Mì Zindonukọn to Azọ́n Jibẹwawhé Tọn Mẹ!
“Yé he to [okún] húnhún to dasin mẹ lẹ na gbẹ̀n to hàngbe lélé ayajijẹ tọn mẹ.”—PSALM 126:5.
1. Naegbọn yè dona “hodẹ̀ na Oklunọ ojijẹ tọn, na e ni do azọ́nwatọ lẹ hlan” to egbehe?
TO GBEJIZỌNLIN yẹwhehodidọ tọn atọ̀ntọ Jesu Klisti tọn yì Galili godo, e dọna devi etọn lẹ dọmọ: “Ojijẹ sù nugbo, ṣigba azọ́nwatọ lẹ ma sù.” (Matiu 9:37) Ninọmẹ dopolọ wẹ tin to Jude. (Luku 10:2) Enẹ yin nugbo to nudi owhe 2 000 lẹ die wayi, ṣigba etẹwẹ yin ninọmẹ lọ to egbehe? Eyọn, to owhe sinsẹ̀nzọn tọn he wayi whenu, hugan Kunnudetọ Jehovah tọn 6 000 000 wẹ zindonukọn to azọ́n jibẹwawhé yẹhiadonu tọn mẹ to gbẹtọ 6 000 000 000 he tin to aihọn mẹ, he yè ‘hẹn apọ̀ṣi susu yetọn di lẹngbọ he ma tindo lẹngbọhọtọ de lẹ’ ṣẹnṣẹn. Enẹwutu, tudohomẹnamẹ Jesu tọn nado “hodẹ̀ hlan Oklunọ ojijẹ tọn, na e ni do azọ́nwatọ lẹ hlan ojijẹ etọn mẹ” yin nuhe sọgbe todin ga dile e yin do to owhe kanweko lẹ die wayi.—Matiu 9:36, 38.
2. Etẹwẹ nọ hẹn aihọn nado doayi mí go?
2 Jehovah Jiwheyẹwhe, yèdọ Oklunọ jibẹwawhé tọn, ko na gblọndo na ovẹvivẹ lọ nado dó azọ́nwatọ dogọ lẹ hlan. Podọ ayajẹ nankọtọn die nado tindo mahẹ to azọ́n jibẹwawhé tọn he Jiwheyẹwhe to anadena ehe mẹ! Dile etlẹ yindọ sọha mítọn whè to yijlẹdo akọta lẹ go, mahẹ zohunhun tọn tintindo to yẹwhehodidọ-Ahọluduta lọ tọn mẹ po nuyiwa gbẹtọ lẹ hinhẹn zun devi po mítọn nọ zọ́n bọ aihọn nọ doayi mí go. Yè nọ donù mí go gbọzangbọzan to linlinnamẹnu lẹ mẹ to aigba susu ji. Ohọ̀n húhú to aihundida televiziọn tọn de mẹ sọgan fọ́n hodidọ lọ dote dọ Kunnudetọ Jehovah tọn lẹ wẹ to dlapọn basi. Mọwẹ, nuyiwa Klistiani tọn mítọn taidi jibẹwawhétọ yẹhiadonu tọn lẹ yin yinyọnẹn ganji to owhe kanweko 21tọ mẹ.
3. (a) Nawẹ mí yọnẹn gbọn dọ nuyiwa yẹwhehodidọ-Ahọluduta tọn owhe kanweko tintan whenu tọn yin ayidego? (b) Naegbọn mí sọgan dọ dọ angẹli lẹ nọ nọgodona lizọnyizọn mítọn?
3 Aihọn sọ doayi nuyiwa yẹwhehodidọ-Ahọluduta tọn owhe kanweko tintan whenu tọn go bosọ dohomẹkẹn lilatọ wẹndagbe lọ tọn lẹ. Enẹwutu, apọsteli Paulu wlan dọmọ: “Na, yẹn lẹndọ Jiwheyẹwhe ko yí mí apọsteli lẹ do opodo, di omẹ yè de hlan okú; na yè yí mí [apọsteli lẹ] do basi omẹ pinpọn de hlan aihọn, podọ hlan angẹli lẹ, podọ hlan gbẹtọ lẹ.” (1 Kọlintinu lẹ 4:9) Mọdopolọ, linsinsinyẹn mítọn taidi lilatọ Ahọluduta tọn lẹ mahopọnna homẹkẹn nọ zọ́n bọ aihọn nọ doayi mí go podọ e sọ yin nujọnu na angẹli lẹ. Osọhia 14:6 dọmọ: “Yẹn [apọsteli Johanu] sọ mọ angẹli devo de to zinzlọn to olọn ṣẹnṣẹn, bo tindo wẹndagbe madopodo de to alọ mẹ, nado dọyẹwheho hlan yé he tin to aigba ji lẹ, hlan akọta lẹpo, hlan hẹnnu lẹpo, hlan ogbè lẹpo, hlan gbẹtọ lẹpo.” Mọwẹ, mí tindo godonọnamẹ angẹli lẹ tọn to lizọnyizọn mítọn mẹ—yèdọ azọ́n jibẹwawhé tọn mítọn!—Heblu lẹ 1:13, 14.
‘Yanwle Wangbẹnamẹ Tọn’
4, 5. (a) Avase tẹwẹ Jesu na devi etọn lẹ? (b) Naegbọn devizọnwatọ egbezangbe Jiwheyẹwhe tọn lẹ do yin ‘wangbẹna’?
4 To whenuena apọsteli Jesu tọn lẹ yin didohlan taidi jibẹwawhétọ lẹ, yé setonuna anademẹ etọn nado “yọnnuin di odàn, bosọ do jijọ mimiọn di apoe.” Jesu yidogọ dọmọ: “Ṣigba mì payi gbẹtọ lẹ go; na yé na hẹn mì yì tòhódọtọ lẹ dè, yé nasọ hò mì to sinagọgu yetọn lẹ mẹ. Yè na hẹn mì yì togán lẹ po ahọlu lẹ po nukọn na yẹn wutu, na kunnude do yé po Kosi lẹ po go. . . . Yè na gbẹwanna mì gbọn gbẹtọ lẹpo dè na oyín ṣie tọn wutu: ṣigba mẹhe sinyẹnlin kakajẹ pòdo wẹ yè na whlẹngán.”—Matiu 10:16-22.
5 Mí yin ‘yanwle wangbẹnamẹ tọn’ to egbehe na “aihọn lẹpo sọ mlọnai to omẹ ylankan lọ,” yèdọ Satani Lẹgba, heyin kẹntọgán Jiwheyẹwhe po omẹ Etọn lẹ po tọn mẹ wutu. (1 Johanu 5:19) Kẹntọ mítọn lẹ nọ mọ kọdetọn dagbe gbigbọmẹ tọn mítọn ṣigba nọ gbẹ́ nado yigbe dọ Jehovah wẹ hẹn ẹn yọnbasi. Agọjẹdomẹtọ lẹ nọ mọ nukunmẹ ayajẹnọ, nukiko tọn mítọn lẹ dile mí to ayajẹ yí do to mahẹ tindo to azọ́n jibẹwawhé tọn mẹ. Pọninọ mítọn nọ paṣa yé taun! Na nugbo tọn, yé sọgan yí awuwhiwhle do yigbe etọn to whenuena yé basi gbejizọnlin yì aigba devo ji bo mọdọ Kunnudetọ Jehovah tọn he tin to finẹ lẹ to onú dopolọ pẹpẹ he yé ko mọ to otò yetọn mẹ wà. Na nugbo tọn, mí yọnẹn dọ to ojlẹ sisọ mẹ Jehovah, he tin to godona mí bosọ yin asisa pọninọ mítọn tọn, na yin hinhẹn zun yinyọnẹn hlan kẹntọ mítọn lẹ.—Ezekiẹli 38:10-12, 23.
6. Mẹhẹndeji tẹwẹ mí tindo dile mí to mahẹ tindo to azọ́n jibẹwawhé tọn mẹ, ṣigba kanbiọ tẹwẹ fọ́n?
6 Oklunọ jibẹwawhé tọn ko yí “aṣẹ lẹpo . . . to olọn mẹ podọ to aigba ji” na Visunnu etọn, Jesu Klisti. (Matiu 28:18) Gbọnmọ dali Jehovah nọ yí Jesu zan nado deanana azọ́n jibẹwawhé tọn gbọn angẹli he tin to olọn mẹ lẹ po “afanumẹ nugbonọ, nuyọnẹntọ” yiamisisadode he tin tofi to aigba ji po gblamẹ. (Matiu 24:45-47; Osọhia 14:6, 7) Ṣigba nawẹ mí sọgan pehẹ nukundiọsọmẹ kẹntọ tọn bosọ penugo nado hẹn ayajẹ mítọn go dile mí to nukọnzindo to azọ́n jibẹwawhé tọn mẹ gbọn?
7. Etẹwẹ dona yin numọtolanmẹ mítọn to whenuena gbẹtọ lẹ jẹagọdo mí kavi dohomẹkẹn mí?
7 To whenuena mí pannukọn nukundiọsọmẹ kavi etlẹ yin homẹkẹn tlọlọ, mì gbọ mí ni dín alọgọ Jiwheyẹwhe tọn na mí nido sọgan yinuwa dile Paulu basi do. E wlan dọmọ: ‘To whenuena yè to mí vlẹko, mí nọ dona; whenuena yè to homẹkẹndo mí, mí nọ doakọnna; whenuena yè to mí depò, mí nọ vẹvẹ.’ (1 Kọlintinu lẹ 4:12, 13) Nuyiwa ehe, to pọmẹ hẹ lizọnyizọn gbangba wuntuntun tọn mítọn, nọ diọ walọyizan nukundiọsọmẹtọ mítọn lẹ tọn to whedelẹnu.
8. Mẹhẹndeji tẹwẹ hiẹ mọyi sọn hogbe Jesu tọn heyin kinkàndai to Matiu 10:28 lẹ mẹ?
8 Obu okú tọn ma tlẹ nọ hẹn zohunhun mítọn taidi jibẹwawhétọ lẹ miọn gba. Mí nọ yí adọgbigbo do lá owẹ̀n Ahọluduta lọ tọn to gbangba dile e sọgan yọnbasi do. Podọ mí nọ mọ tuli yí sọn hogbe Jesu tọn lẹ mẹ dọmọ: “Mì dibusi yé he nọ hù agbasa, ṣigba bọ yé ma sọgan hù gbigbọ blo: ṣigba mì kúkú dibusi ewọ he sọgan hù agbasa po gbigbọ po sudo to [Gẹhẹnna] mẹ.” (Matiu 10:28) Mí yọnẹn dọ Otọ́ olọn mẹ tọn mítọn wẹ ogbẹ̀ Namẹtọ. E nọ suahọ mẹhe hẹn tenọgligo hlan ẹn bo gbọn nugbonọ-yinyin dali zindonukọn to azọ́n jibẹwawhé tọn mẹ lẹ.
Owẹ̀n Ogbẹ̀ Whlẹngán Tọn De
9. Nawẹ mẹdelẹ yinuwa hlan hogbe Ezekiẹli tọn lẹ gbọn, podọ nawẹ onú mọnkọtọn de to jijọ to egbehe gbọn?
9 To whenuena yẹwhegán Ezekiẹli yí adọgbigbo do lá owẹ̀n Jehovah tọn hlan “akọta heyin atẹṣitọ lẹ”—yèdọ ahọluduta Islaeli po Juda po tọn—homẹ mẹdelẹ tọn hùn nado sè nuhe e tindo nado dọ. (Ezekiẹli 2:3) Jehovah dọmọ: “Pọ́n, hiẹ tin hlan yé di ohàn owanyi mẹhe tindo ogbè jlomẹ tọn de.” (Ezekiẹli 33:32) Dile etlẹ yindọ yé yiwanna ohó Ezekiẹli tọn lẹ, yé gboawupo nado yinuwa do yé ji. Etẹwẹ to jijọ to egbehe? To whenuena pipòtọ mẹyiamisisadode lẹ po gbẹdohẹmẹtọ yetọn lẹ po yí adọgbigbo do lá owẹ̀n Jehovah tọn, mẹdelẹ nọ jlo nado sèhó gando dona Ahọluduta tọn lẹ go, ṣigba ma nọ yigbe po pinpẹn-nutọn-yinyọnẹn po, lẹzun devi, bo kọnawudopọ to azọ́n jibẹwawhé tọn mẹ gba.
10, 11. To owhe kandeao tintan owhe kanweko 20tọ tọn lẹ mẹ, etẹwẹ yin wiwà nado lá owẹ̀n ogbẹ̀-whlẹngán tọn mítọn, podọ kọdetọn tẹlẹ wẹ e tindo?
10 To alọ devo mẹ, mẹsusu ko yigbe dagbe hlan azọ́n jibẹwawhé tọn bo ko tindo mahẹ to owẹ̀n Jiwheyẹwhe tọn lilá mẹ. Di dohia, to plidopọ agbegbe debọdo-dego Klistiani tọn lẹ ji sọn 1922 jẹ 1928, owẹ̀n whẹdida na titonu ylankan Satani tọn yin lilá jẹgbonu hezeheze. Azọ́nwatẹn ladio tọn lẹ lá whẹgbledomẹ heyin zizedonukọnnamẹ to plidopọ enẹlẹ ji lẹ. To enẹgodo, omẹ Jiwheyẹwhe tọn lẹ má vọkan livi susu owẹ̀n ehe tọn heyin zinzinjẹgbonu.
11 To adà godo tọn 1930 tọn lẹ mẹ, wunmẹ nuyiwa kunnudide tọn devo bẹjẹeji—enẹwẹ nudọnamẹ heyin kinkàn do owhlẹ ji lẹ hinhẹn dánpe. To tintan whenu, omẹ Jehovah tọn lẹ nọ plá owhlẹ he to nulila basina togunmẹho lẹ do okọ̀. To godo mẹ, yé nọ dó owhlẹ he go nukinkan lẹ tin te taidi “Sinsẹ̀n yin omọ̀ po ajọ́ de po” podọ “Sẹ̀n Jiwheyẹwhe po Klisti Ahọlu lọ po.” To whenuena yé zinzọnlin gbọn tòhomẹ-liho lẹ ji, yé nọ dọ̀n ayidonugo mẹhe juwajei lẹ tọn. ‘Ehe yí nususu wà nado hẹn Kunnudetọ Jehovah tọn lẹ wá ayidonugo gbẹtọ lẹ tọn mẹ bosọ na yé adọgbigbo,’ wẹ mẹmẹsunnu de he nọ tindo mahẹ gbesisọ tọn to azọ́n ehe mẹ to tòhomẹ-liho he ján Londres, Angleterre tọn lẹ ji de dọ.
12. To yidogọmẹ na owẹ̀n whẹdida Jiwheyẹwhe tọn lẹ, etẹlẹ wẹ mí ko sọ dohia to lizọnyizọn mítọn mẹ, podọ mẹnu lẹ wẹ to yinyin kinkọndopọ todin to yẹwheho wẹndagbe lọ tọn didọ mẹ?
12 Dile mí to owẹ̀n whẹdida Jiwheyẹwhe tọn lá, mí sọ nọ do adà dagbe owẹ̀n Ahọluduta lọ tọn lẹ hia ga. Kunnudide adọgbigbo tọn mítọn to aihọn mẹ nọ gọalọna mí nado dín mẹhe jẹ lẹ mọ. (Matiu 10:11) Suhugan hagbẹ godo tọn mẹyiamisisadode lẹ tọn kẹalọyi oylọ basinamẹ họnwun jibẹwawhé tọn to 1920 po 1930 lẹ po gblamẹ. Enẹgodo, to plidopọ de ji to 1935, linlin jiawu heyin sọgodo donanọ de to paladisi aigba ji tọn mẹ wá na “gbẹtọ susugege” “lẹngbọ devo” lẹ tọn. (Osọhia 7:9; Johanu 10:16) Yé ko setonuna owẹ̀n whẹdida Jiwheyẹwhe tọn bo ko yin kinkọndopọ hẹ mẹyiamisisadode lẹ to yẹwheho wẹndagbe ogbẹ̀-whlẹngán tọn didọ mẹ.
13, 14. (a) Homẹmiọnnamẹ tẹwẹ mí sọgan mọyi sọn Psalm 126:5, 6 mẹ? (b) Eyin mí zindonukọn nado to okún dó bosọ to sinhúna, etẹwẹ na jọ?
13 Homẹmiọnnamẹnu taun wẹ hogbe Psalm 126:5, 6 tọn lẹ yin na jibẹwawhétọ Jiwheyẹwhe tọn lẹ, podọ na taun tọn na mẹhe jiya homẹkẹn tọn lẹ dọmọ: “Yé he to [okún] húnhún to dasin mẹ lẹ na gbẹ̀n to hàngbe lélé ayajijẹ tọn mẹ. Le etlẹ to yìyì to aliho ji po avi po do hẹn okún lọ tọ́n jẹgbonu; e nasọ gọ̀ po ayajijẹ po hinhẹn dọndai etọn wá po e po.” Hogbe psalm-kàntọ lọ tọn lẹ gando didó po gbingbẹ̀n po go basi dohia nukunpedomẹgo Jehovah tọn po dona etọn po do pipòtọ he lẹkọ sọn kanlinmọgbenu to Babilọni hohowhenu tọn lẹ ji. Homẹ yetọn hùn taun na túndote yetọn, ṣigba yé sọgan ko viavi to whenuena yé to okún dó to aigba gbọgbé he ma ko yin lilẹ̀ to owhe-70 kanlinmọgbenu tọn whenu ji. Ṣigba, mẹhe zindonukọn to nuyiwa okún didó po họgbigbá tọn yetọn po mẹ lẹ duvivi sinsẹ́n po pekọ po tọn sọn tuklajijẹ yetọn mẹ.
14 Mí sọgan viavi to whenuena mí tin to whlepọn glọ kavi to whenuena míwlẹ kavi yisenọ hatọ mítọn lẹ to yaji na dodowiwa wutu. (1 Pita 3:14) To azọ́n jibẹwawhé mítọn tọn mẹ, mí sọgan gbọn ojlẹ sinsinyẹn lẹ mẹ to tintan whenu na mí ma to kọdetọn dagbe tindo na vivẹnudido mítọn to lizọnyizọn lọ mẹ wutu. Ṣigba eyin mí zindonukọn nado to didó bo to sinhúna, Jiwheyẹwhe na hẹn onú lẹ jideji, yèdọ zẹ̀ nuhe mí donukun go. (1 Kọlintinu lẹ 3:6) Ehe yin didohia ganji gbọn kọdetọn Biblu po owe Biblu tọn lẹ mimá mítọn po dali.
15. Na apajlẹ dopo lehe owe Klistiani tọn lẹ yọn-na-yizan to azọ́n jibẹwawhé tọn mẹ do.
15 Lẹnnupọndo apajlẹ dawe de he nọ yin Jim tọn ji. To whenuena onọ̀ etọn kú, e mọ vọkan owe La vie: comment est-elle apparue? Évolution ou création? a to nutindo onọ̀ etọn tọn lẹ mẹ. E hia ẹ po ojlo po. To hodọdopọ hẹ Kunnudetọ he dọnsẹpọ ẹ to tòhomẹ-liho ji de mẹ, Jim yigbe na gọyìpọn de, podọ ehe dekọtọn do plọnmẹ Biblu de mẹ. Jim basi nukọnyiyi niyaniya gbigbọmẹ tọn, klan ede do wiwe hlan Jehovah, bo yin bibaptizi. E dọ nuhe e to pinplọn na hagbẹ whẹndo etọn tọn devo lẹ. Taidi kọdetọn de, nọviyọnnu po nọvisunnu etọn po lẹzun Kunnudetọ Jehovah tọn, podọ Jim to godo mẹ duvivi sinsẹ̀nzọnwiwa taidi mẹdezejotọ whenu-gigọ́ tọn de to Betẹli Londres tọn.
Yin Homẹkẹndo Ṣogan Yin Ayajẹnọ
16. (a) Naegbọn azọ́n jibẹwawhé tọn do to kọdetọn dagbe tindo? (b) Avase tẹwẹ Jesu na gando nugandomẹgo wẹndagbe lọ tọn go, ṣigba po walọyizan tẹ po wẹ mí nọ dọnsẹpọ gbẹtọ lẹ?
16 Naegbọn kọdetọn dagbe mọnkọtọn do nọ tin to azọ́n jibẹwawhé tọn mẹ? Na Klistiani yiamisisadode lẹ po gbẹdohẹmẹtọ yetọn lẹ po ko setonuna anademẹ Jesu tọn lẹ wutu wẹ dọmọ: “Nuhe yẹn dọ hlan mì to zinvlu mẹ, wẹ mì ni dọ to hinhọ́n mẹ: nuhe mì sè do otó [mẹ] wẹ mì ni demìseluna to ohọta lẹ.” (Matiu 10:27) Etomọṣo, mí sọgan donukun awusinyẹnnamẹnu lẹ, na Jesu na avase dọmọ: “Nọvisunnu na yí nọvisunnu na okú, otọ́ na yí ovi na okú; ovi [lẹ] na fọ́n do mẹjitọ yetọn lẹ ji, yé nasọ hù yé.” Jesu dọ yinukọn dogọ dọmọ: “Mì lẹndọ yẹn wá nado do jijọho hlan aigba ji blo: yẹn ma wá nado do jijọho hlan gba, adavo ohí.” (Matiu 10:21, 34) Jesu ma jẹ whẹndo lẹ klan ji sọn ojlo mẹ wá gba. Ṣigba, wẹndagbe lọ wẹ nọ tindo nugandomẹgo mọnkọtọn to whedelẹnu. Onú dopolọ yin nugbo gando devizọnwatọ Jiwheyẹwhe tọn lẹ go to egbehe. E ma nọ yin ojlo mítọn nado klan whẹndo lẹ to whenuena mí dla yé pọ́n gba. Ojlo mítọn wẹ yindọ mẹlẹpo ni kẹalọyi wẹndagbe lọ. Enẹwutu, mí nọ tẹnpọn nado dọnsẹpọ hagbẹ whẹndo tọn lẹpo to aliho he jọmẹ, po mẹtọnhopọn tọn de po mẹ he nọ hẹn owẹ̀n mítọn nado dọ̀n mẹhe ‘jẹ na ogbẹ̀ madopodo lẹ’ dogo.—Owalọ lẹ 13:48.
17. Nawẹ mẹhe tẹdo nupojipetọ-yinyin Jiwheyẹwhe tọn go lẹ nọ gbọnvo gbọn, podọ etẹwẹ yin apajlẹ ehe tọn dopo?
17 Owẹ̀n Ahọluduta tọn ko klan mẹhe tẹdo nupojipetọ-yinyin Jiwheyẹwhe tọn go lẹ dovo. Di dohia, lẹnnupọndo lehe sinsẹ̀n-basitọ hatọ mítọn lẹ ko gbọnvo do ji na yé ‘nọ yí nuhe yin Sesali tọn lẹ na Sesali ṣigba nuhe yin Jiwheyẹwhe tọn lẹ na Jiwheyẹwhe’ to ojlẹ Gandudu Owanyina Akọta mẹtọn tọn Allemagne tọn whenu. (Luku 20:25) To vogbingbọn mẹ na sinsẹ̀ngán lẹ po Klistiani paa heyin kinkọndopọ hẹ ṣọṣi Mẹylọhodotọklisti tọn lẹ po, devizọnwatọ Jehovah tọn lẹ nọtegli, bo gbẹ́ nado gbà nunọwhinnusẹ́n Biblu tọn lẹ. (Isaia 2:4; Matiu 4:10; Johanu 17:16) Mẹplọntọ wehọmẹ daho tọn Christine King, he kàn owe lọ The Nazi State and the New Religions, dọmọ: “Kunnudetọ lẹ kẹdẹ go wẹ gandudu [Nazi] tọn ma pé, na dile etlẹ yindọ yé ko hù fọtọ́n susu yetọn, azọ́n lọ zindonukọn podọ to mai 1945, nuyiwa Kunnudetọ Jehovah tọn lẹ tọn gbẹ́ pò to ote, to whenuena Gandudu Owanyina Akọta mẹtọn tọn ko busẹ.”
18. Walọyizan tẹwẹ omẹ Jehovah tọn lẹ nọ dohia mahopọnna homẹkẹn?
18 Walọyizan he nọ yin didohia gbọn omẹ Jehovah tọn lẹ dali to whenuena yé pannukọn homẹkẹn jẹna ayidego na nugbo tọn. Dile etlẹ yindọ yise mítọn sọgan yinuwado aṣẹpatọ tonudidọ tọn lẹ ji, e nọ paṣa yé dọ nuvẹun po mẹhẹndohomẹ po ma nọ tin to ṣẹnṣẹn mítọn gba. Di dohia, Kunnudetọ he lùn Nuvasudo pligidi Nazi tọn tọ́n lẹ nọ do ayajẹ po pekọ po hia gbọzangbọzan dile yé to numimọ yetọn lẹ flin. Yé yọnẹn dọ Jehovah na yé ‘huhlọn he hugan jọwamọ tọn.’ (2 Kọlintinu lẹ 4:7) Mẹyiamisisadode he tin to ṣẹnṣẹn mítọn lẹ tindo nujikudo dọ ‘yinkọ yetọn ko yin kinkàn to olọn mẹ.’ (Luku 10:20) Akọ́ndonanu yetọn nọ wleawuna todido de he ma nọ hẹnmẹ jẹflumẹ, podọ jibẹwawhétọ nugbonọ he tindo nukundido aigba ji tọn lẹ tindo nujikudo mọnkọtọn de.—Lomunu lẹ 5:4, 5.
Sinyẹnlin to Azọ́n Jibẹwawhé Tọn Mẹ
19. Aliho nuyiwa kọdetọn dagbe tọn tẹlẹ wẹ ko yin yiyizan to lizọnyizọn Klistiani tọn mẹ?
19 Mí ma yọ́n lehe Jehovah na gbẹsọ na dotẹnmẹ mí nado tindo mahẹ to azọ́n jibẹwawhé yẹhiadonu tọn mẹ dẹn sọ. Todin, mí dona hẹn do ayiha mẹ dọ jibẹwawhétọ lẹ tindo aliho tangan lẹ he mẹ yé nọ wazọ́n yetọn te. Mọdopolọ, mí sọgan deji dọ aliho yẹwhehodidọ tọn he ko yin tintẹnpọn bo ko tindo kọdetọn dagbe lẹ yiyizan po nugbonọ-yinyin po mítọn na tindo kọdetọn dagbe. Paulu dọna Klistiani hatọ lẹ dọmọ: “Yẹn vẹ̀ mì, mì yin mẹhodotọ ṣie.” (1 Kọlintinu lẹ 4:16) To whenuena Paulu pé mẹho Efesu tọn lẹ to Miletu, e flinnu yé dọ emi ma ko gboawupo sọn nupinplọn yé “to gbangba, podọ sọn whégbè jẹ whégbè mẹ” gba. (Owalọ lẹ 20:20, 21) Azọ́nwatọgbẹ́ Paulu tọn Timoti ko plọn aliho he mẹ apọsteli lọ nọ yinuwa te lẹ, enẹwutu e sọgan ko hẹn Kọlintinu lẹ jẹakọhẹ yé. (1 Kọlintinu lẹ 4:17) Jiwheyẹwhe dona aliho he mẹ Paulu plọnmẹ te, yèdọ dile e na dona linsinsinyẹn mítọn to yẹwhehodidọ wẹndagbe lọ tọn mẹ to gbangba podọ sọn whédegbè jẹ whédegbè, to gọyìpọn lẹ mẹ, to plọnmẹ Biblu whégbè tọn lẹ mẹ, podọ to fidepope he gbẹtọ lẹ sọgan yin mimọ te.—Owalọ lẹ 17:17.
20. Nawẹ Jesu dohia dọ jibẹwawhé gbigbọmẹ tọn susu tin-to-aimẹ gbọn, podọ nawẹ ehe ko sọawuhia nado yin nugbo to owhe agọe tọn lẹ mẹ gbọn?
20 To whenuena e ko dekunnuna yọnnu Samalia tọn de sẹpọ Sikali to 30 W.M. godo, Jesu dọho gando jibẹwawhé gbigbọmẹ tọn go. E dọna devi etọn lẹ dọmọ: “Mì ze nukun mìtọn do aga, bo pọ́n odanji; na yé ko whẹ́n na gbingbẹ̀n. [Jibẹwawhétọ lọ] ko mọ azọ́nkuẹ yí, bosọ bẹ sinsẹ́n pli hlan ogbẹ̀ madopodo: na ewọ he doji po ewọ he gbẹ̀n po, nido jaya dopọ dinvie.” (Johanu 4:34-36) Vlavo Jesu ko mọ nuyiwadomẹji he kosọduhẹmẹ etọn tindo do yọnnu Samalianu lọ ji, na mẹsusu wẹ to yise dohia to ewọ mẹ na kunnudide yọnnu lọ tọn wutu. (Johanu 4:39) To owhe agọe tọn lẹ mẹ, otò voovo ko de alọhẹndotenamẹ sẹ̀ sọn Kunnudetọ Jehovah tọn lẹ ji kavi ko na yé mẹyinyọnẹn sọgbe hẹ osẹ́n, bo gbọnmọ dali wleawuna aigba yọyọ lẹ dote na jibẹwawhé. Kọdetọn lọ wẹ yindọ jibẹwawhé susugege gbigbọmẹ tọn he to nukọnzindo de. Na nugbo tọn, to aihọn lọ blebu mẹ, mí to numimọ dona họakuẹ lẹ tọn tindo dile mí to mahẹ tindo to jibẹwawhé gbigbọmẹ tọn mẹ zọnmii.
21. Naegbọn mí tindo whẹwhinwhẹ́n nado zindonukọn taidi jibẹwawhétọ ayajẹnọ lẹ?
21 To whenuena jinukun lẹ ko bia na gbingbẹ̀n, azọ́nwatọ lẹ dona wazọ́n po niyaniya-yinyin po. Yé dona wazọ́n matin gbàndindọn. To egbehe, mí dona wazọ́n po zohunhun po gọna linlẹn niyaniya-yinyin tọn de na mí to gbẹnọ to “ojlẹ opodo lọ tọn” mẹ wutu. (Daniẹli 12:4) Mọwẹ, mí nọ pehẹ whlepọn lẹ, ṣigba jibẹwawhé sinsẹ̀n-basitọ Jehovah tọn lẹ tọn he klo hugan gbede pọ́n wẹ tin. Enẹwutu azán ayajijẹ tọn de wẹ ehe yin. (Isaia 9:3) To whelọnu lo, taidi azọ́nwatọ ayajẹnọ lẹ, mì gbọ mí ni zindonukọn to azọ́n jibẹwawhé tọn lọ mẹ!
[Nudọnamẹ Odò Tọn]
a Yin zinzinjẹgbonu bo nọ yin mimá ga.
Nawẹ Hiẹ Na Na Gblọndo Gbọn?
• Nawẹ Oklunọ ojijẹ tọn ko na gblọndo hlan ovẹvivẹ na azọ́nwatọ lẹ dogọ tọn gbọn?
• Dile mí tlẹ yin ‘wangbẹna’ do sọ, etẹwẹ nọ yin numọtolanmẹ mítọn?
• Naegbọn mí do nọ to ayajẹ eyin yè tlẹ dohomẹkẹn mí?
• Naegbọn mí dona sinyẹnlin to azọ́n jibẹwawhé tọn mẹ po linlẹn niyaniya-yinyin tọn de po?
[Yẹdide to weda 17]
Mẹhe to mahẹ tindo to jibẹwawhé gbigbọmẹ tọn mẹ lẹ nọ tindo godonọnamẹ angẹli lẹ tọn
[Yẹdide to weda 18]
Nudọnamẹ heyin kinkàn do owhlẹ go hinhẹn dánpe ko hẹn owẹ̀n Ahọluduta tọn wá ayidonugo mẹsusu tọn mẹ
[Yẹdide to weda 18]
Mí nọ dó bo nọ húsinna, ṣigba Jiwheyẹwhe nọ hẹn ẹn whẹ́n