Wan Lesen Blong Soem Olsem Wanem Blong Winim Ol Problem
SMOL man nomo oli fesem ol semfala trabol we Job i bin kasem. Long smol taem nomo, Job i harem nogud from hem i lusum ol rij samting blong hem mo ol samting we hem i kasem mane from, ol pikinini blong hem oli ded, mo laswan samting, wan sik we i mekem hem i harem nogud tumas. !Ol fren mo famle blong hem oli no wantem joen wetem hem, mo waef blong hem i talem long hem blong “tok nogud long God mo ded”!—Job 2:9; 19:13, 14.
Be, Job i wan spesel eksampel blong leftemap tingting blong eni man we i fesem ol semfala traem olsem. Gudfala samting we i kamaot from trabol blong hem, i soem se fasin blong stanap strong longtaem long ol traem i mekem hat blong Jeova i glad. Samting ya i tru taem trufala fasin blong holemstrong long God i pusum yumi, i no fasin blong kasem samting we yumi nomo i wantem.—Job, japta 1, 2; 42:10-17; Proveb 27:11.
Store ya long Baebol i gat ol gudfala lesen long hem tu, olsem wanem blong winim ol problem. Hem i givim eksampel blong rod we i stret—mo rod we i no stret—blong givim advaes long wan man we i fesem ol trabol. Antap moa, prapa ekspiryens blong Job i save halpem yumi blong skelemgud ol samting, taem yumi kasem trabol.
Wan Lesen Long Saed Blong Advaes We i No Givhan
Long tingting blong ol man, tok ya “ol man blong leftemap tingting blong Job,” i stret long wan man we i no soem sore long wan man we i kasem trabol, be hem i mekem man ya i harem nogud moa. Nating se ol man oli talem stret se fasin blong ol trifala fren blong Job i olsem wanem, yumi no mas talem se ol tingting we i pusum olgeta oli nogud evriwan. Long sam rod maet oli wantem blong givhan long Job, folem tingting blong olgeta we i no stretgud. ?From wanem oli mestem? ?Olsem wanem oli kam tul blong Setan, we hem i wantem tumas blong brekemdaon strong bilif blong Job?
Kolosap olgeta advaes blong olgeta i stanap long wan rong tingting se: trabol i stap kasem ol man we oli mekem sin nomo. Long faswan tok blong Elifas, hem i talem se: “?Hu man we i no gat fol we i lus? ?Mo wetaem ol stret man oli bin kasem trabol we i spolem olgeta? Folem samting we mi bin luk, olgeta we oli mekem plan blong spolem narafala mo olgeta we oli lukaot trabol, bambae olgeta oli kasem frut blong hem bakegen.” (Job 4:7, 8) Elifas i rong taem hem i bilif se ol man we oli no gat fol, oli no save kasem trabol. Hem i ting se Job i bin mekem sin agens long God, taswe hem i stap harem nogud long plante trabol.a Bildad mo Sofa tu, oli talem strong se Job i mas tanem tingting blong hem from sin blong hem.—Job 8:5, 6; 11:13-15.
Mo tu, ol trifala fren blong Job oli mekem hem i harem nogud from we oli talem tingting blong olgeta nomo, oli no talem waes blong God. Elifas i bitim mak taem hem i talem se ‘God i no trastem ol man blong hem,’ mo se Jeova i no kea sipos Job i mekem stret fasin no i no mekem stret fasin. (Job 4:18; 22:2, 3) !I had blong tingbaot wan tok we i save daonem tingting—no wan tok we i gyaman—bitim hemia! I no wan sapraes we biaen Jeova i tok strong long Elifas mo ol fren blong hem from fasin ya blong tok nogud long God. Hem i talem se, “Yufala i no tok tru long saed blong mi.” (Job 42:7) Be toktok we i nogud moa, bambae i kamaot yet.
Long en, Elifas i go moa, i talem ol nogud samting we hem i ting se Job i bin mekem. From we hem i no save fosem Job blong talem se hem i bin mekem samting we i no stret, hem i talem enikaen sin we hem i ting se Job i bin mekem. Elifas i askem se, “?Yu no ting se rabis fasin blong yu i bitim mak yet, mo bambae yu finis samtaem blong mekem ol sin? Yu fosem ol brata blong yu blong givim samting olsem promes, taem i no gat risen blong mekem olsem, mo yu tekemaot klos blong ol man we oli neked. Yu no givim wora long olgeta we oli taed blong oli dring, mo yu no givim bred long olgeta we oli hanggri.” (Job 22:5-7) Oli tok nogud ya oli no tru nating. Jeova hem wan i tokbaot Job olsem wan man we i “no gat poen long hem mo i stret nomo.”—Job 1:8.
?Job i mekem wanem taem oli talem ol nogud tok ya agens long prapa stret fasin blong hem? I klia se ol tok ya oli mas mekem Job i kros mo mekem tingting blong hem i foldaon, be tu, oli mekem se hem i gat strong tingting bitim bifo blong pruvum se oli gyaman. Samting ya we i kamaot se, hem i traehad tumas blong pruvum se hem i stret man, mekem se, i olsem we hem i stat blong blemem Jeova from ol hadtaem ya we hem i kasem. (Job 6:4; 9:16-18; 16:11, 12) Ol bigfala poen insaed long bisnes ya oli no kamaot klia. Mo storeyan ya i kam wan rao long saed blong Job, se hem i wan stret man, no no gat. Ol toktok blong olgeta i blong nating nomo. ?Ol Kristin oli save lanem wanem lesen from nogud fasin ya blong givim advaes?
1. Wan Kristin we i gat lav i no gat tingting ya se ol problem blong wan brata oli fol blong hem wan nomo. Strong tok blong daonem wan man from ol mastik we hem i mekem bifo—nating se hem i bin mekem no oli jes ting se hem i bin mekem—i save mekem tingting blong man we i stap traehad blong gohed, i foldaon olgeta. Man we i harem nogud long tingting blong hem i nidim ‘fasin blong leftemap tingting,’ i no fasin blong jajem hem. (1 Tesalonaeka 5:14) Jeova i wantem ol elda blong stap olsem “wan ples blong haed long hem taem i gat bigfala win,” i no “ol man blong leftemap tingting we oli mekem man i harem nogud,” olsem Elifas, Bildad, mo Sofa.—Aesea 32:2; Job 16:2.
2. Yumi neva mas jajem wan man taem i no gat pruf we i klia. Fasin blong ting se maet wan man i bin mekem sin—olsem ol toktok blong Elifas oli soemaot—i no wan strong risen blong stretem man ya. Eksampel, sipos wan elda i tok long wan man from wan samting we i no tru, maet man ya i no moa trastem hem, mo tu hem i save mekem man i trabol long ol filing blong hem. ?Olsem wanem long ol filing blong Job taem hem i mas lesin long ol advaes we i no stret nating? Hem i soem se hem i harem nogud tumas, hem i jikim ol man ya, se: “!Yufala i givhan bigwan long man we i no gat paoa!” (Job 26:2) Wan elda we i kea, bambae i ‘leftemap ol han we oli slak,’ hem i no mekem problem i kam nogud moa.—Hibrus 12:12.
3. Advaes i mas stanap long Tok blong God, i no long tingting blong wan man nomo. Ol tok blong ol fren blong Job oli no tru, mo tu oli spolem man. Oli no mekem Job i kam kolosap moa long Jeova, be oli pulum hem blong ting se i gat wan samting we i seraotem hem long Papa blong hem long heven. (Job 19:2, 6, 8) Be, fasin blong yusumgud Baebol i save mekem ol samting i kam stret, i save givim paoa long man, mo i rili leftemap tingting.—Luk 24:32; Rom 15:4; 2 Timote 3:16; 4:2.
Buk blong Job i halpem ol Kristin blong luksave mo kasem save long sam trap we oli no mas foldaon long olgeta, be tu hem i givim gudfala lesen olsem wanem blong givim advaes we i save wokgud.
Olsem Wanem Blong Givim Advaes
Advaes blong Elaehu i defren olgeta long advaes blong trifala fren blong Job. Ol samting we Elaehu i talem i defren, mo tu fasin blong hem blong tok wetem Job i defren. Hem i yusum nem blong Job mo i toktok wetem hem olsem wan fren, i no olsem we hem i jajem Job. “Be, naoia, Job, plis harem ol toktok blong mi, mo openem sora blong yu long ol toktok blong mi. !Yu luk! Long ae blong trufala God, mi mi sem mak long yu; mi tu mi kamaot long graon nomo.” (Job 33:1, 6) Elaehu i kwik tu blong talem ol gudfala tok long Job from stret fasin blong hem. Hem i mekem tingting blong Job i strong wetem ol tok ya se, “Mi mi haremgud tumas long ol stret fasin blong yu.” (Job 33:32) Antap long kaen fasin ya blong givim advaes, Elaehu i kasem gudfala risal from sam narafala fasin blong hem.
Wetem longfala tingting, Elaehu i wet gogo ol narafala oli finisim toktok blong olgeta. Taswe hem i kasem save gud long ol problem, bifo we i givim advaes. Hem i agri se Job i wan stret man. From samting ya, ?i stret blong ting se Jeova i stap panisim hem? Elaehu i talem se: “!I longwe long fasin blong tru God blong mekem wan rabis samting, mo blong jajem man long fasin we i no stret! Hem i no save tekemaot ae blong hem long eniman we i stret.”—Job 34:10; 36:7.
?Stret fasin blong Job i rili bigfala samting long taem ya? Elaehu i pulum Job blong tingbaot ol tingting blong hem we oli no stretgud. Hem i eksplenem se, “Yu yu talem se, ‘Stret fasin blong mi i bitim blong God.’ Lukluk i go antap long heven mo traem lukluk ol samting, mo bambae yu luk we ol klaod oli hae moa long yu.” (Job 35:2, 5) Olsem we ol klaod oli hae moa long yumi, ol rod blong Jeova oli hae moa long ol rod blong yumi. Yumi no gat raet blong jajem rod we hem i folem blong mekem ol samting. Elaehu i talem se, “From samting ya, ol man oli mas fraet long hem. Hem i no kea long olgeta we oli waes long prapa hat blong olgeta.”—Job 37:24; Aesea 55:9.
Gud advaes ya blong Elaehu i mekem Job i rere blong harem moa tijing long Jeova hem wan. Tru ya, ol tok we Elaehu i talem long saed blong “ol nambawan wok blong God,” long japta 37, oli kolosap sem mak long ol tok blong Jeova hem wan we i go long Job, long japta 38 go kasem 41. I klia se, tingting blong Elaehu i laenap wetem tingting blong Jeova long ol samting. (Job 37:14) ?Olsem wanem ol Kristin oli save folem gudfala eksampel blong Elaehu?
Olsem Elaehu, ol elda oli mas soem sore long narafala mo gat kaengud fasin, oli mas tingbaot se olgeta tu oli no stretgud. I gud sipos oli lesingud blong oli harem ol trufala samting mo kasem save stret long ol problem, bifo oli givim advaes. (Proveb 18:13) Antap moa, sipos oli yusum Baebol mo ol buk we oli stanap long Baebol, oli save sua se tingting blong Jeova bambae i kamaot oltaem.—Rom 3:4.
Buk blong Job i givim ol lesen ya we oli gud long ol elda, be tu hem i tijim yumi olsem wanem blong skelemgud ol problem we yumi fesem.
Wanem We Yumi No Mas Mekem Taem Yumi Kasem Trabol
Ol trabol we Job i kasem oli spolemgud hem mo trifala gyaman man ya blong leftemap tingting oli mekem hem i kros. Taswe tingting blong hem i foldaon mo i kam konkon. Hem i harem nogud i se, “Mekem se dei we mi bon long hem i lus . . . Sol blong mi i tingrabis nomo long laef blong mi.” (Job 3:3; 10:1) Hem i no save se Setan i stampa blong ol trabol blong hem. Hem i ting se God nao i stap mekem ol trabol ya oli kamaot. Hem i luk se i no stret nating se hem—wan stret man—i mas safa olsem. (Job 23:10, 11; 27:2; 30:20, 21) Tingting ya i mekem se Job i no save tingting long wan narafala rod, ale i lidim hem blong tok agens long ol fasin we Jeova i stap mekem long ol man. Jeova i askem se: “?Bambae yu mekem olsem we fasin blong mi blong jajem man i no stret? ?Bambae yu talem se mi mi nogud, blong yu save mekem olsem we yu wan yu stret?”—Job 40:8.
Ating faswan tingting we yumi gat taem yumi kasem problem, hemia se yumi wan nomo i stap kasem problem ya. Job i bin gat tingting ya tu. Ol kwestin we ol man oli stap askem, se: ‘?From wanem mi nomo mi stap safa olsem? ?From wanem ol narafala—we oli moa nogud bitim mi—oli gat wan laef we i moagud we oli no stap kasem plante problem?’ Hemia ol rong tingting we yumi save winim sipos yumi tingting dip long Tok blong God.
I no olsem Job, yumi gat naf save blong kasem save long ol bigfala kwestin we oli stap biaen long ol trabol. Yumi save se Setan “i olsem wan laeon we i stap singaot bigfala, i stap lukaot man blong i kakae.” (1 Pita 5:8) Olsem buk blong Job i soemaot, bambae Setan i glad tumas sipos hem i save brekem fasin fasgud blong yumi long God, taem hem i mekem yumi kasem ol problem. Hem i wantem tumas blong pruvum tok blong hem se yumi stanap strong olsem ol Wetnes blong Jeova taem yumi no gat problem nomo. (Job 1:9-11; 2:3-5) ?Bambae yumi no fraet blong sapotem hae rul blong Jeova, mo long rod ya, pruvum se Setan i gyaman?
Eksampel blong Jisas, mo plante narafala man blong Jeova, i soem se long wol ya, yumi mas kasem trabol we yumi harem nogud from. Jisas i talem se ol disaepol blong hem oli mas rere blong ‘karem pos we bambae oli ded long hem’ sipos oli wantem blong folem hem. (Luk 9:23) Maet prapa “pos” blong yumi i wan no plante long ol trabol we Job i stanap strong agensem—sik long bodi, ol famle we oli ded, tingting i foldaon, hadtaem long saed blong mane, no ol man we oli no Kristin oli agensem yumi. Nomata wanem problem yumi save fesem, i gat wan gudfala saed blong hem. Yumi save tingbaot ol problem blong yumi olsem wan jans blong soemaot fasin blong stanap strong longtaem mo fasin blong fasgud long Jeova.—Jemes 1:2, 3.
Hemia nao tingting we ol aposol blong Jisas oli soem. I no longtaem afta long Pentekos, ol man oli wipim olgeta from we oli prij long saed blong Jisas. Be tingting blong olgeta i no foldaon. Oli gohed nomo long rod blong olgeta wetem “glad.” Oli glad, i no from we oli stap harem nogud, be from we “God i luk olgeta olsem we oli naf blong kasem sem long fes blong ol man, from nem blong Jisas.”—Ol Wok 5:40, 41.
I no olgeta hadtaem blong yumi we oli kamaot from yumi mekem wok blong Jeova. Maet yumi wan nomo i mekem plante problem i kamaot long yumi bakegen—no maet i lelebet olsem. Maet i no fol blong yumi, be ol problem ya oli mekem yumi slak lelebet long saed blong speret. Nating se i olsem wanem, tingting daon olsem Job bambae i mekem se yumi luksave ol mastik blong yumi. Job i talem long Jeova se: “Mi toktok, be mi no bin kasem ful save fastaem.” (Job 42:3) Man we i luksave ol mastik blong hem olsem Job, i save blokem plante hadtaem we oli save kamaot biaen from semkaen mastik. Olsem proveb i talem, ‘man we i luk trabol nao i haed, hem i waes.’—Proveb 22:3.
Samting we i impoten moa se, buk blong Job i mekem yumi tingbaot se ol problem blong yumi, oli no save stap blong olwe. Baebol i talem se: ‘Olgeta we oli stap stanap strong longtaem, yumi talem se God i mekem olgeta oli haremgud. Yufala i harem tok finis blong fasin blong Job, we hem i mekem tingting blong hem i longfala. Mo yufala i save finis ol samting we Hae God i mekem long hem biaen. Hae God i kaen tumas, mo hem i gat sore long man.’ (Jemes 5:11) Yumi save sua se long sem fasin, Jeova bambae i givim presen long ol man blong hem tede we oli stap tru long hem.
Yumi wet tu long taem ya we olgeta problem—“ol samting blong bifo”—bambae oli finis. (Revelesen 21:4) Gogo kasem we dei ya i stat, buk blong Job i wan samting we i gud tumas blong halpem yumi blong winim ol problem long waes fasin mo wetem strong tingting.
[Futnot]
a Taem Baebol i talem se “wanem sid man i planem fastaem long garen blong hem, be frut blong hem nomo, man ya bambae i mas kakae,” samting ya i no minim se sipos wan man i kasem trabol be God nao i panisim hem. (Galesia 6:7) Long wol ya we Setan i bos long hem, plante taem ol stret man oli fesem moa problem bitim ol rabis man. (1 Jon 5:19) Jisas i talem long ol disaepol blong hem se: “Bambae olgeta man oli no laekem yufala, oli agens long yufala, from we nem blong mi i stap long yufala.” (Matyu 10:22) Sik mo ol narafala trabol i save kasem eni man blong wok blong God.—Ol Sam 41:3; 73:3-5; Filipae 2:25-27.
[Tok blong pija long pej 28]
“Lukluk ol klaod, oli hae moa long yu.” Olsem nao, Elaehu i halpem Job blong kasem save se ol rod blong God oli hae moa long ol rod blong man