Wajtaoa LAEBRI LONG INTENET
Wajtaoa
LAEBRI LONG INTENET
Bislama
  • BAEBOL
  • OL BUK
  • OL MITING
  • fl chap. 5 pp. 30-38
  • Wan Waef We i Kasem Trufala Lav

I no gat video yet long haf ya.

Sori, i gat problem taem i stap lodem video ya.

  • Wan Waef We i Kasem Trufala Lav
  • ?Olsem Wanem Blong Mekem Famle Blong Yu i Hapi?
  • Ol Sabtaetol
  • Sem Samting
  • ?YU YU SAPOTEM HEM?
  • “WAN GUDFALA WAEF”
  • TINGTING BLONG YU LONG FASIN BLONG SLIP TUGETA I IMPOTEN
  • SAM OLI KRAKRAE, SAM OLI TOKTOK TUMAS
  • “TAEM BLONG STAP KWAET MO TAEM BLONG TOKTOK”
  • “FASIN NOMO BLONG YUFALA I SAVE PULUM OLGETA”
  • Wan Hasban We i Winim Bigfala Respek
    ?Olsem Wanem Blong Mekem Famle Blong Yu i Hapi?
  • Yu Save Gat Wan Hapi Famle
    ?Baebol i Tijim Wanem?
  • Tu Impoten Fasin Blong Mekem Mared i Stap Longtaem
    Spesel Rod Blong Mekem Famle i Hapi
  • “Man i Hed Blong Woman”
    Wajtaoa i Talemaot Kingdom Blong Jehova (Stadi)—2021
Luk Moa Samting
?Olsem Wanem Blong Mekem Famle Blong Yu i Hapi?
fl chap. 5 pp. 30-38

Japta 5

Wan Waef We i Kasem Trufala Lav

1-4. ?Sam woman oli tokbaot hasban blong olgeta olsem wanem?

WAN WOMAN i stap storeyan wetem fren blong hem. Ale, hem i talem se: ‘Mi save se hasban blong mi i laekem mi, be hem i no save talem samting ya long mi. Sam samtaem nomo, sipos mi strong blong pulum hem, maet hem i talem. Be mi mi hapi tumas sipos mi no nidim blong pulum hem blong talemaot, ale hem wan i talemaot.’

2 Fren blong hem i ansa olsem se: ‘Mi save. Hemia fasin blong ol man. Wan taem mi askem hasban blong mi sipos hem i laekem mi, mo hem i talem se: “Mi mi maredem yu. Naoia mi stap wetem yu, mi stap lukaot long evri samting we yu yu nidim. Sipos mi no laekem yu, ?yu ting se mi save mekem ol samting ya?” ’

3 Woman ya i spel smol long toktok blong hem. Afta, hem i gohed olsem: ‘Be wan samting i hapen yestede long sapa we i tajem hat blong mi. Mi mi stap klinim rum blong mi, mo mi faenem wan foto blong mi, taem mi mi pikinini nomo. Longtaem finis mi soem foto ya long hasban blong mi, nao hem i tekem hem, mo hem i putum hem i stapgud wetem olting blong hem.’

4 Woman ya i smael taem hem i tingtingbak long samting ya. Nao hem i lukluk fren blong hem, i talem se: ‘Taem hasban blong mi i finis long wok, i kambak long haos long sapa, mi mi soem foto ya long hem bakegen. Hem i tekemaot foto ya long han blong mi, hem i smael, nao hem i talem se: “Mi mi laekem tumas smol gel ya.” Nao hem i livim foto ya i stap, hem i tajem fes blong mi, mo hem i talem se: “Smol gel ya i gruap, i kam wan naesfala woman, mo mi mi laekem tumas woman ya tu.” Nao hem i holem mi mo hem i kisim mi. Samting ya i tajem hat blong mi we wora blong ae blong mi i ron.’

5. ?Wanem fasin blong waef i save mekem hasban blong hem i laekem hem?

5 Wan woman we i save se hasban blong hem i laekem hem i harem gud tumas. Hem i harem se hem i stap sefgud. Tok blong God i talem long ol man se oli mas laekem waef blong olgeta. “Long sem fasin, man i mas laekem woman blong hem, i mas lukaotgud long hem olsem we i stap lukaotgud long bodi blong hem nomo. Taem man i stap lukaotgud long woman blong hem, i olsem we hem i stap lukaotgud long bodi blong hem nomo. Nao i no gat man we i stap lukluk nogud long bodi blong hem, i stap spolem bodi blong hem, no gat. Ol man oli stap kakae gud blong mekem bodi blong olgeta i strong . . . Nao bambae tufala i kam olsem wan bodi nomo.” (Efesas 5:28, 29, 31) Yumi lanem finis we waef i mas soemaot bigfala respek long hasban blong hem, be hasban i mas winim respek ya from fasin blong hem. Samting ya i tru tu long waef. Rul blong Baebol i talem se hasban i mas laekem waef blong hem mo lukaotgud long hem. Be waef, yu nao yu mas pulum hem blong laekem yu long olgeta hat blong hem, from gudfala fasin blong yu.

?YU YU SAPOTEM HEM?

6, 7. (a) ?Long Jenesis 2:18, Jeova i givim wanem wok long ol woman? (b) ?Olsem wanem waef i save givhan long hasban?

6 Sipos wan waef i wantem we hasban blong hem i laekem hem tru, i no naf blong obei nomo long hem. Wan man i save tijim no trenem wan dog no wan hos blong obei long hem. Taem Adam i stap long garen blong Iden, ol anamol oli obei long hem. Be ol anamol ya oli defren long hem. Hem i nidim wan fren we i gat tingting olsem hem, we i save givhan long Adam long wok blong hem. Ale, tufala i save wok olsem wan nomo. Taswe Jeova i talem se: “I nogud we man ya i stap hem wan. Bambae mi mekem wan fren blong hem blong givhan long hem.”—Jenesis 2:18, NW.

7 Wan hasban i nidim se waef blong hem i laekem mo i respektem hem. Be tu, waef i mas rili givhan long hem mo sapotem hem long ol disisin we hem i mekem. Samting ya i isi nomo sipos tufala i storeyan fastaem, nao tufala i agri long disisin we hasban i mekem. Be ating samting ya i strong sipos hasban i no storeyan fastaem wetem waef blong hem, no sipos waef i no agri long plan blong hem. Sipos i olsem, ?bambae yu yu sapotem hasban blong yu? ?Nao—sipos disisin blong hasban blong yu i no agensem ol loa blong Baebol mo gavman—bambae yu yu traehad blong mekem plan ya i wok? ?No yu ting se from we yu no agri, bambae yu no save givhan long hem blong mekem plan ya i stanap? ?Ale, yu wet nomo long taem we plan ya i foldaon, nao yu talem long hem se: ‘Yu luk, mi talem finis long yu se plan ya i nogud’? Be sipos hem i luk we yu yu givhan long hem blong mekem plan blong hem i stanap, nating we yu no agri long hem fulwan, ating bambae hem i laekem yu moa, from we yu yu sapotem hem.

8. ?Olsem wanem waef i save sapotem hasban blong hem blong mekem se hem i kam wan gudfala hed blong famle?

8 Bigfala samting, se yu no mas traem tekem ples blong hasban blong yu, olsem hed blong famle. Sipos yu mekem olsem, bambae yu no moa laekem hasban blong yu. Mo bambae hem i no moa laekem yu tu. Mo tu, bambae hem i no moa glad long hem wan. Ating i tru we samtaem hem i mestem lelebet long wok blong hem blong lidim famle. ?Be olsem wanem nao? ?Yu yu save mekem wanem blong givhan long hem blong kam gud moa long wok ya? ?Yu yu soemaot tangkyu long hem taem yu luk we hem i traehad blong lidim famle? ?Taem hem i mekem wan plan blong yutufala, yu yu wok wetem hem mo leftemap tingting blong hem blong mekem plan ya i stanap? no ?yu talem nomo long hem se hem i rong mo plan ya i no save wok? Samtaem, hem i fol blong waef tu sipos hasban i no lidim gud famle blong hem. Sam eksampel: Maet oltaem waef i daonem hasban blong hem, no i agensem ol tingting mo plan blong hem. No maet waef i kwik blong jajem hasban blong hem from wan plan blong hem we i foldaon finis. Sipos waef i mekem olsem, hem i save mekem se hasban i no moa wantem mekem ol disisin long famle. Be long defren fasin, sipos yu yu sapotem hem, mo yu soemaot long hem se yu bilif long hem mo yu trastem hem, bambae hem i save kam strong long wok blong hem. Mo bambae hem i save kam wan gudfala hed blong famle.

“WAN GUDFALA WAEF”

9. ?Proveb 31:10 i talem wanem long saed blong wan gudfala waef?

9 Waef, sipos yu yu wantem we hasban blong yu i laekem yu tru, yu mas lukaotgud long ol wok blong yu long haos. Baebol i tokbaot wan woman we i mekem olsem, i talem se: “Hem i gudfala moa, i bitim ol naesfala koral.” (Proveb 31:10) ?Yu yu wan waef we i gudfala olsemia? ?Sipos no, yu yu wantem kam wan gudfala waef?

10, 11. ?Olsem wanem waef i save mekem ol samting we Proveb 31:15 i tokbaot?

10 Buk blong Proveb i storebaot ol wok blong wan “gudfala waef,” nao hem i talem se: “Hem i girap taem i no brok delaet yet, ale hem i givim kakae long famle blong hem.” (Proveb 31:15) Plante yangfala woman we oli jes mared, oli no save olsem wanem blong kuk, from we mama blong olgeta i no tijim olgeta. Be ol gel ya oli mas lanem. Mo wan woman we i waes, bambae hem i lan blong kuk gud. I wan bigfala samting blong kukum kakae we tes blong hem i gud. Be waef i no kukum ol gudfala kakae ya blong fulumap bel blong hasban blong hem nomo. Hem i wantem mekem hat blong man blong hem i glad tu.

11 Woman i save lanem plante defren rod blong mekemrere gudfala kakae. I gud sipos hem i save wanem kakae i gud blong mekem bodi blong olgeta long famle i stap strong. Be hemia nomo i no naf blong mekem hasban blong yu i glad. Baebol i talem se Rebeka, waef blong Aesak, i savegud olsem wanem blong wokem kakae we “tes blong hem i gud tumas.” Ale, hasban blong hem i glad tumas long kakae ya. (Jenesis 27:14) Ol waef, oli save folem fasin blong Rebeka.

12. ?Blong obei long Proveb 31:14, woman i mas mekem wanem?

12 Long sam ples blong wol, ol woman oli go long maket evri moning blong pem kakae blong dei ya. Long sam narafala ples bakegen, olgeta oli go long stoa wantaem nomo long wan wik, nao oli putum kakae ya i stap long aesbokis blong yusum biaen. Nomata wanem fasin long ples blong yu, be hasban blong yu bambae i glad sipos yu yu soemaot waes fasin, we yu no westem mane taem yu pem ol samting we famle i nidim. Sipos waef i lanem wanem kakae i gud, mo wanem kaliko i strong, bambae hem i save jusumgud ol samting we hem i pem. Bambae hem i no spenem mane olbaot nomo. Olsem Proveb 31:14 i talem, se: “Hem i olsem ol sip blong wan tredaman. Hem i wokbaot i go longwe blong karem kakae i kam.”

13. ?Olsem Proveb 31:27 i talem, woman i mas mekem wanem blong lukaotgud long haos blong hem?

13 Sipos waef i traehad blong mekem gud ol wok blong hem, bambae samting ya i klia long haos blong hem. Proveb 31:27 i tokbaot fasin blong wan gudfala waef, i se: “Woman i mas lukaotgud long evri samting long haos blong hem, mo hem i no mas kakae bred ya we i olsem fasin les.” Fasin blong sliplet evridei, fasin blong westem taem blong storeyan olbaot wetem olgeta we oli stap raonabaot long haos blong hem, tufala fasin ya i no blong wan gudfala waef. Samtaem, maet hem i sik, no wan samting olsem we i mekem se hem i no save finisim ol wok blong hem. Be long ol narafala taem, haos blong hem i mas klin mo evri samting i mas stap long stret ples blong hem. Olsem ya nao, taem sam fren oli kam long haos, hasban i no save sem.

14, 15. ?Baebol i givim wanem advaes long ol woman long saed blong fasin blong klos mo hea?

14 Bighaf blong ol woman oli save se bodi blong olgeta i mas klin mo naes. Be samfala oli fogetem blong mekem olsem. I hadwok blong laekem wan woman we hem i no lukaotgud long bodi blong hem. Baebol i talem se ol woman oli mas “putum klos . . . we i stret nomo, i no blong pulum ae blong man, mo i no blong flas.” Mo tu, Baebol i talem se oli no mas flasem hea mo bodi, i bitim mak. Mo oli no mas werem ol sas kaliko we oli blong pulum ae blong narafala nomo.—1 Timote 2:9.

15 Fasin blong woman i impoten moa i winim ol klos we hem i werem. Aposol Pita i talem long ol Kristin waef se: “I moa gud yufala i gat pis long laef blong yufala, mo yufala i kwaet woman. . . . Fasin ya i gud tumas long fes blong God.” (1 Pita 3:3, 4.) Mo tu, buk blong Proveb i talem se wan gudfala waef “i givhan long ol puaman”, mo “loa blong kaengud fasin mo lav i stap long maot blong hem.” Wan gudfala waef i no save talem tok we i stikim narafala man. Hem i no tingbaot hem wan nomo, be hem i kaen gud mo hem i gat gladhat. (Proveb 31:20, 26) Proveb i talem se: “Fasin flas we i pulum ae i save gyaman, mo fasin naes samtaem i blong nating. Be woman we i fraetgud long Jeova, hem nao i kasem ol tok blong presem hem.”—Proveb 31:30.

16. ?Wan hasban we i laekem tumas waef blong hem, hem i tingting olsem wanem long hem?

16 Yes, hasban we i agri long tingting blong God, bambae hem i laekem tumas waef blong hem we i gat ol gudfala fasin ya. Bambae hem i tingbaot waef blong hem olsem Proveb i talem, se: “ I gat plante gudfala woman, be yu, yu winim olgeta evriwan.” (Proveb 31:28, 29) Ale, waef olsem i no nidim blong pulum hasban blong presem hem. Bambae hasban i glad blong talemaot long hem se hem i tinghae long hem.

TINGTING BLONG YU LONG FASIN BLONG SLIP TUGETA I IMPOTEN

17, 18. ?Olsem wanem tingting blong waef long fasin blong slip tugeta i save gat paoa long filing blong hasban?

17 Stampa blong plante trabol long mared, se tufala i no harem gud taem tufala i slip tugeta. Samting ya i save kamaot taem hasban i no tingbaot ol filing blong waef blong hem, mo ol nid blong hem long saed blong bodi. Mo tu, samting ya i save kamaot sipos waef i no wantem givim long saed blong bodi mo long saed blong ol filing blong hem. Tufala i mas rere mo glad blong slip tugeta. Seks i wan spesel samting we i blong hasban mo waef nomo, blong soemaot dip lav we tufala i gat long tufala.

18 Maet samfala waef oli no wantem slip wetem hasban blong olgeta from we hasban i no soemaot kaengud fasin long olgeta. Be tu, waef i mas tingbaot wan samting: Sipos hasban i ting se waef blong hem i no wantem slip wetem hem, samting ya i save spolem filing mo paoa blong hem. Ale, maet hem i stat blong laekem wan narafala woman. Mo tu, nating we tufala i stap slip tugeta, be sipos waef i mekem olsem we hem i no rili kea mo hem i les long saed blong seks, maet hasban i ting se hem i no moa laekem hem. Ol filing blong tufala oli pulum tufala blong slip tugeta. Sipos waef i les blong slip wetem hasban blong hem, hem i mas stretem tingting blong hem.

19. (a) ?Baebol i talem wanem blong soemaot se i rong we tufala i no slip tugeta long plante wik no manis? (b) ?From wanem tufala i no nidim blong wan narafala man i talem long tufala wanem i stret fasin mo wanem i doti fasin long mared?

19 Baebol i talem se hasban mo waef, tufala “i mas no blokem” fasin blong mared. Maet waef i no slip wetem hasban blong hem plante wik no manis, from we hem i kros long man blong hem. Tok blong God i no agri long wan hasban no waef we i yusum fasin ya olsem wan panis. Hasban i mas “stap mekem ol samting long woman blong hem we i stret long rod blong mared.” Mo waef tu i mas “stap mekem olsem long man blong hem.” (1 Korin 7:3-5) Hemia i no min se waef i mas agri blong mekem sam doti fasin long saed blong seks. Wan hasban we i laekem mo respektem waef blong hem, bambae hem i no fosem hem blong mekem olsem tu. “Trufala lav . . . hem i no folem doti fasin.” (1 Korin 13:4, 5, NW) Tufala i no nidim blong wan narafala man i talem long tufala wanem i stret fasin mo wanem i doti fasin long mared. Long 1 Korin 6:9-11, Baebol i talemaot klia ol fasin we ol man blong Jeova God oli no mas mekem: Man mo woman, tufala i no mas slip tugeta taem tufala i no mared yet. Man i no mas slip wetem waef blong narafala man, mo woman i no mas slip wetem hasban blong narafala woman. Man i no mas slip wetem man, mo woman i no mas slip wetem woman. (Skelem wetem Levitikas 18:1-23) Sam grup tede oli talem se oli save mekem olsem wanem oli wantem. Oli folem wan fasin we oli kolem “nyufala fasin blong seks.” Be rili, hem i rabis fasin blong seks nomo. Oli traem pulum fulap man blong oli agri long ol doti fasin we Baebol i agensem. Mo i gat sam narafala grup we oli gat narakaen tingting. Oli stanemap plante rul blong putum tabu long plante fasin. Be Baebol i skelemgud evri samting mo hem i talemaot wanem i stret nomo. Sipos hasban mo waef tufala i soemaot lav mo respek long tufala, tufala i toktok tugeta mo savegud ol filing blong tufala, ale, bambae tufala i no gat trabol long fasin blong slip tugeta.

20. ?Sipos waef i yusum seks blong kasem samting we hem i wantem, bambae i gat wanem frut?

20 Wan waef we hasban blong hem i laekem hem tumas, i no save yusum seks blong kasem wan samting we hem i wantem. I no plante waef we oli mekem olsemia, be samfala oli mekem. Olgeta oli wantem we hasban i givim wan samting long olgeta, ale, oli no slip wetem hem go kasem we hasban i givim samting ya long olgeta. ?Wanem frut blong fasin ya? ?Taem wan man i salem wan kaliko long yu long stoa, ating yu no gat filing long hem? Sem mak nomo, hasban tu i no save gat strong filing long wan woman we i yusum bodi blong hem blong kasem wan samting. Maet woman ya i kasem samting we hem i wantem, be hem i lus bigwan long saed blong speret mo filing.

SAM OLI KRAKRAE, SAM OLI TOKTOK TUMAS

21-23. ?Olsem store blong Samson i soemaot, olsem wanem wan woman we i krakrae oltaem no i toktok tumas i save spolem hapi laef?

21 Samson i wan strong man, be hem i no naf blong winim tu woman we tufala i krakrae mo i toktok tumas blong kasem ol samting we tufala i wantem. Wantaem, woman we hem i rere blong mared wetem Samson i stanap fored long hem, nao hem i krakrae bigwan. Ol Jajes 14:16, 17 i talem se hem i “krae long hem, i se: ‘Yu no laekem mi nating, yu no gat lav long mi. Yu talem wan tok haed long famle blong mi, be yu no wantem talemaot long mi.’ Hem i talem long woman ya: ‘Be mi mi no talemaot tok haed ya long stret papa mo mama blong mi tu. ?Weswe mi save talem long yu?’ ” Tok ya blong Samson i stret nomo, be hem i no kwaetem woman ya. Plante taem i olsemia sipos ol filing oli kam antap tumas. “Woman i krae long hem gogo seven dei i finis, ol dei ya we oli mekem lafet blong tufala ya. Long namba seven dei, Samson i talemaot tok haed long hem, from we woman ya i pulum hem tumas. Afta, woman i talemaot tok haed ya long ol famle blong hem.”

22 Hasban blong yu i no save folem tingting blong yu evritaem. Samting ya i no min se hem i no laekem yu. Woman blong Samson i tok agens long Samson se hem i no laekem hem, be rili, woman ya nao i no laekem Samson. Hem i strong long Samson, gogo man ya i les blong lesin long hem, ale hem i talemaot tok haed long hem. Afta, wantaem nomo, woman ya i resis i go blong talemaot tok haed ya long ol enemi blong Samson. Biaen, woman ya i maredem wan narafala man.

23 Biaen bakegen, Samson i fren wetem wan narafala woman we nem blong hem, Delaela. Ating bodi mo fes blong hem i naes tumas. ?Be woman ya i soemaot se hem i wan woman we Samson i save laekem hem tru? Hem i toktok tumas blong pulum Samson blong talemaot sam samting long hem. Nao hem i yusum save ya blong kasem samting we hem nomo i wantem. Baebol i talem se: “Woman ya i toktok tumas, mo hem i fosem hem from toktok blong hem. Nao Samson i harem nogud gogo kolosap hem i ded.” En blong store ya i nogud tumas.—Ol Jajes 16:16.

24-27. (a) ?Proveb i talem wanem long saed blong wan waef we i toktok tumas? (b) ?From wanem Baebol i givim advaes ya long ol woman nomo? (c) ?Wanem fasin i save pulum hasban blong mekem i gud long waef blong hem?

24 Fasin blong krakrae mo toktok tumas, tufala fasin ya i no waes. Tufala i save spolem wan mared. Hasban i save kam olsem wan strenja. Baebol i givim woning long saed ya, i se: “Man we i tokbaot sem samting oltaem, i mekem ol fren oli seraot.” “Ol rao blong wan waef oli olsem ruf we i lik, gogo man i ronwe.” “I moa gud yu stap yu wan long drae ples, i bitim we yu stap wetem wan waef we i rao mo yu harem nogud.” “Wan ruf we i lik taem bigfala ren i foldaon i mekem man i ronwe. Be wan waef we i rao i mekem sem mak. I olsem we man we i blokem hem i traem blokem win, mo raethan blong hem i traem pikimap oel nomo.”—Proveb 17:9; 19:13; 21:19; 27:15, 16.

25 ?From wanem Baebol i givim ol advaes ya long ol waef nomo? From we ol woman oli letem ol filing blong olgeta oli kam antap moa. Samting ya i tru moa taem oli trabol long wan samting. Mo tu, maet oli ting se oli gat rod ya nomo blong pulum hasban blong olgeta long wan samting. From we hasban i bos long famle, maet hem i mekem ol disisin olsem wanem hem nomo i wantem. Ale, waef i save ting se hem i mas toktok tumas mo hem i mas krae blong fosem hem long samting ya. Waef, yu no mas mekem olsem. Mo hasban, yu no mas mekem fasin we i pulum woman blong yu blong mekem olsem.

26 Tru, i mas gat samtaem we yu harem nogud. Nating we yu no wantem, be ating samtaem wora blong ae blong yu i ron. Be hemia i no sem mak long fasin blong mekem sinema blong kasem samting we yu yu wantem.

27 Hasban we i laekem tumas woman blong hem, bambae hem i tingbaot samting we waef i wantem moa i winim samting we hem i wantem. Sipos yu traehad blong mekem hasban blong yu i glad, bambae hem tu i lukaot sam rod blong mekem yu yu glad.

“TAEM BLONG STAP KWAET MO TAEM BLONG TOKTOK”

28-35. (a) Talemaot sam fasin we oli save mekem i had long hasban blong storeyan wetem waef blong hem. (b) ?Tufala i save mekem wanem blong tufala i storeyan gud tugeta?

28 Plante waef oli talem se: ‘Hasban blong mi, hem i no storeyan nating wetem mi.’ Maet rong ya i stap long saed blong hasban. Be plante taem, hasban i wantem storeyan wetem waef blong hem, be woman i mekem i hadwok long hem blong mekem olsem. ?Olsem wanem? Ol woman oli no sem mak evriwan. Be traem luksave sipos wan long ol fasin ya oli stret long yu:

29 I gat wan kaen woman we hem i no fraet blong storeyan wetem olgeta woman raonabaot long hem. ?Be hem i storeyan olsem wanem? Taem narafala woman we i storeyan long hem i spel smol blong pulum win, woman ya i kwik blong joenem store blong hem bakegen. Maet hem i sakem wan no tu kwestin, no maet hem i tanem storeyan i go long defren rod olgeta. I no longtaem, narafala woman i blokem tok blong hem, i storeyan blong smoltaem. Tufala i glad nomo blong gohed long fasin ya. Tufala i no kam kros from.

30 Oraet, hasban i kambak long haos, nao hem i gat sam nyus blong talem long woman blong hem. Taem hem i jes pastru long doa, hem i talem se: ‘Yu save wanem i hapen long wok tede . . . ’ be hem i no save gohed. ?From wanem? Waef i katem toktok blong hem, i se: ‘?From wanem klos blong yu i doti olsemia? Tekemaot sus blong yu, mi mi brum finis.’ Nao hasban i les blong gohed long store blong hem.

31 No maet tufala i stap storeyan wetem sam fren blong tufala. Hasban nao i stap talem store. Be hem i mestem long sam smosmol haf. Nao wantaem nomo, waef i katem toktok blong hem, fastaem blong stretem ol smosmol mastik, mo afta blong finisim store blong hasban blong hem. I no longtaem, bambae hasban i pulum win strong mo hem i se: ‘I moa gud yu talem store ya.’

32 I gat wan narakaen woman we i traehad blong pulum hasban blong hem blong storeyan. Hem i wantem tumas blong faenemaot ol samting we hasban i bin mekem, be hem i no wantem soemaot tingting ya long hasban blong hem. Ale, hasban i kambak long haos, nao waef i askem sam kwestin long hem, be hem i mekem olsem we hem i no rili intres. Maet hem i se: ‘?Yu yu go wea?’ ‘?Yu storeyan wetem hu longwe?’ ‘?Yufala i stap storebaot wanem?’ Wan woman olsem, hem i no intres long ol samting we oli kamaot evri dei long laef, be hem i stap lukaot sam tok we hem i no mas save. Ale, hem i joenem ol smol poen ya, nao hem i ademap olgeta long tingting blong hem. Maet sam haf blong store ya oli olsem tok haed we hasban i no gat raet blong talemaot long narafala man. No maet i stret nomo we hasban i talemaot wan bisnes long waef blong hem, be maet hem i trastem waef blong hem blong no talemaot tok ya long narafala man. Nao sipos waef i talem tok ya long sam narafala, maet hasban i no moa trastem waef blong hem. Proveb 25:9 i givim wan woning, i se: “Yu no mas talemaot olbaot ol tok we wan man i talem long yu nomo.” Sipos waef i no ona long rul ya, trabol i save kamaot. ?Mo biaen, yu ting se hasban i glad blong storeyan bakegen wetem waef blong hem long saed blong evri samting we i hapen?

33 Be i gat sam woman we oli gat narakaen fasin bakegen, we oli no save storeyan plante. Oli save mekem ol wok long haos, be oli no toktok plante. Sipos wan narafala i wantem storeyan wetem woman ya, be hem nomo i mas toktok. Maet woman ya i sem no maet hem i fraet blong toktok from we hem i no skul gud. Nating se i olsem wanem, be i hadwok blong storeyan wetem wan woman we i gat fasin olsem.

34 Be hem i save jenisim fasin ya. Hem i save lanem blong storeyan. Sipos woman ya i no jes wok long haos nomo, be hem i ridim sam gudfala buk, mo hem i givhan long sam narafala man, bambae hem i gat fulap samting blong storebaot wetem hasban blong hem. Blong storeyan gud, tufala i mas toktok, i no wan nomo. Mo tufala i mas gat respek long tufala. Wan i no mas katem toktok blong narawan. Hem i mas letem hem i talem store long fasin blong hem. Mo hem i mas luksave sipos i gat sam samting long store ya we hem i no mas talemaot long narafala man. Eklesiastis 3:7 i talem se i gat “wan taem blong stap kwaet, mo wan taem blong toktok.”

35 Sipos yu ting se i hadwok blong pulum hasban blong yu blong storeyan, traem mekem se hem i glad blong toktok wetem yu. Soemaot we yu yu intres long ol samting we hem i mekem. Lesingud long storeyan blong hem. Fasin ya i save soemaot long hem se yu gat bigfala lav mo respek long hem. Tokbaot ol gudfala samting we oli leftemap tingting blong hem. Bambae yu luksave se yutufala i glad tumas blong toktok tugeta.

“FASIN NOMO BLONG YUFALA I SAVE PULUM OLGETA”

36-38. ?Wanem sam rod blong kasem hat blong wan hasban we hem i no bilif?

36 Samtaem, fasin blong man i gat moa paoa i bitim ol tok blong hem. Samting ya i tru tumas long ol hasban we oli no gat sem bilif long Baebol olsem waef blong olgeta. Aposol Pita i tokbaot olgeta se: “Bambae fasin nomo blong yufala i save pulum olgeta blong oli bilif. Taem ol man ya blong yufala oli luk we fasin blong yufala i klin gud, mo i blong ona nomo, hemia i naf blong pulum olgeta. Bambae i no moa gat samting se yufala i mas go tok long olgeta.” (1 Pita 3:1, 2) Plante hasban we oli no bilif, oli kros from we waef blong olgeta i “prij” long olgeta oltaem. Be sam narafala oli kasem bilif taem oli luk se trutok blong God i jenisim fasin blong waef blong olgeta. Ol man oli no wantem harem toktok nomo, oli laekem moa sipos oli luk we tok ya i stap wokgud.

37 Taem yu yu tok wetem hasban blong yu we i no gat bilif, yu mas “toktok gud” wetem hem. Olsem Baebol i talem, i olsem we yu “putum sol” long tok blong yu, blong mekem tes blong hem i gud. I gat wan prapa taem blong toktok. Baebol i talem se: “Tok we wan man i talem long prapa taem blong hem, i olsem sam gol apol long wan plet selva.” ?Hasban blong yu i harem nogud from wan samting? Maet wan samting i bin hapen long wok. Sipos yu toktok long kaengud fasin blong leftemap tingting blong hem, ating bambae hem i holemtaet ol gudfala tok ya long hat blong hem. “Gudfala tok i olsem wan samting . . . we i swit long bodi mo i mekem ol bun oli harem gud.” (Kolosi 4:6; Proveb 25:11; 16:24) Samtaem, sipos yu holem han blong hem nomo, i olsem we yu talem long hem se: ‘Mi mi save filing blong yu. Mi agri wetem yu, mo mi rere blong givhan long yu.’

38 Nating we bilif blong hasban blong yu i no sem mak long yu, be Tok blong God i talem se yu mas ona long hem. Gudfala fasin blong yu i save pulum hem blong bilif tu. !Long taem ya nao, bambae yutufala i hapi tumas! Bambae hem i luksave se hem i gat plante risen blong laekem yu, we hem i neva luksave bifo. From we yu ona long hem, mo yu holemstrong stret fasin, yu bin givhan long hem blong kasem “laef ya we i prapa wan.”—1 Korin 7:​13-16; 1 Timote 6:19.

39, 40. ?Wanem ol fasin we Taetas 2:4, 5 i tokbaot, we oli save mekem hasban i laekem tumas waef blong hem, mo Jeova tu i laekem hem?

39 Nating we hasban i bilif no i no bilif, be Baebol i pulum ol Kristin waef “blong laekem tumas man blong olgeta wetem ol pikinini blong olgeta . . . blong oli kam kwaet woman, we laef blong olgeta i klin gud . . . blong lukaotgud long haos blong olgeta, mo blong ona long man blong olgeta. Nao bambae i no gat man i save tok nogud long tok blong God.”—Taetas 2:4, 5.

40 Waef, sipos yu traehad blong mekem ol samting ya, bambae hasban blong yu i laekem yu tumas, mo Jeova God tu i laekem yu tumas.

[Tok blong pija long pej 31]

“Wan gudfala waef . . . hem i gudfala moa, i bitim ol naesfala korel.”—Proveb 31:10.

[Tok blong pija long pej 35]

Tufala woman long laef blong Samson

    Ol buk long Bislama (1987-2026)
    Logaot
    Login
    • Bislama
    • Serem
    • Setemap Olsem Yu Wantem
    • Copyright © 2025 Watch Tower Bible and Tract Society of Pennsylvania
    • Ol Rul
    • Privacy Policy
    • Privacy Settings
    • JW.ORG
    • Login
    Serem