Taem Yumi Lavem Jehova, ‘i No Gat Wan Samting i Save Mekem Yumi Foldaon’
“Olgeta we oli laekem Loa blong yu oli stap gud oltaem nomo, i no gat wan samting we i save mekem olgeta oli foldaon.”—SAM 119:165.
1. ?Wan gel i soemaot olsem wanem se hem i no save lego ol resis?
TAEM Mary Decker i yangfala, hem i kam wan nambawan woman blong resis. Plante man oli ting se hem i naf blong winim wan gol medol long Olimpik Gem long yia 1984. Be i gat wan nogud samting i hapen. Taem hem i stap ron long resis blong 3,000 meta, hem i bangem leg blong narafala we hem tu i stap ron, nao hem i foldaon. Ale, hem i no moa finisim resis ya. Be hem i no lego. I no wan yia yet, hem i ron bakegen long wan resis blong wan mael. Long taem ya, hem i ron long wan spid we i no gat wan woman i ron long hem samtaem.
2. ?Ol Kristin oli stap long wanem kaen resis? ?Yumi mas ron olsem wanem?
2 Ol Kristin tu oli stap long wan resis. Hemia wan resis blong kasem laef we i no save finis. Yumi no mas letem wan samting i blokem yumi long resis ya. Hemia i no wan sotfala resis we man i spid bitim mak blong win. Mo i no olsem we man i ron sloslo nomo blong mekem eksasaes. !Nogat! Hemia wan longfala resis ya. Man i mas gat strong tingting blong gohed gogo kasem en blong hem. Aposol Pol i talem long ol Kristin long Korin se: “Ating yufala i save finis fasin blong resis. Olgeta man oli resis, be wan man nomo i save kasem praes blong hem. Ale, yufala i mas mekem olsem we yufala i resis blong kasem praes blong yufala.”—1 Kor. 9:24.
3. ?Hu i save winim resis ya blong kasem laef we i no save finis?
3 Baebol i talem se yumi mas ron strong long resis ya. (Ridim 1 Korin 9:25-27.) Praes blong hem, hemia laef we i no save finis. Long ol narafala resis, wan man nomo i win. Be long resis ya, evriwan oli save kasem praes sipos oli gohed gogo kasem en. (Mat. 24:13) Man we i brekem rul blong resis ya, no man we i stop nao i no kasem en blong hem, hem nomo bambae i no kasem praes. I no gat wan narafala resis we praes blong hem, laef we i no save finis.
4. ?From wanem resis ya blong kasem laef i no isi?
4 I no isi blong ron long resis ya blong kasem laef. I gat wan man nomo we neva hem i foldaon, hemia Jisas Kraes. Be yumi, yumi save foldaon, from we Jemes i talem se: “Plante taem, yumi evriwan i mekem i no stret.” (Jem. 3:2) !Tru ya, yumi evriwan i gat ol slak fasin! Ol slak fasin blong yumi mo ol slak fasin blong ol narafala, oli save mekem se yumi slodaon no yumi stop. Sipos i hapen olsem, maet yumi nidim se narafala i givhan long yumi blong girap mo resis strong bakegen. Yumi no mas sapraes sipos samtaem yumi foldaon.—1 King 8:46.
!Sipos yu foldaon, yu mas letem narafala i givhan long yu, blong yu girap bakegen!
YU MAS GIRAP BAKEGEN
5, 6. (1) ?Tok ya se ‘i no gat wan samting i save mekem yumi foldaon,’ i minim wanem? ?Wanem i save givhan long yumi blong yumi “girap bakegen”? (2) ?Samfala oli no “girap bakegen” from wanem?
5 Sipos yu foldaon, samting we yu mekem long taem ya bambae i soemaot se yu yu wanem kaen man. Samfala oli tanem tingting blong olgeta, nao oli gohed blong mekem wok blong Jehova. Be sam narafala oli no wantem tanem tingting blong olgeta. Ol Proveb 24:16 i talem se: “Nating we trabol i stap kasem stret man hamas taem, be oltaem hem i save girap bakegen. Be sipos trabol i kasem ol man nogud ya, bambae i stap spolemgud olgeta.”
6 Sipos yumi foldaon, yumi naf blong girap bakegen. Wan samting nomo se yumi mas trastem Jehova. Nao taem yumi gat trabol no yumi mestem, hem i rere blong givhan long yumi. Bambae hem i givhan long yumi blong yumi “girap bakegen,” from we hem i save se yumi lavem hem. Be ol man nogud oli no wantem “girap bakegen.” Oli no wantem we tabu spirit mo ol man blong God oli givhan long olgeta. Baebol i talem se ol man we oli laekem loa blong Jehova, “i no gat wan samting we i save mekem olgeta oli foldaon.” Hemia i min se yumi save girap bakegen, mo yumi gohed long resis ya blong kasem laef we i no save finis.—Ridim Ol Sam 119:165.
7, 8. ?Man we i “foldaon,” hem i mas mekem wanem blong God i glad long hem yet?
7 Sam man oli mekem sin from we oli letem wan slak fasin blong olgeta i winim olgeta. Maet oli mekem sem mastik bakegen mo bakegen. Be sipos oli girap bakegen, nao oli tanem tingting blong olgeta tru, mo oli traehad blong mekem i stret, Jehova bambae i luk olgeta yet olsem ol stret man. Taem ol man Isrel oli mekem sin nao oli tanem tingting blong olgeta, God i luk olgeta yet olsem ol stret man. (Aes. 41:9, 10) Ol tok blong Ol Proveb 24:16 i no blong makem ol mastik blong yumi, be i blong soemaot se Jehova bambae i givhan long yumi blong yumi “girap bakegen.” (Ridim Aesea 55:7.) Jehova God mo Jisas Kraes, tufala i trastem yumi se bambae yumi mekem bes blong yumi, mo tufala i wantem tumas we yumi “girap bakegen.”—Sam 86:5; Jon 5:19.
8 Long wan longfala resis, sipos wan man i foldaon, maet hem i gat taem yet blong girap bakegen mo gohed blong resis. Be hem i mas hareap. Yumi no save stret ‘dei mo taem’ we bambae yumi finisim resis ya blong kasem laef. (Mat. 24:36) I moa gud yumi traehad blong yumi no foldaon, olsem nao, bambae i isi moa blong yumi finisim resis ya. ?Yumi mas mekem wanem blong yumi no foldaon?
OL SAMTING WE OLI SAVE MEKEM YUMI FOLDAON
9. ?Naoia bambae yumi tokbaot wanem?
9 Naoia bambae yumi tokbaot faef samting we oli save mekem yumi foldaon. Ol samting ya hemia: Ol slak fasin blong yumi, ol rabis samting we tingting blong yumi nomo i wantem, narafala long kongregesen i mekem i no stret long yumi, ol trabol mo fasin agens, mo ol slak fasin blong narafala. Sipos wan samting i mekem yu yu foldaon finis, i gud yu tingbaot se oltaem Jehova i mekem tingting blong hem i longfala. Taswe, hem i no save lego yu hareap.
10, 11. ?Wanem slak fasin blong Deved?
10 Ol slak fasin blong yumi oli olsem ol ston long rod we oli save mekem yumi foldaon. King Deved mo aposol Pita, tufala tu i gat sam slak fasin. Samtaem Deved i no bos long tingting blong hem. Mo aposol Pita, samtaem hem i fraet long tingting blong ol narafala.
11 Slak fasin ya blong King Deved, we hem i no save bos long hem wan, i lidim hem blong i slip wetem Batseba. Biaen bakegen, taem Nabal i sakem ol nogud tok long hem, hem i wantem kilim Nabal i ded. Plante taem Deved i no tingting gud bifo we hem i mekem samting. Nating se i olsem, hem i gohed nomo blong traem mekem Jehova i glad. Taem hem i mekem mastik, sam narafala oli givhan long hem, nao hem i naf blong “girap bakegen.”—1 Saml. 25:5-13, 32, 33; 2 Saml. 12:1-13.
12. Nating se Pita i mekem mastik, ?wanem i mekem se hem i gohed long resis blong laef?
12 Oltaem, tingting blong aposol Pita i stap strong long Jisas mo Jehova. Be hem i gat wan slak fasin, hem i fraet long man. Mo fraet ya i lidim hem blong i mekem mastik. Taswe, hem i giaman tri taem se hem i no save Jisas. (Luk 22:54-62) Long wan narafala taem, hem i mekem i moa gud long sam Kristin i bitim ol narafala Kristin. Tingting blong Pita i no stret. Mo fasin blong hem i save gat paoa long ol narafala long kongregesen. Taswe, Pol i talem ol strong tok blong stretem hem. (Gal. 2:11-14) ?Olsem wanem? ?Pita i harem nogud nao i lego resis ya blong laef? !Nogat! Hem i tingting gud long ol tok blong Pol, hem i jenisim tingting blong hem, nao hem i gohed bakegen blong resis.
13. ?Sik i save mekem wanem long man?
13 I gat wan narafala samting we i save mekem se yumi no moa gohed long resis blong laef, hemia sik. Sik i mekem se man i no moa save wok. Yu traem tingbaot wan sista long Japan. Seventin yia afta we hem i baptaes, hem i kasem wan strong sik. Nao hem i kam slak gogo i no moa mekem wok blong Jehova. Nao tu elda i go luk hem, mo tufala i leftemap tingting blong hem, ale hem i kam long miting bakegen. Ol brata oli toktok gud long hem blong welkamem hem, nao hem i stat blong krae. Naoia, sista ya i gohed bakegen blong resis.
14, 15. Taem yumi wantem tumas wan rabis fasin, ?yumi mas mekem wanem? Yu talem wan stori.
14 Plante man oli foldaon from we oli letem ol rabis samting we tingting blong olgeta nomo i wantem, i pulum olgeta. Sipos tingting olsem i pulum yumi, i gud yumi traem bes blong yumi blong mekem se ol tingting mo fasin blong yumi oli klin olsem we God i wantem. Jisas i talem se sipos ae no han blong yumi i mekem yumi foldaon, yumi mas katemaot mo “sakem.” Yumi mas sakemaot olgeta rabis tingting mo fasin we oli save pulumaot yumi long resis blong laef.—Ridim Matiu 5:29, 30.
15 Wan brata we i gruap long trutok i talem se, stat taem hem i yangfala nomo, hem i gat tingting ya se hem i wantem slip wetem man bakegen. Taem hem i joen wetem ol narafala, hem i harem se hem i defren long olgeta, nao hem i wantem kamaot long olgeta. Taem hem i gat 20 yia, hem i wan fultaem paenia mo i wan man blong givhan long kongregesen. Nao hem i foldaon, i mekem wan bigfala sin. Ol elda oli stretem hem mo oli givhan long hem. Ale hem i prea long Jehova, i stadi long Baebol, mo i traehad blong givhan long ol narafala man. Olgeta samting ya i mekem se hem i gohed strong bakegen long resis ya blong laef. Samting ya i hapen longtaem finis. Naoia, brata ya i talem se: “Samtaem mi mi gat rabis tingting ya yet, be mi no letem hem i winim mi. Mi bilif se Jehova i no save letem wan samting i traem mi, we i strong tumas blong mi mi winim. Taswe, hem i save se mi mi naf blong winim nogud tingting ya.” Brata ya i no wantem se wan samting i pulumaot hem long resis blong laef. Hem i save se yumi mas winim sam samting we oli strong we oli strong. Be hemia i nating nomo, taem yumi tingbaot gudfala laef long niufala wol. Hem i talem se: “Go kasem taem ya, mi bambae mi gohed blong faet agensem rabis fasin ya.”
16, 17. (1) ?Wanem i givhan long wan brata we i ting se narafala i mekem i no stret long hem? (2) ?Yumi no mas fogetem wanem?
16 Samtaem yumi save foldaon from we narafala long kongregesen i mekem i no stret long yumi. Long Franis, wan brata we i mekem wok blong elda bifo, hem i ting se sam long kongregesen oli mekem i no stret long hem. Ale hem i harem nogud, i no moa go long miting, mo i no moa prij. Tu elda i go visitim hem. Long kaen fasin, tufala i lesin gud long hem, taem hem i tokbaot samting we i mekem hem i harem nogud. Tufala i pulum hem blong i trastem Jehova. Mo tufala i givhan long hem blong i tingbaot se, samting we i moa impoten i bitim ol narafala samting, hemia blong mekem God i glad. Hem i glad long ol advaes we tufala i givim, nao hem i joen bakegen long resis blong laef.
17 Yumi evriwan i no mas fogetem se God i putumap Jisas Kraes olsem Hed blong kongregesen. Taswe, yumi no mas wari long ol samting we ol man oli mekem. Ae blong Jisas “i olsem faea we i laet.” Hem i kasem save long evri samting we i hapen long kongregesen. Yumi no naf blong mekem olsem. (Rev. 1:13-16) Yumi save ting se wan long kongregesen i mekem i no stret. Be ating yumi no save gud samting we i hapen mo from wanem i hapen. Jisas i stap stretem ol trabol long kongregesen, long taem we i stret mo long fasin we i stret. Taswe, yumi no mas letem samting we narafala Kristin i mekem, i pulumaot yumi long resis ya blong laef.
18. Taem yumi kasem trabol, no ol man oli agensem yumi, ?yumi mas mekem wanem blong stanap strong?
18 I gat tu narafala samting we i save mekem yumi foldaon. Hemia, ol trabol mo fasin agens, mo ol slak fasin blong narafala long kongregesen. Jisas i talem wan parabol blong man we i saksakem sid. Long parabol ya, Jisas i soemaot se sam man bambae oli foldaon from we oli kasem “hadtaem, no sam man oli mekem i nogud tumas” long olgeta from we oli man blong God. Ol famle blong yumi, ol man we oli stap raonabaot long yumi, mo ol gavman, oli save mekem i nogud tumas long yumi from trutok. Wan man i save foldaon sipos ‘tok blong God i no go insaed gud long tingting’ mo hat blong hem. (Mat. 13:21) Be sipos yumi gat strong tingting blong stap klosap long Jehova, ol tok blong Kingdom i save givhan long yumi blong yumi gat strong bilif. Taem yumi fesem wan hadtaem, yumi mas tingting dip long ol gudfala fasin ‘we i stret blong yumi presem man’ from. (Ridim Filipae 4:6-9.) Jehova bambae i givim paoa long yumi blong stanap strong, olsem nao, yumi no save foldaon taem wan trabol i kasem yumi long resis ya blong laef.
!Yu no mas letem wan samting i blokem yu, nao yu no moa finisim resis ya!
19. Taem narafala i mekem yumi harem nogud, ?yumi mas mekem wanem blong yumi no foldaon?
19 Samfala oli harem nogud from slak fasin blong narafala, nao oli no moa mekem wok blong Jehova. Samfala oli jajem narafala folem samting we olgeta nomo oli ting se i no stret, nao oli foldaon from. (1 Kor. 8:12, 13) Sipos narafala i mekem yumi harem nogud, ?olsem wanem? ?Bambae yumi lego trutok? Baebol i talem se yumi no mas jajem narafala man. Mo Baebol i talem tu se yumi mas fogivim narafala, nating we maet yumi gat raet blong kros long hem. (Luk 6:37) Taem yu harem nogud, i gud yu askem se: ‘?Mi mi stap jajem narafala from samting we mi nomo mi ting se i no stret? ?Bambae mi mi lego trutok from slak fasin blong wan brata no sista nomo?’ Sipos yumi lavem Jehova, bambae yumi no letem slak fasin blong ol brata mo sista blong yumi, oli pulumaot yumi long resis ya blong laef.
YU MAS STANAP STRONG
20, 21. ?Yu yu gat strong tingting blong mekem wanem?
20 ?Olsem wanem? ?Yu yu wantem gohed long resis ya gogo kasem “en blong hem”? (2 Tim. 4:7, 8) Ale, yu mas stadi long Baebol mo ol buk blong yumi, yu mas lukaot moa save, mo yu mas tingting dip. Sipos yu mekem olsem, bambae yu luksave ol samting we oli save mekem yu yu foldaon. Yu mas prea long Jehova blong i givim tabu spirit blong mekem yu yu strong. Yu mas tingbaot se sipos yu foldaon, yu save girap bakegen mo gohed long resis gogo kasem en blong hem. Yu save lanem samting from ol mastik blong yu, nao bambae yu resis strong moa.
21 Baebol i soemaot se blong kasem praes ya, laef we i no save finis, yumi wanwan i mas resis strong gogo kasem en. Taem yumi stap resis, Jehova bambae i mekem se yumi “stap gud oltaem nomo.” (Sam 119:165) Hem bambae i gohed blong givhan long yumi naoia. Mo taem yumi finisim resis ya, bambae hem i blesem yumi gogo i no save finis.—Jem. 1:12.