Wajtaoa LAEBRI LONG INTENET
Wajtaoa
LAEBRI LONG INTENET
Bislama
  • BAEBOL
  • OL BUK
  • OL MITING
  • w97 7/15 pp. 4-7
  • Taem i No Moa Gat Sin

I no gat video yet long haf ya.

Sori, i gat problem taem i stap lodem video ya.

  • Taem i No Moa Gat Sin
  • Wajtaoa i Talemaot Kingdom Blong Jehova—1997
  • Ol Sabtaetol
  • Sem Samting
  • God i Wokem Man We i No Gat Sin
  • Stampa Blong Sin
  • Tingting i Save ‘Jajem’ Man No i Save ‘Faenem Eskyus’
  • Kam Fri Long Sin​—?Olsem Wanem?
  • ?Ransom Sakrifaes Blong Kraes i Save Mekem Wanem Long Yumi?
  • Ransom Sakrefaes Blong Kraes Rod Blong God Blong Sevem Man
    Wajtaoa i Talemaot Kingdom Blong Jehova—1999
  • Wol We i No Gat Sin—?Olsem Wanem Yumi Save Kasem?
    Wajtaoa i Talemaot Kingdom Blong Jehova—1992
  • ?Yu Yu Tingbaot Ded Blong Jisas Olsem Wanem?
    Wajtaoa i Talemaot Kingdom Blong Jehova—1991
  • Jisas i Sevem Man—?Olsem Wanem?
    Wajtaoa i Talemaot Kingdom Blong Jehova—2001
Luk Moa Samting
Wajtaoa i Talemaot Kingdom Blong Jehova—1997
w97 7/15 pp. 4-7

Taem i No Moa Gat Sin

“?YUMI gat sin taem yumi bon?” Kwestin ya i mekem tingting blong wan studen we i kasem stefeket finis long yunivesiti long Yunaeted Stet, i fasfas, taem hem i stat blong stadi Baebol. Hem i gruap long skul Hindu, taswe hem i no save nating long bilif ya se man i gat sin taem hem i bon. Ale, hem i tingting se, sipos yumi gat sin taem yumi bon, i nogud we man i traem gyaman se i no gat sin, mo i no wantem save long saed ya. ?Olsem wanem yumi save faenem ansa long kwestin ya?

Sipos sin i wan samting we yumi kasem long papa mama blong yumi, i minim se hem i bin stat bifo samples. Taem God i wokem faswan man, ?man ya i nogud finis, ale i pasem ol nogud fasin blong hem i go long ol pikinini blong hem? no maet, ?Hem i jes kam nogud biaen nomo? ?Stret long wetaem nao, sin i stat? Defren nao, sipos sin i jes wan samting afsaed long man, olsem wan rabis samting no fasin, ?yumi save gat hop blong kam fri long hem samtaem?

Folem bilif blong ol man Hindu, fasin blong safa mo ol nogud fasin, oli kamaot long semtaem we God i wokem olgeta narafala samting. Wan bigman blong ol Hindu i talem se: “Fasin blong safa [ol nogud fasin], oli olsem sik ya we ol bun blong man oli stap soa oltaem. Kaen sik olsem, i stap muf i go long ol defren ples long bodi, be yumi neva save mekem hem i lus olgeta.” Ol nogud fasin oli bin stap wetem ol man long olgeta yia bifo we ol man oli stat raetemdaon store blong laef blong olgeta. Sipos hem i stap finis bifo we man i raetem ol hanraet blong histri, samting ya i minim se ol ansa we yumi save trastem long saed blong stampa blong hem, oli mas kamaot long wan man we i hae moa long yumi. Ol ansa ya oli mas kamaot long God nomo.​—Ol Sam 36:9.

God i Wokem Man We i No Gat Sin

Nikhilananda, wan waes man blong ol Hindu, i talem stret se ol storeyan we oli stap long ol buk ya Vedas, long saed blong taem we God i wokem man, oli olsem pijatok nomo. Long sem fasin, bighaf blong ol skul blong Is oli yusum ol kastom store nomo blong tokbaot taem ya we God i wokem man. Nating se i olsem, i gat sam pruf we i laenap wetem stret tingting mo we sayens i agri long hem, blong soemaot se yumi save bilif long store blong Baebol long saed blong taem ya we God i wokem faswan man.a Faswan japta blong Baebol i talem se: “God i wokem man, i olsem pija blong hem. God i wokem hem i olsem pija blong Hem. God i wokem tufala, wan i man mo wan i woman.”​—Jenesis 1:​27, NW.

?I minim wanem se ‘God i wokem man i olsem pija blong hem’? I minim nomo se: Man i karem fasin blong God. Hem i gat ol nambawan fasin we oli kamaot long God, olsem stret fasin, waes, mo lav, we oli mekem se hem i defren long ol anamol. (Skelem wetem Kolosi 3:​9, 10.) Olgeta fasin ya we man i gat, oli mekem se hem i naf blong jusumaot wanem samting i gud mo wanem samting i nogud. Taswe, hem i save jusum rod we hem i wantem folem. Taem God i wokem faswan man, man ya i no gat sin, mo i no gat nogud fasin no fasin blong safa long laef blong hem.

Jeova God i givim wan oda long man ya Adam, i se: “Olgeta tri long ples ya, yu yu save kakae frut blong olgeta. Wan tri nomo i stap we i tabu blong yu kakae frut blong hem. Hemia tri ya we frut blong hem i save mekem yu yu save ol fasin we i gud mo ol fasin we i nogud. Tri ya, sipos yu kakae frut blong hem, be long sem dei nomo, bambae yu ded from.” (Jenesis 2:​16, 17) Sipos Adam mo waef blong hem, Iv, tufala i jusum blong obei, tufala i save presem mo givim ona long God ya we i Wokem tufala, mo tufala i save stap fri long sin. Defren olgeta, sipos tufala i no obei, hemia i soem se tufala i no holemtaet ol stretfala rul blong God, mo from samting ya tufala i kam sinman​—tufala i no moa stretgud olgeta.

God i no wokem Adam mo Iv long fasin we tufala i hae olgeta olsem hem. Be, tufala i gat sam fasin we oli olsem hem mo tufala i naf blong mekem disisen long wanem fasin i stret mo wanem i no stret. From we God i wokem tufala, tufala i no gat sin, tufala i stretgud olgeta. (Jenesis 1:​31; Dutronome 32:4) Taem God i wokem Adam mo Iv, samting ya i no spolem gudfala fasin joen we God i gat longtaem finis wetem olgeta samting we hem i bin wokem bifo. Taswe, ?olsem wanem sin i stat?

Stampa Blong Sin

Fastaem, sin i kamaot long ples blong ol speret man. Bifo we God i wokem wol ya mo man, hem i wokem ol speret man we oli gat bigfala waes​—hemia ol enjel. (Job 1:6; 2:1; 38:​4-7; Kolosi 1:​15-​17) Wan long olgeta enjel ya i tingting tumas long hem wan se hem i naes mo hem i waes. (Skelem wetem Esikel 28:13-​15.) Taem enjel ya i harem tok blong God long Adam mo Iv se tufala i mas karem plante pikinini, hem i luksave se i no longtaem bambae wol ya i fulap wetem ol stret man, we evriwan long olgeta oli wosip long God. (Jenesis 1:​27, 28) Speret man ya i wantem se wosip we ol man ya bambae oli givim i go long God, i kam long hem wan. (Matyu 4:​9, 10) From we hem i tingbaot samting ya tumas, ale hem i folem fasin we i rong.​—Jemes 1:​14, 15.

Stronghed enjel ya i mekem se wan snek i toktok long Iv. Hem i talem long Iv se God i putum tabu long frut blong wan tri we i save mekem tufala i save wanem i gud mo wanem i nogud, from we God i no wantem se Iv i kasem sam impoten save. (Jenesis 3:​1-5) Taem hem i talem olsemia, hem i stap gyaman mo i soemaot fasin blong no laekem God nating​—hemia wan sin. Taem enjel ya i talem gyaman tok ya, hem i mekem hem wan i kam wan sinman. From samting ya, hem i karem nem ya Devel, man we i gyaman blong spolem nem blong narafala man, mo Setan, man we i agensem God.​—Revelesen 12:9.

Tok blong Setan blong traem pulum Iv, i gat paoa long Iv mo i pusum hem blong mekem nogud fasin. Hem i trastem tok blong Man ya we i Traem hem. Hem i letem tok ya i pulum hem, nao i kakae frut blong tri ya we God i putum tabu long hem. Hasban blong hem, Adam, i joenem hem blong kakae frut ya, mo from samting ya, tufala tugeta i kam sinman. (Jenesis 3:6; 1 Timote 2:​14) I klia se, taem faswan papa mama blong yumi i jusum blong no obei long God, tufala i mestem mak blong ol fasin we oli stretgud olgeta, mo tufala nomo i mekem se tufala i kam sinman.

?Olsem wanem long ol pikinini blong Adam mo Iv? Baebol i eksplenem se: “Wan man nomo i statem fasin blong sin long wol ya. Mo from we hem i mekem sin, hem i ded. Be frut blong samting ya, hemia we ol man oli stap ded, from we olgeta oli mekem sin.” (Rom 5:​12) Stat long taem ya, olgeta pikinini we oli bon oli kasem sin ya. Adam i no save pasem wan samting we hem i no gat i go long pikinini blong hem. (Job 14:4) From we faswan man mo woman ya i no moa stretgud olgeta, tufala i gat sin finis taem ol pikinini blong tufala oli bon. From samting ya, yumi evriwan​—we i no mestem wan long yumi nating​—yumi kasem sin taem yumi bon. (Ol Sam 51:5; Rom 3:​23) Long ol yia we oli pas, sin i no mekem wan gudfala samting i kamaot, be hem i pulum nogud fasin mo fasin blong safa oli kam long ol man. Mo tu, yumi stap kam olfala mo yumi ded from sin, ‘pei blong sin hemia ded.’​—Rom 6:​23.

Tingting i Save ‘Jajem’ Man No i Save ‘Faenem Eskyus’

Mo tu, tingbaot olsem wanem sin i gat paoa long fasin blong faswan man mo woman. Tufala i kavremap sam haf blong bodi blong tufala, mo tufala i traem haed long God. (Jenesis 3:​7, 8) Taswe from sin, tufala i harem se tufala i gat fol, tufala i wari, mo tufala i sem. Tede, ol man oli kasem semkaen filing olsemia, oltaem nomo.

Yumi evriwan i bin harem nogud finis samtaem, from we yumi no bin soemaot kaen fasin long wan man we i gat nid. Mo yumi evriwan i bin harem we tingting blong yumi i stikim yumi taem yumi talem wan tok we i spolem narafala. (Jemes 4:​17) ?From wanem yumi kasem ol filing we oli trabol olsemia? Aposol Pol i eksplenem se i gat wan ‘loa we God i raetem long hat blong yumi.’ Sipos yumi no blokem tingting blong yumi we i jajem yumi ale, bambae filing blong yumi i trabol evri taem we yumi brekem loa ya. Olsemia nao, tingting blong yumi i save ‘jajem’ yumi, no i save ‘faenem eskyus’ blong yumi. (Rom 2:​15; 1 Timote 4:2; Taetas 1:​15) !I nating sipos yumi luksave no nogat, be yumi gat wan samting insaed long yumi we i haremsave fasin we i rong, yes, i haremsave sin!

Pol i luksave olgeta slak fasin blong hem we oli kamaot from sin. Hem i talem stret se: “Taem mi wantem mekem ol samting we i gud, be oltaem mi stap jusumaot ol samting nomo we i nogud. Long tingting blong mi, mi glad tumas long Loa ya blong God. Be mi luk we rabis fasin ya we i stap wok long laef blong mi, hem i narafala. Mo narafala fasin ya i agens long Loa ya blong God, we long tingting blong mi, mi glad tumas long hem. Narafala fasin ya i stap mekem mi, olsem we mi mi slef blong fasin blong sin, we i stap wok oltaem long tingting blong mi.” Taswe, Pol i askem se: “?Hu man we bambae i save pulumaot mi long laef ya we i stap holemtaet mi, we bambae mi ded from?”​—Rom 7:​21-​24.

Kam Fri Long Sin​—?Olsem Wanem?

Wan man blong hae save i talem se: “Long bilif blong ol man Hindu, man i rili kam fri taem hem i fri long fasin ya blong bon mo ded bakegen mo bakegen.” Ol Budis tu oli talem se rod blong winim ol trabol hemia Nevana​—wan mak we man i save kasem we i no moa haremsave ol filing, soa, mo ol narafala samting we oli hapen long laef. From we skul blong Hindu i no bilif se man i gat sin taem hem i bon, hem i promes nomo se man i save ronwe long laef.

Defren olgeta long bilif ya, fasin fri we Baebol i tokbaot i minim se man i save kam fri long sin. Afta we aposol Pol i askem olsem wanem hem i save kam fri long sin, hem i ansa se: ‘Mi mi talem tangkyu tumas long God, we hem bambae i mekem olsem tru long Jisas Kraes, Masta blong yumi.’ (Rom 7:​25) Yes, God nao bambae i mekem yumi kam fri tru long Jisas Kraes.

Gospel blong Matyu i talem se, “Pikinini blong Man,” Jisas Kraes, i kam blong ‘givim laef blong hem blong pem rod blong plante man oli gofri.’ (Matyu 20:28) Long 1 Timote 2:6, Pol i raetem se Jisas i ‘givim hem olsem wan ransom we i stret blong pemaot olgeta man.’ Tok ya “ransom” i minim praes blong mekem man we i kalabus, i gofri. From we Jisas i wan ransom we i stret blong pemaot olgeta man, samting ya i soemaot olsem wanem ransom ya i gud tumas mo i laenap fulwan wetem stret fasin. Be ?olsem wanem ded blong wan man i save kam olsem wan ‘ransom we i stret blong pemaot olgeta man’?

I olsem se Adam i salem olgeta man, wetem yumi tu, i go long sin mo ded. Praes we hem i pem, no panis we hem i kasem, hemia se i lusum laef blong hem we i stretgud olgeta. Blong pemaot samting ya, i nidim wan narafala laef we i stretgud olgeta​—wan ransom we i stret. (Eksodas 21:23; Dutronome 19:21; Rom 5:​18, 19) From we i no gat wan man long wol ya we i stretgud olgeta blong pem ransom ya, God, we i gat bigbigfala waes, i mekem rod blong karemaot yumi long ol trabol ya. (Ol Sam 49:​6, 7) God i jenisim laef blong stretfala Pikinini blong hem, wan nomo we hem i gat, long heven, mo i putum i go long bel blong wan vejin long wol ya. Long rod ya, Pikinini blong hem i bon long wol ya olsem wan man we i stretgud olgeta.​—Luk 1:​30-​38; Jon 3:​16-​18.

Blong mekemgud wok ya blong pemaot olgeta man, Jisas i mas holemtaet stret fasin gogo hem i ded. Hemia nao samting we hem i mekem. Hem i ded olsem wan sakrifaes. Long rod ya, Jisas i meksua se praes blong wan laef we i stretgud olgeta​—prapa laef blong hem​—i rere i stap blong pem ransom ya we i save mekem olgeta man oli gofri long sin.​—2 Korin 5:​14; 1 Pita 1:​18, 19.

?Ransom Sakrifaes Blong Kraes i Save Mekem Wanem Long Yumi?

Ransom sakrifaes blong Jisas i save karem blesing long yumi naoia. Sipos yumi bilif long ransom ya, yumi save stap olsem ol klin man long fored blong God mo yumi save kasem lav mo kaengud fasin blong Jeova. (Ol Wok 10:43; Rom 3:​21-​24) Bambae yumi no harem nogud bitim mak from ol sin we yumi bin mekem, from we yumi save askem long God blong fogivim yumi tru long ransom.​—Aesea 1:​18; Efesas 1:7; 1 Jon 2:​1, 2.

Long ol dei we oli stap kam long fyuja, ransom ya bambae i mekem rod blong olgeta man oli kam fri fulwan long ol sik we oli kamaot from sin. Laswan buk blong Baebol i tokbaot ‘wan bigfala reva blong wora blong laef’ we i kamaot long jea blong God. Long tufala saed blong reva ya, i gat ol tri we oli givim fulap frut, mo ol lif blong olgeta oli “blong tekemaot sik blong ol man blong ol kantri long wol.” (Revelesen 22:​1, 2) Baebol i yusum pijatok ya blong soemaot olgeta gudfala samting we Man we i Wokem yumi bambae i mekem, blong tekemaot sin mo ded blong olwe tru long ransom sakrifaes blong Jisas.

Olgeta profet tok long ol vison blong Revelesen bambae oli kamtru i no longtaem. (Revelesen 22:​6, 7) Long taem ya, olgeta man we hat blong olgeta i gud bambae oli kam stretgud olgeta, we oli ‘no moa slef blong fasin rotin.’ (Rom 8:​20, 21) Samting ya i mas pusum yumi blong wantem save moa long saed blong Jeova God mo Pikinini we i stap tru long hem, Jisas Kraes, we i givim ransom ya blong pemaot yumi.​—Jon 17:3.

[Futnot]

a Lukluk buk ya Life​—How Did It Get Here? By Evolution or by Creation?, we Watchtower Bible and Tract Society of New York, Inc. i wokem.

[Tok blong pija long pej 6]

Adam i karem sin mo ded i kam long olgeta man

[Tok blong pija long pej 7]

Ransom sakrifaes blong Jisas bambae i mekem ol man oli fri long sin mo ded

    Ol buk long Bislama (1987-2026)
    Logaot
    Login
    • Bislama
    • Serem
    • Setemap Olsem Yu Wantem
    • Copyright © 2025 Watch Tower Bible and Tract Society of Pennsylvania
    • Ol Rul
    • Privacy Policy
    • Privacy Settings
    • JW.ORG
    • Login
    Serem