Wajtaoa LAEBRI LONG INTENET
Wajtaoa
LAEBRI LONG INTENET
Bislama
  • BAEBOL
  • OL BUK
  • OL MITING
  • w97 12/1 pp. 10-14
  • Jeova, Wan God We i ‘Rere Blong Fogif’

I no gat video yet long haf ya.

Sori, i gat problem taem i stap lodem video ya.

  • Jeova, Wan God We i ‘Rere Blong Fogif’
  • Wajtaoa—1997
  • Ol Sabtaetol
  • Sem Samting
  • ?From Wanem Jeova i ‘Rere Blong Fogif’?
  • ?Jeova i Fogivim Man Go Kasem Wanem Mak?
  • “Mi No Moa Save Tingbaot Sin Blong Olgeta”
  • ?Olsem Wanem Long Ol Frut Blong Sin Blong Yumi?
  • Bilif Strong Se Jehova i Fogivim Yu
    Wajtaoa i Talemaot Kingdom Blong Jehova (Stadi)—2025
  • Fogivim Mo Fogetem Rong Blong Narafala—?Olsem Wanem Blong Mekem?
    Wekap!—1995
  • Jehova i Beswan Man Blong Fogif
    Wajtaoa i Talemaot Kingdom Blong Jehova (Stadi)—2022
  • ?Olsem Wanem Fasin Blong Jehova Blong Fogivim Man i Mekem i Gud Long Yu?
    Wajtaoa i Talemaot Kingdom Blong Jehova (Stadi)—2025
Luk Moa Samting
Wajtaoa—1997
w97 12/1 pp. 10-14

Jeova, Wan God We i ‘Rere Blong Fogif’

‘Yu yu gud, O Jeova, mo yu yu rere blong fogif.’​—OL SAM 86:5.

1. ?Wanem hevi baden we King Deved i karem, mo olsem wanem hem i mekem hat blong hem we i trabol, i haremgud bakegen?

KING DEVED blong Isrel bifo, i savegud se taem tingting i stikim man from we hem i mekem wan nogud samting, man ya i save harem nogud olsem se hem i karem wan hevi baden. Deved i raetem se: “Mi mi draon long ol sin blong mi olsem we mi draon long dip solwora. Ol sin blong mi oli kam hevi tumas, mi no moa save karem. Mi mi slak we mi slak we mi flat olgeta, tingting blong mi i trabol mo mi stap harem ol bodi blong mi i soa tumas, we mi stap krae from.” (Ol Sam 38:​4, 8) Be, Deved i bin faenem rod blong mekem hat blong hem we i trabol, i haremgud bakegen. Hem i save se Jeova i no laekem nating ol sin, be samting ya i no minim se Hem i no laekem nating man we i mekem sin ya. Hem i glad sipos man ya i rili tanem tingting blong hem from sin ya mo i sakemaot fasin ya we i no stret. (Ol Sam 32:5; 103:3) Deved i bilif fulwan se Jeova i rere blong soemaot sore long man we i tanem tingting blong hem from ol sin, taswe hem i se: ‘Yu yu gud, O Jeova, mo yu yu rere blong fogif.’​—Ol Sam 86:5.

2, 3. (a) Taem yumi mekem sin, ?maet yumi harem se yumi stap karem wanem hevi baden, mo from wanem hemia i gud? (b) ?Wanem denja i stap sipos yumi letem tingting ya se yumi nogud tumas i winim yumi gogo yumi “finis olgeta”? (c) ?Baebol i mekem wanem promes long saed blong fasin fogif blong Jeova?

2 Taem yumi mekem wan sin, maet yumi harem se yumi stap karem wan hevi baden, from we tingting blong yumi i stikim yumi bigwan. Filing ya we yumi kros long yumi wan, i kasem yumi evriwan, mo hem i gud tu. Hem i save pusum yumi blong mekem wan samting blong stretem rong blong yumi. Be, samfala Kristin oli letem tingting ya se oli mekem i nogud tumas, i winim olgeta, ale, oli kam slak from. Maet hat blong olgeta i jajem olgeta, nao i pulum olgeta blong bilif strong se God i no save fogivim olgeta fulwan, nomata sipos oli sore tumas from sin we oli bin mekem. Wan sista we i tingbaot mastik we hem i bin mekem, i talem se: “I nogud we i nogud tumas taem yu gat tingting ya se Jeova i no moa laekem yu.” Afta we hem i tanem tingting blong hem from sin ya mo i folem ol gudfala advaes we ol elda blong kongregesena oli givim long hem, hem i gohed yet blong tingting se i no stret we God i fogivim hem. Hem i se: “Evri naet mi krae gogo mi slip, from we tingting blong mi i stikim mi we i soa tumas. Mi no mestem wan dei blong askem long Jeova blong fogivim mi.” Sipos tingting blong yumi i harem nogud tumas olsem we yumi “finis olgeta,” ating Setan i stap traem blong mekem yumi lego, mo blong mekem yumi harem se yumi no naf blong mekem wok blong Jeova.​—2 Korin 2:​5-7, 11.

3 !Be, Jeova i no tingbaot ol samting long fasin ya! Tok blong hem i talem klia nomo se taem yumi tanem tingting from sin blong yumi wetem fulhat, Jeova i wantem, yes hem i rere, blong fogivim yumi. (Proveb 28:13) Taswe, sipos yu yu gat tingting ya se God i neva save fogivim yu, maet yu nidim blong lukluk moa long risen from wanem God i stap fogivim yumi, mo olsem wanem hem i mekem olsem.

?From Wanem Jeova i ‘Rere Blong Fogif’?

4. ?Jeova i stap tingbaot wanem samting long saed blong yumi, mo olsem wanem samting ya i gat paoa long fasin we hem i mekem long yumi?

4 Yumi ridim se: “Ol sin ya blong yumi, hem i stap tekemaot olgeta oli go longwe tumas long yumi, olsem we saed long is i stap longwe tumas long saed long wes. Fasin blong Hae God, oltaem hem i stap mekem i gud tumas long olgeta we oli stap ona long hem, olsem we ol papa oli stap mekem long ol pikinini blong olgeta.” ?From wanem Jeova i rere blong mekem i gud long yumi olsemia? Nekis vas i ansa se: “Hem i savegud we hem i mekem yumi long graon. Oltaem hem i stap tingbaot we yumi kamaot long ases nomo.” (Ol Sam 103:12-​14) Yes, Jeova i no fogetem se yumi kamaot long ases nomo, yumi no strong, mo yumi gat sam slak fasin from we yumi bon wetem sin. Tok ya se hem i savegud we “hem i mekem yumi long graon,” i pulum yumi blong tingbaot vas blong Baebol we i talem se Jeova i olsem man blong wokem graonpot, mo yumi ya i olsem ol graonpot we hem i stap wokem.b (Jeremaea 18:​2-6) Wan man blong wokem graonpot i stap lukaotgud taem hem i holem ol graonpot blong hem, from we hem i tingbaot se oli save brok isi nomo. Long sem fasin, Jeova, Bigfala Man blong Wokem graonpot, i lukaotgud se fasin we hem i mekem long yumi i no strong tumas, hem i tingbaot se yumi gat ol slak fasin we oli kamaot long sin.​—Skelem wetem 2 Korin 4:7.

5. ?Buk blong Rom i talem wanem long saed blong paoa we sin i gat long laef blong ol sinman?

5 Jeova i kasem save se sin i strong tumas. Baebol i tokbaot sin olsem wan strongfala paoa we i holemtaet man blong pulum hem i go long ded nomo. ?Sin ya we i holemtaet yumi i strong olsem wanem? Long buk blong Rom, tabu speret i pusum aposol Pol blong eksplenem samting ya long fasin we i klia nomo, i se: Yumi stap “aninit long paoa blong fasin blong sin,” olsem we ol soldia oli stap aninit long jif blong ami blong olgeta (Rom 3:9); sin i ‘rul’ long olgeta man olsem wan king (Rom 5:​21); sin i “stap oltaem” insaed long yumi (Rom 7:​17, 20); sin i olsem wan ‘loa’ we i stap wok oltaem long laef blong yumi, mo i traem blong bos long ol fasin blong yumi. (Rom 7:​23, 25) !Yumi mas mekem wan strongfala faet blong agensem paoa blong sin long laef blong yumi!​—Rom 7:​21, 24.

6. ?Wanem tingting blong Jeova long olgeta we oli harem nogud tumas long hat blong olgeta nao oli askem sore blong hem?

6 Taswe, God blong yumi we i gat sore, i savegud se yumi no naf blong obei long hem long fasin we i stretgud olgeta, nomata sipos long hat blong yumi, yumi wantem tumas blong mekem samting ya. (1 King 8:​46) God i promes long yumi wetem lav se, sipos yumi harem nogud tumas long hat blong yumi from wan sin we yumi mekem, nao yumi askem long hem blong sore long yumi olsem wan papa we i sore long pikinini blong hem, ale, bambae hem i fogivim yumi. Deved, man blong raetem Ol Sam, i talem se: “God, sakrifaes blong mi, hem i tingting we i foldaon. Yu yu no save tanem baksaed blong yu long man we i harem nogud tumas long hat blong hem mo i daon we i daon olgeta.” (Ol Sam 51:​17, NW) Jeova i no save sakemaot, no tanem baksaed long wan man we i harem nogud long hat blong hem mo i daon we i daon olgeta, taem tingting blong hem i jajem hem mo i kam hevi tumas long hem. !Long ol naesfala tok, vas ya i eksplenem fasin blong Jeova we i rere blong fogivim man!

7. ?From wanem yumi no mas ting nating long fasin sore blong God?

7 Be, ?samting ya i minim se yumi save ting nating long fasin sore blong God, nao yumi yusum sin olsem eskyus blong mekem nogud? !No gat! Jeova i no stap letem ol filing blong hem nomo oli lidim hem. Fasin sore blong hem i gat mak. Bambae hem i no fogivim man we hat blong hem i strong blong mekem ol rabis fasin. Ol man olsemia, oli minim nomo blong mekem i nogud, mo oli no wantem tanem tingting blong olgeta from sin blong olgeta. (Hibrus 10:26-31) Be tingbaot tu se, taem Jeova i luk we man i “harem nogud” long hat blong hem mo “i daon we i daon olgeta,” hem i ‘rere blong fogif.’ (Proveb 17:3) Naoia, bambae yumi tingbaot sam tok we Baebol i yusum blong eksplenem olsem wanem God i stap fogivim man fulwan.

?Jeova i Fogivim Man Go Kasem Wanem Mak?

8. ?Jeova i mekem wanem taem hem i fogivim ol sin blong yumi, mo samting ya i mas gat wanem paoa long yumi?

8 King Deved we i tanem tingting blong hem from sin, i se: “Mi talem se: ‘Bambae mi talemaot sin blong mi long Hae God.’ Nao mi talemaot ol sin blong mi long yu, mi no moa haedem ol samting nogud we mi mi mekem. Nao yu yu fogivim mi from olgeta sin blong mi.” (Ol Sam 32:5) Tok ya “fogivim” i kamaot long wan Hibru tok we prapa mining blong hem se “leftemap,” no “karem.” Long vas ya, tok ya i minim ‘karemaot tingting we i hevi, sin, mo fasin blong brekem loa.’ Taswe, i olsem se Jeova i leftemap ol sin blong Deved mo i karem olgeta oli go longwe. (Skelem wetem Levitikas 16:20-22.) I sua se, samting ya i mekem Deved i haremgud moa long ol filing blong hem we oli trabol. (Skelem wetem Ol Sam 32:3.) Yumi tu i save trastem God fulwan, se bambae hem i fogivim sin blong ol man we oli askem long hem blong fogivim olgeta from bilif blong olgeta long ransom sakrifaes blong Jisas Kraes. (Matyu 20:28; skelem wetem Aesea 53:12.) Ol man we Jeova i leftemap sin blong olgeta mo i karem i go longwe, oli no moa nidim blong letem filing blong olgeta i trabol from ol sin we oli bin mekem bifo, hemia i olsem wan baden nomo long olgeta.

9. ?Wanem mining blong ol tok blong Jisas se: “Fogivim mifala from ol kaon blong mifala”?

9 Blong soemaot olsem wanem Jeova i fogivim man, Jisas i yusum wan pijatok blong man we i gat kaon long narafala man. Olsem nao, Jisas i talem long yumi blong prea se: “Plis yu fogivim mifala from ol kaon blong mifala.” (Matyu 6:​12, NW) Ale, Jisas i talem se “ol sin” blong yumi oli olsem “kaon.” (Luk 11:4) Taem yumi sin, i olsem we yumi gat “kaon” blong pem long Jeova. Grik tok we oli tanem i kam “fogivim,” i save minim fasin blong “lego, no sakemaot wan kaon, we yumi no moa askem narafala blong pembak.” Long sem fasin, taem Jeova i fogivim yumi, i olsem we hem i karemaot kaon we yumi gat long hem. Ol man we oli tanem tingting from wan sin we oli bin mekem, oli save haremgud long samting ya. !Jeova i no save askem long yumi blong pem wan kaon we hem i sakemaot finis!​—Ol Sam 32:​1, 2; skelem wetem Matyu 18:23-​35.

10, 11. (a) ?Tok ya ‘tekemaot ol sin,’ we i stap long Ol Wok 3:​19, i mekem yumi tingbaot wanem pijatok? (b) ?Olsem wanem pijatok ya i soemaot se Jeova i fogivim man fulwan?

10 Long Ol Wok 3:​19, Baebol i yusum wan narafala klia pijatok blong soemaot fasin fogif blong God. “Yufala i mas tanem tingting blong yufala from ol sin blong yufala, yufala i mas luk long God blong hem bambae i tekemaot ol sin blong yufala.” Haf ya we i talem se “tekemaot ol sin,” i kamaot long wan Grik tok, we samtaem man i yusum olsem pijatok blong minim “ravemaot, karemaot, finisim no spolemgud.” Sam hae man blong stadi oli tingting se tok ya i laenap wetem fasin blong ravemaot wan hanraet. ?From wanem oli tingting olsemia? Ing we bighaf blong ol man oli yusum long taem bifo, oli wokem long jakol, glu, mo wora. Taem man i stap yusum ing ya blong raet, hem i save karem wan kaliko we i wetwet mo ravemaot eni mastik we hem i mekem, wantaem nomo.

11 Hemia wan nambawan pijatok blong soemaot olsem wanem fasin fogif blong Jeova i fulwan. Taem hem i fogivim ol sin blong yumi, i olsem we hem i tekem wan kaliko mo i ravemaot olgeta. Yumi no nid blong fraet se bambae hem i holemtaet ol sin ya blong yusum agensem yumi bakegen long fyuja, from we Baebol i soemaot wan narafala samting long saed blong fasin sore blong Jeova, we i rili nambawan: !Taem hem i fogivim man, hem i fogetem sin blong hem tu!

“Mi No Moa Save Tingbaot Sin Blong Olgeta”

12. Taem Baebol i talem se Jeova i fogetem ol sin blong yumi, ?i minim se hem i no moa naf blong rimemba sin ya, mo from wanem yu ansa olsem?

12 Tru long profet Jeremaea, Jeova i givim promes ya long saed blong olgeta we oli joen long nyufala kontrak, i se: “Bambae mi mi fogivim olgeta from rong blong olgeta, mo bambae mi mi no moa save tingbaot sin blong olgeta.” (Jeremaea 31:34) ?Samting ya i minim se taem Jeova i fogivim man hem i no moa naf blong tingbaot ol sin ya bakegen? No, i no minim olsem. Baebol i tokbaot plante man we Jeova i fogivim olgeta, olsem Deved. (2 Samuel 11:​1-​17; 12:​1-​13) I klia se, Jeova i savegud ol sin we oli bin mekem, mo yumi mas save samting ya tu. Ol store long saed blong ol sin blong olgeta, fasin blong olgeta blong tanem tingting blong olgeta from ol sin ya, mo fasin blong God blong fogivim olgeta, oli stapgud kam kasem tede blong givhan long yumi. (Rom 15:4) Taswe, ?Baebol i minim wanem taem hem i talem se Jeova i no moa save “tingbaot” sin blong olgeta we hem i fogivim olgeta?

13. (a) ?Wanem mining blong Hibru tok we yumi tanem i kam “save tingbaot”? (b) Taem Jeova i talem se, “Mi no moa save tingbaot sin blong olgeta,” ?hem i stap mekem yumi save long wanem samting?

13 Hibru tok we oli tanem i kam “save tingbaot” i no jes minim fasin blong tingtingbak. Folem buk ya Theological Wordbook of the Old Testament, tok ya i “minim tu se, tekem aksin we i stret long samting we i bin hapen.” Taswe, yumi save talem se “tingbaot” sin, i save minim tekem aksin agensem man we i sin. Taem profet Hosea i tokbaot ol stronghed man Isrel se, “Bambae hem [Jeova] i tingbaot rong blong olgeta,” hem i minim se bambae Jeova i tekem aksin agensem olgeta from we oli no wantem tanem tingting blong olgeta from sin. Taswe, narafala haf blong vas ya i talem se: “Bambae hem i luklukgud ol sin blong olgeta.” (Hosea 9:9) Be, Jeova i minim samting we i defren olgeta, taem hem i talem se, “Mi no moa save tingbaot sin blong olgeta.” Hem i mekem yumi savegud se, taem hem i fogivim wan man we i tanem tingting blong hem from sin, bambae hem i no tekem aksin agensem man ya samtaem long fyuja. No gat. (Esikel 18:21, 22) Hem i no moa tingbaot, i min se bambae hem i no mekem yumi tingbaot sin blong yumi bakegen mo bakegen, blong agensem no panisim yumi bakegen mo bakegen. Long rod ya, Jeova i soemaot wan nambawan eksampel long saed blong fasin we yumi mas mekem long ol narafala man. Taem yumi rao smol wetem narafala from wan samting, i nogud blong tokbaot bakegen mo bakegen ol mastik blong hem we yumi bin fogivim finis.

?Olsem Wanem Long Ol Frut Blong Sin Blong Yumi?

14. ?From wanem fasin fogif i no minim se wan man we i tanem tingting from rong blong hem, bambae i fri long ol rabis frut blong rong ya?

14 From we Jeova i rere blong fogif, ?samting ya i minim se wan man we i tanem tingting blong hem from sin bambae i no kasem rabis frut blong sin ya we hem i mekem? No gat. Yumi no mas tingting se sipos yumi sin, bambae yumi no save kasem trabol from. Pol i raetem se: “Wanem sid we man i planem fastaem long garen blong hem, be frut blong hem nomo, man ya bambae i mas kakae.” (Galesia 6:7) Be trabol we yumi kasem from nogud fasin no problem we yumi bin mekem, i no Jeova we i mekem trabol ya i kamaot long yumi, afta we hem i fogivim yumi. Taem wan Kristin i kasem trabol, hem i no mas ting se, ‘Ating Jeova i stap panisim mi ya from ol sin we mi bin mekem.’ (Skelem wetem Jemes 1:​13.) Be, i tru tu se, Jeova i no stap blokem ol rabis frut blong ol nogud fasin blong yumi. Divos, gat bel bifo mared, ol rabis sik from fasin blong slip olbaot, fasin we narafala i no moa trastem no respektem yumi​—olgeta samting ya oli save kamaot olsem frut blong sin, mo Jeova i no save blokem olgeta ya blong oli no kasem yumi. Tingbaot se, Jeova i bin fogivim Deved long ol sin blong hem wetem Batsiba mo Uraea, be hem i no blokem trabol we Deved i kasem biaen, from sin blong hem.​—2 Samuel 12:​9-​14.

15, 16. ?Olsem wanem loa long Levitikas 6:​1-7 i givhan long man we i kasem trabol mo man we i mekem trabol ya tu?

15 Maet ol sin blong yumi oli mekem sam narafala frut tu oli kamaot long laef blong yumi. Eksampel, tingbaot tok blong Levitikas japta 6. Long ples ya, Loa blong Moses i tokbaot man Isrel we i mekem bigfala sin blong stilim sam samting blong narafala man Isrel. Maet hem i rabem narafala stret, fosem narafala blong givim samting we hem i wantem, trikim no gyaman long narafala blong kasem mane blong hem. Ale, maet man ya i talem se hem i no bin mekem rong ya. Maet hem i no fraet blong go moa, we hem i ademap sam narafala tok blong mekem promes blong hem i strong se hem i no bin mekem olsem. Nao i olsem we tok blong wan man i agensem tok blong narafala man, tufala evriwan i no gat pruf. Be, biaen, sipos man ya we i mekem sin i harem nogud tumas from we tingting blong hem i stikim hem, maet hem i talemaot se i tru we hem i bin mekem rong ya. Nao, blong kasem fogif blong God, man ya i mas mekem tri moa samting yet: Hem i mas givimbak samting we hem i bin stilim, pem wan faen long man ya hemia praes blong 20 pesen blong ol samting we hem i bin stilim, mo givim wan man sipsip i go long Jeova olsem sakrifaes. Ale, loa i talem samting we i mas hapen biaen, i se: “Pris i mas mekem wan sakrifaes blong man ya long fored blong Jeova, blong bambae Hem i fogivim sin we man ya i mekem.”​—Levitikas 6:​1-7; skelem wetem Matyu 5:​23, 24.

16 Loa ya i wan rod we God i mekem wetem fasin sore blong givhan long ol man. Loa ya i mekem i gud long hemia we narafala i bin stilim sam samting blong hem. Hem i kasembak olting blong hem, mo i haremgud from se man ya i bin luksave sin blong hem. Be, semtaem tu, loa ya i mekem i gud long man ya we tingting blong hem i bin stikim hem gogo hem i talemaot mo stretem rong blong hem. Yes, sipos hem i no bin mekem olsem, God i no save fogivim hem.

17. ?Taem narafala i harem nogud from wan sin blong yumi, Jeova i wantem yumi blong mekem wanem?

17 Nating se yumi no moa stap aninit long Loa blong Moses, be loa ya i givim nambawan save long yumi long saed blong tingting blong Jeova, olsem tingting blong hem long fasin fogif. (Kolosi 2:​13, 14) Taem sin blong yumi i mekem narafala i harem nogud no i mekem trabol long hem, Jeova i glad sipos yumi mekem wanem we yumi naf blong mekem, blong ‘stretem rong blong yumi.’ (2 Korin 7:​11) Hemia i minim se yumi luksave se yumi bin mekem sin, talemaot se yumi rong, mo talem sore long hemia we yumi bin mekem i rong long hem. Ale, nao yumi save askem Jeova blong fogivim yumi from sakrifaes blong Jisas, mo yumi save haremgud from we tingting blong yumi i no moa stikim yumi, mo from we yumi sua se God i fogivim yumi.​—Hibrus 10:21, 22.

18. ?Long semtaem we Jeova i fogivim yumi maet hem i stretem yumi olsem wanem?

18 Olsem wan papa no mama we i gat lav, maet Jeova i fogivim yumi be i stretem yumi tu. (Proveb 3:​11, 12) Wan Kristin we i mekem bigfala rong, mo biaen i tanem tingting blong hem from rong ya, maet bambae hem i no moa save wok olsem wan elda, man blong givhan, no paenia. Maet Kristin ya i harem nogud tumas from we hem i lusum gudfala wok ya we hem i bin laekem tumas. Be, fasin stretem ya i no minim se Jeova i no moa laekem Kristin ya, no se Jeova i no wantem fogivim hem. No gat. Yumi mas rimemba se, taem Jeova i stretem yumi, samting ya i soem se hem i laekem yumi tumas. Sipos yumi agri long fasin ya mo folem advaes we i stretem yumi, bambae hem i givhan gud long yumi mo lidim yumi blong kasem laef we i no save finis.​—Hibrus 12:​5-​11.

19, 20. (a) ?Sipos yu bin mekem sam rong, from wanem yu no mas harem se yu yu no naf blong kasem fasin sore blong Jeova? (b) ?Bambae yumi tokbaot wanem long nekis stadi?

19 !I gud tumas blong save se yumi wosipim wan God we i “rere blong fogif”! Jeova i no lukluk nomo long ol sin mo mastik blong yumi. (Ol Sam 130:​3, 4) Hem i save wanem i stap long hat blong yumi. Sipos yu harem i nogud tumas mo yu sore long hat blong yu from sam mastik we yu bin mekem bifo, yu no mas tingting se yu yu no naf blong Jeova i save sore long yu. Nomata wanem sin we yu bin mekem, be sipos yu rili tanem tingting blong yu from, yu traehad blong stretem rong blong yu, mo yu prea strong long Jeova blong i fogivim yu tru long blad blong Jisas, ale, yu save trastem fulwan tok blong 1 Jon 1:​9, se: “Sipos yumi talemaot ol sin blong yumi long God, yumi save bilif long hem, from we fasin blong hem i stret oltaem. Hem bambae i fogivim yumi from ol sin blong yumi mo i mekem yumi klin long ol fasin blong yumi we i no stret.”

20 Baebol i pulum yumi blong folem fasin blong Jeova, mo fogivim ol narafala. Be, ?go kasem wanem mak nao yumi mas fogivim mo fogetem wan samting we narafala i mekem agensem yumi? Bambae yumi tokbaot samting ya long haf we i kam biaen.

[Ol futnot]

a Wan grup blong man we oli joen wanples blong wosip.

b I gud blong save se, Hibru tok we oli tanem i kam “mekem yumi long graon,” oli yusum blong talem ol graonpot we man i save wokem.​—Aesea 29:16.

?Bambae Yu Yu Ansa Olsem Wanem?

◻ ?From wanem Jeova i ‘rere blong fogif’?

◻ ?Olsem wanem Baebol i eksplenem se fasin fogif blong Jeova i fulwan?

◻ ?Taem Jeova i fogivim man, long wanem rod nao hem i fogetem sin blong hem?

◻ ?Jeova i wantem yumi blong mekem wanem taem narafala i kasem trabol from wan sin we yumi mekem?

[Tok Blong Pija Long Pej 12]

Taem yumi sin mo mekem narafala i harem nogud, Jeova i wantem se yumi stretem rong blong yumi

    Ol buk long Bislama (1987-2026)
    Logaot
    Login
    • Bislama
    • Serem
    • Setemap Olsem Yu Wantem
    • Copyright © 2025 Watch Tower Bible and Tract Society of Pennsylvania
    • Ol Rul
    • Privacy Policy
    • Privacy Settings
    • JW.ORG
    • Login
    Serem