Nawẹ Hiẹ Sọgan Basi Nudide Nuyọnẹn Tọn lẹ Gbọn?
‘NUYỌNẸNTỌ na dotoai bo sudeji to nupinplọn mẹ,’ wẹ Sọlọmọni, ahọlu Islaeli hohowhenu tọn dọ. Suhugan mítọn ko basi nudide agọ̀ to ojlẹ delẹ mẹ kiki na mí gbẹkọ ayinamẹ mẹdevo lẹ tọn go poun wutu.—Howhinwhẹn lẹ 1:5.
Ohó Sọlọmọni tọn enẹlẹ wá yin kinkàndai to nukọn mẹ to Biblu mẹ, gọna devo lẹ to “howhinwhẹn fọtọ́n atọ̀n” he e wleawuna lẹ mẹ. (1 Ahọlu lẹ 4:32) Be ohó nuyọnẹn tọn etọn lẹ yinyọnẹn po tonusisena yé po sọgan hẹn ale wá na mí ya? Mọwẹ. Yé nọ gọalọna mí “nado yọ́n nuyọnẹn po mẹplọnlọ po; nado tunwun ohó wuntuntun tọn. Nado mọ mẹplọnlọ zinzin tọn, to dodo, whẹdida po kunnumahu po mẹ.” (Howhinwhẹn lẹ 1:2, 3) Mì gbọ mí ni dọhodo anademẹ sinai do Biblu ji atọ́n he sọgan gọalọna mí to nudide nuyọnẹn tọn lẹ bibasi mẹ ji.
Lẹnnupọndo Kọdetọn Dẹn-to-Aimẹ lẹ Ji
Kọdetọn nudide delẹ tọn na sù. Enẹwutu, tẹnpọn nado yọ́n yé jẹnukọn. Tin to aṣeji ma nado dike ale afọdopolọji tọn lẹ ni glọnalina we nado mọ kọdetọn ylankan he sọgan dẹn-to-aimẹ lẹ. “Omẹ zinzin ko mọ oylan donukọn, bo yí ede whlá; ṣigba wunvinọ lẹ juwayi, yè sọ sayahẹ yé,” wẹ Howhinwhẹn lẹ 22:3 na avase dọ.
E sọgan yin alọgọnamẹnu nado kàn nuhe kọdetọn whenu-gli po whenu-gaa tọn lẹ po na yin dai. Nulẹnpọndo kọdetọn whenu-gli agbasazọ́n de tọn ji, yèdọ sunmẹkuẹ etọn he yiaga po awuvivi etọn po sọgan hẹn mẹde nado kẹalọyi azọ́n lọ. Ṣigba be kọdetọn dẹn-to-aimẹ agbasazọ́n lọ tọn sọgan ze sọgodo dagbe towe do owù mẹ ya? Be e sọgan wá biọ dọ hiẹ ni sẹtẹn yì fidevo, vlavo fie dẹn do họntọn lẹ kavi whẹndo towe ya? Be e sọgan hùn we do nuvo hlan lẹdo ylankan kavi be e na sinyẹn sọmọ bo hẹn apọṣi we mlẹnmlẹn wẹ ya? Lẹnnupọndo adà he e bẹhẹn lẹpo ji, bo basi dide do nuhe dona tin to otẹn tintan mẹ lẹ ji.
Yì Agbọ́ Ji
Nudide heyin bibasi to plaplaji lẹ sọgan yin mimọ to godo mẹ dọ yé ma sọgbe. Howhinwhẹn lẹ 12:5 na avase dọmọ: “Linlẹn tuklajẹtọ tọn hlan susu mẹ wẹ: ṣigba dopodopo mẹhe yawu tọn, hlan matindo mẹ wẹ.” Di dohia, jọja aflanmẹ owanyi zogbènọ lẹ dona yì agbọ́ ji ganji whẹpo do basi dide nado hẹn kanṣiṣa de lodo to alọwle mẹ. Yin e mayin mọ, yé sọgan tindo numimọ nugbo-yinyin nuhe William Congreve, aihun-kàntọ Glẹnsinu owhe kanweko 18tọ tọn de dọ tọn dọmọ: “Mẹhe nọ plaplaji do wlealọ lẹ sọgan dù adúkúnkún na whenu dindẹn.”
Ṣigba, agbọ́ ji yìyì ma zẹẹmẹdo onú lẹ hinhẹn dọngban gba. Nudide delẹ yin nujọnu sọmọ bọ e nọ yin nuyọnẹnnu dọ yé ni yin bibasi dile e sọgan yawu yọnbasi do. Gbàndindọn matin whẹwhinwhẹ́n sọgan hẹn owù wá vlavo na mílọsu kavi na mẹdevo lẹ. Nudide de sisẹ hlan nukọn sọgan yin nudide to ede mẹ—vlavo nululu tọn de.
Kẹalọyi Ayinamẹ
To whenuena e yindọ ninọmẹ voovo awe ma nọ yin dopolọ pẹpẹ, omẹ voovo awe sọgan nọma basi nudide dopolọ pẹpẹ to nuhahun he di yedelẹ nukọn. Etomọṣo, alọgọnamẹnu wẹ e yin nado sè dide he mẹdevo lẹ ko basi to whẹho he taidi mítọn lẹ mẹ. Kanse yé nuhe yé lẹn do nudide yetọn ji todin. Di apajlẹ, whẹpo do bẹ ajọwiwa de jẹeji, kanse mẹhe ko to ajọ̀ lọ wà lẹ nado dọ adà dagbe po ylankan etọn lẹ po na we. Etẹwẹ yé mọ nado yin ale nudide yetọn tọn lẹ, podọ owù tẹlẹ wẹ e bẹhẹn?
“Matin wedido, linlẹn lẹzun ovọ́,” wẹ mí yin avasena, ‘ṣigba susugege ayinamẹtọ lẹ tọn mẹ, yé nọ yí yé hẹnai.’ (Howhinwhẹn lẹ 15:22) Na nugbo tọn, to whenuena mí to ayinamẹ dín bo to nuplọn sọn numimọ mẹdevo lẹ tọn mẹ, mí dona yọnẹn dọ mílọsu wẹ na basi nudide godo tọn bo nasọ hẹn agbàn etọn.—Galatianu lẹ 6:4, 5.
Setonuna Ayihadawhẹnamẹnu Heyin Pinplọn Ganji
Ayihadawhẹnamẹnu mítọn sọgan gọalọna mí nado basi nudide lẹ sọgbe hẹ nunọwhinnusẹ́n dodonu tọn he mí de nado nọgbẹ̀ sọgbe hẹ lẹ. Na Klistiani de, ehe zẹẹmẹdo pinplọn ayihadawhẹnamẹnu lọ nado sọgbe hẹ linlẹn Jiwheyẹwhe tọn lẹ. (Lomunu lẹ 2:14, 15) Ohó Jiwheyẹwhe tọn dọna mí dọmọ: “Yọ́n ẹn to aliho towe lẹpo ji, ewọ nasọ jlọ omọ́ towe.” (Howhinwhẹn lẹ 3:6) Nugbo wẹ dọ to ninọmẹ delẹ mẹ, omẹ awe—he dopodopo yetọn tindo ayihadawhẹnamẹnu dagbe—sọgan wá tadona voovo lẹ kọ̀n bo basi nudide he gbọnvo.
Ṣigba, ayihadawhẹnamẹnu heyin pinplọn ganji na jẹagọdo nuyiwa jlokoko tọn lẹ to whenuena nudide lọ lẹ gando nuhe Ohó Jiwheyẹwhe tọn gblewhẹdo tlọlọ lẹ go. Di apajlẹ, ayihadawhẹnamẹnu he ma ko yin pinplọn gbọn nunọwhinnusẹ́n Biblu tọn lẹ dali sọgan yigbena sunnu po yọnnu de po nado nọ nọpọ́ poun jẹnukọnna alọwle nado sọgan yọnẹn eyin yé sọgbe hẹ yedelẹ. Yé sọgan lẹndọ yé ko basi nudide nuyọnẹn tọn, po linlẹn lọ po dọ enẹ na glọnalina yé ma nado họnwezun biọ alọwle nululu tọn mẹ. Ayihadawhẹnamẹnu yetọn sọgan nọma gblewhẹdo yé. Ṣogan, mẹdepope he tindo pọndohlan Jiwheyẹwhe tọn do zanhẹmẹ po alọwle po ji na basi dide he sọta pọninọ ojlẹ gli tọn po gblewa tọn mọnkọtọn po.—1 Kọlintinu lẹ 6:18; 7:1, 2; Heblu lẹ 13:4.
Lehe Nudide Towe lẹ Nọ Yinuwado Mẹdevo lẹ Ji Do
Nudide towe lẹ sọgan yinuwado mẹdevo lẹ ji. Enẹwutu ma desọn ojlo mẹ bo basi nudide agọ̀, he yin nululu tọn he sọgan ze haṣinṣan họakuẹ he a tindo hẹ họntọn lẹ po hẹnnumẹ lẹ po kavi, hú popolẹpo, hẹ Jiwheyẹwhe do owù mẹ gbede blo. Howhinwhẹn lẹ 10:1 dọmọ: “Ovi nuyọnẹntọ basi homẹhun otọ́ etọn tọn: ṣigba ovi nulunọ wẹ awubla onọ̀ etọn tọn.”
To alọ devo mẹ, yọnẹn dọ to whedelẹnu, dandannu wẹ e yin nado gbẹ́ họntọn delẹ dai bo kẹalọyi devo lẹ. Di dohia, hiẹ sọgan basi dide nado gbẹ́ pọndohlan sinsẹ̀n tọn lẹ he a yọnẹn todin dọ e jẹagọdo Owe-wiwe dai. Kavi hiẹ sọgan basi dide nado basi diọdo tangan delẹ to gbẹtọ-yinyin towe mẹ na hiẹ jlo na nọgbẹ̀ sọgbe hẹ anademẹ Jiwheyẹwhe tọn he a ko kẹalọyi todin lẹ wutu. Nudide towe sọgan nọma hẹn homẹ họntọn kavi hẹnnumẹ delẹ tọn hùn, ṣigba nudide depope he hẹn homẹ Jiwheyẹwhe tọn hùn wẹ nudide nuyọnẹn tọn.
Basi Nudide Daho Hugan lọ po Nuyọnẹn Po
Gbẹtọ lẹ to paa mẹ ma yọnẹn dọ nudide de tin he mẹdopodopo dona basi todin to ogbẹ̀ po okú po ṣẹnṣẹn. Ninọmẹ mọnkọtọn pannukọn Islaelivi hohowhenu tọn lẹ he dosla lẹdo dogbó Aigba Pagbe tọn ji to owhe 1473 J.W.M. Mose heyin hoyidọtọ Jiwheyẹwhe tọn, dọna yé dọmọ: “Yẹn ko ze ogbẹ̀ po okú po, dona lọ po dẹ̀hodo lọ po do nukọn towe: enẹwutu de ogbẹ̀, na hiẹ nido gán, hiẹ po okún towe po: nado nọ yiwanna OKLUNỌ lọ Jiwheyẹwhe towe, nado nọ setonuna ogbè etọn, podọ nado nọ dọnsẹpọ jẹ e dè: na ewọ wẹ ogbẹ̀ towe po [ogaa] azán towe lẹ tọn po: na hiẹ nido nọ nọ̀ aigba he OKLUNỌ lọ whlé hlan otọ́ towe lẹ, hlan Ablaham, hlan Isaki, podọ hlan Jakobu nado na yé lọ mẹ.”—Deutelonomi 30:19, 20.
Dọdai po todohukanji ojlẹ hihia Biblu tọn po dohia dọ mí to gbẹnọ to “ojlẹ awusinyẹn tọn lẹ” mẹ podọ dọ ‘ninọmẹ aihọn ehe tọn to didiọ.’ (2 Timoti 3:1; 1 Kọlintinu lẹ 7:31) Diọdo heyin didọdai lọ na wá agayiyi pete etọn kọ̀n to vasudo titonu ylankan gbẹtọvi tọn de mẹ, he aihọn yọyọ dodowiwa Jiwheyẹwhe tọn na diọtẹnna.
Mí tin to bẹbẹnu aihọn yọyọ enẹ tọn. Be hiẹ na biọ e mẹ nado duvivi ogbẹ̀ madopodo tọn to aigba ji to Ahọluduta Jiwheyẹwhe tọn glọ ya? Kavi be hiẹ na yin didesẹ sọn aigba ji to whenuena titonu Satani tọn na busẹ wẹ ya? (Psalm 37:9-11; Howhinwhẹn lẹ 2:21, 22) Enẹ lẹpo sinai do nudide he hiẹ basi todin ji, yèdọ nudide de heyin whẹho ogbẹ̀ po okú po tọn na nugbo tọn. Be hiẹ na kẹalọyi alọgọ to nudide he sọgbe lọ, yèdọ nuyọnẹn tọn lọ bibasi mẹ ya?
Jẹnukọn whẹ́, nudide ogbẹ̀ tọn bibasi bẹ nubiọtomẹsi Jiwheyẹwhe tọn lẹ pinplọn hẹn. Ṣọṣi lẹ ko gboawupo nado do nubiọtomẹsi ehelẹ hia po gbesisọ po. Nukọntọ yetọn lẹ ko nọ saba hẹn gbẹtọ lẹ buali nado yí lalo sè bo wà nuhe Jiwheyẹwhe gbẹwanna lẹ. Yé ko gboawupo nado basi zẹẹmẹ na gbẹtọ lẹ dọ yé dona basi nudide mẹdetiti tọn nado sẹ̀n Jiwheyẹwhe “to gbigbọ mẹ podọ to nugbo mẹ.” (Johanu 4:24) Abajọ suhugan gbẹtọ lẹ tọn ma nọ wàmọ. Ṣigba doayi nuhe Jesu dọ go dọmọ: “Ewọ he ma nọ hẹ mi, e jẹagọ do ogo e; mẹhe ma sọ bẹpli hẹ mi, e vúnvún vúnvún pé.”—Matiu 12:30.
Kunnudetọ Jehovah tọn lẹ nọ yí ayajẹ do gọalọna gbẹtọ lẹ nado tindo oyọnẹn he pegan Ohó Jiwheyẹwhe tọn. Yé nọ deanana plọnmẹ Biblu gbesisọ tọn lẹ hẹ mẹdopodopo kavi pipli gbẹtọ lẹ tọn to ojlẹ po nọtẹn he yé jlo po mẹ. Mẹhe jlo na mọaleyi sọn tito ehe mẹ lẹ dona dín Kunnudetọ he nọ nọ̀ lẹdo yetọn mẹ lẹ mọ kavi kanwe hlan zinjẹgbonutọ Atọ̀họ̀-Nuhihọ́ Lọ Tọn tọn lẹ.
Nugbo wẹ dọ, mẹdelẹ sọgan ko tindo oyọnẹn dodonu nuhe Jiwheyẹwhe biọ lẹ tọn. Yé tlẹ sọgan yise dọ Biblu yin owe nugbo he go yè sọgan dejido. Etomọṣo, suhugan yetọn to gbàndọn nado basi dide nado klan yede do wiwe hlan Jiwheyẹwhe. Etẹwutu? Whẹwhinwhẹ́n lọ lẹ sọgan sù.
Vlavo, be e sọgan yindọ yé ma yọ́n nujọnu-yinyin mọwiwà tọn wẹ ya? Jesu dọ hezeheze dọmọ: “E ma yin mẹdepope he ylọ mi, Oklunọ, Oklunọ, wẹ na biọ ahọludu olọn tọn mẹ gba; adavo ewọ he wà ojlo Otọ́ ṣie he tin to olọn mẹ tọn.” (Matiu 7:21) Oyọnẹn Biblu tọn kẹdẹ tintindo ma ko pé gba; e biọ nuyiwa. Agun Klistiani dowhenu tọn ze apajlẹ lọ dai. Mí hia gando mẹdelẹ go to owhe kanweko tintan mẹ dọmọ: “Whenuena yé yí Filippi sè he to yẹwheho nuhe yin ahọludu Jiwheyẹwhe tọn dọ, po oyín Jesu Klisti tọn po, yé baptizi yé, sunnu po yọnnu po.” (Owalọ lẹ 2:41; 8:12) Enẹwutu, eyin mẹde ko kẹalọyi Ohó Jiwheyẹwhe tọn sọn ahun mẹ wá, bo yí nuhe e dọ sè, bo ko sọ hẹn gbẹzan etọn sọgbe hẹ nujinọtedo Jiwheyẹwhe tọn lẹ, etẹwẹ glọnalina ẹn ma nado yí baptẹm to yẹhiadonu klandowiwe etọn tọn mẹ? (Owalọ lẹ 8:34-38) Na nugbo tọn, nado yin alọkẹyi gbọn Jiwheyẹwhe dali, e dona ze afọdide ehe sọn ojlo mẹ po ayajẹ ahun mẹ tọn de po.—2 Kọlintinu lẹ 9:7.
Mẹdelẹ sọgan lẹndọ yé ma ko tindo oyọnẹn he pé nado klan gbẹzan yetọn do wiwe hlan Jiwheyẹwhe. Ṣigba azọ́nyinyọnẹn mẹlẹpo tọn wẹ nọ tindo dogbó to whenuena yé bẹ nuwiwa yọyọ de jẹeji tlolo to gbẹzan yetọn mẹ. Azọ́nwatọ tẹwẹ na sọalọakọ́n dọ to whenuena emi bẹ azọ́n jẹeji, emi yọ́n nuhe emi yọnẹn todin lẹpo? Nudide bibasi nado sẹ̀n Jiwheyẹwhe nọ biọ oyọnẹn nuplọnmẹ po nunọwhinnusẹ́n dodonu Biblu tọn lẹ po poun, gọna ojlo ahundopo tọn nado nọgbẹ̀ sọgbe hẹ yé.
Be mẹdelẹ nọ hẹn nudide yetọn dọngbàn na obu lọ dọ yé sọgan gboawupo nado hẹn ẹn di wutu wẹ ya? Gbemima gbẹtọvi tọn susu nọ bẹ ahunmẹdunamẹnu dogbọn awugbopo dali hẹn jẹ obá de mẹ. Sunnu he basi dide nado wlealọ bo tindo whẹndo de sọgan lẹndọ emi ma pegan, ṣigba gbemima de bibasi nọ whàn ẹn nado wà nuhe go e pé lẹpo. Mọdopolọ, jọja he ṣẹṣẹ yí gbedewema húnkùnkùn tọn sọgan to budi na asidan aliji tọn—titengbe eyin e yọ́n sọha nulinlẹn tọn he dohia dọ jọja húnkùntọ lẹ wẹ nọ saba basi asidan hugan mẹhomẹ lẹ. Nalete, oyọnẹn ehe, sọgan yin alemọyinu, bo whàn ẹn nado kùnhún po sọwhiwhe daho po. Ṣigba e họnwun dọ gbigbẹ́ nado yí gbedewema húnkùnkùn tọn ma yin pọngbọ lọ gba!
Basi Dide He Na Na We Ogbẹ̀!
Biblu dohia dọ titonu tonudidọ, akuẹzinzan, po sinsẹ̀n tọn po ehe gọna mẹhe nọgodona ẹn lẹ na busẹ to madẹnmẹ. Ṣogan, mẹhe ko basi nudide dagbe he na na yé ogbẹ̀ bosọ yinuwa to gbesisọmẹ hẹ ẹ lẹ na gbọṣi aimẹ. Taidi ahọnkan ogbẹ́ aihọn yọyọ de tọn, yé na tindo mahẹ to aigba lọ hinhẹnzun paladisi mẹ, sọgbe hẹ lẹndai dowhenu Jiwheyẹwhe tọn tọn. To anademẹ Jiwheyẹwhe tọn glọ, be hiẹ na duvivi mahẹ tintindo to azọ́n ayajẹnọ ehe mẹ tọn ya?
Eyin mọwẹ, basi dide nado plọn Ohó Jiwheyẹwhe tọn. Basi dide nado plọn nubiọtomẹsi Jiwheyẹwhe tọn lẹ nado hẹn homẹ etọn hùn. Basi dide nado jẹ yé kọ̀n. Hú popolẹpo, basi dide nado hẹn nudide towe di. Nado dọ ẹ do glido, basi dide he na na we ogbẹ̀!
[Yẹdide to weda 4]
Yì agbọ́ ji whẹpo do basi nudide sinsinyẹn depope
[Yẹdide to weda 5]
Kẹalọyi ayinamẹ to agbasazọ́n dide mẹ
[Yẹdide to weda 7]
Mẹhe basi dide nado sẹ̀n Jiwheyẹwhe todin lẹ na tindo mahẹ to aigba lọ hinhẹnzun paladisi mẹ