Jehovah Nọ Do Gigo Etọn Hia Whiwhẹnọ Lẹ
“Ale whiwhẹ tọn po osi OKLUNỌ tọn po wẹ adọkun, yẹyi, po ogbẹ̀ po.”—HOWHINWHẸN LẸ 22:4.
1, 2. (a) Nawẹ owe Owalọ lẹ tọn dohia dọ Stefani yin ‘dawe de he gọ́ na yise, podọ na gbigbọ wiwe’ gbọn? (b) Kunnudenu tẹwẹ dohia dọ Stefani yin whiwhẹnọ?
STEFANI yin ‘dawe de he gọ́ na yise, podọ na gbigbọ wiwe.’ E sọ yin homẹdagbenọ bo “gọ́ na . . . huhlọn.” Taidi devi dowhenu Jesu tọn de, e to azọ́njiawu po nujiawu daho lẹ po wà to gbẹtọ lẹ ṣẹnṣẹn. To gbèdopo, mẹdelẹ fọ́n nado dọnnu hẹ ẹ, ṣigba “yé ma . . . sọgan pehẹ nuyọnẹn po gbigbọ po he e do to hodọ hẹ yé.” (Owalọ lẹ 6:5, 8-10) Ayihaawe matin dọ Ohó Jiwheyẹwhe tọn plọntọ vivẹnunọ wẹ Stefani yin, podọ e yiavunlọna ẹn po huhlọn po to sinsẹ̀ngán Ju azán etọn gbè tọn lẹ nukọn. Kunnudide gigọ́ etọn he tin to Owalọ lẹ weta 7 mẹ, do ojlo vẹkuvẹku he e tindo to aliho he mẹ lẹndai Jiwheyẹwhe tọn yin hinhẹn họnwun vudevude te mẹ hia.
2 To vogbingbọnmẹ na sinsẹ̀ngán enẹlẹ, he nọ mọ gbẹtọ tata lẹ taidi pòtin to nukọn yetọn na otẹn daho po oyọnẹn yetọn po wutu, Stefani whiwhẹ ede. (Matiu 23:2-7; Johanu 7:49) Dile e tlẹ yọ́n Owe-wiwe ganji do sọ, e tindo pekọ daho to azọ́n heyin didena ẹn mẹ nado nọ ‘má núdùdù do tafo lẹ ji’ na apọsteli lẹ nido sọgan jo yede na “odẹ̀ to whepoponu, podọ na devizọn ohó lọ tọn.” Na oyín dagbe he Stefani tindo to mẹmẹsunnu lẹ ṣẹnṣẹn wutu, e yin dide taidi dopo to sunnu nugopetọ ṣinawe he na penukundo núdùdù mimá egbesọegbesọ tọn ehe go lẹ mẹ. E yí whiwhẹ do kẹalọyi azọ́ndenamẹ lọ.—Owalọ lẹ 6:1-6.
3. Dohia ayidego ojọmiọn Jiwheyẹwhe tọn tẹwẹ Stefani mọ?
3 Jehovah doayi whiwhẹ Stefani tọn, gọna gbigbọnọ-yinyin po tenọgligo hinhẹn etọn po go. To whenuena Stefani to kunnude na gbẹtọgun kanylantọ he bẹ sinsẹ̀ngán Ju lẹ tọn hẹn to Tohodọtọ lẹ nukọn, agọjẹdomẹtọ etọn lẹ mọ “nukunmẹ etọn, [dọ] e taidi nukunmẹ angẹli de tọn.” (Owalọ lẹ 6:15) E tindo nukunmẹ wẹnsagun Jiwheyẹwhe tọn, po jijọho he nọ wá sọn Jiwheyẹwhe gigonọ lọ, Jehovah dè po. To kunnudide po adọgbo po to Tohodọtọ Ju lẹ tọn nukọn godo, Stefani mọ dohia jiawu ojọmiọn Jiwheyẹwhe tọn tọn. ‘Ewọ gọ́ na gbigbọ wiwe, bo zín nukun do aga do olọn mẹ, bosọ mọ gigo Jiwheyẹwhe tọn, po Jesu po to ote to adusilọ Jiwheyẹwhe tọn mẹ.’ (Owalọ lẹ 7:55) Numimọ ayidego tọn ehe vọ́ hẹn Stefani kudeji dọ Ovi Jiwheyẹwhe tọn podọ Mẹssia lọ wẹ Jesu yin nugbonugbo. E hẹn Stefani whiwhẹnọ lodo bosọ hẹn ẹn deji dọ ewọ tindo nukundagbe Jehovah tọn.
4. Mẹnu lẹ wẹ Jehovah nọ do gigo etọn hia?
4 Dile numimọ heyin nina Stefani dohia do, Jehovah nọ do gigo po lẹndai etọn po hia mẹhe dibusi i lẹ bo whiwhẹ yede bosọ yọ́n pinpẹn haṣinṣan yetọn tọn hẹ ẹ. “Ale whiwhẹ tọn po osi OKLUNỌ tọn po wẹ adọkun, yẹyi, po ogbẹ̀ po,” wẹ Biblu dọ. (Howhinwhẹn lẹ 22:4) Enẹwutu, dandannu wẹ e yin dọ mí ni mọnukunnujẹ nuhe whiwhẹ nugbo yin mẹ, lehe mí sọgan wleawuna jẹhẹnu titengbe ehe do, podọ lehe dido e hia to adà gbẹzan mítọn tọn lẹpo mẹ nọ hẹn ale wá na mí do.
Whiwhẹ—Jẹhẹnu He Jiwheyẹwhe Nọ Dohia
5, 6. (a) Etẹwẹ whiwhẹ zẹẹmẹdo? (b) Nawẹ Jehovah ko do whiwhẹ hia gbọn? (c) Nawẹ whiwhẹ Jehovah tọn dona yinuwado mí ji gbọn?
5 E sọgan paṣa mẹdelẹ dọ Jehovah Jiwheyẹwhe, he yiaga bosọ yin gigonọ hugan to wẹkẹ lọ mẹ, wẹ yin apajlẹ dagbe hugan whiwhẹ tọn. Ahọlu Davidi dọna Jehovah dọ: “Hiẹ yí awọ̀yinu whlẹngán towe tọn na mi ga: adusilọ towe sọ ze mi dote; jijọ dẹẹdẹ [kavi whiwhẹ] towe sọ diọ mi zun daho.” (Psalm 18:35) To zẹẹmẹ Jehovah tọn bibasi taidi whiwhẹnọ mẹ, Davidi yí hogbe Heblu tọn de zan he dodonu etọn zẹẹmẹdo “nado dẹ́ do odò.” Gbọnvona hogbe lọ “whiwhẹ,” hogbe devo lẹ tindo kanṣiṣa hẹ hogbe dodonu tọn lọ taidi “hùwhẹ,” “homẹmimiọn,” podọ “mẹdezewhè.” Enẹwutu whiwhẹ wẹ Jehovah dohia to whenuena e ze ede whè nado yinuwa hẹ Davidi mapenọ bosọ yí ì zan taidi ahọlu he ze afọ Etọn dai to aigba ji. Dile nukinkan aga tọn Psalm 18 tọn dohia do, Jehovah basi hihọ́na Davidi bo gọalọna ẹn, bosọ whlẹn ẹn “sọn alọ kẹntọ etọn lẹpo tọn mẹ, podọ sọn alọ Sauli tọn mẹ.” Mọdopolọ, Davidi yọnẹn dọ kiklo kavi gigo depope he emi sọgan tindo taidi ahọlu yin kọdetọn nuyiwa whiwhẹnọ Jehovah tọn tọn do ota emitọn mẹ. Ehe yinyọnẹn gọalọna Davidi nado gbọṣi whiwhẹnọ-yinyin mẹ.
6 Míwlẹ lo? Jehovah ko de nado plọn mí nugbo lọ, podọ e sọgan ko na mí lẹblanulọkẹyi sinsẹ̀nzọn tọn vonọtaun lẹ to titobasinanu etọn mẹ, kavi e sọgan ko yí mí zan to aliho delẹ mẹ nado hẹn ojlo etọn di. Etẹwẹ dona yin numọtolanmẹ mítọn gando ehe lẹpo go? Be e ma jẹ dọ mí ni whiwhẹ míde ya? Be e ma jẹ dọ mí ni do pinpẹn nutọn hia na whiwhẹ Jehovah tọn bo dapana glòlò jijlá, ehe ma sọgan nọma hẹn nugbajẹmẹji wá ya?—Howhinwhẹn lẹ 16:18; 29:23.
7, 8. (a) Nawẹ whiwhẹ Jehovah tọn sọawuhia to aliho he mẹ e yinuwa hẹ Manassẹ te gbọn? (b) Aliho tẹmẹ wẹ Jehovah, gọna Manassẹ, ze apajlẹ dagbe dai na mí to whiwhẹ didohia mẹ te?
7 Gbọnvona dọ Jehovah do whiwhẹ daho hia to nuyiwa hẹ gbẹtọvi mapenọ lẹ mẹ, e ko sọ do ojlo hia nado walẹblanuna agbátọnọ lẹ, bo tlẹ ze mẹhe whiwhẹ yede lẹ daga. (Psalm 113:4-7) Di apajlẹ, lẹnnupọndo Ahọlu Manassẹ Juda tọn ji. E ṣì otẹn aṣẹpipa tọn etọn zan taidi ahọlu bo nọgodona sinsẹ̀n-bibasi lalo bosọ “wà oylan susu to nukun OKLUNỌ tọn mẹ, nado dó homẹgble na ẹn jẹ adi ji.” (2 Otannugbo lẹ 33:6) To godo mẹ, Jehovah sayana Manassẹ gbọn dotẹnmẹ nina ahọlu Assilia tọn nado de e sẹ̀ sọn gánzinpo etọn ji dali. To whenuena Manassẹ tin to gànpamẹ, e “dín OKLUNỌ Jiwheyẹwhe etọn, bosọ whiwhẹ ede tlala,” sọmọ bọ Jehovah gọ̀ ẹ do ofìn etọn ji to Jelusalẹm. Manassẹ wá “yọnẹn dọ OKLUNỌ ewọ wẹ Jiwheyẹwhe [nugbo lọ].” (2 Otannugbo lẹ 33:11-13) Mọwẹ, to godo mẹ, whiwhẹ Manassẹ tọn hẹn homẹhun Jehovah bọ Ewọ lọsu wá do whiwhẹ hia gbọn jijona ẹn podọ gigọ̀ ẹ do gánzinpo etọn ji taidi ahọlu dali.
8 Ojlo tintindo Jehovah tọn nado jonamẹ po gbigbọ lẹnvọjọ tọn he Manassẹ dohia po plọn nususu mí gando whiwhẹ go. Mí dona nọ flin to whepoponu dọ aliho he mẹ mí nọ yinuwa hẹ mẹhe sọgan ko ṣinuwa do mí lẹ te podọ gbigbọ he mí nọ dohia to whenuena mí waylando sọgan yinuwado aliho he mẹ Jehovah nọ yinuwa hẹ mí te ji. Eyin mí nọ jo ylando mẹdevo lẹ tọn na yé sọn ojlo mẹ wá bo nọ gbọn whiwhẹ dali yigbena nuṣiwa mítọn lẹ, mí sọgan mọ lẹblanu Jehovah tọn yí.—Matiu 5:23, 24; 6:12.
Gigo Jiwheyẹwhe Tọn Nọ Yin Didohia Whiwhẹnọ Lẹ
9. Be ohia madogán tọn wẹ whiwhẹ yin ya? Basi zẹẹmẹ.
9 Ṣigba, whiwhẹ po jẹhẹnu he tindo kanṣiṣa hẹ ẹ lẹ po ma dona yin nukunnumọjẹemẹ do agọ̀ taidi ohia madogán tọn kavi ayilinlẹn nado miyọnnukundo nuhe ylan gba. Dile Owe Wiwe dohia do, Jehovah yin whiwhẹnọ, ṣogan e nọ do homẹgble dodo tọn po huhlọn jiawu po hia eyin ninọmẹ lẹ biọ domọ. Na whiwhẹ etọn wutu, Jehovah nọ do mẹtọnhopọn vonọtaun hia whiwhẹnọ lẹ bo nọ na yé ayidonugo dagbe, to whenuena e nọ nọlá na goyitọ lẹ. (Psalm 138:6) Nawẹ Jehovah ko do mẹtọnhopọn vonọtaun hia devizọnwatọ etọn whiwhẹnọ lẹ gbọn?
10. Etẹwẹ Jehovah dehia whiwhẹnọ lẹ, sọgbe hẹ 1 Kọlintinu lẹ 2:6-10?
10 To ojlẹ dide etọn mẹ podọ gbọn aliho hodọdopọ tọn he ewọ lọsu de gblamẹ, Jehovah ko de zẹẹmẹ gigọ́ lẹ hia whiwhẹnọ lẹ gando lehe e na hẹn lẹndai etọn di do go. Zẹẹmẹ gigonọ ehelẹ yin whiwhla do mẹhe gbọn goyiyi kavi tasinsinyẹn dali tẹdo nuyọnẹn po nulẹnpọn gbẹtọ tọn po go majomajo lẹ. (1 Kọlintinu lẹ 2:6-10) Ṣigba na whiwhẹnọ lẹ ko yin hinhẹn tindo nukunnumọjẹnumẹ he pegan lẹndai Jehovah tọn wutu, yé nọ yin whinwhàn nado pagigona Jehovah na yé yọ́n pinpẹn gigo jiawu etọn tọn yinukọn dogọ wutu.
11. To owhe kanweko tintan mẹ, nawẹ mẹdelẹ do whiwhẹ matindo hia gbọn, podọ nawẹ ehe hẹn owù wá na yé gbọn?
11 To owhe kanweko tintan mẹ, mẹsusu, etlẹ yin delẹ to mẹhe sọalọakọ́n nado yin Klistiani lẹ mẹ, ma do whiwhẹ hia bosọ yin hinhẹn dahli gbọn nuhe apọsteli Paulu dehia yé gando lẹndai Jiwheyẹwhe tọn go dali. Paulu lẹzun “apọsteli Kosi lẹ tọn,” ṣigba e mayin na akọta etọn, wésise, owhe, kavi kandai azọ́n dagbe tọn etọn lẹ wutu wẹ gba. (Lomunu lẹ 11:13) Mẹhe nọ lẹnnupọn to agbasa-liho lẹ nọ saba pọ́n ehelẹ hlan taidi nujinọtedo he nọ do mẹhe Jehovah dona yizan lẹ hia. (1 Kọlintinu lẹ 1:26-29; 3:1; Kọlọsinu lẹ 2:18) Ṣigba, Paulu wẹ Jehovah de, to kọndopọmẹ hẹ dagbewanyi po lẹndai dodo tọn Etọn po. (1 Kọlintinu lẹ 15:8-10) Mẹhe Paulu ylọ dọ “apọsteli dahodaho lẹ,” gọna agọjẹdomẹtọ devo lẹ, gbẹ́ nado kẹalọyi Paulu po nuhe e dọ sọn Owe-wiwe mẹ lẹ po. Whiwhẹ matindo yetọn glọnalina yé nado tindo oyọnẹn po nukunnumọjẹnumẹ aliho gigonọ he mẹ Jehovah nọ hẹn lẹndai etọn di te tọn po. Na míwlẹ ni ma yí nukunpẹvi do pọ́n mẹhe Jehovah de nado yizan nado hẹn ojlo etọn di lẹ kavi wá tadona agọ̀ lẹ kọ̀n gando yé go gbede blo.—2 Kọlintinu lẹ 11:4-6.
12. Nawẹ apajlẹ Mose tọn dohia dọ Jehovah nọ dona whiwhẹnọ lẹ gbọn?
12 To alọ devo mẹ, apajlẹ susu tin to Biblu mẹ he zinnudo lehe whiwhẹnọ lẹ yin didona nado mọ ohia gigo Jiwheyẹwhe tọn tọn do ji. Mose, heyin “homẹmimiọnnọ tlala hú” gbẹtọ lẹpo, mọ gigo Jiwheyẹwhe tọn bo duvivi haṣinṣan pẹkipẹki de tọn hẹ ẹ. (Osọha lẹ 12:3) Dawe whiwhẹnọ ehe, he yí owhe 40 zan taidi lẹngbọhọtọ tata de—ojlẹ he e sọgan ko yí suhugan etọn zan to lopo Alabianu lẹ tọn ji—yin didona susugege gbọn Mẹdatọ lọ dali to aliho susu mẹ. (Eksọdusi 6:12, 30) Po godonọnamẹ Jehovah tọn po, Mose lẹzun hoyidọtọ podọ anadenanutọ akọta Islaeli tọn. E duvivi hodọdopọ tọn to ewọ po Jiwheyẹwhe po ṣẹnṣẹn. To numimọ de mẹ, e mọ “ojlẹmọ OKLUNỌ lọ tọn.” (Osọha lẹ 12:7, 8; Eksọdusi 24:10, 11) Mẹhe kẹalọyi devizọnwatọ whiwhẹnọ po afọzedaitọ Jiwheyẹwhe tọn ehe po lẹ yin didona ga. Mọdopolọ, mí na yin didona eyin mí kẹalọyi bo setonuna yẹwhegán he yiaga hugan Mose, yèdọ Jesu, gọna “afanumẹ nugbonọ, nuyọnẹntọ” heyin dide gbọn ewọ dali.—Matiu 24:45, 46; Owalọ lẹ 3:22.
13. Nawẹ gigo Jehovah tọn yin didohia lẹngbọhọtọ whiwhẹnọ lẹ to owhe kanweko tintan mẹ gbọn?
13 Mẹnu lẹ ji wẹ ‘gigo Jehovah tọn họ́n do’ po nulila angẹli lọ tọn po gando wẹndagbe jiji ‘Whlẹngantọ de tọn, he yin Klisti Oklunọ’ tọn go? E mayin do sinsẹ̀ngán goyitọ lẹ kavi mẹjọmẹ he tin to otẹn dahodaho mẹ lẹ ji wẹ gba ṣigba do lẹngbọhọtọ whiwhẹnọ he tin “to danji [bo] to lẹngbọ yetọn họ́ to ozán mẹ” lẹ ji. (Luku 2:8-11) Omẹ ehelẹ ma nọ mọ sisi vonọtaun yí na nugopipe po azọ́n yetọn po gba. Ṣogan, yewlẹ ji wẹ Jehovah ze ayidonugo do bosọ de nado dọ jiji Mẹssia lọ tọn na jẹnukọn. Mọwẹ, Jehovah nọ do gigo etọn hia whiwhẹnọ he dibusi i lẹ.
14. Dona tẹlẹ wẹ whiwhẹnọ lẹ nọ mọyi sọn Jiwheyẹwhe dè?
14 Etẹwẹ apajlẹ ehelẹ plọn mí? Yé dohia mí dọ Jehovah yiwanna whiwhẹnọ lẹ bo nọ do oyọnẹn po nukunnumọjẹnumẹ lẹndai etọn tọn po hia yé. E nọ de mẹhe sọgan nọma jẹ nubiọtomẹsi gbẹtọvi tọn delẹ kọ̀n lẹ bo nọ yí yé zan nado hẹn lẹndai gigonọ etọn zun yinyọnẹn na mẹdevo lẹ. Ehe dona whàn mí nado to anademẹ dín sọn Jehovah, Ohó dọdai etọn, po titobasinanu etọn po dè zọnmii. Mí sọgan deji dọ Jehovah na zindonukọn nado to lẹndai gigonọ etọn dehia hlan devizọnwatọ etọn whiwhẹnọ lẹ. Yẹwhegán Amọsi lá dọmọ: “Nugbonugbo Oklunọ JIWHEYẸWHE ma na wà nude, adavo ewọ de aṣli etọn hia hlan devi etọn yẹwhegán lẹ.”—Amọsi 3:7.
Wleawuna Whiwhẹ bo Mọ Nukundagbe Jiwheyẹwhe Tọn Yí
15. Naegbọn mí dona to vivẹnudo zọnmii nado yin whiwhẹnọ, podọ nawẹ ehe yin didohia to whẹho Ahọlu Sauli Islaeli tọn mẹ gbọn?
15 Nado tindo nukundagbe Jiwheyẹwhe tọn kakadoi, mí dona gbọṣi whiwhẹnọ-yinyin mẹ. Nugbo lọ dọ mẹde do whiwhẹ hia to ojlẹ de mẹ ma zẹẹmẹdo dọ ewọ na do whiwhẹ hia kakadoi gba. E yọnbasi dọ ewọ ni hẹn whiwhẹ etọn bu bo joawuna goyiyi po mẹdezedaga po, ehe nọ planmẹ jẹ sakla po nugbajẹmẹji po kọ̀n. Nuhe Sauli, omẹ tintan he yin amisisadode taidi ahọlu Islaeli tọn wà pẹpẹ niyẹn. To whenuena e yin dide jẹnukọn, ‘omẹ pẹvi wẹ e yin to nukun ede tọn mẹ.’ (1 Samuẹli 15:17) Ṣigba, to gandudu na owhe awe poun godo, e yinuwa po sakla po. E dovọ́na tito he Jehovah zedai na avọ́nunina lẹ gbọn yẹwhegán Samuẹli gblamẹ, bo dín whẹjijọ lẹ na nuhe ma dù i lẹ wiwà. (1 Samuẹli 13:1, 8-14) Ehe wẹ yin bẹjẹeji nujijọ debọdo-dego he do whiwhẹ matindo etọn hia gblegede lẹ tọn. Taidi kọdetọn de, e hẹn gbigbọ po nukundagbe Jiwheyẹwhe tọn po bu, ehe hẹn okú winyandomẹ tọn etọn wá to godo mẹ. (1 Samuẹli 15:3-19, 26; 28:6; 31:4) Nuplọnmẹ lọ họnwun: Mí dona to vivẹnudo zọnmii nado wleawuna whiwhẹ po tonusise po bo duto numọtolanmẹ mẹjọmẹ-yinyin tọn lẹ ji, bo gbọnmọ dali dapana nuyiwa sakla tọn depope he na dekọtọn do nukundagbe Jehovah tọn hinhẹnbu mẹ.
16. Nawẹ nulinlẹnpọn sisosiso do haṣinṣan mítọn hẹ Jehovah po hatọ mítọn lẹ po ji sọgan gọalọna mí nado wleawuna whiwhẹ gbọn?
16 Dile etlẹ yindọ whiwhẹ mayin sislẹ taidi apadewhe sinsẹ́n gbigbọ Jiwheyẹwhe tọn, jẹhẹnu dagbe he dona yin awuwlena de wẹ e yin. (Galatianu lẹ 5:22, 23; Kọlọsinu lẹ 3:10, 12) Na e bẹ ninọmẹ ayiha mẹ tọn hẹn wutu—yèdọ, nukun he mí do nọ pọ́n mídelẹ po mẹdevo lẹ po—awuwiwlena whiwhẹ nọ biọ vivẹnudido sọn ojlo mẹ wá. Ayihamẹlinlẹnpọn po ahundopo po do haṣinṣan he mí tindo hẹ Jehovah po hatọ mítọn lẹ po ji sọgan gọalọna mí nado to whiwhẹnọ yin zọnmii. To nukun Jiwheyẹwhe tọn mẹ, gbẹtọ mapenọ lẹpo wẹ taidi ogbé he nọ whẹ́n na ojlẹ de, bo nọ yọ́ bosọ nọ kupẹ́ to godo mẹ. Gbẹtọ lẹ tin taidi agànma kavi agbònọpatin tata lẹ to ogle mẹ. (Isaia 40:6, 7, 22) Be alà osẹ̀ tọn dopo tindo whẹwhinwhẹ́n depope nado doawagun na e dite pẹẹde hú alà he pò lẹ poun wutu ya? Be agbònọpatin de tindo whẹwhinwhẹ́n nado yí nùgo na e tindo nugopipe nado lọ́n yinukọn vude hú agbònọpatin devo lẹ poun wutu ya? Nululu daho wẹ e na yin nado lẹnmọ. Abajọ, apọsteli Paulu flinnu Klistiani hatọ etọn lẹ dọmọ: “Mẹnu wẹ hẹn hiẹ nado gbọnvona mẹdevo? Etẹ hiẹ tindo bọ hiẹ ma mọyi? Ṣigba eyin hiẹ mọ ẹn yí wẹ, etẹwutu ka wẹ hiẹ to awagundo taidi e mayin dọ hiẹ mọ ẹn yí wẹ?” (1 Kọlintinu lẹ 4:7) Ayihamẹlinlẹnpọn do wefọ Biblu tọn ehe nkọ lẹ ji sọgan gọalọna mí nado wleawuna whiwhẹ bosọ nọ do e hia.
17. Etẹwẹ gọalọna yẹwhegán Daniẹli nado wleawuna whiwhẹ, podọ etẹwẹ sọgan gọalọna mí nado wà nudopolọ?
17 Yẹwhegán Heblunu lọ Daniẹli yin yiylọdọ “omẹ yiwanna tlala” to nukun Jiwheyẹwhe tọn mẹ na e “hùwhẹ” kavi whiwhẹ ede wutu. (Daniẹli 10:11, 12) Etẹwẹ gọalọna Daniẹli nado wleawuna whiwhẹ? Tintan whẹ́, e ganjẹ Jehovah go mlẹnmlẹn, bo nọ hodẹ̀ hlan ẹn to gbesisọmẹ. (Daniẹli 6:10, 11) Humọ, Daniẹli yin Ohó Jiwheyẹwhe tọn plọntọ vivẹnunọ he tindo mẹwhinwhàn dagbe, ehe gọalọna ẹn nado ze ayidonugo gigọ́ do lẹndai gigonọ Jiwheyẹwhe tọn ji. E sọ tindo ojlo nado yigbena nuṣiwa etọn titi lẹ, e mayin omẹ etọn lẹ tọn lẹ kẹdẹ gba. Podọ kakati nado jla dodonọ-yinyin ede tọn, e tindo ojlo to godoninọna dodowiwa Jiwheyẹwhe tọn mẹ. (Daniẹli 9:2, 5, 7) Be mí sọgan plọnnu sọn apajlẹ ayidego Daniẹli tọn mẹ bo dovivẹnu nado wleawuna whiwhẹ bosọ do e hia to adà gbẹzan mítọn tọn lẹpo mẹ ya?
18. Gigo tẹwẹ tin to sẹdotẹnmẹ na mẹhe nọ do whiwhẹ hia to egbehe lẹ?
18 “Ale whiwhẹ tọn po osi OKLUNỌ tọn po wẹ adọkun, yẹyi, po ogbẹ̀ po,” wẹ Howhinwhẹn lẹ 22:4 dọ. Mọwẹ, Jehovah yiwanna whiwhẹnọ lẹ, podọ ale lọ wẹ yẹyi po ogbẹ̀ po. To whenuena psalm-kàntọ Asafi ko dibla jo sinsẹ̀nzọn Jiwheyẹwhe tọn do bọ Jehovah jla nulẹnpọn etọn do godo, e yigbe po whiwhẹ po dọmọ: “Hiẹ na yí hónamẹ towe do do aliho hia mi, to godo hiẹ nasọ yí mi do gigo mẹ.” (Psalm 73:24) To egbehe lo? Gigo tẹwẹ tin to sẹdotẹnmẹ na mẹhe do whiwhẹ hia lẹ? To yidogọmẹ na haṣinṣan dagbe, ayajẹ tọn tintindo hẹ Jehovah, yé sọgan pọ́n nukọn hlan nado mọ hẹndi ohó gbọdo Ahọlu Davidi tọn lẹ tọn dọmọ: “Homẹmiọnnọ lẹ na dugu aigba tọn; yé na hẹn homẹhun yede to jijọho susu mẹ.” Sọgodo gigonọ nankọ die!—Psalm 37:11.
Be Hiẹ Flin Ya?
• Nawẹ Stefani ze apajlẹ dagbe dai taidi whiwhẹnọ he Jehovah do gigo Etọn hia gbọn?
• Aliho tẹlẹ mẹ wẹ Jehovah Jiwheyẹwhe ko do whiwhẹ hia te?
• Apajlẹ tẹlẹ wẹ dohia dọ Jehovah nọ do gigo etọn hia whiwhẹnọ lẹ?
• Nawẹ apajlẹ Daniẹli tọn sọgan gọalọna mí nado wleawuna whiwhẹ gbọn?
[Apotin to weda 12]
Yin Nujikudonọ Ṣogan Nọ Do Whiwhẹ Hia
To plidopọ Biblu plọntọ lẹ tọn (Kunnudetọ Jehovah tọn lẹ to egbehe) ji to Cedar Point, Ohio, États-Unis, to 1919, J. F. Rutherford, owhe 50-mẹvi, he to nukunpedo azọ́n lọ go to whenẹnu, yí homẹhunhun do ze ede jo taidi adọtẹn-namẹtọ de, bo nọ hẹn agbàn plidopọwatọ lẹ tọn bosọ nọ plan yé yì abò yetọn lẹ mẹ. To azán godo tọn plidopọ lọ tọn gbè, e whàn gbẹtọ 7 000 he pli lẹ po hogbe lọ lẹ po dọmọ: “Mìwlẹ wẹ yin afọzedaitọ Ahọlu ahọlu lẹ tọn po Oklunọ oklunọ lẹ tọn po, he to . . . ahọluduta gigonọ Oklunọ mítọn tọn lá na gbẹtọ lẹ.” Dile etlẹ yindọ Mẹmẹsunnu Rutherford yin yinyọnẹn taidi nujikudonọ de, he nọ dọho po huhlọn po bo masọ nọ jogbe to nuhe e yise dọ e yin nugbo lẹ mẹ, e sọ nọ whiwhẹ ede tlala to Jiwheyẹwhe nukọn, bo nọ saba do enẹ hia to odẹ̀ etọn lẹ mẹ to dogbapọnna wefọ egbesọ tọn whenu to Bẹtẹli.
[Yẹdide to weda 9]
Stefani, he yọ́n Owe-wiwe ganji, yí whiwhẹ do má núdùdù
[Yẹdide to weda 10]
Whiwhẹ Manassẹ tọn hẹn homẹhun Jehovah
[Yẹdide to weda 12]
Etẹwẹ hẹn Daniẹli yin “omẹ yiwanna tlala”?