Wan Kwestin
Ol fo leta blong nem blong God long lanwis Hibru, ?oli stap long Hibru hanraet blong Matyu we Shem-Tob ben Isaac Ibn Shaprut, wan dokta blong ol man Jyu, i bin mekem kopi blong hem long ol yia 13 handred?
No, oli no stap long hem. Be, hanraet ya blong Matyu i yusum tok ya hash·Shem’ (we oli raetem fulwan no oli sotem) 19 taem, olsem Wajtaoa blong Ogis 15, 1996 i soemaot long pej 13.
Hibru tok ya hash·Shem’ i minim “Nem ya,” mo i sua se i minim nem blong God. Eksampel, long vas blong Matyu 3:3, we Matyu i yusum wan haf blong Aesea 40:3, hanraet blong Shem-Tob i yusum tok ya hash·Shem’ we oli sotem. Sipos Matyu i yusum wan vas we i kamaot long Hibru haf blong Baebol, we i gat ol fo leta blong nem blong God long hem, ale i stret nomo se hem i bin putum nem blong God long Gospel blong hem tu. Taswe, nating se Hibru hanraet blong Shem-Tob i no yusum ol fo leta blong nem blong God, be from we hem i putum tok ya “Nem ya,” olsem hem i mekem long Matyu 3:3, hem i sapotem fasin ya blong yusum nem blong “Jeova” long Grik haf blong Baebol.
Shem-Tob i mekem kopi blong Hibru hanraet blong Matyu long wan buk (ʼEʹven boʹchan) blong hem we plante man oli rao from. Be, ?Hibru hanraet ya i kamaot long weples? Tija George Howard, we i mekem bigfala stadi long bisnes ya, i talem se “Shem-Tob i raetem Hibru hanraet blong Matyu samwe long ol fo handred yia long stat blong Kristin taem.”a Maet sam narafala man oli no agri wetem hem long saed ya.
Howard i talem se: “Hanraet ya blong buk blong Matyu long lanwis Hibru we [Shem-Tob] i yusum, i gat plante samting we oli defren long Grik hanraet blong Matyu.” Eksampel, folem hanraet blong Shem-Tob, Jisas i tokbaot Jon se: “Tru, mi talem long yu se, long olgeta man we oli bon long woman, i no gat wan we i hae moa long Jon Baptaes.” Be, hem i no raetemdaon ol nekis tok blong Jisas se: “Be man we i daon moa long kingdom blong heven, hem i hae moa long Jon.” (Matyu 11:11) Long sem fasin, plante samting long olfala hanraet blong Hibru haf blong Baebol we i stap yet tede, oli defren long ol semfala vas long Grik Septuagint Baebol. Nating se oli defdefren, i gud blong yusum ol olfala hanraet ya long ol dip stadi blong skelem ol vas.
Olsem yumi talem finis, hanraet blong Matyu we Shem-Tob i raetem, i yusum “Nem ya” long olgeta ples we i stret blong ting se Matyu i bin putum ol fo Hibru leta blong nem blong God. Taswe, stat long 1950, ol man oli yusum hanraet blong Shem-Tob blong sapotem fasin ya blong putum nem blong God long Kristin Grik haf blong Baebol. Mo Baebol ya The New World Translation of the Holy Scriptures—With References i yusum hanraet ya tu.b
[Ol futnot]
a Lukluk Buk 43 blong New Testament Studies, namba 1, Janewari 1997, pej 58 kasem 71.
b Baebol we Watchtower Bible and Tract Society of New York, Inc., i wokem long 1984.