God i Stap Tingbaot Yu
MARY, wan Kristin woman we i gat bitim 40 yia finis, i harem nogud long plante trabol long laef blong hem. Ten yia bifo, man blong hem i bin mekem divos long hem blong karem wan narafala woman. Afta long samting ya, Mary i traehad blong lukaot long fofala pikinini blong hem, hem wan nomo. Hem i stap hem wan yet, mo samtaem hem i harem nogud tumas from samting ya. Mary i stat tingting se: ‘?Samting ya i minim se God i no stap tingbaot mi mo ol pikinini blong mi we oli no gat papa?’
Nating se yu yu kasem semkaen trabol olsem no no gat, ating yu kasem save long filing blong Mary. Yumi evriwan i gotru long ol traem finis. Mo long taem ya, maet yumi bin tingbaot se wetaem mo olsem wanem Jeova bambae i mekem wan samting blong givhan long yumi. Samtaem, sam long ol traem ya oli kamaot from we yumi stap folem ol loa blong God. (Matyu 10:16-18; Ol Wok 5:29) Sam narafala traem ya oli kamaot from we yumi sinman mo yumi stap long wan wol we Setan i rula blong hem. (1 Jon 5:19) Aposol Pol i raetem se: “Olgeta samting we God i mekem, oli stap krae, from we oli stap harem nogud.”—Rom 8:22.
Be, from we yu kasem bigfala traem, samting ya i no minim se Jeova i lego yu mo i no intres long yu. ?Olsem wanem yu save sua long samting ya? ?Wanem i soem se God i stap tingbaot yu?
Wan Eksampel Blong Bifo
Baebol i soem klia pruf se Jeova i stap tingbaot ol man wanwan. Tingbaot Deved. Jeova i gat intres long yangfala man ya we i stap lukaot long ol sipsip. Mo yangfala ya, hem i wan “man we Jeova i haremgud long hem long hat blong hem.” (1 Samuel 13:14) Biaen, taem Deved i kam king, Jeova i promes long hem se: “Bambae mi stap wetem yu long olgeta ples we yu go long hem.”—2 Samuel 7:9.
?Samting ya i minim se laef blong Deved i “gud nomo,” hem i no gat hadtaem nating? No gat, Deved i fesem bigfala traem bifo we hem i rul mo taem hem i stap rul tu. Plante yia bifo we Deved i kam king, King Sol i stap ronem hem blong kilim hem i ded. Long taem ya, Deved i raetem se: “Ol enemi blong mi . . . oli olsem ol laeon ya we oli stap kakae man, we tut blong olgeta oli longfala olsem spia mo ara.”—Ol Sam 57:4.
Be nating se Deved i kasem ol traem ya, tingting blong hem i strong se Jeova i stap tingbaot hem. Hem i prea long Jeova se: “Yu yu savegud ol trabol blong mi.” Yes, long tingting blong Deved, i olsem we Jeova i bin raetemdaon olgeta trabol we hem i bin fesem, i go long wan buk. Ale, Deved i talem se: “Plis, putum ol wora blong ae blong mi long botel blong yu we oli wokem long skin blong anamol. ?Ating oli stap finis long buk blong yu?”a (Ol Sam 56:8, NW) Deved i yusum pijatok ya blong soemaot we hem i sua se Jeova i luksave trabol blong hem, mo antap long samting ya, Jeova i kasem save long filing blong hem.
From ol samting we oli hapen long Deved, kolosap long en blong laef blong hem, hem i save raetem se: “Hae God i stap lidim ol man long rod we i stret blong olgeta i folem, mo i stap lukaotgud long ol man we hem i glad long fasin blong olgeta. Sipos oli foldaon be bambae oli no save stap daon longtaem, from we Hae God bambae i holem olgeta, i leftemap olgeta bakegen.” (Ol Sam 37:23, 24) Yu tu, yu save sua se nating we ol traem blong yu oli stap gohed strong, be Jeova i luksave mo i tinghae long fasin fasgud blong yu. Pol i raetem se: “God i stap mekem i stret nomo. Mo hem i no save fogetem ol wok ya we yufala i mekem. Hem bambae i stap tingbaot we yufala i laekem hem tumas, mo we yufala i givhan finis long ol narafala Kristin man, mo we yufala i stap givhan long olgeta yet.”—Hibrus 6:10.
Mo tu, Jeova i save mekem wan samting blong givhan long yu, taem hem i givim paoa long yu blong yu save stanap strong tru long ol traem we yu yu fesem. Deved i raetem se: “Man we i stret i save harem nogud long plante trabol, be Hae God i save tekemaot hem long olgeta trabol ya.” (Ol Sam 34:19) Yes, Baebol i talem se ae blong Jeova i stap “lukluk i go long olgeta ples long wol, nao hem i yusum paoa blong hem blong givhan long olgeta we oli ona long hem long ful hat blong olgeta.”—2 Kronikel 16:9.
Jeova i Pulum Yu
Wan narafala pruf se Jeova i tingbaot yumi wanwan, i stap long ol tok blong Jisas. Hem i talem se: “I no gat man i save kam long mi, sipos Papa blong mi we i sanem mi, hem i no pulum hem i kam.” (Jon 6:44) Yes, Jeova i halpem yumi wanwan blong kasem blesing from sakrifaes blong Jisas. ?Olsem wanem? Bigfala rod we hem i yusum, hemia tru long wok blong talemaot Kingdom. Tru tumas, wok ya i givim ‘wetnes long ol nesen long wol,’ be tu, hem i stap kasem ol man wanwan. From we yu yu stap lesin mo obei long gud nyus ya, samting ya i pruvum se Jeova i intres long yu.—Matyu 24:14.
Jeova i yusum tabu speret blong hem blong pulum ol wanwan man oli kam long Pikinini blong hem, mo blong oli kasem hop blong laef we i no save finis. Samting ya i givhan long yumi wanwan blong kasem mo folem ol trutok long saed blong speret, nating se yumi sinman mo yumi gat sam slak fasin. Yes, wan man i no naf blong kasem save long ol stampa tingting blong God, sipos speret blong God i no givhan long hem. (1 Korin 2:11, 12) Olsem Pol i raet i go long ol man Tesalonaeka, “i no olgeta man evriwan we oli bilif long Kraes.” (2 Tesalonaeka 3:2) Jeova i givim speret blong hem long ol man we oli soemaot se oli rere blong letem hem i lidim olgeta.
Jeova i pulum wanwan man from we hem i laekem olgeta, mo hem i wantem se oli kasem laef. !Hemia wan strongfala pruf se Jeova i stap tingbaot yumi! Jisas i talem se: “Papa blong yufala long heven, hem i no wantem we wan long ol pikinini ya bambae i lus.” (Matyu 18:14) Yes, long ae blong God olgeta man wanwan oli impoten. From samting ya, Pol i raetem se: “God bambae i save givim pei long evri man, stret long mak blong ol fasin we oli bin mekem.” (Rom 2:6) Mo aposol Pita i talem se: “God i no stap mekem i moa gud long wan man, i bitim narafala man. Be long olgeta nesen, sipos wan man [ol wanwan man] i fraetgud long God, mo i mekem stret fasin, bambae God i glad long man ya.”—Ol Wok 10:34, 35, NW.
Ol Merikel Blong Jisas
Intres we God i gat long ol man wanwan, i kam long klia ples taem Pikinini blong Hem, Jisas, i mekem ol merikel. Hem i soem dip filing long ol sikman we hem i mekem olgeta oli kamgud bakegen. (Mak 1:40, 41) Jisas i ‘no save mekem wan samting nating long tingting blong hem nomo, be hem i save mekem ol samting ya nomo we hem i luk Papa blong hem i stap mekem.’ Taswe, sore blong hem i soemaot wan naes pija long saed blong fasin blong Jeova blong tingbaot ol wanwan man blong hem.—Jon 5:19.
Tingbaot store blong wan merikel we Jisas i bin mekem, we i stap long Mak 7:31-37. Jisas i mekem wan man we sora blong hem i fas mo we i no save toktokgud, i kamgud bakegen. Baebol i talem se, Jisas i “tekem man ya, tufala i aot long ol man, tufala nomo i go lelebet.” Ale, hem ‘i lukluk i go antap long heven we i harem tingting blong hem i hevi, i pulum win blong hem from. Nao hem i talem long hem se “Efata.” Mining blong tok ya, i talem se “Yu open.” ’
?From wanem Jisas i tekem man ya, nao tufala i go longwe lelebet long ol narafala man? Maet man ya we sora blong hem i fas mo we i no save toktokgud, i save harem i sem long fored blong plante man. Ating Jisas i luksave se man ya i sem, taswe hem i tekem hem, tufala nomo i go, mo i mekem hem i kamgud bakegen. Wan man blong mekem dip stadi long Baebol i talem se: “Fulwan store ya i soemaot klia nomo se Jisas i no jes tingbaot man ya olsem wan narafala sikman bakegen. Hem i tingbaot hem olsem wan man. Man ya i gat wan spesel nid mo wan spesel problem. Jisas i soem bigfala fasin kea mo kaengud fasin long hem, taem hem i lukaotgud blong no spolem filing blong hem, mo taem hem i givhan long hem long fasin we man ya i kasem save long hem.”
Store ya i soemaot se Jisas i gat wan spesel intres long ol man wanwan. Yu save sua se hem i intres long yu long sem fasin. Tru tumas, ded blong Jisas i soemaot lav long olgeta man we hem i pemaot long wol. Be yu save tingbaot fasin ya olsem we i go long yu wan. Pol i tingting olsem, nao hem i raetem se: “Pikinini blong God . . . i laekem mi tumas, nao i givim laef blong hem, i ded blong sevem mi.” (Galesia 2:20) Mo from we Jisas i talem se “man we i luk mi, hem i luk Papa blong mi,” yumi save sua se Jeova i gat semfala intres long ol wanwan man blong hem.—Jon 14:9.
Jeova i Kam Wan Man Blong Givim Pei
Kasem save long God i minim se yumi save olgeta defren fasin blong hem we Baebol i tokbaot. Nem ya Jeova i minim “Hemia We i Mekem i Kamtru.” Samting ya i soemaot se Jeova i save karem enikaen fasin we hem i wantem, blong mekem ol tingting blong hem oli kamtru. Long ol yia we oli pas, hem i mekem ol defren kaen wok, olsem Man blong Wokem ol samting, Papa, Haefala Masta, Man blong Lukaot Long Sipsip, Jeova blong ol ami, Man blong Harem Prea, Jaj, Bigfala Tija, mo Sevya blong Man.b
Blong kasem ful mining blong nem blong God, yumi mas save Jeova olsem wan Man blong Givim Pei tu. Pol i raetem se: “Sipos man i no bilif long God, hem i no save mekem God i haremgud. From we sipos wan man i wantem kam long God, hem i mas bilif we God i stap, mo we i stap mekem i gud long olgeta we oli stap traem faenem hem.”—Hibrus 11:6.
Jeova i promes blong givim laef we i no save finis long wan paradaes long wol, i go long olgeta man tede we oli jusum blong mekem wok blong hem wetem ful hat blong olgeta. Sipos yumi wantem tumas blong luk nambawan promes ya i kamtru, samting ya i no minim se yumi tingbaot yumi wan nomo. Mo yumi no gat flas tingting sipos yumi tingbaot se bambae yumi stap long taem ya, mo se laef blong yumi bambae i olsem wanem. Moses “i stap luk oltaem long pei we bambae God i givim long hem.” (Hibrus 11:26) Pol tu i stap wet long taem we promes blong God bambae i kamtru long ol man we tabu speret i makemaot olgeta. Hem i raetem se: “Mi stap resis i go stret long mak, we i gat praes blong man we i win. Mo praes ya, hemia we God i singaot yumi blong yumi joen long Jisas Kraes, yumi go stap antap long ples blong hem.”—Filipae 3:14.
Yu tu, yu save tingting strong long pei we Jeova i promes blong givim long olgeta man we oli stanap strong. Fasin blong tingbaot pei ya i wan impoten haf blong save blong God, mo i joen wetem fasin blong yu blong stanap strong long wok blong hem. Taswe, yu mas tingting dip evri dei long ol blesing we Jeova i putum i stap rere blong yu. Mary, we yumi tokbaot fastaem, i mekem wan spesel fasin traehad blong tingting long ol blesing ya. Hem i talem se: “Hemia fastaem long laef blong mi, we mi luksave se ransom sakrifaes blong Jisas i go long mi. Mi stat blong harem se Jeova i stap tingbaot mi. Mi mi kam wan Kristin bitim 20 yia finis, be jes naoia nomo, mi stat blong bilivim samting ya.”
Mary, mo plante milyan narafala man, oli stadi long Baebol mo tingting dip long hem wetem ful hat blong olgeta. From samting ya, oli kasem save se Jeova i stap tingbaot ol man blong hem, olsem wan grup, mo tu, i tingbaot olgeta wanwan. Aposol Pita i bilif strong long samting ya ale, hem i raetem se: “Yufala i mas putum ol trabol blong yufala long han blong [God], from we oltaem hem i stap tingbaot yufala.” (1 Pita 5:7) !Yes, God i stap tingbaot yu!
[Ol futnot]
a Wan botel we oli wokem long skin blong anamol, oli yusum blong karem ol samting olsem wora, oel, melek, bata, mo jis. Long taem bifo, ol botel ya oli defdefren, sam oli bigwan sam oli smol. Sam long olgeta oli wokem olsem wan basket, mo sam narafala oli olsem wan longfala botel we i gat lid blong hem.
b Lukluk Jaj 11:27; Ol Sam 23:1; 65:2; 73:28; 89:26; Aesea 8:13; 30:20; 40:28; 41:14; lukluk tu New World Translation of the Holy Scriptures—With References, Appendix 1J, pej 1568, we Watchtower Bible and Tract Society of New York, Inc. i wokem.
[Bokis blong pija long pej 6]
Laef Bakegen Long Ded—Wan Pruf Se God i Tingbaot Ol Man
WAN strong pruf se God i intres long olgeta man wanwan, i stap long Baebol long Jon 5:28, 29, (NW): “Haoa i stap kam we ol dedman long memori gref blong olgeta, bambae oli harem voes blong [Jisas], nao bambae oli kamaot.”
Yumi intres blong luk se, long vas ya, oli no yusum Grik tok ya taʹphos (gref) be oli yusum tok ya mne·meiʹon (memori gref). Tok ya taʹphos i mekem man i tingbaot nomo se oli berem dedman. Be mne·meiʹon i minim se oli rimemba ol samting we dedman ya i bin mekem long laef blong hem.
Long saed ya, tingbaot olgeta samting we Jeova God i mas rimemba, taem bambae hem i mekem ol dedman oli laef bakegen. Blong mekem wan man i laef bakegen, hem i mas save evri samting long saed blong man ya—wetem olgeta fasin blong man ya taem hem i bon, mo olgeta tingting blong hem. Ol samting ya nomo oli save mekem se man ya i sem mak olsem bifo.
Tru tumas, paoa blong man i no naf blong mekem samting ya. “God nomo i save mekem, from we hem i save mekem olgeta samting.” (Mak 10:27) Hem i save wanem samting i stap long hat blong man tu. Nating se wan man i ded plante handred yia finis, God i save rimemba gud olgeta samting long saed blong man ya. Hem i no save fogetem ol samting ya. (Job 14:13-15) Taswe, plante handred yia afta we Ebraham, Aesak, mo Jekob oli ded, Jisas i save talem se Jeova “i no God blong ol dedman, be hem i God blong olgeta we oli laef. From we hem i stap tingbaot olgeta olsem we oli laef.”—Luk 20:38, NW.
Taswe, Jeova God i rimemba gud olgeta samting long saed blong plante bilyan man we oli ded finis. !Hemia wan nambawan pruf se God i stap tingbaot ol man wanwan!
[Tok Blong Pija Long Pej 7]
Jisas i intres long ol wanwan man we hem i mekem sik blong olgeta i kamgud