Folem Fasin Blong Jeova—Jajem Man Long Stret Fasin Mo Gat Fasin We i Stret
“Mi mi Jeova, Hemia we i stap soemaot lav mo kaen fasin, i stap jajem man long stret fasin mo i gat fasin we i stret, from we mi mi glad tumas ol fasin ya.”—JEREMAEA 9:24.
1. ?Wanem nambawan hop we Jeova i givim?
JEOVA i promes finis se, wan dei bambae olgeta man oli save hem. Hem i yusum profet Aesea blong talem se: “Bambae oli no mekem nogud nating, mo oli no mekem trabol nating long olgeta ples long tabu hil ya blong mi, from we bambae wol ya i fulap tru long save blong Jeova olsem we ol wora oli kavremap solwora.” (Aesea 11:9) !Hemia wan nambawan hop!
2. ?I minim wanem se yumi save Jeova? ?From wanem?
2 Be, ?i minim wanem se man i save Jeova? Jeova i talemaot long Jeremaea wanem samting we i moa impoten long tingting blong Hem, i se: “Yufala i mas gat fasin luksave mo save long saed blong mi, we mi mi Jeova, Hemia we i stap soemaot lav mo kaen fasin, i stap jajem man long stret fasin mo i gat fasin we i stret, from we mi mi glad tumas long ol fasin ya.” (Jeremaea 9:24) Taswe, blong save Jeova, i minim se yumi mas save olsem wanem hem i jajem man long stret fasin mo olsem wanem hem i gat fasin we i stret. Nao sipos yumi folem ol fasin ya, bambae hem i glad tumas long yumi. ?Olsem wanem yumi save mekem samting ya? Long Baebol, Jeova i mekem se oli raetemdaon store blong ol fasin we hem i bin mekem long ol sinman long olgeta yia we oli pas. Sipos yumi stadi long Baebol, bambae yumi kasem save olsem wanem Jeova i jajem man long stret fasin mo i gat fasin we i stret, nao bambae yumi save folem ol fasin ya.—Rom 15:4.
Hem i Jajem Man Long Stret Fasin Mo i Gat Sore Tu
3, 4. ?From wanem yumi save talem se Jeova i mekem i stret taem hem i spolem Sodom mo Gomora?
3 Jajmen blong God long Sodom mo Gomora i soemaot long nambawan fasin, plante samting long saed blong stret fasin blong Jeova blong jajem man. Jeova i no jes givim panis we i stret long ol rabis man, be hem i sevem ol man we oli stret blong kasem laef tu. ?Hem i rili nidim blong spolem tufala taon ya? Fastaem, Ebraham i no tingting olsemia, from we hem i no savegud se rabis fasin blong tufala taon ya i bigwan olsem wanem. Jeova i promes long Ebraham se sipos i gat ten stret man nomo long taon ya, bambae hem i no moa spolem. I klia se Jeova i neva hareap blong jajem man, mo i neva jajem man long fasin we i no gat sore.—Jenesis 18:20-32.
4 Ale, tu enjel i godaon blong lukluk taon ya, nao oli talemaot klia se Sodom i fulap long rabis fasin. Taem ol man blong taon ya, “i stat long ol yang boe nomo, i go kasem ol ololfala,” oli harem nyus se tu man oli kam stap long haos blong Lot, oli kam raon long haos ya from we oli wantem fosem tufala man ya blong slip wetem olgeta. !Tru ya, rabis fasin blong olgeta i bitim mak! I klia se, jajmen blong Jeova long taon ya i stret nomo.—Jenesis 19:1-5, 24, 25.
5. ?Olsem wanem God i sevem Lot mo famle blong hem oli aot long Sodom?
5 Aposol Pita i tokbaot Sodom mo Gomora olsem wan woning. Hem i raetem se: “Jeova i save olsem wanem blong sevem ol man we oli fasgud long hem, oli aot long ol samting blong traem olgeta.” (2 Pita 2:6-9, NW) Sipos Jeova i bin spolem stret man ya Lot mo famle blong hem, wetem ol rabis man blong Sodom, hem i no mekem i stret. Taswe, ol enjel blong Jeova oli givim woning long Lot fastaem, se Jeova bambae i spolem ples ya. Be Lot i stap tektaem. Nao from we “Jeova i gat sore” long Lot, tufala enjel ya oli holem han blong hem wetem waef blong hem mo tufala gel blong hem, nao oli lidim olgeta oli goaot long taon ya. (Jenesis 19:12-16) Yumi save sua se Jeova bambae i soem semkaen fasin kea long ol stret man taem bambae i spolem rabis wol ya long fyuja.
6. ?From wanem yumi no mas wari bitim mak long taem ya we i kolosap nao, blong spolem rabis fasin blong wol ya?
6 Nating se en blong wol ya i wan taem blong ‘givim panis we i stret,’ yumi no nid blong wari bitim mak. (Luk 21:22) Jajmen we God i mekem i kamtru long Amageden bambae i “stret long evri man.” (Ol Sam 19:9) Olsem Ebraham i luksave, yumi save trastem Jeova fulwan, from we fasin blong Hem blong mekem i stret, i hae moa i bitim hemia blong yumi ol man. Ebraham i askem se: “?Olsem wanem, Jaj blong olgeta man long wol bambae i no mekem i stret?” (Jenesis 18:25, NW; skelem wetem Job 34:10.) Aesea i talem i tru nomo se, “?hu i save tijim [Jeova] long fasin blong mekem i stret?”—Aesea 40:14.
Wan Stretfala Wok Blong Sevem Ol Man
7. ?Olsem wanem stret fasin blong God i joen wetem sore blong hem?
7 Stret fasin blong God blong jajem man i no jes kamaot taem hem i panisim ol man nogud nomo. Jeova i talem se hem i “wan God we fasin blong hem i stret, mo i wan Man blong Sevem man.” (Aesea 45:21) Yumi luk se, fasin blong God we i stret, no stret fasin blong Hem blong jajem man, i joen wetem fasin blong hem blong wantem sevem ol man oli aot long sin. Wan kopi blong buk ya, The International Standard Bible Encyclopedia long 1982, i tokbaot vas ya se: “Stret fasin i pusum God blong lukaot ol gudfala rod blong soemaot sore blong Hem mo blong sevem ol man.” God i no nidim blong daonem stret fasin blong hem wetem fasin sore. Defren olgeta, sore we hem i gat long man i kamaot from stret fasin. Nambawan samting we i soemaot poen ya long saed blong stret fasin blong God, hemia rod we God i mekem blong sevem ol man tru long ransom.
8, 9. (a) ?From wanem ransom blong pemaot ol man i joen wetem tok ya ‘wan wok blong fasin we i stret’? (b) ?Wanem samting we Jeova i askem yumi blong mekem?
8 Praes blong ransom ya—nambawan laef blong stret Pikinini blong God, Jisas Kraes—i bigwan tumas. Yes, ol rul blong Jeova oli blong olgeta man long heven mo wol, mo hem tu i stap folem ol rul ya. (Matyu 20:28) Laef blong Adam we i stretgud olgeta i lus, taswe i nidim wan laef we i stretgud olgeta blong pemaot ol pikinini blong Adam. (Rom 5:19-21) Aposol Pol i talem se fasin blong Jisas blong fasgud long God, wetem praes blong ransom ya, hemia “wan wok blong fasin we i stret.” (Rom 5:18, futnot NW) ?From wanem i olsem? From we long tingting blong Jeova, samting we i stret blong mekem, hemia blong pemaot olgeta man, nating se hem i mas pem wan bigfala praes blong mekem samting ya. Ol pikinini blong Adam oli olsem “waelken we i bendaon finis,” be God i no wantem brekem waelken ya. Oli olsem “laet we kolosap i ded,” be God i no wantem kilim laet ya. (Matyu 12:20) God i gat strong tingting se plante man mo woman we oli pikinini blong Adam, bambae oli stap tru long hem.—Skelem wetem Matyu 25:34.
9 ?Yumi mas mekem wanem from nambawan fasin ya blong hem blong soemaot lav mo stret fasin blong jajem man? Wan samting we Jeova i askem long yumi i blong “soemaot stret fasin.” (Maeka 6:8) ?Olsem wanem yumi save mekem samting ya?
Lukaot Stret Fasin, Traehad Blong Mekem Fasin We i Stret
10. (a) ?Wanem wan bigfala rod blong soemaot stret fasin? (b) ?Olsem wanem yumi save lukaot stret fasin blong God fastaem?
10 Fastaem, yumi mas mekem laef blong yumi i laenap wetem ol rul blong God long saed blong gudfala fasin. From we ol rul blong God oli gud mo stret, yumi stap soemaot stret fasin taem yumi folem ol rul ya long laef blong yumi. Hemia nao samting we Jeova i wantem ol man blong hem blong mekem. Hem i talem long ol man Isrel se: “Yufala i mas lanem blong mekem gudfala fasin. Yufala i mas lukaot stret fasin.” (Aesea 1:17) Jisas i givim advaes we i kolosap sem mak, long ol man we oli lesin long bigfala toktok blong hem antap long Hil. Hem i tijim olgeta se, oli mas ‘lukaot kingdom mo stret fasin blong God fastaem.’ (Matyu 6:33) Pol i pulum Timote blong ‘traehad blong mekem ol fasin we i stret.’ (1 Timote 6:11) Taem yumi folem ol rul blong God long saed blong laef blong yumi, mo yumi putum nyufala fasin blong laef, yumi stap soemaot trufala stret fasin blong jajem man mo yumi gat fasin we i stret. (Efesas 4:23, 24) Hemia i min se, taem yumi mekem ol samting folem fasin blong God, ale, yumi soemaot se yumi lukaot stret fasin.
11. ?From wanem mo olsem wanem yumi mas faet agensem sin we i save bos long yumi?
11 Yumi save finis se, i no isi oltaem long ol sinman blong mekem samting we i gud mo stret. (Rom 7:14-20) Pol i pulum ol Kristin long Rom blong faet agensem sin we i save bos long olgeta. Olsem nao, oli save givim bodi blong olgeta i go long God ‘blong hem bambae i yusum olgeta blong mekem ol fasin we i stret.’ Hemia bambae i givhan long God blong mekem ol stampa tingting blong hem oli kamtru. (Rom 6:12-14) Long sem fasin, taem yumi stadi Baebol oltaem mo mekem i wok long laef blong yumi, yumi ‘letem Jeova i trenem tingting blong yumi,’ mo ‘stretem yumi long stret fasin.’—Efesas 6:4; 2 Timote 3:16, 17.
12. ?Yumi mas blokem wanem fasin sipos yumi wantem mekem long ol narafala olsem we Jeova i mekem long yumi?
12 Namba tu samting se, yumi soemaot stret fasin taem yumi mekem long ol narafala olsem we yumi wantem Jeova blong mekem long yumi. I isi blong gat tu fasin—mekem i isi long yumi wan be mekem i strong long ol narafala. Yumi rere blong mekem eskyus from ol slak fasin blong yumi, be yumi kwik blong daonem narafala from ol slak fasin blong hem, nating se maet oli nating nomo taem yumi skelem wetem slak fasin blong yumi. Jisas i mekem poen ya i klia taem hem i askem se: “?Olsem wanem yu stap lukluk pis wud ya we i smol nomo, we i stap long ae blong brata blong yu, be yu no save luk bigfala timba ya we i stap long ae blong yu?” (Matyu 7:1-3) Yumi neva mas fogetem se, sipos Jeova i tingbaot ol mastik blong yumi nomo, bambae i no gat wan long yumi we i save ronwe long jajmen blong hem. (Ol Sam 130:3, 4) Sipos stret fasin blong Jeova i pulum hem blong fogetem ol slak fasin blong ol Kristin brata blong yumi, ?weswe yumi stap jajem olgeta ya?—Rom 14:4, 10.
13. ?From wanem wan stret man i harem se i mas talemaot gud nyus blong Kingdom?
13 Namba tri samting se, yumi soemaot stret fasin blong God taem yumi strong long wok blong prij. Jeova i givim advaes ya se: “Yu no holembak samting we i gud long olgeta we oli nidim, taem han blong yu i gat paoa blong mekem olsem.” (Proveb 3:27) I no stret we yumi holem ol save blong sevem laef blong narafala, i blong yumi nomo, from we God i gat gladhat blong givim samting ya long yumi. I tru se, maet plante man oli no wantem harem mesej blong yumi. Be from we God i gohed blong soem sore long olgeta, yumi mas gohed blong givim jans long olgeta blong “tanem tingting blong olgeta from ol sin.” (2 Pita 3:9) Mo olsem Jisas, yumi mas glad tumas taem yumi halpem narafala blong tanraon mo folem stret fasin. (Luk 15:7) Naoia i stret taem blong yumi ‘planem sid blong stret fasin.’—Hosea 10:12.
“Ol Prins Blong Stret Fasin”
14. ?Wanem wok blong ol elda long saed blong stret fasin blong jajem man?
14 Yumi evriwan i mas wokbaot long rod blong stret fasin. Be ol elda long Kristin kongregesen oli gat wan spesel wok long saed ya. Fasin blong Jisas blong rul olsem prins, i ‘stanap long stret fasin blong jajem man mo fasin we i stret.’ Taswe, mak we ol elda oli mas kasem, hemia stret fasin blong God. (Aesea 9:7) Oltaem oli mas tingbaot samting we profet tok blong Aesea 32:1 i talem, i se: “!Yufala i luk! Bambae wan king i rul long fasin we i stret. Mo bambae ol prins oli rul olsem prins blong stret fasin.” Ol elda oli man we tabu speret blong God i putumap olgeta blong lukaot long ol narafala, no man ‘we i gat nem blong God i stap long olgeta,’ taswe oli mas mekem ol samting folem fasin blong God.—Taetas 1:7.
15, 16. (a) ?Olsem wanem ol elda oli folem fasin blong gudfala man blong lukaot long sipsip long pijatok blong Jisas? (b) ?Wanem filing blong ol elda long saed blong ol man we oli lusum rod long saed blong speret?
15 Jisas i soem se stret fasin blong Jeova i joen wetem fasin sore, kaen fasin, mo fasin blong no mekem i strong tumas long narafala. Antap moa, hem i traem halpem olgeta we oli gat sam problem mo hem i traem blong “lukaot ol man we oli lus, mo blong sevem olgeta.” (Luk 19:10) Ol elda oli olsem man ya blong lukaot long sipsip long pijatok blong Jisas, we hem i lukaot sipsip blong hem we i lus gogo i faenem hem. Ol elda oli lukaot olgeta we oli kam slak long saed blong speret, mo oli traem halpem olgeta ya blong joen bakegen wetem ol narafala sipsip.—Matyu 18:12, 13.
16 Ol elda oli traem givhan long olgeta we oli bin mekem bigfala sin, blong oli kamgud bakegen. Oli traem lidim olgeta blong tanem tingting blong olgeta from sin ya, i bitim we oli panisim olgeta. Oli glad tumas taem oli save givhan long man we i lego Jeova finis, blong i kambak long Hem. Be, oli harem nogud taem wan we i mekem bigfala sin i no wantem tanem tingting blong hem. Long taem olsem, ol rul blong God long saed blong stret fasin oli mekem se oli mas sakemaot man ya long kongregesen. Be taem oli mekem samting ya tu, oli wantem yet se wan dei bambae ‘tingting blong hem i kambak long papa blong hem,’ olsem papa blong boe ya we i lusum rod i wantem. (Luk 15:17, 18) Taswe, ol elda oli go visitim samfala we kongregesen i sakemaot finis, blong mekem olgeta oli save se i gat rod blong oli kambak insaed long ogenaesesen blong Jeova.a
17. ?Wanem stampa tingting blong ol elda taem oli stretem wan man we i mekem nogud, mo wanem fasin bambae i givhan long olgeta blong kasem mak ya?
17 Ol elda oli nidim moa blong folem stret fasin blong Jeova blong jajem man, taem oli mas stretem wan man we i mekem nogud. Plante man nogud “oli kam blong lesin” long Jisas, from we oli harem se bambae hem i kasem save long filing blong olgeta mo givhan long olgeta. (Luk 15:1; Matyu 9:12, 13) Be, i no minim se Jisas i agri long ol nogud fasin blong olgeta, no gat. Sakias we i trikim plante man blong stilim mane blong olgeta, i kakae wan taem nomo wetem Jisas. Be, hemia i naf blong pulum hem blong tanem tingting blong hem from sin, mo givimbak ol mane we hem i bin stilim long ol narafala. (Luk 19:8-10) Tede, ol elda oli mas gat semfala tingting taem oli mekem kot komiti—hemia blong pulum man we i mekem rong blong i tanem tingting blong hem. Sipos ol elda oli gat fasin olsem Jisas we ol man oli no fraet blong toktok wetem hem, bambae i isi moa long plante man we oli mekem wan sin blong askem help blong olgeta.
18. ?Wanem bambae i givhan long ol elda blong kam ‘wan ples blong haed long bigfala win’?
18 Wan hat we i gat sore bambae i givhan long ol elda blong folem stret fasin blong God, we i no strong tumas mo i tingbaot filing blong narafala. I gud blong tingbaot se, Esra i mekemrere hat blong hem, i no jes tingting blong hem, blong tijim ol man Isrel long stret fasin. (Esra 7:10) Wan hat we i kasem save long filing blong narafala, bambae i givhan long ol elda blong folem ol rul blong Baebol we oli stret long wan bisnes, mo blong tingbaot ol samting long laef blong ol wanwan man. Taem Jisas i mekem woman ya we sik blong woman i stap long hem longtaem, i kamgud bakegen, hem i soem se man we i folem stret fasin blong Jeova i kasem save long bigfala tingting insaed long loa, i no jes long ol wanwan tok blong hem. (Luk 8:43-48) Ol elda we oli jajem wan bisnes wetem stret fasin mo fasin sore, oli olsem ‘wan ples blong haed long bigfala win,’ long tingting blong ol man we oli kasem traem from ol prapa slak fasin blong olgeta, no from rabis wol ya we yumi stap long hem.—Aesea 32:2.
19. ?Wanem tingting blong wan sista taem hem i luk olsem wanem samfala oli folem stret fasin blong Jeova?
19 Wan sista we i mekem wan bigfala sin, i luk stret fasin blong God long prapa laef blong hem. Hem i talem se: “Mi talem stret long yu, fastaem mi mi fraet blong go luk ol elda. Be oli soem sore long mi mo respek. Ol elda oli olsem ol papa, oli no olsem ol strong jaj. Oli givhan long mi blong kasem save se Jeova i no save sakemaot mi sipos mi tekem disisen blong stretem fasin blong mi. Mi luk long prapa laef blong mi olsem wanem Jeova i stap stretem yumi olsem wan Papa we i gat lav. Mi bin talemaot evri samting we i stap long hat blong mi long Jeova, from we mi bilif se bambae hem i harem prea blong mi. Taem mi tingtingbak long samting ya we i kamaot seven yia bifo, mi save talem tru se miting ya wetem ol elda i wan blesing blong Jeova. Stat long taem ya, fasin fren blong mi wetem Jeova i kam strong moa.”
Holem Stret Fasin Blong Jajem Man Mo Mekem Samting We i Stret
20. ?Wanem gudfala samting i kamaot taem yumi kasem save long stret fasin blong jajem man mo gat fasin we i stret?
20 Yumi glad se, stret fasin blong God i no minim nomo se evri man bambae i kasem wanem we i stret long hem. Stret fasin i pusum Jeova blong givim laef we i no save finis long olgeta we oli soemaot bilif long hem. (Ol Sam 103:10; Rom 5:15, 18) God i mekem samting ya long yumi from we stret fasin blong hem blong jajem man, i pusum hem blong tingbaot ol samting long laef blong yumi wanwan, mo blong traem sevem yumi, i bitim we hem i panisim yumi. Tru ya, taem yumi kasem save moa long bigfala stret fasin blong Jeova, samting ya i pulum yumi i kam kolosap moa long hem. Mo sipos yumi traehad blong folem fasin ya blong hem, laef blong yumi mo blong ol narafala tu bambae i kasem blesing. Papa blong yumi long heven i sua blong luk we yumi stap traehad blong folem stret fasin. Jeova i promes se: “Yufala i mas holem stret fasin, mo mekem samting we i stret. From we wok blong mi blong sevem man i kolosap, wetem taem blong mi blong soemaot stret fasin. Man we i mekem samting ya bambae i haremgud.”—Aesea 56:1, 2.
[Futnot]
a Lukluk Wajtaoa, Epril 15, 1991, pej 22, 23.
?Yu Yu Rimemba?
◻ ?Tufala taon ya Sodom mo Gomora we God i spolem olgeta, oli tijim yumi long wanem samting long saed blong stret fasin blong Jeova?
◻ ?From wanem ransom i nambawan samting we i soemaot stret fasin mo lav blong God?
◻ ?Long wanem trifala rod yumi save jajem man long stret fasin?
◻ ?Long wanem spesel rod ol elda oli save folem stret fasin blong God?
[Tok Blong Pija Long Pej 15]
Taem yumi prij, yumi soemaot stret fasin blong God
[Tok Blong Pija Long Pej 16]
Taem ol elda oli folem stret fasin blong God, ol man we oli gat problem oli faenem i moa isi blong lukaot help blong olgeta