, binbaryas ḇero dine sya sor ker aya fa yaso si fyor sifrur rarama kaḇer ma sbuk farkarkor Refo. Ine nafnai fa yaryaḇ syadi fa yabaryas ro moḇ ine. Yafarkor kwar moḇsa yarandak awawos kuker snonggaku ḇero dine sya rai. Nane kam nafnoḇek aya fa yaryaḇ kaḇer.” w19.08 22 ¶10; 24 ¶13-14
Selasa, 15 Juni
Yanun mu Euodia ma Sintike, insa muna sne-kakara oser snar Manseren.—Flp. 4:2.
Raris Euodia ma Sintike su, imbude kosmai roi ḇedwarek kaku ko fa koswar naek srar koḇesya. Isoine komamepen sasar sifrur na. Kokame kofrur sasar ker ras ḇe ras. Kokara ker faro sasar snonggaku ḇesesya ido, na samswen fa koswar si. Imnis raris, na kofafayaf fyor komam manbesrar oso dakfrur sren Balai Karajan ya ḇa. Rofyor kokara sasar manbesrar ani ifrur kwar na ido, na kofafayaf syadi wer rawo koswar i wer ḇa. Waksmai roi ḇeradine ido, ipyum fa kwara roi ine: Yahwe ifawi sasar koḇena ma sasar manbesrar ani kako. Rarirya mboi, iswar pdef kokame. Iso ḇefnai fa, fandun fa kakso Yahwe saswar Ḇyena ma komam rari ḇepyum ro naek srar koḇesya. Kosewar kaku fa kosambraḇser saswar koḇena faro naek srar sya ido, na koḇeoser pdef.—Flp. 2:1, 2. w19.08 9-10 ¶7-8
Rabu, 16 Juni
Allah . . . iswar ḇerun snesya.—1 Ptr. 5:5.
Yahwe iswar snonggaku ḇena sne ḇerun sya. Ḇefasnai kaku sne ḇerun sya si monda na sḇebati fanam kuker I. Imbape, ’isampum ḇemarares sya’. Kokam komarisen fa kofrur Yahwe imarisen ma fyanam faro ko. Iso ḇefnai kosewar fa kona sne ḇerun. Snonggaku ḇena sne ḇerun na ipok kyara ima iba syadi ro ḇesesya ḇa, ma dararer i ḇa. Refo fyasnaiḇair snonggaku ḇena sne ḇerun na ifawi kaku Allah Yahwe iso iba syadi kaku ro i. Dakfawi kako snonggaku ḇesesya roi sifrur na napyum syadi ro i. (Flp. 2:3, 4) Ono sisya komam si ido, rya sna sne ḇerun. Imbude simamyai ma sfasasise. Ḇaido sifasnai syowi ma sifrur pyum ḇesesya snaro sinan sesya sfarkor si fa sifrur rariri. Ḇape kaku ya, ro sisnesna sararer kaku si. Fasaw ke roba, rosai ḇero sisnesna nari nefasnaibos kaku.—Luk. 6:45. w19.09 2 ¶1, 3-4
Kamis, 17 Juni
Myunsu faro si . . . ḇeḇeuser Ankankinem Ḇeḇye ro Yesus, Manseren koḇedi ḇa.—2 Tes. 1:8.
’Ankankinem Ḇeḇye ro Yesus’ kyur ḇe roi ḇekaku Yesus fyarkor na. Kosouser na kuker kombran mnis na ro kankenem koḇena. Kosouser kako kuker kofakapon fararmyan ḇe Allah, kosouser Allah sasoser ḇenapes Ḇyena, ma kobaryas Karajan Allah. (Mat. 6:33; 24:14) Oso wer ido, fandun fa kosaramper Yesus naek ḇyesi ḇesmai ramrem sya ḇeyuf fararur ḇefandun kaku. (Mat. 25:31-40) Kero wer, na sḇak kaḇer ḇaḇenaḇye ”domba ḇese” sfasnai kwar ḇe si na. (Yoh. 10:16) Moḇsa sifrur na rai? Mamamun Armagedon ḇyejadi ḇaim, 144.000 syakam na sek ḇe nanggi kwar ma ḇesmai baken rur ḇepok ḇemar ḇa. Nari saksun ro bar sordade ḇero nanggi fa smun Gog i ma skadaunwarek ’raryur ḇeba’ ro domba ḇesesya. (Why. 2:26, 27; 7:9, 10) Kakuḇae, raryur ḇeba sna syowi ḇeba kaku fa sisaramper snonggaku ḇesmai ramrem sya fyor sikenem ro supswan ine kaker! w19.09 12-13 ¶16-18
Jumat, 18 Juni
Rur mkoḇesi nari sisma kananon.—Mat. 11:29.
Rosai ḇefnai fa nari kosmai sneprei fyor kofrur fararur Yesus byuk ḇe ko na? Snar kona manfarkin ḇefrur pyum kaku. Yahwe ima Manfarkin Ḇekaki Syadi, mboi ifawi ikofen kasumasa ma irarmomen ḇa. Ḇyesyowi kaku fararur koḇena. (Ibr. 6:10) Byuk kako samambraḇ fa koḇar kamnam koḇena. (2 Kor. 4:7; Gal. 6:5) Raja koḇedi Yesus i, fyasnai kwar ifrur pyum ḇesesya. (Yoh. 13:15) Ma penatua ḇefarkin konsya sisewar fa siso Yesus, ”Manfarandous Ḇeba” koḇedi. (Ibr. 13:20; 1 Ptr. 5:2) Rofyor penatua sya sfarkor ma smamwarek ko, sisewar fa sfasnai frur pyum, sisambraḇser, ma skadaunwarek ko. Kona kako bati ḇefrur pyum kaku. Snonggaku ḇesesya sima sakna bati ḇefrur pyum kaku ma fararur ḇefandun kaku raris ko ḇa. Kwara roi ine kada: Kofararur kam kuker naek srar ḇena kenem ḇesren, mboi skara sipyum syadi ro ḇesesya ḇa. Smam ḇesesya sisyadi ro si. Smam ko ḇe min ro fararur monda ḇa mboi koḇe bati sesya kako. Ma, siswar kaku ko inja kuker sne ḇesiper simarwarek ko! w19.09 20 ¶1; 23 ¶12-14
Sabtu, 19 Juni
Naek srar, mkokenem ro pampanya ḇa, isof ras ani ryama ifrur kanandor mko imnis ḇekaraw oso.—1 Tes. 5:4.
Komam kada Paulus dapḇair ’ras Yahwe’. Ro mnuk naine, ’ras Yahwe’ kyurfasnai ḇe ariswaf rofyor simgok ”Babilon Ḇeba” isoine agama ḇekaku ḇa ḇero supswan ine kam, isof ro ras Armagedon ya. (Why. 16:14, 16; 17:5) Paulus ikofenḇair ḇe ko rosai fandun fa kofrur ya insa kofasos manggunko faro ’ras Yahwe’. Iḇye kada ”kenef awer imnis kawasa ḇese”. Fandun fa ”koḇaḇir ma kowaren”. Kosasor ko insama kakso warpu awer fararur polotik ḇero dunya ine. Kofrur na ḇa ido, nari ’supswan ine i ḇena konya’. (Yoh. 15:19) Kofawi Karajan Allah monda na ḇeyun aski faro dunya ine. Komarisen kako kofnoḇek snonggaku ḇese fa sakfawi ḇardadi ro Refo ḇekur roi nari ḇeḇesya ro dunya ine. Rofyor kandera ḇeba ḇyerak snonggaku sya sna swaf wer ḇa fa siwaira ḇe Yahwe. Iso eḇedari, fararur ḇaḇebaryas ro kirine fyandun kaku! w19.10 8 ¶3; 9 ¶5-6
Minggu, 20 Juni
Wun syap ḇeniw oso ma fasepan rosai monda Yakofen kwar faro Au ḇekur Israel ma Yehuda.—Yer. 36:2.
Sufas syap ḇeniw fa imnai raposa, Yeremia ḇye Barukh i fa ikofen pyan anun anna ḇe kawasa sya. (Yer. 36:5, 6) Fararur ani ipyan ḇa mboi Barukh imgak ḇa fa ifrur na. Yeremia na imarisen kaku fyor Barukh rya ḇe bait ma iwasya syap ḇeniw anya ḇe kawasa sya. (Yer. 36:8-10) Ḇebarara ro Yehuda srower rosai Barukh ifrur ya, ma sor i fa iwasya naba faro si! (Yer. 36:14, 15) Ḇebarara ansi sna wos oser fa sikofenḇair ḇe Raja Yehoyakim rosai Yeremia ikofen ya. Raja Yehoyakim imsor fafayaḇa fyor ryower wos Yeremia fyas anna, inja ryap syap ḇeniw ani ma iwan fa sfor Yeremia ma Barukh su. Ḇape, Yeremia dun syap ḇeniw ḇese ya wer ma byuk ḇe Barukh i, ma Yeremia dapḇair Yahwe wos anun Ḇyena ḇe i. Barukh fyasepen ”wos nakam ḇero syap ḇeniw ḇerandak, raja Yehoyakim ro Yehuda ryap kwar anya”.—Yer. 36:26-28, 32. w19.11 3-4 ¶4-6
Senin, 21 Juni
Allah iso ḇefararur ro mgo, isoine byuk ḇe mgo marisen ma samambraḇ fa mgofrur roi nakam imarisen na.—Flp. 2:13, NW.
Yahwe na ḇye rosai monda fyandun na fa ifrur marisen Ḇyedi. Imnis raris, ḇye Manggorari, Kma ḇebuk sneprei, ma Manbaryas abar ḇepyum. (Yes. 48:17; 2 Kor. 7:6; Gal. 3:8) Ḇape, Yahwe ḇye snonggaku sya kako fa ifrur marisen Ḇyedi. (Mat. 24:14; 28:19, 20; 2 Kor. 1:3, 4) Yahwe na byuk fawawinanem ma samambraḇ insama koḇe rosai monda fyandun na fa ifrur marisen Ḇyena ndarirya. Ine isrow kuker knam ro snonsnon Yahwe, ma manbefawinanem sya kako sakfawi roi ine. Kokame na komarisen insama koḇefainda faro Yahwe. Ḇape, ono sisya sikorwanan sḇefainda faro Yahwe ke roḇa. Rosai ḇefnai ya? Snar skara jadi fa sifrur nabor wer ḇa kukro sesinan kwar, samswen sismai ro kankenem sena ḇaido samambraḇ sena nabor wer ḇa. Oso wer ido, ḇeḇeso sya skara sifrur roi nabor kwar ro fararmyan sena, ma skara roi sifrur kwar anna nasrow kwar. w19.10 20 ¶1-2
Selasa, 22 Juni
Ḇarḇor ḇeḇor nakam nerares ro mkaba pipiya.—1 Tim. 6:10.
Komarisen syadi faro arasai na nafnai fa kakyar koḇena nasambraḇ wer ḇa ma komam monda faro fararmyan ḇe Yahwe I ḇa. Manwawan Paulus doḇe, ”Rofyor sordade oso ḇyesewar ro fararur ma ḇyefandun ḇaḇefandun mankundi ḇyena ḇa, rarirya mananir ro sarar ḇyedi imarisen.” (2 Tim. 2:4) Sordade Romawi fafisu iwara, siwan si fa sifrur fararur ḇesena awer. Koma komnis sordade ḇefasos pyum ansi. Roi ḇefandun kaku ḇe ko iso kofrur Mananir Sarar koḇesuya, Yahwe ma Yesus, sumarisen. Komam na ḇe roi ḇeḇemaeja syadibur roi Setan dunya ḇyedi byuk na. Inja, kosewar fa kobuk oras ma samambraḇ koḇena fa kofarmyan ḇe Yahwe. Oso wer ido, komarisen kofaduru pyum adai kakyar koḇedi ma romamun ḇesena fa napyum pdef. Fandun fa kosasor ko pdef! Rosai ḇefnai ya? Manwawan Paulus byuk swarapepen ”mansei ḇemarisen ḇenana” nari ”ssunkirbur kakyar sena”.—1 Tim. 6:9, 10. w19.11 17, 18 ¶12, 14-15
Rabu, 23 Juni
Fasaw kaku ḇaḇeraroya kyur si.—1 Tes. 5:3.
Kafkofenbadir ’aski ma payamyum’ irandak ’Yahwe ras ryamuma ya’. (1 Tes. 5:1-6) Ro 1 Tesalonika 5:2, ’ras Yahwe ryamuma ya’ kyurfasnai ḇe fafisu ”kandera ḇeba”. (Why. 7:14) Moḇsa kofawi rai fafisu risai kandera ḇeba ya imbe ḇyerak? Refo ikofenḇair ḇe ko nari kafkofenbadir oso ḇese isya. Kafkofenbadir anya na ḇyeḇair kandera ḇeba ya kniko wer na ḇyejadi. Isoine kafkofenbadir ’aski ma payamyum’ imnis sḇardi kwar ya. Manfarkin agama na saksowarpu si ke? Kofawi mnis ḇaim. Kofawi monda roi sikofen annama anggarkar ḇeramuma ro rur ḇeḇarḇor sya nairi. Nane nari nun roi ḇeḇye ḇa kaku. Snar nafnai snonggaku sya fa skara sismai payamyum kwar, ḇesyaḇo kandera ḇeba irandak ḇyejadi. Imbo, ”fasaw kaku ḇaḇeraroya kyur si, imnis bin ḇemoḇesḇa oso iduf iḇedaḇen romawa ḇyedi”. Yahwe manfamyan ḇesoasuser Ḇyesi moḇsa sḇerai? Snar sifawi mnis ḇa ras risai nari kandera ḇeba ryamuma ya, imbude nari sikandor mboi sifasos si kwar. w19.09 9, 10 ¶7-8
Kamis, 24 Juni
Oras neḇeyap kwar naisya faro roi ḇebor kam, . . . oras fa kosewar ma oras fa komam na napromes.—Pkh. 3:1, 6.
Fafisu wun snemuk, wap mnis ḇepon roi waḇe wafrur ya. Wafrur na ido, napyan ḇe Au fa wasmai na. Imnis raris, imbude wun snemuk fa wawasya Refo ras ḇe ras. Ḇape, fasos pyum oras fa wawasya na ḇa ido, na wambran mnis aw Benane ḇa. Ḇaido, penatua ro sidang sya sna wos oser fa sbuk oras nabor syadi fa sfarandows naek srar sya. Mboi paik nenande mura sifrur na ḇaime. Insama simbran mnis roi sap kwar na fandun fa skarauser fakfuken suine: ”Nggofas kwar snonsnon ro naek srar imbe nggora nggomamfar si ke? Nggap mnis oras na kwar fa nggora yoḇ si ke?” Nwa karkara ḇemnis kako. Kokame koḇe kofrur roi nakam komarisen na, mboi jadi ḇa snar oras, samambraḇ koḇena, ma roi ḇesaramper ko nabor ḇa. Inja fandun fa kona karkara ḇemnis. Fyorno ido, fandun fa kofadwer snemuk kun kwar na snar kosambraḇ fa kofrur na ḇa. w19.11 29 ¶11-12
Jumat, 25 Juni
Sinekada snonkaku ḇesma koreri kwar, posa ro sisasyarbur kandera ḇeba. Spap syatu sena kwar ma sifrurna fanapyoper kuker Rumkun Domba ani rik ḇyena.—Why. 7:14.
Yesaya 65:21-23 naser ḇardadi ḇekur kankenem ro supswan ro rasras naiwama. Siya soḇe ro firdaus, snonggaku sya na sikain monda ḇo sifrur royoḇa. Ḇape, rarirya ḇa snar Refo ikofenḇair Allah kawasa Ḇyesi nari sifrur fararur ḇepyum kaku ma simarisen faro roi sifrur na. Sisouser pdef ḇe Yahwe isof ro pupes Taun Syaran Oser ido, snonsnon sena nari neḇefasepen kaku ro ’syap kankenem ya’. Nari sismai ”ḇaḇemkei fnoḇek Allah romawa ḇyesi ro baba siḇe sismaya”. (Rm. 8:21) Yahwe fyasos mnis insama ro Ḇaḇepapoik Taun Syaran Oser, kawasa Ḇyesi sna oras fa sifararur ma simnaisu, raris ifrur kwar faro snonggaku Israel ḇepon siwara. Ras nayama swaf fa kofarmyan ḇe Allah. Ro baboine fararmyan ḇe Allah nefandun kaku insama kona aski, ma ro dunya babo nari kona swaf fa kofrur na. Kakuḇae, snonggaku ḇesoasuser syakam nari simarisen kaku ro fafisu Ḇaḇepapoik Taun Syaran Oser, snar kokame kona fararur ḇeyun marisen ma kokame na kofarmyan ḇe Allah. w19.12 12 ¶15; 13 ¶17-18
Sabtu, 26 Juni
Wos nane . . . fandun fa naisya ro mgosnemna, ma fandun fa mgofarkor na ro romawa mgoḇesi sisnesna.—Ul. 6:6, 7.
Wos Ibrani sfarwei ḇe ’farkor’ kyurfasnai ḇe ’kofarkor ma koswarepenser si kuker kap kaḇer na ker’. Insama sinan sya bisa sifrur na, fandun fa sbuk oras sena ḇesya kwar kuker romawa sesi. Fyorno ido, sinan sya sfafayaf snar sfarkor kaḇer roi ḇemnis ḇe romawa sesi ker. Ḇape, sinan sya bisa smam inema swaf ḇepyum fa sifnoḇek romawa sesi fa sakfawi Allah Wos Ḇyena ma sisouser na. Inja mambir pyum romawa Besi. Mazmur 127 ḇyair romawa sya kuker ikoi. (Mz. 127:4) Roi sbukifrur ikoi ma baba ḇyeja imnis kam ḇa. Rarirya kako, romawa sya simnis kam ḇa. Inja, sinan sya fandun fa sisewar nyan fa sfarkor romawa sesi oser-oser. Imbeswa ḇero baboine ḇeraker Israel, ḇefaduru romawa suḇesuya fa suba kwar ma sufarmyan ḇe Yahwe, sukofenḇair ḇe ko rosai ḇefnoḇek su kwar: ”Nubuk farkarkor Refo kuker romawa nuḇesi oser-oser.” Kakuḇae, ḇebukor ro kina iso ḇeyun snemuk fandun fa byuk farkarkor Refo faro romawa ḇyesi oser-oser ke roḇa? w19.12 26-27 ¶18-20
Minggu, 27 Juni
Roi ḇeḇor mkomarisen insa snonkaku sifrur faro mko, rarirya mkakfrur faro si kako.—Mat. 7:12.
Fafisu kosmai samswen ḇemarḇak kaku, na kokofen kasumasa fyor ono sisya sifnoḇek ko. Komampan fawar ro manbesrar oso ḇenir ḇe Ryan. Kyara ḇaḇeri na kmari imar fasawbur i. Ryan doḇe, ”Fafisu kofafardun ido, roi kofrur ro rasras na nsamswene. Inja, fafnoḇek ro snonggaku ḇese, komam ido rya nkasun monda mboi nefainda kaku.” Inja waswarepen, na buk sneprei kaku ḇe snonggaku ḇesesya fafisu wafrur roi ḇekasun na kako. Markus ima imyaren ifararure. Ḇape, Markus nya swaf kaker fa byuk sneprei faro Manwawan Paulus i, ma Paulus manggundi imai ḇa fa dor fafnoḇek ro Markus i. Imbesrar ḇenir ḇe Amelia, sneri ḇyefafardun kaku kukro smun kpuri. Ikofen kasumasa kaku kukro naek srar sibor simarisen srama skainus i fa sisambraḇser i. Amelia doḇe, ”Bati koḇesi simarisen sbuk fafnoḇek kuker sne ḇesiper ido, na napyan fa kofanam yoḇ si ma komam ido siryaḇ kaku fa sifnoḇek ko.” Kokame na kofuken manggunko, ’Smam aya ido, ayama yamarisen yabuk fafnoḇek ḇe min Kristen ayesi ke?’ w20.01 12 ¶14-16
Senin, 28 Juni
Snonkaku ḇeyan Manseren mamami ḇyedi roḇa ḇeyinem Manseren anggur ḇyedi kuker rari ḇeḇyeḇa ido, snonkaku ani ḇyesasar.—1 Kor. 11:27.
Rosai na ḇefnai fa snonggaku oso ”ḇyesasar” fa dan mamami ma dinem anggur ro munara Swarapepen ya? Ine ndarirya rofyor isouser Allah sasoser Ḇyena ḇa. (Ibr. 6:4-6; 10:26-29) Snonggaku ḇesmai ramrem sya sifawi sisouser pdef kada na sismai ”sasuref, isoine fararyor ro boiyaswa ro Allah snar Yesus Kristus”. (Flp. 3:13-16) Yahwe rur ḇesren Ḇyedi ifnoḇek manfamyan Ḇyesi fa sfasnai sne ḇerun, mboi sne ḇekaki ḇa. (Ef. 4:1-3; Kol. 3:10, 12) Inja, snonggaku ḇesmai ramrem sya skara sima sikaki syadi ro min sesya ḇa. Sifawi Yahwe byuk rur ḇesren nabor syadi ḇe si ḇa kukro sima snonggaku ḇesmai ramrem siryanja. Skara ḇa kako sifawi pyum syadi Refo ya ro snonggaku ḇese. Ma snonggaku ḇesmai ramrem oso ipok ikofenḇair ḇe snonggaku ḇese awer radine: ”Waksmai ramrem kako inja wan mamami ma winem anggur mura.” Imbape, kuker sne ḇerun sikarem Yahwe I monda ḇena hak fa ḇeyor snonggaku oso fa dek ḇe nanggi. w20.01 27-28 ¶4-5
Selasa, 29 Juni
Mkofanam faro Allah, ma nari Allah fyanam faro mko.—Yak. 4:8.
Yahwe imarisen kofanam ma kawos yoḇ I. (Yak. 4:8) Danun ḇe ko fa koḇenadi ro fafisu nakam kukro imarisen ryower ko ḇesya kwar. (Rm. 12:12) Nya swaf ma imarisen ryower ko. Inja, komarisen fa kakrower I kuker kowasya Refo, syap-syap koḇena, ma korower pyum ro fananjur ya. kawos ḇe Yahwe I ma korower ker I kada, nari kofanam pdef faro I. Yahwe imarisen fa kokofenḇair roi kokara ma koḇaḇir na. (Mz. 62:8) Kofuken manggunko, ’Wos yakofen ro nadi ayena yap kaḇer ker na raris fasfas sefoto kopi na monda ke, wos ayena nsasyar ro sanerido raris fasfas sfas kaku na?’ Kakuḇae waswar kaku Yahwe I, ma wamarisen insama wis Bena kuker I nsambraḇ pdef. Inja, fandun fa wawos yoḇ I ḇesya kwar. Wakofenḇair moḇ ḇaḇir raya. Fawar ḇe I roi ḇefrur fa wamarisen ma roi ḇefrur fa wamgak na. Wakyar kaku bisa wor I fa ifnoḇek Au. w20.02 9 ¶4-5
Rabu, 30 Juni
Mkofarandows domba nai Allah ḇyesi ḇero mkororisya.—1 Ptr.5:2.
Yahwe byuk ḇe penatua sya fakamamar ḇefandun kaku fa smamwarek kawasa Ḇyesi. Penatua sya na sfarkor nabor ro nyan Nehemia fyarkin Yahwe kawasa Ḇyesi rai. Snar Nehemia ḇye gubernur ro Yehuda, inja dakna papoik ḇeba. (Neh. 1:11; 2:7, 8; 5:14) Kokara kada samswen riḇeḇeso Nehemia ismai na. Myam kwar snonggaku Yahudi sbuk bait faro roi ḇeyun sanandik faro samsyom ḇe Yahwe I ḇa. Sbuk farsarser faro snonggaku Lewi sya ḇa raris sasoser Taurat ikofen na. Snonggaku Yahudi sisouser sasoser ḇekur Sabat ya ḇa. Ma snon riḇeso sfarḇuk kuker bin ḇesyom Yahwe I ḇa. Gubernur Nehemia fandun fa ifrur roi ḇesamswen nane fa namnai. (Neh. 13:4-30) Nehemia byuk sasar papoik ḇyena ḇa fa ifrur sasoser ro manggundi ma idif Allah kawasa Ḇyesi fa siso na. Imbape, Nehemia ḇyenadi kuker kakaku dor farkankin ro Yahwe, ma fyarkor kawasa ansi Yahwe sasoser Ḇyena. (Neh. 1:4-10; 13:1-3) Kuker sne ḇerun Nehemia fyararur kayam kuker naek srar ḇyesi. Iba syadi ifnoḇek si fa sḇawes ayar karui Yerusalem.—Neh. 4:15. w19.09 16 ¶9-10