WESẸDOTẸN INTẸNẸT JI TỌN Watchtower Tọn
WESẸDOTẸN INTẸNẸT JI TỌN
Watchtower Tọn
Gungbe
ẹ,ọ,ṣ
  • á
  • à
  • é
  • è
  • Ẹ
  • ẹ
  • ẹ́
  • ẹ̀
  • í
  • ì
  • ó
  • ò
  • Ọ
  • ọ
  • ọ́
  • ọ̀
  • Ṣ
  • ṣ
  • ú
  • ù
  • BIBLU
  • OWE LẸ
  • OPLI LẸ
  • w96 1/6 w. 13-18
  • Hia Ohó Jiwheyẹwhe Tọn bo Sẹ̀n Ẹn to Nugbo Mẹ

Video de ma tin na adà ehe

Jaale, nuhahun de wá aimẹ gando video lọ go.

  • Hia Ohó Jiwheyẹwhe Tọn bo Sẹ̀n Ẹn to Nugbo Mẹ
  • Atọ̀họ̀-Nuhihọ́ lọ Tọn He To Ahọluduta Jehovah Tọn Lá—1996
  • Hóvila Lẹ
  • Hosọ Mọnkọtọn
  • Alemọyi Kakadoi Lẹ
  • Onú Tangan na Mẹlẹpo
  • Hia Ohó Jiwheyẹwhe Tọn po Ogbèlele Po
  • Aliho Nupinplọn to Tito Hosọ Tọn Mẹ
  • Nọ Zinzọnlin to Nugbo lọ mẹ Whepoponu
  • Jó Dewe Na Wehihia
    Atọ̀họ̀-Nuhihọ́ lọ Tọn He To Ahọluduta Jehovah Tọn Lá—1996
  • Hodo Aliho Nuyiwa Ahọlu lẹ Tọn
    Atọ̀họ̀-Nuhihọ́ lọ Tọn He To Ahọluduta Jehovah Tọn Lá—2002
  • Klistiani lẹ Nọ Sẹ̀n to Gbigbọ po Nugbo po Mẹ
    Atọ̀họ̀-Nuhihọ́ lọ Tọn He To Ahọluduta Jehovah Tọn Lá—2002
  • Biblu Hihia—Alemọyinu po Homẹhunnu Po
    Atọ̀họ̀-Nuhihọ́ lọ Tọn He To Ahọluduta Jehovah Tọn Lá—2000
Pọ́n Nudevo Lẹ
Atọ̀họ̀-Nuhihọ́ lọ Tọn He To Ahọluduta Jehovah Tọn Lá—1996
w96 1/6 w. 13-18

Hia Ohó Jiwheyẹwhe Tọn bo Sẹ̀n Ẹn to Nugbo Mẹ

“Oklunọ E, plọ́n ali towe mi; yẹn na nọ zinzọnlin to nugbo towe mẹ.” —PSALM 86:11.

1. Na taun tọn, etẹwẹ zinjẹgbonu tintan linlinnamẹwe ehe tọn dọ dogbọn nugbo lọ dali?

JEHOVAH nọ do hinhọ́n po nugbo po hlan gbonu. (Psalm 43:3) E sọ nọ na nugopipe lọ mí nado hia Ohó etọn, Biblu, bo plọn nugbo lọ. Zinjẹgbonu tintan linlinnamẹwe ehe tọn—yèdọ juillet 1879—dọmọ: “Nugbo, taidi vounvoun pẹvi whiwhẹnọ de to gbẹzan danfafa tọn mẹ, yin lilẹdo bo nọ dibla yin finfinyọnhù gbọn whinwhẹ́n vlùvlù ogbé ylankan tọn lẹ dali. Eyin hiẹ na mọ ẹn hiẹ dona yí whelẹponu do tin to aṣeji. Eyin hiẹ na mọ whanpẹ etọn hiẹ dona whlẹ́ ogbé ylankan lẹ po ogbé goyiyi tọn lẹ po sẹ̀. Eyin hiẹ na tindo e hiẹ dona vánkan nado mọ ẹn yí. Ma tindo pekọ to vounvoun dopo nugbo lọ tọn mẹ blo. Eyin dopo ko pé dai wẹ devo lẹ ma na ko yin didá gba. Mì to bibẹ ẹ pli, bo to dindin in dogọ.” Ohó Jiwheyẹwhe Tọn hihia po pinplọn ẹn po nọ hẹn mí penugo nado tindo oyọnẹn he pegan podọ nado zinzọnlin to nugbo etọn mẹ.—Psalm 86:11.

2. Etẹwẹ dekọtọn to whenuena Ẹzla po mẹdevo lẹ po hia Osẹ́n Jiwheyẹwhe Tọn na Ju lẹ to Jelusalẹm hohowhenu tọn mẹ?

2 To whenuena adó Jelusalẹm tọn lẹ yin vivọgbá to 455 J.W.M., yẹwhenọ lọ Ẹzla po mẹdevo lẹ po hia Osẹ́n Jiwheyẹwhe Tọn hlan Ju lẹ. Ehe yin bibọdego gbọn hùnwhẹ ayajẹnọ Gòhọtúntún tọn, gbeyina ylando tọn lẹ, gọna gbemima “alẹnu magble” de tọn dali. (Nẹhemia 8:1–9:38) Mí hia dọmọ: “Yé sọ hia to owe lọ mẹ, to osẹ́n Jiwheyẹwhe tọn lọ mẹ, hezeheze; yé sọ na tadena lọ, sọmọ bọ yé tunwun hihia lọ.” (Nẹhemia 8:8) Weyọnẹntọ delẹ na ayinamẹ dọ Ju lẹ ma mọnukunnujẹ Heblugbe mẹ ganji gba podọ dọ bladopọ Aramaic tọn yin bibasi. Ṣigba wefọ lọ ma nọ do hogbe paa onú hinhẹn họnwun tọn hia gba. Ẹzla po mẹdevo lẹ po basi zẹẹmẹ gigọ Osẹ́n lọ tọn na gbẹtọ lẹ nido mọnukunnujẹ nunọwhinnusẹ́n etọn lẹ mẹ bo yí yé zan. Owe Klistiani tọn lẹ po opli lẹ po sọ nọ yinuwa nado ‘basi zẹẹmẹ na’ Ohó Jiwheyẹwhe Tọn. Mọwẹ mẹho heyin dide, he pegan nado yin “mẹplọntọ” lẹ nọ basi do.—1 Timoti 3:1, 2; 2 Timoti 2:24.

Alemọyi Kakadoi Lẹ

3. Ale tẹlẹ wẹ nọ yin mimọyi sọn Biblu hihia mẹ?

3 To whenuena whẹndo Klistiani tọn lẹ hia Biblu to pọmẹ, yọnbasi lọ tin dọ yé na tindo numimọ alemọyi kakadoi tọn lẹ. Yé nọ lẹzun mẹhe jẹakọ hẹ osẹ́n Jiwheyẹwhe tọn lẹ bo nọ plọn nugbo dogbọn sinsẹ̀n-nuplọnmẹ lẹ, whẹho dọdai tọn lẹ, po hosọ devo lẹ po dali. To whenuena apadewhe Biblu tọn ko yin hihia po godo, tatọ whédo lọ tọn sọgan kanse dọmọ: Nawẹ ehe dona gando mí go gbọn? To aliho tẹ mẹ wẹ ehe gando nuplọnmẹ Biblu tọn devo lẹ go te? Nawẹ mí sọgan yí nuagokun ehelẹ zan to yẹwheho wẹndagbe lọ tọn lila mẹ gbọn? Whẹndo de nọ mọ oyọnẹn daho yí to Biblu hihia whenu eyin yé basi dodinnanu gbọn yizan Index des Publications de la Société Watch Tower tọn dali. Bladopọ awe Insight on the Scriptures tọn lẹ sọgan yin yiyizan po alemọyi po.

4. Nawẹ Jọṣua dona yí nuplọnmẹ heyin kinkandai to Jọṣua 1:8 mẹ do yizan mẹ gbọn?

4 Nunọwhinnusẹ́n he nọ yin dide sọn Owe wiwe mẹ lẹ sọgan deanana mí to gbẹ̀mẹ. Humọ, hihia po pinplọn ‘wekinkan wiwe lẹ po sọgan hẹn mí yọnnuin na whlẹngán.’ (2 Timoti 3:15) Eyin mí gbọ na Ohó Jiwheyẹwhe Tọn ni deanana mí, mí na to nukọnzindo zọnmii to nugbo etọn mẹ podọ ojlo dodo mítọn tọn lẹ na yin hinhẹndi. (Psalm 26:3; 119:130) Ṣigba, mí dona din nukunnumọjẹnumẹ, dile mẹhe jẹtẹn Mose tọn mẹ, Jọṣua basi do. “Owe osẹ́n lọ tọn” ma dona tọ́n sọn onù etọn mẹ gba, podọ ewọ dona nọ hia sọn e mẹ to okle po ozán po. (Jọṣua 1:8) Ma nado dike na “owe osẹ́n lọ tọn” ni tọ́n sọn onù etọn mẹ zẹẹmẹdo dọ Jọṣua ma dona doalọtena didọ na mẹdevo lẹ onú he họnwun he e dọ lẹ gba. Hihia owe Osẹ́n lọ tọn to okle po ozán po zẹẹmẹdo dọ Jọṣua dona lẹnayihamẹpọn do e ji, yèdọ dona plọn ẹn. Mọdopolọ apọsteli Paulu dotuhomẹna Timoti nado “nọ do ayi onú helẹ go”—bo lẹnayihamẹpọn do walọyizan, lizọnyizọn, po nuplọnmẹ etọn po ji. Taidi mẹho Klistiani de, Timoti tindo nuhudo nado payi ede go na titengbe tọn dọ ogbẹ̀ etọn yin apajlẹnọ podọ dọ e plọnmẹ nugbo Owe wiwe lẹ tọn.—1 Timoti 4:15.

5. Etẹwẹ nuhudo tin na eyin mí na din nugbo Jiwheyẹwhe tọn?

5 Adọkunnu mayọnjlẹ wẹ nugbo Jiwheyẹwhe tọn yin. Dindin in mọ biọ dokunkun, kikeje Owe wiwe lẹ pọ́n vẹkuvẹku. Kiki nado taidi wehọmẹvi pẹvi Mẹplọntọ Daho lọ tọn lẹ kẹdẹ dali wẹ mí do sọgan mọ nuyọnẹn yí bo na wá mọnukunnujẹ osi he siso Jehovah tọn mẹ. (Howhinwhẹn lẹ 1:7; Isaia 30:20, 21) Nugbo wẹ dọ, mí dona nọ do onú lẹ hia sọn Owe wiwe lẹ mẹ. (1 Pita 2:1, 2) Ju lẹ to Belea “yin yẹyinọ hú Tẹsalonika tọn lẹ, na yé kọnayiha dai do yí ohó lọ, bo nọ to Owe wiwe lẹ din egbesọegbesọ, eyin mọ wẹ onú nẹlẹ [heyin didọ gbọn Paulu dali] yin.” E pà Beleanu lẹ na ehe wiwa kakati nado wọhẹ yé.—Owalọ lẹ 17:10, 11.

6. Naegbọn Jesu sọgan dohia dọ e ma wà dagbe depope na Ju delẹ nado dindona Owe wiwe lẹ?

6 Jesu dọ na Ju delẹ dọmọ: “Mì [to] Owe wiwe lẹ dinmọ, na mì lẹndọ yé mẹ mì tindo ogbẹ̀ madopodo te wutu; podọ ehelẹ sọ wẹ yé he to kunnudena mi. Mì ma sọ jlo na wá dee, na mì nido tindo ogbẹ̀.” (Johanu 5:39, 40) Yé dindona Owe wiwe lẹ po linlẹn he sọgbe po—dọ ehelẹ sọgan deanana yé yì ogbẹ̀ mẹ. Na nugbo tọn, Owe wiwe lẹ bẹ dọdai Mẹssia lọ tọn lẹ he dlẹnalọdo Jesu taidi aliho lọ na ogbẹ̀ hẹn. Ṣigba Ju lẹ gbẹ ẹ dai. Dodinna Owe wiwe lẹ ma wà dagbe depope na yé gba.

7. Etẹwẹ nuhudo tin na nado whẹ́n to nukunnumọjẹnumẹ Biblu tọn mẹ, podọ etẹwutu?

7 Nado whẹ́n to nukunnumọjẹnumẹ Biblu mítọn tọn mẹ, mí tindo nuhudo anademẹ gbigbọ, kavi huhlọn yido wazọ́n Jiwheyẹwhe tọn. “Gbigbọ wẹ to dodinna onú lẹpo, mọwẹ, onú sisosiso Jiwheyẹwhe tọn lẹ” nado sọgan hẹn zẹẹmẹ yetọn tọ́njẹgbonu. (1 Kọlintinu lẹ 2:10) Klistiani lẹ to Tẹsalonika dona “nọ dindona onú popo dagbedagbe” to dọdai depope he yé sè mẹ. (1 Tẹsalonikanu lẹ 5:20, 21) To whenuena Paulu wlanwe hlan Tẹsalonikanu lẹ to (nudi 50 W.M.), kiki ada Owe wiwe Glẹki tọn he ko yin kinkan wẹ yin Wẹndagbe Matiu tọn. Enẹwutu Tẹsalonikanu lẹ po Beleanu lẹ po sọgan dindona onú popo dagbedagbe, vlavo gbọn dodinna vọkan Septuagint Glẹki tọn heyin Owe wiwe Heblu tọn lẹ dali. Yé tindo nuhudo nado hia bo plọn Owe wiwe lẹ, podọ mọwẹ mílọsu dona wà do.

Onú Tangan na Mẹlẹpo

8. Naegbọn mẹho dide lẹ dona yinukọn to oyọnẹn Biblu tọn mẹ?

8 Mẹho dide lẹ dona yinukọn to oyọnẹn Biblu tọn mẹ. Yé dona pegan nado yin “mẹplọntọ” podọ dona ‘hẹn ohó nugbo tọn go gligli.’ Nugopọntọ lọ Timoti dona ‘penukundo ohó nugbo tọn go ganji.’ (1 Timoti 3:2; Titu 1:9; 2 Timoti 2:15) Onọ̀ etọn, Euniki, po onọ̀ daho etọn Loisi po ko plọn ẹn kandai wiwe lẹ tọn sọn ovu, bo zín ‘yise matin yẹnuwiwa’ do ahun etọn mẹ, dile etlẹ yindọ otọ́ etọn yin mayisenọ de do. (2 Timoti 1:5; 3:15) Otọ́ yisenọ lẹ dona plọn ovi yetọn lẹ whẹ́n to “hihò po hokọnamẹ Oklunọ tọn po mẹ,” podọ na titengbe tọn mẹho lẹ heyin otọ́ lẹ dona tindo ‘ovi yisenọ lẹ he ma yin tasinyẹntọ kavi gblewanọ.’ (Efesunu lẹ 6:4; Titu 1:6) To whelọnu lo, mahopọnna ninọmẹ mítọn lẹ, mí dona yí nukun nujọnu tọn do pọ́n nuhudo lọ nado hia Ohó Jiwheyẹwhe Tọn, plọn ẹn, bo yi i do yizan mẹ.

9. Naegbọn yè dona plọn Biblu to pọmẹ hẹ Klistiani hagbẹ mẹtọn lẹ?

9 Mí sọ dona plọn Biblu lọ to kọndopọmẹ hẹ yisenọ hatọ mítọn lẹ. Paulu jlo dọ Klistiani Tẹsalonika tọn lẹ ni dọhodopọ do ayinamẹ etọn ji po ode awetọ yetọn po. (1 Tẹsalonikanu lẹ 4:18) Nado hẹn nukunnumọjẹnumẹ nugbo mítọn tọn lẹ gblo, onú de ma sọ yọ́n hugan awukọndopọ hẹ nuplọntọ mẹdezejotọ devo lẹ to dogbapọnna Owe wiwe lẹ mẹ gba. Nugbo wẹ howhinwhẹn lọ he dọmọ: “Ogàn na gàn ogàn. Mọwẹ sunnu nọ gàn nukunmẹ họntọn etọn tọn.” (Howhinwhẹn lẹ 27:17) Azọ́nwanu ogàn tọn sọgan jẹ̀ko eyin e ma yin yiyizan bo yin gingàn. Mọdopolọ, mí tindo nuhudo nado nọ pli to gbesisọ mẹ bo nọ gàn ode awetọ mítọn gbọn mimá oyọnẹn he mí ko duale etọn sọn Ohó nugbo Jiwheyẹwhe tọn hihia, pinplọn, po ayihamẹlẹnpọn do e ji po dali. (Heblu lẹ 10:24, 25) Humọ, ehe yin aliho dopo nado hẹn ẹn diun dọ mí mọaleyi sọn hinhọ́n titá gbigbọmẹ tọn mẹ.—Psalm 97:11; Howhinwhẹn lẹ 4:18.

10. Etẹwẹ e zẹẹmẹdo nado zinzọnlin to nugbo lọ mẹ?

10 To Owe wiwe lẹ pinplọn mítọn tọn mẹ, mí sọgan hodẹ̀ po jlọjẹ po hlan Jiwheyẹwhe dile psalmkantọ lọ basi do dọmọ: “Do hinhọ́n towe po nugbo towe po hlan gbonu: na yé ni yin alihiamẹtọ ṣie.” (Psalm 43:3) Eyin mí tindo ojlo nado tindo alọkẹyi Jiwheyẹwhe tọn, mí dona zinzọnlin to nugbo etọn mẹ. (3 Johanu 3, 4) Ehe bẹ tonusena nubiọtomẹsi etọn lẹ po sinsẹ̀n ẹn to nugbonọ-yinyin po homẹdagbe po mẹ hẹn. (Psalm 25:4, 5; Johanu 4:23, 24) Mí dona sẹ̀n Jehovah to nugbo mẹ, dile e yin didohia do to Ohó etọn mẹ bo yin hinhẹn họnwun to owe “afanumẹ nugbonọ nuyọnẹntọ” lọ tọn lẹ mẹ. (Matiu 24:45-47) Ehe biọ oyọnẹn he pegan Owe wiwe lẹ tọn. To whelọnu lo, nawẹ, mí dona hia bo plọn Ohó Jiwheyẹwhe Tọn gbọn? Be mí dona jẹ hihia ẹ ji sọn Gẹnẹsisi weta 1, wefọ 1, kakajẹ vivọnu owe 66 lọ lẹ tọn wẹ ya? Mọwẹ, Klistiani lẹpo he tindo Biblu lọ blebu to ogbè yetọn mẹ dona hia ẹ sọn Gẹnẹsisi jẹ Osọhia. Podọ yanwle mítọn to Biblu lọ po owe Klistiani tọn lẹ hihia po mẹ dona yin nado hẹn nukunnumọjẹnumẹ he yiaga nugbo Owe wiwe lẹ tọn he Jiwheyẹwhe ko hẹn tin to aimẹ gbọn ‘afanumẹ nugbonọ’ lọ dali jideji.

Hia Ohó Jiwheyẹwhe Tọn po Ogbèlele Po

11, 12. Naegbọn e do yin alemọyinu nado hia Biblu po ogbèlele po to opli lẹ?

11 Mí sọgan hia po ogbè dẹẹdẹ po to whenuena mí tin míde ṣo. Nalete, to hohowhenu, wehihia nuglọ tọn nọ yin bibasi po ogbèlele po. Dile ojọ̀ Etiopiatọ lọ to kẹkẹ etọn kùn, Filippi yẹwhehodọtọ lọ se bọ e to dọdai Isaia tọn hia. (Owalọ lẹ 8:27-30) Hogbe Heblu tọn lọ heyin lilẹdogbedevomẹ dọ “hia” tintan zẹẹmẹdo nado “ylọ.” Enẹwutu mẹhe ma penugo to bẹjẹeji nado hiawe po ogbè dẹẹdẹ po bo tindo nukunnumọjẹnumẹ wehihia lọ tọn ma dona gbọjọ to hogbe dopodopo yiylọ do aga mẹ gba. Onú titengbe lọ wẹ yin nado plọn nugbo lọ gbọn hihia Ohó kandai Jiwheyẹwhe tọn dali.

12 Alenu wẹ e yin nado hia Biblu po ogbèlele po to opli Klistiani tọn lẹ. Apọsteli Paulu dotuhomẹna azọ́nwadopọhẹmẹtọ etọn Timoti dọmọ: “Nọ tunnukun owe hihia, homẹjladoho po oplọn po go.” (1 Timoti 4:13) Paulu dọ na Kọlọsinu lẹ dọmọ: “Whenuena yè hia owe he to mì ṣẹnṣẹn vọ̀, hẹn ẹn ni yin hihia ga to agun Laodikea tọn mẹ; podọ mìwlẹ ga ni sọ hia owe he sọn Laodikea wá.” (Kọlọsinu lẹ 4:16) Podọ Osọhia 1:3 dọmọ: “Donanọ wẹ ewọ he to hihia podọ yé he to ohó dọdai he tọn se, bosọ to onú he yè wlan do e mẹ lẹ yí hẹn: na whenu to sisẹpọ wutu.” Enẹwutu, hodọtọ gbangba tọn de dona nọ hia wefọ lẹ sọn Biblu lọ mẹ nado nọgodona nuhe e to didọ hlan agun lọ.

Aliho Nupinplọn to Tito Hosọ Tọn Mẹ

13. Aliho nukọnyiyi bibasi tọn hugan tẹwẹ tin nado plọn nugbo Biblu tọn, podọ etẹwẹ sọgan gọalọna mí nado mọ wefọ lẹ?

13 Nupinplọn to tito hosọ tọn mẹ wẹ yin aliho nukọnyiyi bibasi hugan tọn to nugbo he sinai do Biblu ji lẹ pinplọn mẹ. Alọdlẹndonu lẹ, he basi todohukanji hogbe Biblu tọn lẹ to nukannu wekun debọdo dego tọn mẹ to lẹdo hodidọ yetọn tọn mẹ sọgbe hẹ owe, weta, po wefọ po, hẹn ẹn bọawu nado mọ wefọ lẹ he gando hogo tangan de go. Podọ wefọ mọnkọtọn lẹ sọgan sọgbe hẹ ode awetọ na Dowatọ Biblu tọn ma nọ jẹagọdo ede gba. Gbọn gbigbọ wiwe dali, e gbọdo sunnu 40 delẹ nado wlan Biblu lọ na ojlẹ he hugan owhe kanweko 16, podọ pinplọn ẹn to aliho todohukanji hosọ tọn mẹ yin aliho kọdetọn dagbe nugbo lọ pinplọn tọn.

14. Naegbọn yè dona plọn Owe wiwe Heblu tọn lẹ po Glẹki Klistiani tọn lẹ po dopọ?

14 Pinpẹn nutọn yinyọnẹn mítọn na nugbo Biblu tọn dona whàn mí nado hia bo plọn Owe wiwe Glẹki Klistiani tọn lẹ to pọmẹ po Owe wiwe Heblu tọn lẹ po. Ehe na do lehe Owe wiwe Glẹki tọn lẹ tindo kanṣiṣa po lẹndai Jiwheyẹwhe tọn po hia podọ na tá hinhọ́n do dọdai Owe wiwe Heblu tọn lẹ ji. (Lomunu lẹ 16:25-27; Efesunu lẹ 3:4-6; Kọlọsinu lẹ 1:26) Alọgọnu hugan to ninọmẹ ehe mẹ wẹ Les Saintes Écritures Traduction du monde nouveau. E yin awuwlena gbọn devizọnwatọ klandowiwe Jiwheyẹwhe tọn lẹ dali he ko yí dotẹnmẹ oyọnẹn he yiaga he tin to aimẹ gando owe Biblu tọn dowhenu tọn go gọna dodonu etọn po ohó azìnglọnmẹ etọn tọn lẹ po zan. Onú tangan, mọga, wẹ yin alọgọnu oplọn Biblu tọn lẹ he Jehovah ko wleawu etọn gbọn yizan “afanumẹ nugbonọ nuyọnẹntọ” lọ dali.

15. Nawẹ hiẹ sọgan dohia gbọn dọ e jẹ nado yihodọ sọn ada Biblu tọn voovo lẹ mẹ?

15 Mẹdelẹ sọgan dọ dọ, ‘Owe mìtọn lẹ basi hoyidọ fọtọ́n fọtọ́n lẹ sọn Biblu mẹ, ṣigba etẹwutu wẹ mì do nọ yí ehelẹ sọn ada voovo Biblu tọn mẹ?’ Gbọn hoyidọ sọn ada voovo owe 66 Biblu tọn mẹ dali, owe lọ lẹ nọ zan hodidọ kunnudetọ gbọdo voovo lẹ tọn nado do nugbo-yinyin nuplọnmẹ de tọn hia. Jesu lọsu yí aliho mẹpinplọn tọn ehe zan. To whenuena e na Kunnudide etọn to Osó ji, e yihodọ whla 21 sọn Owe wiwe Heblu tọn lẹ mẹ. Hodidọ gbangba enẹ bẹ hoyidọ atọ̀n sọn Eksọdusi mẹ, awe sọn Levitiku mẹ, dopo sọn Osọha lẹ mẹ, ṣidopo sọn Deutelonomi mẹ, dopo sọn Ahọlu lẹ Awetọ mẹ, ẹnẹ sọn Psalm lẹ mẹ, atọ̀n sọn Isaia mẹ, podọ dopo sọn Jẹlemia mẹ. Gbọn ehe wiwa dali, be Jesu to ‘tintẹnpọn nado do onú depope poun hia wẹ’? Lala, na ‘e plọnmẹ taidi mẹde he tindo aṣẹ, podọ e mayin taidi wekantọ lẹ gba.’ Enẹ yinmọ na Jesu nọgodona nuplọnmẹ etọn po aṣẹ Ohó kandai Jiwheyẹwhe tọn po. (Matiu 7:29) Mọwẹ apọsteli Paulu wà do ga.

16. Hoyidọ Owe wiwe tọn tẹlẹ wẹ Paulu basi to Lomunu lẹ 15:7-13 mẹ?

16 To ada wefọ he yin mimọ to Lomunu lẹ 15:7-13 mẹ, Paulu yihodọ sọn ada atọ̀n Owe wiwe Heblu tọn lẹ mẹ—Osẹ́n lọ, Yẹwhegan lẹ, po Psalm lẹ po. E dohia dọ Ju lẹ po Kosi lẹ po na pagigona Jiwheyẹwhe, podọ Klistiani lẹ dona gbọnmọ dali dokuavọ na gbẹtọ akọta lẹpo tọn. Paulu dọmọ: “Mì yí mìnọzo, dile Klisti ga yí mí hlan gigo Jiwheyẹwhe tọn do. Ṣigba yẹn dọ dọ Jesu Klisti wẹ devizọnwatọ owhẹgbo tọn na nugbo Jiwheyẹwhe tọn, nado hẹn opagbe he yè do hlan otọ́ mítọn lẹ lodo; podọ na Kosi lẹ nido pagigona Jiwheyẹwhe na lẹblanu etọn; dile yè wlan ẹn dọ [to Psalm 18:49 mẹ]: ‘Enẹwutu yẹn na na pipa hlan we to Kosi lẹ ṣẹnṣẹn, bosọ jihàn pipa tọn hlan oyin towe.’ E sọ vọ́ dọ [to Deutelonomi 32:43 mẹ] dọmọ: ‘Mì jaya hẹ omẹ etọn lẹ, mì Kosi emi.’ Podọ [to Psalm 117:1]: ‘Mì pa Oklunọ, mì Kosi lẹpo; mì gbẹtọ lẹpo ni sọ jlayin na ẹn.’ Podọ Isaia [11:1, 10] lọsu sọ dọmọ: ‘Adọ̀ Jese tọn de na tin, po ewọ he tite nado duahọlu to Kosi lẹ ji po; ewọ go wẹ Kosi lẹ na dotudo.’ Jiwheyẹwhe otodo tọn ni yí ayajẹ po jijọho lẹpo po do gọ́ mì to yiyise mẹ, na mì nido sù to otódo mẹ, gbọn huhlọn gbigbọ wiwe tọn dali.” Gbọn aliho tito hosọ tọn ehe dali, Paulu dohia lehe yè nọ yihodọ sọn wefọ lẹ mẹ do nado hẹn nugbo Biblu tọn lẹ hẹnai.

17. To gbesisọ mẹ hẹ nuhe yin didọ jẹnukọn tẹ wutu wẹ Klistiani lẹ do nọ yihodọ sọn ada voovo lẹ mẹ to Biblu lọ blebu mẹ?

17 Wekanhlanmẹ gbọdo tintan apọsteli Pita tọn bẹ hoyidọ 34 hẹn sọn owe ao Osẹ́n tọn lẹ mẹ, Yẹwhegan lẹ tọn, po Psalm lẹ po mẹ. To wekanhlanmẹ etọn awetọ mẹ, Pita yihodọ whla ṣidopo sọn owe atọ̀n mẹ. Wẹndagbe Matiu tọn tindo hoyidọ 122 sọn Gẹnẹsisi jẹ Malaki. To owe 27 Owe wiwe Glẹki tọn lẹ mẹ, hoyidọ tlọlọ 320 lẹ wẹ tin sọn Gẹnẹsisi jẹ Malaki gọna alọdlẹndonu kanweko devo lẹ dohlan Owe wiwe Heblu tọn lẹ ga. To gbesisọ mẹ hẹ nuhe yin didọ jẹnukọn heyin zizedai gbọn Jesu dali bo yin hihodo gbọn apọsteli etọn lẹ dali, to whenuena Klistiani egbezangbe tọn lẹ basi nupinplọn tito hosọ lẹ tọn tọn gando hogo Owe wiwe tọn de go, yé nọ yihodọ sọn ada voovo lẹ mẹ to Biblu lọ blebu mẹ. Ehe na taun tọn yin nuhe jẹ to ‘azán godo’ tọn ehelẹ mẹ, to whenuena suhugan Owe wiwe Heblu po Glẹki tọn lẹ po to hẹndi mọyi. (2 Timoti 3:1) ‘Afanumẹ nugbonọ lọ’ nọ basi yizan Biblu lọ tọn mọnkọtọn to owe etọn lẹ mẹ, ṣigba e ma nọ yidogọna Ohó Jiwheyẹwhe Tọn kavi desẹ sọn e mẹ gbede gba.—Howhinwhẹn lẹ 30:5, 6; Osọhia 22:18, 19.

Nọ Zinzọnlin to Nugbo lọ mẹ Whepoponu

18. Naegbọn ‘yè dona zinzọnlin to nugbo lọ mẹ’?

18 Mí ma dona dè onú depope sẹ sọn Biblu mẹ gba, na nuplọnmẹ Klistiani tọn lẹ pete to Ohó Jiwheyẹwhe tọn mẹ wẹ yin “nugbo” kavi “nugbo wẹndagbe tọn.” Awujona nugbo ehe—‘zọnlinzinzin’ to e mẹ—yin onú titengbe na whlẹngán. (Galatianu lẹ 2:5; 2 Johanu 4; 1 Timoti 2:3, 4) To whenuena e yindọ sinsẹ̀n Klistiani tọn wẹ yin “ali nugbo tọn lọ,” gbọn alọgọna mẹdevo lẹ to kandlẹnna ojlo yinukọndogọ dali, mí lẹzun “azọ́ntọgbẹ́ to nugbo lọ” mẹ.—2 Pita 2:2; 3 Johanu 8.

19. Nawẹ mí sọgan “to zọnlinzin to nugbo mẹ” zọnmii gbọn?

19 Eyin mí na “to zọnlinzin to nugbo mẹ,” mí dona hia Biblu bo jó mídelẹ na alọgọ gbigbọmẹ tọn he Jiwheyẹwhe nọ wleawuna gbọn ‘afanumẹ nugbonọ’ lọ gblamẹ. (3 Johanu 4) Na mí ni wà ehe na dagbe mítọn wutu podọ nado tin to otẹn lọ mẹ nado plọn mẹdevo lẹ dogbọn Jehovah Jiwheyẹwhe, Jesu Klisti, po lẹndai sọn olọn mẹ wá lẹ po dali. Podọ mì gbọ na mí ni dopẹ dọ gbigbọ Jehovah tọn nọ gọalọna mí nado mọnukunnujẹ Ohó etọn mẹ bo tindo kọdetọn dagbe to sinsẹ̀n ẹn to nugbo lọ mẹ.

Etẹwẹ Yin Gblọndo Towe Lẹ?

◻ Etẹwẹ yin ale kakadoi Biblu hihia tọn delẹ?

◻ Naegbọn yè dona plọn Biblu to pọmẹ hẹ yisenọ hatọ mẹtọn lẹ?

◻ Naegbọn e do yin nuhe jẹ nado yihodọ sọn ada voovo Biblu tọn mẹ?

◻ Etẹwẹ e zẹẹmẹdo nado ‘zinzọnlin to nugbo lọ mẹ,’ podọ nawẹ mí sọgan wà mọ gbọn?

[Yẹdide to weda 15]

Mẹjitọ lẹ emi, mì plọn ovi mìtọn lẹ Owe wiwe lẹ

[Yẹdide to weda 16]

To Yẹwhehodidọ etọn to Osó ji whenu, Jesu yihodọ sọn ada voovo Owe wiwe Heblu tọn lẹ mẹ

    Gun Publications | (1976-2025)
    Ṣí Adà Towe
    Hùn Adà Towe
    • Gungbe
    • Dohlan
    • Nujlomẹ Lẹ
    • Copyright © 2025 Watch Tower Bible and Tract Society of Pennsylvania
    • Osẹ́n Nọtẹn lọ Tọn Lẹ
    • Osẹ́n Nudọnamẹ Mẹdetiti Tọn
    • De Osẹ́n Nudọnamẹ Tọn Lẹ
    • JW.ORG
    • Hùn Adà Towe
    Dohlan