Wan Hop We i Suagud
“Stat long taem we yumi bon, i gat jans se maet yumi ded wantaem nomo. Mo samtaem long fyuja, samting ya bambae i mas kamaot.”—ARNOLD TOYNBEE, WAN MAN ENGGLAN WE I STADI LONG HISTRI.
1. ?Ol man oli mas luksave wanem samting, mo wanem ol kwestin we oli kamaot?
?HU I save talem se tok ya antap i no kamtru, long ol yia we oli pas finis? Ol man we oli laef long ol yia bifo oli mas luksave se rabis samting ya ded, bambae i kasem olgeta. !Mo taem wan man we yumi laekem hem tumas i ded, yumi harem nogud tumas from yumi no save mekem wan samting nating blong givhan long hem! Long taem ya, yumi harem se neva bambae yumi winim filing ya blong harem nogud from se yumi lusum wan we i impoten tumas long yumi. ?Bambae yumi gat jans blong joen bakegen wetem ol fren mo famle blong yumi we oli ded finis? ?Baebol i tokbaot wanem hop blong ol dedman? Tingbaot store ya.
‘Fren Blong Yumi i Ded Finis’
2-5. (a) Taem Lasros we i fren blong Jisas, i ded, ?olsem wanem Jisas i soemaot se hem i wantem mo hem i naf blong mekem Lasros i laef bakegen long ded? (b) ?Merikel we i mekem Lasros i laef bakegen long ded, i mekem wanem narafala samting tu?
2 Samting ya i kamaot long yia 32 K.T. Long smol taon ya blong Betani we i stap tri kilomita longwe long Jerusalem, i gat wan man i stap, nem blong hem Lasros. Tufala sista blong hem, Mata mo Meri, i stap wetem hem. Trifala i gudfala fren blong Jisas. Wan dei, Lasros i kasem wan strong sik. Kwiktaem nomo, tufala sista blong hem we oli wari tumas, oli sanem toktok i go long Jisas, we i stap long narasaed Jodan Reva i go. Jisas i laekem tumas Lasros wetem tufala sista blong hem, taswe samtaem biaen, hem i wokbaot i go long Betani. Taem hem i stap wokbaot long rod wetem ol disaepol blong hem, hem i talem long olgeta se: “Gudfala fren ya blong yumi Lasros, hem i stap slip. Be bambae mi mi go blong wekemap hem.” Be ol disaepol oli no kasem mining blong tok blong hem. Taswe Jisas i talem stret nomo se: “Lasros i ded finis.”—Jon 11:1-15.
3 Taem Mata i harem nyus se Jisas i stap kam long Betani, hem i ron i go blong mitim hem. Jisas i sore tumas taem hem i luk we Mata i harem nogud tumas, ale hem i promes long hem se: “Brata blong yu bambae i laef bakegen long ded.” Mata i ansa se: ‘Mi mi save we bambae long las dei, hem i save girap bakegen, long taem ya we olgeta man bambae oli laef bakegen long ded.’ Nao Jisas i talem long hem se: “Stampa blong laef bakegen long ded, mi ya. Stampa blong laef, mi ya. Man we i bilif long mi, nating we bambae i ded, hem bambae i mas laef.”—Jon 11:20-25.
4 Nao Jisas i go long beregraon, mo i talem long sam man blong tekemaot ston we i blokem hol we oli berem Lasros long hem. Afta we hem i prea long bigfala voes, hem i singaot se: “Lasros, yu kamaot.” Ol man we oli stanap raonabaot, oli stap lukluk i go nomo long hol ya. Mo i tru, Lasros i kamaot. Jisas i mekem Lasros i laef bakegen long ded. !Man ya we i bin ded blong fo dei, i laef bakegen!—Jon 11:38-44.
5 Mata i bilif finis long promes blong laef bakegen long ded. (Jon 5:28, 29; 11:23, 24) Merikel ya we Lasros i laef bakegen long ded, i mekem bilif blong Mata i strong moa, mo i halpem sam narafala blong kasem bilif. (Jon 11:45) Be, ?wanem stret mining blong tok ya “laef bakegen long ded”?
‘Hem i Save Girap Bakegen’
6. ?Wanem mining blong tok ya “laef bakegen long ded”?
6 Tok ya “laef bakegen long ded” i kamaot long Grik tok ya a·naʹsta·sis, we i minim “stanap bakegen.” Ol man we oli tanem Grik tok i go long Hibru lanwis, oli tanem tok ya a·naʹsta·sis i kam techi·yathʹ ham·me·thimʹ. Hibru tok ya i minim “dedman i kasem paoa bakegen.”a Taswe, laef bakegen long ded i minim se man we i no gat laef long bodi blong hem, i stanap bakegen, hemia se, hem i stat mekem bakegen ol fasin we hem i bin mekem bifo finis long laef blong hem.
7. ?From wanem i no hadwok long Jeova God mo Jisas Kraes blong mekem man i laef bakegen long ded?
7 Waes blong Jeova God i bigwan tumas we i no gat en blong hem, mo Hem i no save fogetem wan samting tu. Taswe, i isi long hem blong rimemba ol samting long saed blong ol man we oli ded—olsem, prapa fasin blong olgeta, ol samting we i bin hapen long laef blong olgeta, mo ol smosmol samting we i mekem se oli defdefren. (Job 12:13; skelem wetem Aesea 40:26.) Jeova i Man we i Givim Laef fastaem. Taswe, i isi nomo long hem blong mekem se semfala man no woman we i stap fastaem, i laef bakegen long wan nyufala bodi, wetem ol semfala fasin blong hem. Mo tu, store blong Lasros i soemaot se, Jisas Kraes i wantem mekem ol dedman oli laef bakegen, mo se hem i nafgud blong mekem olsem.—Skelem wetem Luk 7:11-17; 8:40-56.
8, 9. (a) ?From wanem bilif ya se sol i no save ded samtaem i no laenap wetem laef bakegen long ded? (b) ?Wanem rod blong winim ded?
8 Be, tijing blong Baebol long saed blong laef bakegen long ded i no laenap wetem tijing blong sol we i no save ded samtaem. Sipos man i gat wan sol we i gohed blong laef afta ded, God i no nid blong mekem dedman i laef bakegen long ded. Mo tu, Mata i no tokbaot wan sol we i no save ded samtaem, we i stap laef long wan narafala ples afta ded. Hem i no ting se Lasros i go finis long wan ples blong ol speret man, blong gohed blong laef long ples ya. Defren olgeta, Mata i soem se hem i bilif long stampa tingting blong God blong mekem dedman i laef bakegen. Mata i talem se: ‘Mi mi save we bambae long las dei, hem i save girap bakegen long ded.’ (Jon 11:23, 24) Long sem fasin, Lasros i no storeyan long sam samting we oli bin hapen long hem long wan narafala laef afta we hem i ded. I no gat wan samting blong tokbaot.
9 Baebol i talem klia se sol i save ded, mo se rod blong winim ded, hemia laef bakegen. Be plante bilyan man oli ded, stat long faswan man, Adam, i kam kasem naoia. Taswe, ?hu bambae oli laef bakegen long ded, mo weples?
‘Ol Dedman We Oli Stap Long Ol Gref Blong Rimemba’
10. ?Jisas i mekem wanem promes long saed blong olgeta we oli stap long ol gref blong rimemba?
10 Jisas Kraes i talem se: “I gat taem i stap kam we ol dedman we oli stap long ol gref blong rimemba, bambae oli harem voes blong mi [Jisas], nao bambae oli aot long beregraon.” (Jon 5:28, 29, NW) Yes, Jisas Kraes i promes se olgeta man we Jeova i rimemba olgeta bambae oli laef bakegen long ded. I gat plante bilyan man we oli bin laef, mo naoia oli ded finis. ?Hu long olgeta ya we God i stap tingbaot olgeta yet, mo we oli wet blong laef bakegen long ded?
11. ?Hu bambae oli laef bakegen long ded?
11 Olgeta we oli bin folem stret fasin olsem ol man blong Jeova, bambae oli laef bakegen long ded. Be plante milyan man we oli ded finis, oli no bin soemaot sipos oli glad blong folem ol stret rul blong God. Maet oli no bin save long ol samting we Jeova i askem long yumi blong mekem, no maet oli no bin gat naf taem blong jenisim laef blong olgeta. Olgeta ya tu, God i stap tingbaot olgeta yet, mo bambae hem i mekem olgeta oli laef bakegen long ded. Baebol i promes se: “God bambae i mekem olgeta man oli laef bakegen long ded, olgeta man we oli stret, wetem ol man we oli no stret.”—Ol Wok 24:15.
12. (a) ?Aposol Jon i luk wanem vison blong laef bakegen long ded? (b) ?Bambae enjel i sakem wanem ‘i go long bigfala hol blong faea,’ mo tok ya i minim wanem?
12 Aposol Jon i luk wan vison we i mekem hem i haremgud tumas. Hem i luk ol man we oli laef bakegen long ded, oli stap stanap long fored blong bigfala jea blong God. Jon i eksplenem vison ya, i se: ‘Ol man we oli ded long solwora, oli girap bakegen. Ded mo Hades tu i no moa save holemtaet ol dedman, olgeta oli girap bakegen, mo man ya i jajem olgeta ya wanwan, stret long ol fasin we oli mekem. Nao ded wetem Hades, enjel i sakem tufala i go long bigfala hol blong faea. Bigfala hol blong faea ya, hemia seken ded ya.’ (Revelesen 20:12-14) !Tingbaot mining blong samting ya! Olgeta dedman we God i stap tingbaot olgeta yet, bambae oli kamaot long Hades, no Seol, we i minim beregraon blong ol man. (Ol Sam 16:10; Ol Wok 2:31) Nao enjel bambae i sakem ‘ded mo Hades’ i go long samting we Baebol i kolem se “bigfala hol blong faea,” hemia i min se tufala ya bambae oli finis olgeta. Bambae i no moa gat beregraon blong ol man.
?Laef Bakegen Wea?
13. ?From wanem God i mekem plan blong samfala oli laef bakegen long gudfala laef blong heven, mo bambae Jeova i givim wanem kaen bodi long olgeta ya?
13 Wan smol grup blong man mo woman bambae oli laef bakegen long gudfala laef blong heven. Olgeta ya bambae oli rul wetem Kraes, olsem ol king mo pris. Mo bambae oli joen long wok blong tekemaot ol nogud frut blong ded we ol man oli kasem long faswan man ya, Adam. (Rom 5:12; Revelesen 5:9, 10) Baebol i talem se i gat 144,000 long grup ya. God i jusumaot olgeta ya long ol man blong Kraes, stat long taem blong ol gudfala aposol. (Luk 22:28-30; Jon 14:2, 3; Revelesen 7:4; 14:1, 3) Jeova bambae i givim wan speret bodi long ol wanwan man ya taem oli laef bakegen, blong oli save stap long heven.—1 Korin 15:35, 38, 42-45; 1 Pita 3:18.
14, 15. (a) ?Bighaf blong ol dedman bambae oli laef bakegen wea? (b) ?Wanem ol blesing we ol man blong obei long God bambae oli kasem?
14 Be, bighaf blong olgeta we oli ded finis, bambae oli laef bakegen long wol ya. (Ol Sam 37:29; Matyu 6:10) ?Wol ya bambae i olsem wanem? Naoia, wol i fulap long trabol, fasin blong kilim narafala i ded, raf fasin, mo ol doti i stap olbaot long hem. Sipos ol dedman oli laef bakegen long wol ya we i gat ol nogud fasin i stap long hem yet, i sua se glad blong olgeta bambae i no save stap longtaem. Be Man we i Wokem yumi i promes se i no longtaem, bambae hem i spolem ol man long wol tede we oli stap aninit long paoa blong Setan. (Proveb 2:21, 22; Daniel 2:44) Nao wan nyufala grup blong ol stret man—“nyufala wol”—bambae i stap. (2 Pita 3:13) Long taem ya, “bambae i no gat wan man ples we i save talem se: ‘Mi mi sik.’ ” (Aesea 33:24) Mo, soa we yumi harem taem wan famle no fren i ded bambae i finis olgeta tu. God “bambae i ravemaot wora blong ae blong olgeta. Nao bambae i no moa gat man i ded mo man we i krae from ded. Bambae i no moa gat man i krae, mo man i harem nogud long bodi blong hem. Ol samting ya blong bifo oli lus olgeta.”—Revelesen 21:4.
15 Long nyufala wol we God i promes long hem, ol man we tingting blong olgeta i stap daon, “bambae oli haremgud from we oli stap long pis.” (Ol Sam 37:11) Gavman blong Jisas Kraes mo ol 144,000 man we oli joen wetem hem long heven, bambae i mekem se ol man we oli obei long God, sloslou oli kam stretgud olgeta. Hemia nao laef we faswan papa mo mama blong yumi, Adam mo Iv, oli lusum. Plante blong ol man we bambae oli stap long wol ya, hemia olgeta we oli laef bakegen long ded.—Luk 23:42, 43.
16-18. ?Taem ol dedman oli laef bakegen, ol famle bambae oli glad olsem wanem?
16 Long smol fasin, Baebol i soemaot bigfala glad we ol famle bambae oli gat taem ol man oli laef bakegen long ded. !Tingbaot glad blong wido blong Naen, taem Jisas i blokem ol man we oli stap wokbaot long rod blong berem boe blong woman ya, nao hem i mekem boe ya i laef bakegen long ded! (Luk 7:11-17) Biaen, kolosap long Lugun blong Galili, Jisas i mekem wan gel we i gat 12 yia, i laef bakegen long ded. Papa mama blong gel ya, ‘tufala i sapraes tumas mo tufala i glad bitim mak.’—Mak 5:21-24, 35-42; lukluk 1 King 17:17-24; 2 King 4:32-37.
17 Plante milyan man we oli stap slip long ded naoia, bambae oli laef bakegen long wan nyufala wol we i fulap long pis. !Tingbaot nambawan hop we Tommy mo bisnesman ya we yumi bin tokbaot long faswan japta, oli gat! Taem Tommy i wekap long ded long Paradaes long wol ya, bambae hem i semfala Tommy we mama blong hem i save bifo—be bambae hem i no moa sik. Bambae mama blong hem i save tajem hem, holem hem, mo soem lav long hem. Sem mak long bisnesman ya blong India. Bitim we hem i fas long wan fasin blong bon bakegen mo bakegen gogo i no save finis, hem i gat nambawan hop blong openem ae blong hem long nyufala wol blong God, blong luk trifala boe blong hem bakegen.
18 Mo tu, trutok long saed blong sol, wanem i hapen long yumi taem yumi ded, mo hop blong laef bakegen long ded, i save gat bigfala paoa long olgeta we oli laef naoia. Bambae yumi luk olsem wanem.
[Futnot]
a Tok ya “laef bakegen long ded” i no stap long Hibru haf blong Baebol, be ol vas olsem Job 14:13, Daniel 12:13, mo Hosea 13:14 oli soemaot hop ya blong laef bakegen, i klia nomo.
[Tok blong pija long pej 26]
Laef bakegen long ded bambae i givim glad blong olwe