Än Jiowa we Kapas A Manau
Menlapen Pworaus Seni ewe Puken Aisea—II
AISEA a tuppwöl le apwönüetä wisan we, wisen soufos. An kewe kapasen kapwüng ra fen pwönütä ngeni ekkewe engol einangen Israel. Iei a eäni pwal eü pworaus ussun met epwe fis ngeni Jerusalem lon fansoun epwe feito.
Ewe telinimwen Jerusalem epwe talo, me aramasan kewe repwe oolo, nge esap tori feilfeilo chök. Mwirin och fansoun, fel mi enlet epwe försefäl. Ina itelapen Aisea 36:1–66:24.a Sipwe küna älillis seni ach äteneki minne a mak lon ekkena sopwun pun chommong ekkewe oesini lon ena kinikin ra pwöpwönütä lon ach ei fansoun are repwele pwönütä ekiselo chök. A pwal wor lon ena kinikinin Aisea ekkoch oesini mi amwarar ussun ewe Messaia.
“NENGENI! EKKAN FANSOUN REPWE FEITO”
(Aisea 36:1–39:8)
Lon ewe engol me rüänüün ierin än King Hiskia nemenem (732 B.C.E.), chon Asiria ra maunei Juta. Jiowa a pwon pwe epwe tümünü Jerusalem. A wes ewe maun lupwen nöün Jiowa we chonläng a nielo 185,000 sounfiun Asiria.
Hiskia a semwen. Jiowa a pölüeni an we iotek me a achikara, a pwal apacha ngeni manauan 15 ier. Lupwen ewe kingen Papilon a tinalo chon uwei an kapong ngeni, Hiskia ese mirit pun a appii ngeniir wöün kewe. Aisea a uwei än Jiowa pworaus ngeni Hiskia, a apasa: “Lon kan fansoun repwe feito epwe fis pwe aramas repwe uwala lon ewe fanü Papilon meinisin mine a nom lon imwom, pwal mine om kewe lewo ra ionifengeni tori ikenai. Resap fokun likiti och.” (Aisea 39:5, 6) Ekis lap seni 100 ier mwirin, ena oesini a pwönütä.
Pölüen Kapas Eis Ussun Ekkeei Wokisin:
38:8—Met ewe a aliwinsefällielo nnürün “ewe wok” woon? Pokiten aramas ra äeä minen aükük fansoun lon Isip me Papilon lon ewe awanüen ipükü ier B.C.E., a tongeni wewe ngeni eü minen aükük fansoun semen Hiskia we itan Ahas a angei. Are, pokiten ewe fosun Ipru mi afföü ngeni “leenien aükük fansoun” a wesewesen wewe ngeni “kinikinin eü lättö”, a tongeni weneiti eü lättö lon imwen ewe king. Neman efoch uren ewe imw ünükkün ewe lättö a anüralo ewe lättö ekis me ekis, iwe, ra tongeni silei aükükü fansoun ren nürüün we.
Ikkeei Ekkoch Lesen Fän Itach:
36:2, 3, 22. Inaamwo ika Sepna a katowu seni wisan we, wisenchon souan, nge a mumutä ngeni an epwe chüen angang ngeni ewe king lon ewe wis seker ngeni ewe mineföön chon souan. (Aisea 22:15, 19) Ika a tiuelo senikich och wis lon än Jiowa we mwicheich, sisap sopwelo chök ach angang ngeni Kot ese lifilifil met sokkun angang a mut ngenikich ach sipwe eäni?
37:1, 14, 15; 38:1, 2. Sipwe mirit lon fansoun riäfföü ika sipwe kulliiti Jiowa lon iotek me unusen lükülük woon i.
37:15-20; 38:2, 3. Lupwen Asiria a maunei Jerusalem, Hiskia a äkkäeüin lolilen ika Jiowa epwe itengaüolo ika Jerusalem epwe kkuf. Lupwen a silei pwe epwele mälo ren an semwen, sap minne Hiskia a chök lolileniesini pwisin i. A lape ngeni an lolileniesini minne epwe fis ngeni ekkewe king lon tettelin Tafit ika epwe mälo nge esap wor mwirimwirin. A pwal lolilen ussun iö epwe wisen sou emmwen lon ewe maun ngeni chon Asiria. Ussun chök Hiskia, sia lükü pwe piniloon iten Jiowa we me pwönüetään an we kokkot a fokkun lamot chapur seni ach pwisin küna manau.
38:9-20. Ei köl än Hiskia a äiti ngenikich pwe esor och mettoch lon manauach mi lamot seni ach angangen mwareiti Jiowa.
“EPWE KÄUSEFÄLITÄ”
(Aisea 40:1–59:21)
Mwirin chök an a oesini ussun taloon Jerusalem me ar oolo lon Papilon, Aisea a pwal oesini ussun käusefällin Jerusalem. (Aisea 40:1, 2) Aisea 44:28 a erä, “Jerusalem epwe kaüsefälitä.” Ululun ekkewe koten Papilon repwe kekilo ussun chök ‘osochou.’ (Aisea 46:1) Papilon epwe talo. Ekkena oesini meinisin ra pwönüetä mwirin 200 ier.
Jiowa epwe akkota pwe nöün we chon angang epwe “eu saram fän iten chon ekewe mwü.” (Aisea 49:6) Ekkewe “längin” Papilon, are mwichen sou nemenem, repwe “morola usun ötüöt,” me nöür kewe aramas repwe “mäla usun chök nikken”; nge ‘aramasen Sion mi oola repwe apichala föföör won uar.’ (Aisea 51:6; 52:2) Iei alon Jiowa ngeni chokkewe mi kiito ren me akkaüseling ngeni: “Ngang üpwe föri eu pwon esemüch ngenikemi o apwönüetä ai ümöümöch me tong usun üa fen pwon ngeni Tafit.” (Aisea 55:3) Ach atipeeüfengenni manauach me än Kot kewe allük mi pwüng a emmwen ngeni ach sipwe küna ‘pwapwa ren Jiowa.’ (Aisea 58:14) Iwe nge, än aramas kewe ‘föfföringaü a aimwüür seni ar Kot.’—Aisea 59:2.
Pölüen Kapas Eis Ussun Ekkeei Wokisin:
40:27, 28—Pwata Israel a apasa: “Ewe Samol mi Lapalap esap silei äm riaföü, äm Kot esap ekieki äm pwüng?” Eli ekkoch chon Jus lon Papilon ra meefi pwe Jiowa ese küna are silei ussun ekkewe pwüngüngaü a tottoriir. A ächema ngeniir pwe sap minne ewe Chon Föratä fönüfan esap tongeni apwüngü Papilon, pun I ese kan mölülü are pekkus.
43:18-21—Met popun Kot a ereni ekkewe chon oolo mi liwinsefäl ar resap ‘achemato ekewe mettoch mi fis me lomlom’? Esap weween pwe epwe nama seniir än Jiowa angaserelo me loom. Iwe nge, Jiowa a mochen ar repwe mwareiti i pokiten ar repwe pwisin küna “eu mettoch mi fö,” awewe chök ren lükülüköchün ar säi ngeni Jerusalem, eli ren ar säiwenelo lon ewe fönüpöön. “Eu mwich mi lapalap” mi towu seni “ewe riaffou mi lapalap,” epwe pwal küna ekkoch popun mi fö ar repwe pwisin alingalo Jiowa.—Pwarata 7:9, 14.
49:6—Ifa ussun ewe Messaia “eu saram ngeni ekkewe mwu,” inaamwo ika an angangen afalafal woon fönüfan a weneiti chon Israel chök? A ina ussun pokiten minne a fis mwirin mäloon Jises. Ewe Paipel a nöünöü Aisea 49:6 fän iten nöün kewe chon käeö. (Fofor 13:46, 47) Lon ach ei fansoun, Chon Kraist mi kepit, fän älillisin eü mwich mi lapalap, ir “eü saram fän iten chon ekewe mwü,” pun ra asarama aramas “tori lesopolan fanüfan.”—Mattu 24:14; 28:19, 20.
53:10 (NW)—Met weween än Jiowa pwapwaesini an apachacha Nöün we? Ese mwääl, Jiowa, emön Kot mi kirekiröch me tong, a fokkun meefi letipechou lupwen a küna riäfföün Nöün we mi ächengicheng. Iwe nge, a pwapwaesini än Jises älleäsochis seni lon letipan me minne an riäfföü me mälo epwe atufichi.—Än Salomon Fos 27:11; Aisea 63:9.
53:11—Ifa ewe sile ewe Messaia “epwe afisätä än chomong aramas pwüng” ren? Ina ewe sile Jises a angei ren an feitiu fönüfan, wiliti emön aramas, me küna riäfföü-mwääl tori mälo. (Ipru 4:15) A ina ussun an awora eü möön kepich, nge ina ewe mettoch a lamot ngeni Chon Kraist mi kepit fengen me ewe mwich mi lapalap ar repwe tufichin küna pwüng mwen mesen Kot ren.—Rom 5:19; Jemes 2:23, 25.
56:6—Iö “ekewe chon ekis,” iwe, ifa ussun ra ‘angetä woon an [Jiowa] we pwon’? “Ekewe chon ekis” ra wewe ngeni nöün Jises kewe “pwal ekkoch siip.” (Jon 10:16) Ra angetä woon ewe pwon sefö ren ar älleäsochisi ekkewe allük mi popu seni ena pwon, ar unusen tipeeü ngeni an kewe kokkot, ar äkkäeä ewe chök sokkun möngöön ngün ekkewe Chon Kraist mi kepit ra äeä, me ar äkkälisiir lon ewe angangen afalafala ewe Mwu me föralo chon käeö.
Ikkeei Ekkoch Lesen Fän Itach:
40:10-14, 26, 28. Jiowa a pöchökkül me tipepwotete, a unusen manaman me unusen tipatchem, iwe, an weweöch a fokkun lap seni ach tufichin weweiti.
40:17, 23; 41:29; 44:9; 59:4. Mi chök ‘pöön’ ekkan atipeeü lefilen ekkan mwu me ekkan ululun anümwääl. Mi chök lamot mwääl än aramas äpilükülüküür.
42:18, 19; 43:8. Sipwe mesechun me selingepüng lon pekin ngün ika sipwe tunalo ewe Paipel me pinei selingach seni an kewe kapasen emmwen mi kawor ren “ewe chon angang mi tuppwol o tipatchem.”—Mattu 24:45.
43:25. Jiowa a amoielo tipis fän äsengesin pwisin i. Ach ngaselo seni fötekin tipis me mälo me ach küna manau a nampa ruu fän piniloon iten Jiowa we.
44:8. Mi nom rech älillisin Jiowa, ewe mi lüküchar me üppos ussun chök eü achau. Sisap fokkun niuokkus ren ach pwäratä pwe I wesewesen Kot!—2 Samuel 22:31, 32.
44:18-20. Fel ngeni anu-mwääl a esissinatä pworongaüen letip. Esap wor och mettoch epwe itä siwili Jiowa lon letipach.
46:10, 11. Än Jiowa tufichin ‘apasa pwe epwe fis mine [a] ekiekieta,’ weween, an tufichin apwönüetä an kokkot, eü pisekin ännet mi lüküchar pwe Jiowa mi Kot.
48:17, 18; 57:19-21. Ika sipwe eäni lükülük woon Jiowa fän iten amanau, arap ngeni, me äteneki an kewe allük, ach kinamwe epwe pupummong ussun konikin eü chanpupu, me ach kewe föfför mi pwüng repwe chommong ussun chök nomongun lematau. Chokkewe rese äteneki än Kot we Kapas ra ussun chök “nonoon lematau esap tongeni pos.” Esor ar kinamwe.
52:5, 6. Chon Papilon ra ekiek-mwääl pwe ewe Kot mi enlet a apwangapwang. Rese weweiti pwe chon Israel ra wiliti chon kichiniwel pun Jiowa a song ngeniir. Lupwen a tori aramas osukosuk watte, sipwe mirit ika sisap pwisin meefatä ika met popun ra küna osukosuk.
52:7-9; 55:12, 13. Mei wor ülüngät popun ach sipwe pwapwa le fiffiti ewe angangen afalafala ewe Mwu me föralo chon käeö. Pechech kewe ra lingöch ngeni chokkewe mi tipetekison me echik lon pekin ngün. Sipwe küna Jiowa ‘mas ngeni mas,’ weween, sia kan ririöch ngeni i. Sipwe pwal pwapwaesini wöüch lon pekin ngün.
52:11, 12. Sipwe limelimöch lon pekin ngün me föfför fän iten ach sipwe tufichin mwärei “pisekin imwen Jiowa kewe”—weween, minne a awora fän iten ach angang ngeni.
58:1-14. A chök lamot-mwääl än aramas likotuputup le pwäri pwisin ar pwüng me chen. Chon fel mi enlet repwe eäni chommong föfförün tongen Kot me tongen pwiir kewe.—Jon 13:35; 2 Piter 3:11.
59:15b-19. Jiowa a nennengeni än aramas kewe kokkot me ekiek, me a angolong loor lon fansoun mi fich.
EPWE “WEWE NGENI EPA MWÄRÄMWÄR MI LING”
(Aisea 60:1–66:24)
Aisea 60:1 a kapas ussun försefällin fel mi enlet me loom loom me pwal lon ach ei fansoun, iwe, a apasa: “Oupwe ütä, ämi aramasen Jerusalem, o saramala, pun ämi saram a war, nge lingen ewe Samol mi Lapalap a tineitikemi.” Saion “epwe wewe ngeni epa mwärämwär mi ling lepöün [Jiowa].”—Aisea 62:3.
Aisea a iotek ngeni Jiowa fän iten chon fönüan kewe mi aier atun ar choisä lon Papilon. (Aisea 63:15–64:12) Mwirin an a aweweei sokkofesennin chon angang mi enlet me chon fel mi chofona, ewe soufos a aweweei ifa ussun Jiowa epwe efeiöchü chokkewe mi angang ngeni.—Aisea 65:1–66:24.
Pölüen Kapas Eis Ussun Ekkeei Wokisin:
61:8, 9—Ifa ewe “pwon esemuch,” me iö “mwirimwirin” kewe? Ina ewe pwon sefö lefilen Jiowa me Chon Kraist mi kepit. “Mwirimwirin” kewe ra wewe ngeni “ekkewe pwal ekkoch siip”— weween, ekkewe fite milion ra etiwa ekkewe pworaus seni Chon Kraist mi kepit.—Jon 10:16.
63:5—Ifa ussun än Kot song a eü minen älillis ngeni? Jiowa a nemenifichi an song—weween, an lingeringer mi pwüng. An song a älisi me amwökütü i pwe epwe apwönüetä an kewe kapwüng mi pwüng.
Ikkeei Ekkoch Lesen Fän Itach:
64:6. Aramas rese unusöch resap tongeni pwisin amanauer. Ika ra ekiekin föri minne tipisiir epwe musolo ren, ar kewe föfförün pwüng ra ussun chök mekipwülün sof mi fokkun limengaü.—Rom 3:23, 24.
65:13, 14. Jiowa a kan efeiöchü nöün kewe chon angang mi tuppwöl, me a kan awora ngeniir chommong älillis lon pekin ngün.
66:3-5. Jiowa a oput föfför mi likotuputup.
“Oupwe Mwänek, Ämi Kana Aramas”
Ese mwääl a fokkun watte än ekkewe oesini aururu ekkewe chon Jus mi choisä lon Papilon pun ra kapas ussun ar repwe liwinsefäl! Jiowa a apasa, “Oupwe chök pwapwa o mwänek fochofoch ren mine üpwe föri. Pun, üpwe föri Jerusalem pwe epwe eu leni mi apwapwa, nge aramasen lon repwe meseik.”—Aisea 65:18.
Kich sia pwal manau lon eü fansoun lupwen unusen fönüfan a kiröch me ekkewe mwu ra nom lon rochopwak. (Aisea 60:2) Iei sia manau lon “fansoun weires.” (2 Timoti 3:1) Ina minne, än Jiowa we pworausen amanau mi mak lon ewe puken Aisea a fokkun apöchökkülakich.—Ipru 4:12.
[Footnote]
a Ren pworausen Aisea 1:1–35:10, nengeni “Än Jiowa we Kapas A Manau—Menlapen Pworaus Seni ewe Puken Aisea—I” lon Ewe Leenien Mas, minen December 1, 2006.
[Lios lon pekin taropwe 28]
Ka silei populapen än Hiskia iotek pwe Kot epwe seläniir seni Chon Asiria?
[Lios lon pekin taropwe 31]
“A mürina ewe chon künö mi fetäl won ekewe chuk o uwato pworaus allim!”