Baebol i Talem Wanem
?I Minim Wanem Se Man i Hed Blong Woman?
LONG plante kantri, taem man mo woman tufala i mared, folem kastom long ples blong olgeta, tufala i mekem wan promes, mo woman i promes blong obei long man blong hem. Be plante woman oli no glad se man nao i hed blong olgeta. I gud blong save wanem we Baebol i tijim long saed ya. Bambae yu faenemaot se samting we Baebol i tijim i stret mo i wok gud.
God i Talem Olsem Wanem Man i Mas Hed Blong Woman
Ol tok blong eksplenem tijing ya blong Baebol se man i hed blong woman i stap long Efesas 5:22-24: “Yufala ol woman we i mared. Yufala i mas ona long ol man blong yufala, olsem we yufala i stap ona long Masta blong yumi, from we man i hed blong woman blong hem, olsem we Kraes i hed blong [“kongregesen,” NW]. . . . From samting ya, ol woman oli mas ona long ol man blong olgeta, long evri samting, olsem we [kongregesen] i stap ona long Kraes.” From we man i “hed blong woman blong hem,” hem i mas lidim famle blong hem, woman i mas biaen long hem mo i mas soem respek long hem olsem hed blong famle.—Efesas 5:33.
Rul blong hasban i gat mak blong hem, from we hem mas obei long God mo Jisas olsem hed blong hem. Hem i no gat raet blong fosem woman blong hem blong brekem loa blong God, no blong mekem wan samting we tingting blong hem we i trenem folem Baebol, i trabol from. Nating we rul blong hasban i gat mak blong hem, God i givim wok long hem blong mekem ol impoten desisen insaed long famle.—Rom 7:2; 1 Korin 11:3.
Baebol i givim oda long hasban se hem i mas mekem gud wok blong hem olsem hed blong famle, hem i no mas tingbaot hem wan, be i mas tingbaot nid blong waef blong hem fastaem. Efesas 5:25 i talem se: “Yufala ol man we i mared, yufala i mas lavem ol woman blong yufala, olsem we Kraes i lavem [“kongregesen,” NW]. Taswe hem i letem laef blong hem, blong sevem [kongregesen] ya.” Hasban we i folem nambawan eksampol blong Kraes long saed blong lav, hem i no yusum paoa blong hem olsem hed blong famle, blong lukaot gud long hem wan fastaem.
Antap long hemia, Baebol i givim oda long man we i mared, se i mas stap wetem woman blong hem folem fasin ya we hem i “save” gud woman ya. (1 Pita 3:7, NW) I no blong save nomo olsem wanem man mo woman tufala i defdefren long saed blong bodi mo filing. Be hem i mas kasem save tu long ol nid blong woman blong hem.
“Hem i Prapa Fren Blong Yu”
?Taem waef i stap obei long man blong hem, i minim se hem i no save talem wan samting nating? Tingbaot eksampol blong Sera. Baebol i talem se Sera i stap obei gud long hasban blong hem, Ebraham. (1 Pita 3:5, 6) Hem i obei long hem long ol bigbigfala samting, olsem taem hem i lego gudfala haos blong hem wetem evri samting blong hem, mo i go laef long ol defren ples long wan haos tapolen nomo. Mo hem i obei tu long ol smosmol samting, olsem rerem wan kakae we hasban blong hem i jes talem long hem long las minit nomo. (Jenesis 12:5-9; 18:6) Be taem wan bigfala trabol i kamaot, Sera i no fraet blong talemaot bakegen mo bakegen tingting blong hem we i defren olgeta long tingting blong Ebraham. Sera i wantem we Ebraham i sanemaot haosgel blong tufala, Hega, wetem pikinini blong hem, Ismael, we hem i fasbon boe blong Ebraham. God i no stretem Sera, be hem i talem long Ebraham blong i ‘mekem olsem we woman blong hem i talem.’ Long taem ya tu, Sera i gohed blong obei gud long Ebraham. Hem i no traem blong ronemaot Hega mo Ismael long haos, be hem i wet long Ebraham blong tekem aksen.—Jenesis 21:8-14.
Eksampol blong Sera i soemaot se, man i no mas ting se woman blong hem i nating nomo, mo i no mas bos tumas long hem we i mekem hem i harem nogud, be woman i mas “prapa fren” blong man blong hem mo man i mas ona long hem. (Malakae 2:14, NW) From we waef i prapa fren blong man blong hem, waef i save givim sam gudfala tingting long man blong hem long saed blong ol desisen long famle. Mo tu, man i save letem woman blong hem i tekem sam desisen insaed long famle, maet long saed blong haos mo long saed blong mane blong famle tu. I tru se hasban i hed long famle, taswe hem nao i mas mekem laswan desisen.—Ol Proveb 31:10-31; 1 Timoti 5:14.
Soem Respek Long God We i Stamba Blong Mared
Jeova God i wokem man mo woman, mo hem i wokem fasin ya blong mared we tufala i save joen tugeta olsem wan bodi nomo. (Jenesis 2:18-24) Mo tu, God i talemaot klia ol spesel wok blong hasban mo waef we i save givim bigfala glad long tufala.—Dutronome 24:5; Ol Proveb 5:18.
Jeova we i Stamba blong fasin ya blong mared, hem i gat olgeta save, taswe hem i gat raet blong putumap ol rul long saed blong mared. Ol man mo woman we oli mared, oli mas mekemgud wok we God i givim long olgeta. Mo tu, oli mas folem rul we God i putumap long saed blong hu nao i hed, i no jes blong givhan long olgeta nomo, be from we oli respektem hae rul blong God. Sipos oli mekem olsem, bambae God i glad long olgeta mo bambae hem i givhan long olgeta.
?YU YU BIN TINGBAOT?
◼ ?Hu i soemaot nambawan eksampol olsem hed blong famle?—Efesas 5:25.
◼ ?God i talem se wok blong hasban olsem hed blong woman i gat mak blong hem?—1 Korin 11:3.
◼ ?From wanem God i stanemap fasin ya blong mared mo i putumap man olsem hed blong woman?—Ol Proveb 5:18.
[Tok blong pija long pej 12]
Man we i hed blong woman blong hem folem eksampol blong Kraes, i save mekem tufala tugeta i haremgud