Kanbiọ lẹ sọn Wehiatọ lẹ Dè
To Osẹ́n Mose tọn mẹ, naegbọn nuyiwa jọwamọ vijinu tọn delẹ nọ yin pinpọnhlan taidi nuhe nọ hẹn mẹde zun “mawé”?
Jiwheyẹwhe dá vijinu, na whẹndo gbẹtọvi tọn nido jìgbà podọ nado hẹn awuvivi wá na asu po asi po lẹ. (Gẹnẹsisi 1:28; Howhinwhẹn lẹ 5:15-18) Etomọṣo, to Levitiku weta 12 po 15 po mẹ, mí mọ aṣẹdai gigọ́ lẹ gando mawé he nọ dekọtọn sọn kùnkùn vijisìn tọn, lajijẹ, po vijiji po mẹ lẹ go. (Levitiku 12:1-6; 15:16-24) Osẹ́n mọnkọtọn lẹ he yin nina Islaeli hohowhenu tọn ze aliho gbẹninọ tọn dagbe daga, bo nọgodona nujinọtedo walọ dagbe tọn he yiaga lẹ, bosọ zinnudo wiwe-yinyin ohùn tọn po nuhudo na ovẹsè ylando tọn po ji.
Gbọnvona onú susu devo lẹ, nubiọtomẹsi Osẹ́n Mose tọn lẹ gando nuyiwa vijinu tọn go gọalọna Islaelivi lẹ nado tindo agbasalilo dagbe. Owe lọ The Bible and Modern Medicine dọmọ: “Nunọwhinnusẹ́n he gbẹ́ zanhẹmẹ to ojlẹ lajijẹ tọn whenu ko tindo kọdetọn dagbe nado glọnalina awutu he zanhẹmẹ nọ hẹnwa delẹ . . . podọ e họnwun dọ e sọ nọ basi hihọ́ namẹ sọn . . . azọ̀n agbasa-wiwọ̀ vidọ̀ tọn [cancer du col] si.” Osẹ́n enẹlẹ basi hihọ́na omẹ Jiwheyẹwhe tọn lẹ sọn awutu he yé ma na ko yọnẹn kavi tlẹ doayi e go lẹ si. Wiwejininọ to zanhẹmẹ-liho zọ́n bọ akọta ehe he Jiwheyẹwhe ko dopagbe jideji susugege po vivomẹninọ po tọn na jìgbà taun. (Gẹnẹsisi 15:5; 22:17) Osẹ́n mọnkọtọn lẹ sọ basi hihọ́na omẹ Jiwheyẹwhe tọn lẹ to numọtolanmẹ-liho ga. Gbọn tonusisena osẹ́n ehelẹ dali, asu po asi po lẹ plọn nado deanana ojlo zanhẹmẹ tọn.
Ṣigba, whẹho titengbe hugan he mawé wunmẹ voovo he gando vijinu go lẹ bẹhẹn wẹ yin ohùn-didi kavi ohùn hẹngu. E ma yin wiwe-yinyin ohùn tọn kẹdẹ wẹ osẹ́n Jehovah tọn do ohùn ji dó do ahun mẹ na Islaelivi lẹ gba, ṣigba e sọ do adà titengbe he ohùn yiwà to sinsẹ̀n-bibasi Jehovah tọn mẹ hia yé, yèdọ, to avọ́sinsan lẹ mẹ podọ to ovẹsè ylando lẹ tọn mẹ.—Levitiku 17:11; Deutelonomi 12:23, 24, 27.
Enẹwutu, nubiọtomẹsi gigọ́ Osẹ́n lọ tọn to aliho ehe mẹ, to alọdlẹndo mapenọ-yinyin gbẹtọvi tọn tlọlọ. Islaelivi lẹ yọnẹn dọ to whenuena Adam po Evi po waylando godo yé ma sọgan jì ovi pipé lẹ ba. Kúnkan yetọn lẹpo na jiya nuyiwadomẹji ylando he yé dugu etọn tọn—yèdọ mapenọ-yinyin po okú po. (Lomunu lẹ 5:12) Na ehe wutu, ogbẹ̀ mape podọ ylando tọn kẹdẹ wẹ mẹjitọ lẹ sọgan na ovi yetọn lẹ, dile etlẹ yindọ vijinu gbẹtọvi tọn lẹ yin bibasi to dowhenu nado na ogbẹ̀ pipé gbọn tito alọwle tọn gblamẹ.
Gbọnmọ dali, nuwiwa lẹ̀wé tọn he Osẹ́n lọ biọ lẹ na flinnu Islaelivi lẹ, e ma yin gando ylando he yé dugu etọn kẹdẹ go gba ṣigba gando nuhudo lọ na avọ́sinsan ofligọ tọn de nado ṣinyọnnudo ylando lẹ bo hẹn gbẹtọvi lẹ gọwá pipé-yinyin kọ̀n go ga. Na nugbo tọn, avọ́sinsan kanlin tọn he yé basi lẹ ma jẹ yanwle enẹ kọ̀n gba. (Heblu lẹ 10:3, 4) Lẹndai Osẹ́n Mose tọn wẹ nado plan yé jẹ Klisti dè bo gọalọna yé nado mọnukunnujẹemẹ dọ avọ́sinsan gbẹtọvi pipé Jesu tọn kẹdẹ wẹ hẹn jona nujọnu tọn yọnbasi, bo hùn ali ogbẹ̀ madopodo tọn do nùvo na nugbonọ lẹ.—Galatianu lẹ 3:24; Heblu lẹ 9:13, 14.