Pipehẹ Nuhahun Gbẹ̀mẹ Tọn Lẹ po Adọgbigbo Po
“Jiwheyẹwhe wẹ fibẹtado po huhlọn mítọn po, alọgọ alọnu-alọnu tọn to tukla mẹ.”—PS. 46:1.
BE HIẸ SỌGAN NA GBLỌNDO YA?
Etẹwẹ na gọalọna mí ma nado jẹflumẹ to whenue mí pannukọn nuhahun sinsinyẹn lẹ?
Whẹwhinwhẹ́n tẹlẹ wẹ mí tindo nado nọ do adọgbigbo hia?
Awuwledainanu Jehovah tọn tẹlẹ wẹ na gọalọna mí nado pehẹ nuhahun lẹ?
1, 2. Nuhahun tẹlẹ wẹ mẹsusu ko pehẹ, ṣigba etẹwẹ yin ojlo devizọnwatọ Jiwheyẹwhe tọn lẹ tọn?
OJLẸ he mẹ mí to gbẹnọ te to egbehe gọ́ na nuhahun. Nugbajẹmẹji lẹ gbayipe taun. Aigba sisọsisọ, tsunami, miyọ́n, singigọ, wujẹgbonu osó miyọ́nnọ lẹ tọn, yujẹhọn po jẹhọn ahizi lẹ po ko hẹnnugble taun to gbẹzan gbẹtọvi lẹ tọn mẹ. Humọ, nuhahun mẹdetiti tọn po whẹndo tọn lẹ po nọ hẹn obu po awubla po wá mẹsusu ji. Dile Biblu dohia do, “ojlẹ po kosọ po” mẹ wẹ onú te na mímẹpo.—Yẹwh. 9:11.
2 To ninọmẹ sinsinyẹn enẹlẹ mẹ, devizọnwatọ Jiwheyẹwhe tọn lẹ zindonukọn nado to sinsẹ̀n ẹn po ayajẹ po. Etomọṣo, dile vivọnu titonu ehe tọn to sisẹpọ, ojlo mítọn wẹ nado wleawudaina nuhahun depope he sọgan fọ́n. Nawẹ mí sọgan duto ninọmẹ sinsinyẹn enẹlẹ ji gbọn? Etẹwẹ na gọalọna mí nado pehẹ nuhahun egbezangbe tọn lẹ po adọgbigbo po?
PLỌNNU SỌN APAJLẸ MẸHE DO ADỌGBIGBO HIA LẸ TỌN MẸ
3. Dile Lomunu lẹ 15:4 dohia do, etẹwẹ sọgan miọnhomẹna mí to whenue mí pannukọn nuhahun sinsinyẹn lẹ?
3 Dile etlẹ yindọ ninọmẹ sinsinyẹn lẹ to nuhahun hẹnwa na gbẹtọ susu hugan gbede pọ́n to egbehe, nuhahun enẹlẹ ma yin nuyọyọ na gbẹtọvi lẹ gba. Mì gbọ mí ni gbadopọnna otàn devizọnwatọ Jiwheyẹwhe tọn hohowhenu tọn delẹ tọn he pehẹ nuhahun sinsinyẹn lẹ po adọgbigbo po bo pọ́n nuhe mí sọgan plọn sọn apajlẹ yetọn mẹ.—Lom. 15:4.
4. Nuhahun tẹlẹ wẹ Davidi doakọnna, podọ etẹwẹ gọalọna ẹn?
4 Lẹnnupọndo nuhahun he Davidi doakọnna delẹ ji. Ahọlu Sauli jlo na hù i. To gbèdopo, kẹntọ etọn lẹ tọ́nawhàn ẹn bo tlẹ bẹ asi etọn lẹ yì. Delẹ to awhànfuntọ etọn lẹ mẹ gọna hagbẹ whẹndo tọn etọn delẹ po họntọn etọn lẹ po dùpa do e ji. Gbọnvona enẹ, Davidi jẹflumẹ to ojlẹ delẹ mẹ. (1 Sam. 18:8, 9; 30:1-5; 2 Sam. 17:1-3; 24:15, 17; Ps. 38:4-8) Biblu dohia dọ nuhahun enẹlẹ hẹn awufiẹsa wá na Davidi taun. Ṣigba, ninọmẹ enẹlẹ ma dekanpona yise etọn to Jehovah mẹ. Po jide po, Davidi dọmọ: “OKLUNỌ wẹ gingántẹn ogbẹ̀ ṣie tọn: mẹnu yẹn na [dibuna]?”—Ps. 27:1; hia Psalm 27:5, 10.
5. Etẹwẹ gọalọna Ablaham po Sala po nado pehẹ nuhahun gbẹ̀mẹ tọn lẹ?
5 Ablaham po Sala po zan suhugan gbẹzan yetọn tọn to gòhọ lẹ mẹ taidi gbéjinọtọ. Nulẹ ma bọawuna yé to whelẹponu. Di apajlẹ, yé tindo numimọ huvẹ tọn podọ akọta he lẹdo yé lẹ tọ́nawhàn yé. Ṣigba yé do adọgbigbo hia bo doakọnna ninọmẹ enẹ lẹpo. (Gẹn. 12:10; 14:14-16) Etẹwẹ gọalọna yé? Ohó Jiwheyẹwhe tọn dohia mí dọ Ablaham “to nukundo tòdaho lọ he tindo dodonu nujọnu tọn lẹ, yèdọ tòdaho he Jiwheyẹwhe wẹ yin didotọ po basitọ etọn po.” (Heb. 11:8-10) Ablaham po Sala po ma dike nuhahun gbẹ̀mẹ tọn lẹ ni hò ayajẹ yetọn yí. Kakatimọ, yé ze ayiha yetọn lẹpo do opagbe Jiwheyẹwhe tọn lẹ ji.
6. Nawẹ mí sọgan hodo apajlẹ Job tọn gbọn?
6 Job lọsu pehẹ ojlẹ ayimajai tọn lẹ. Yí nukun homẹ tọn do pọ́n nuhe na ko yin numọtolanmẹ etọn to whenue nulẹpo gble do e. (Job 3:3, 11) Nuhe sọ yidogọna ayimajai etọn wẹ yindọ ewọ ma yọ́n nuhewutu adán enẹ lẹpo do to gbigbò e. Etomọṣo, ewọ ma jogbe. E hẹn tenọgli po yise etọn to Jiwheyẹwhe mẹ po go. (Hia Job 27:5.) Apajlẹ dagbe de wẹ ewọ yin na mí.
7. Nuhahun tẹlẹ wẹ Paulu pehẹ to sinsẹ̀nzọn etọn na Jiwheyẹwhe mẹ, ṣigba etẹwẹ na ẹn adọgbigbo nado zindonukọn?
7 Sọ lẹnnupọndo apajlẹ apọsteli Paulu tọn ji. E pehẹ ‘owù lẹ to tòdaho lẹ mẹ, to danfafa ji podọ to ohù ji.’ E tindo numimọ ‘huvẹ, nugbla, avivọ po omẹ́jijẹ po’ tọn. Paulu sọ dohia dọ emi “nọ hùzànmẹ na ozán dopo, okle dopo,” vlavo na ohún siọ do e wutu. (2 Kọl. 11:23-27) Mahopọnna ninọmẹ enẹ lẹpo, to nujijọ he mẹ Paulu dibla kú te na sinsẹ̀nzọn Jiwheyẹwhe tọn wutu godo, ewọ dọmọ: “Ehe yinmọ na mí nido sọgan ze jidide mítọn, e ma yin do mídelẹ mẹ gba, ṣigba do Jiwheyẹwhe he nọ fọ́n oṣiọ lẹ lọ mẹ. Ewọ ko whlẹn mí sọn onú daho mọnkọtọn taidi okú si bo nasọ whlẹn mí.” (2 Kọl. 1:8-10) Mẹhe pehẹ ninọmẹ sinsinyẹn taidi Paulu tọn nkọ lẹ ma sù. Etomọṣo, susu mítọn lẹ wẹ nọ tindo numọtolanmẹ Paulu tọn nkọ to ojlẹ delẹ mẹ. Enẹwutu, homẹmiọnnamẹnu wẹ apajlẹ adọgbigbo tọn etọn yin na mí.
MA DIKE NUJIJỌ YLANKAN LẸ NI HẸN WE GBỌJỌ BLO
8. Nawẹ nuhahun egbezangbe tọn lẹ sọgan yinuwado mí ji gbọn? Na apajlẹ.
8 Aihọn egbezangbe tọn he gọ́ na nugbajẹmẹji, avùnnukundiọsọmẹnu po kọgbidinamẹnu lẹ po nọ hẹn mẹsusu jẹflumẹ. Klistiani delẹ tlẹ nọ tindo numọtolanmẹ mọnkọtọn. Lania to vivi sinsẹ̀nzọn whenu-gigọ́ tọn dù po asu etọn po to Australie to whenue doto lẹ mọdọ e tindo kansẹẹ anọ́ tọn. Enẹ hẹn ẹn jẹflumẹ taun. E dọmọ: “Aliho nukunpedomẹgo tọn lọ hẹn awufiẹsa wá na mi taun podọ n’nọ tindo numọtolanmẹ nuvọ́nọ-yinyin tọn.” To ojlẹ dopolọ mẹ, asu etọn yin zizẹ to nẹgbéhú go bọ Lani dona penukundo e go. Eyin mí wá tin to ninọmẹ mọnkọtọn mẹ, etẹwẹ mí sọgan wà?
9, 10. (a) Etẹwẹ mí ma dona na dotẹnmẹ Satani nado wà? (b) Pọndohlan tẹwẹ sọgan gọalọna mí nado pehẹ “nukunbibia susu” he go Owalọ lẹ 14:22 donù?
9 Mí dona nọ flindọ ojlo Satani tọn wẹ nado yí nuhahun gbẹ̀mẹ tọn lẹ do dekanpona yise mítọn bo hò ayajẹ mítọn yí. Ṣigba, mí ma dona na ẹn dotẹnmẹ nado wàmọ. Howhinwhẹn lẹ 24:10 dọmọ: “Eyin nuṣikọna we to azán nukunbibia tọn gbè, huhlọn towe ma sọtẹ́n gba.” Ayihamẹlinlẹnpọn do apajlẹ Biblu tọn lẹ ji taidi dehe go mí donù to aga lẹ na gọalọna mí nado yinuwa po adọgbigbo po to whenue mí pannukọn nuhahun lẹ.
10 E nasọ yọ́n nado hẹn do ayiha mẹ dọ mí ma sọgan de nuhahun lẹpo sẹ̀. Na nugbo tọn, mí dona nọ donukun nado pehẹ yé. (2 Tim. 3:12) Owalọ lẹ 14:22 dọna mí dọmọ: “Mí dona gbọn nukunbibia susu mẹ biọ ahọluduta Jiwheyẹwhe tọn mẹ.” Kakati nado jẹflumẹ, naegbọn hiẹ ma na nọ pọ́n ninọmẹ enẹlẹ hlan taidi dotẹnmẹ hundote de nado dohia dọ emi tindo yise to nugopipe Jiwheyẹwhe tọn nado gọalọna we mẹ?
11. Etẹwẹ mí na wà ma nado dike nuhahun gbẹ̀mẹ tọn lẹ ni hẹn mí jẹflumẹ?
11 Nujọnu wẹ e yin dọ mí ni nọ ze ayiha do onú dagbe lẹ ji. Ohó Jiwheyẹwhe tọn dọna mí dọ: “Ayiha homẹvivi tọn hẹn nukunmẹ yọ́n: ṣigba gbọn awubla ayiha tọn dali, gbigbọ nọ gbàdo.” (Howh. 15:13) Sọn ojlẹ dindẹn die gbọ́n, doto lẹ ko doayi e go do pọndohlan dagbe tintindo nọ gọalọna awutunọ lẹ taun. To dodinnanu de whenu, doto lẹ yí nuhe taidi amasin-kún na awutunọ delẹ. Na awutunọ lọ lẹ lẹndọ amasin lọ sọgan hẹn yé jẹ gángán wutu, ninọmẹ yetọn pọnte. Doto lọ lẹ sọ yí nuhe taidi amasin-kún dopolọ na awutunọ devo lẹ, ṣigba bo dọna yé dọ amasin-kún lọ sọgan hẹn kọdetọn ylankan delẹ wá. Enẹ he awutunọ lọ lẹ sè zọ́n bọ ninọmẹ yetọn sọ ylan deji. Ayiha zizedo ninọmẹ he mí ma sọgan diọ lẹ ji to whepoponu na hẹn mí gbọjọ. Ṣigba, ayajẹnu wẹ e yin dọ Jehovah nọ na mí alọgọ nujọnu tọn. To ojlẹ ayimajai tọn lẹ mẹ, e nọ na mí alọgọ gbọn homẹmimiọn he mí nọ mọyi sọn Ohó etọn mẹ, godonọnamẹ mẹmẹsunnu lẹ tọn po huhlọn gbigbọ wiwe etọn tọn po gblamẹ. Ayiha zizedo onú ehelẹ ji na jlọ mí dote. Kakati nado nọ ze ayiha do nujijọ ylankan lẹ ji, wà nuhe go a pé lẹpo nado didẹ nuhahun dopodopo bo ze ayiha towe do adà dagbe gbẹzan towe tọn lẹ ji.—Howh. 17:22.
12, 13. (a) Etẹwẹ gọalọna devizọnwatọ Jiwheyẹwhe tọn lẹ nado doakọnna kọdetọn nugbajẹmẹji lẹ tọn? Na apajlẹ. (b) Nawẹ nuhe tin to otẹn tintan mẹ na mí to gbẹ̀mẹ lẹ nọ wá họnwun to ojlẹ nugbajẹmẹji tọn lẹ mẹ gbọn?
12 To owhe agọe tọn lẹ mẹ, nugbajẹmẹji he sẹhundaga lẹ ko hẹnnugble taun to otò delẹ mẹ. Ṣigba, mẹmẹsunnu susu to otò enẹlẹ mẹ do adọgbigbo ayidego tọn hia. Enẹ ma zẹẹmẹdo dọ ninọmẹ lọ bọawuna yé gba. Di apajlẹ to février 2010, aigba sisọsisọ daho de po tsunami de po gbànú to Chili bo hẹn owhé po nutindo mẹmẹsunnu susu tọn po gble bo tlẹ sọ bẹpla agbasazọ́n mẹdelẹ tọn. Mahopọnna enẹ, mẹmẹsunnu lẹ zindonukọn nado to mahẹ tindo to gbigbọnu lẹ mẹ. Samuel, mẹhe owhé etọn yin hinhẹngble pete dọmọ: “Etlẹ yin to ninọmẹ sinsinyẹn enẹlẹ mẹ, yẹn po asi ṣie po ma doalọtena opli lẹ po kunnudegbe po yìyì pọ́n gbede. N’kudeji dọ aṣa enẹlẹ go hinhẹn wẹ gọalọna mí ma nado gbọjọ.” Yewlẹ po mẹmẹsunnu susu devo lẹ po ma dikena nugbajẹmẹji lọ ni hẹn yé gbọjọ, kakatimọ yé zindonukọn nado to Jehovah sẹ̀n po zohunhun po.
13 To septembre 2009, jikun daho de gbà suhugan aigba tòhò Manille tọn to Philippines. Dawe adọkunnọ de he hẹn nutindo etọn susu bu to nugbajẹmẹji lọ whenu dọ dọ jikun sinsinyẹn enẹ hẹn onú mẹlẹpo tọn gble bo hẹn “nuhahun po yajiji po wá na akuẹnọ lẹ po wamọnọ lẹ po.” Enẹ hẹn mí flin ayinamẹ nuyọnẹn tọn Jesu tọn dọmọ: “Mì bẹ adọkunnu lẹ pli na mìde do olọn mẹ, fie okọ́ ma nọ dùnú bọ onú lẹ ma nọ jẹkò te, podọ fie ajotọ lẹ ma nọ gbò adó bo nọ fìnnú te.” (Mat. 6:20) Akuẹ po agbasanu lẹ po sọgan busẹ to ajiji mẹ, enẹwutu onú enẹlẹ zizedo otẹn tintan mẹ nọ saba dekọtọn do flumẹjijẹ mẹ. To whenuena e yindọ nugbajẹmẹji depope ma sọgan hẹn haṣinṣan mítọn hẹ Jehovah gble, nuyọnẹnnu wẹ e yin dọ haṣinṣan mítọn hẹ ewọ ni tin to otẹn tintan mẹ na mí to gbẹ̀mẹ.—Hia Heblu lẹ 13:5, 6.
WHẸWHINWHẸ́N VOOVO HE WUTU MÍ DONA NỌ DO ADỌGBIGBO HIA
14. Whẹwhinwhẹ́n tẹlẹ wẹ mí tindo nado nọ yinuwa po adọgbigbo po?
14 Jesu dọna devi etọn lẹ dọ nuhahun lẹ na tin to tintin tofi emitọn whenu, ṣigba e yidogọ dọmọ: “Mì dibu blo.” (Luku 21:9) Mí tindo whẹwhinwhẹ́n lẹpo nado deji, na mí tindo godonọnamẹ Didatọ wẹkẹ lọ tọn po Ahọlu mítọn Jesu po tọn. Paulu dotuhomẹna Timoti dọmọ: “Jiwheyẹwhe ma na mí gbigbọ obu tọn, ṣigba huhlọn tọn, owanyi tọn po wunza tọn po.”—2 Tim. 1:7.
15. Na apajlẹ devizọnwatọ Jiwheyẹwhe tọn delẹ tọn he do jidide hia to Ewọ mẹ, podọ basi zẹẹmẹ lehe mí sọgan wleawuna adọgbigbo mọnkọtọn do tọn.
15 Biblu dọ nuhe devizọnwatọ Jiwheyẹwhe tọn delẹ dọ he do jidide yetọn to ewọ mẹ hia. Di apajlẹ, Davidi dọmọ: “OKLUNỌ wẹ huhlọn ṣie, awọ̀yinu ṣie; ewọ go wẹ ayiha ṣie dotudo, yè sọ gọalọna mi: enẹwutu homẹ ṣie vivi susu.” (Ps. 28:7) Paulu do jidide mlẹnmlẹn etọn hia dọmọ: “To vogbingbọn mẹ, mí gbawhàn mlẹnmlẹn to onú ehe lẹpo mẹ gbọn mẹlọ he yiwanna mí gblamẹ.” (Lom. 8:37) Na Jesu yọnẹn dọ to madẹnmẹ emi na yin wiwle bo nasọ yin hùhù, e dohia apọsteli etọn lẹ to aliho he họnwun mẹ dọ emi tindo haṣinṣan pẹkipẹki de hẹ Jiwheyẹwhe. E dọna yé dọmọ: “Yẹn ma tin dee ṣo, na Otọ́ lọ tin po yẹn po.” (Joh. 16:32) Etẹwẹ hodidọ omẹ voovo enẹlẹ tọn dohia? Yé dohia dọ dopodopo yetọn tindo jidide mlẹnmlẹn to Jehovah mẹ. Awuwiwlena jidide mọnkọtọn to Jiwheyẹwhe mẹ na gọalọna mílọsu nado yí adọgbigbo do pehẹ nuhahun egbezangbe tọn lẹ.—Hia Psalm 46:1-3.
MỌALEYI SỌN AWUWLEDAINANU JIWHEYẸWHE TỌN LẸ MẸ
16. Naegbọn Ohó Jiwheyẹwhe tọn pinplọn do yin onú titengbe?
16 Adọgbigbo Klistiani tọn ma zẹẹmẹdo jidide do mẹdetiti go gba. Kakatimọ, adọgbigbo enẹ sinai do oyọnẹn Jiwheyẹwhe tọn tintindo po jidide do ewọ go po ji. Mí sọgan wleawuna jidide enẹ gbọn Ohó etọn Biblu pinplọn dali. Mẹmẹyọnnu de he to azọ̀n apọṣimẹ sinsinyẹn tọn jẹ basi zẹẹmẹ nuhe nọ gọalọna ẹn tọn dọmọ: “N’nọ hia wefọ tulinamẹ tọn lẹ pludopludo.” Be mí nọ setonuna anademẹ lọ nado hodo tito sinsẹ̀n-bibasi whẹndo tọn gbesisọ tọn de ya? Awuwledainanu ehelẹ na gọalọna mí nado wleawuna pọndohlan Psalm-kantọ lọ tọn nkọ, mẹhe dọmọ: “Ṣo na yẹn ka yiwanna osẹ́n towe dole! Ewọ wẹ ayihamẹlẹnpọn ṣie to azán popo gbè.”—Ps. 119:97.
17. (a) Awuwledainanu tẹwẹ sọgan gọalọna mí nado pehẹ nuhahun lẹ po adọgbigbo po? (b) Na apajlẹ zinjẹgbonu otàn gbẹzan tọn de he ko gọalọna we tọn.
17 Mí sọ tindo owe sinai do Biblu ji lẹ he nọ bẹ nudọnamẹ he nọ hẹn jidide mítọn to Jehovah mẹ sinyẹn deji lẹ hẹn. Mẹmẹsunnu susu ko mọdọ otàn gbẹzan tọn he nọ sọawuhia to linlinnamẹwe mítọn lẹ mẹ nọ gọalọna yé taun. Mẹmẹyọnnu de he tin to Asie bo nọ jẹ azọ̀n apọṣimẹ sinsinyẹn wunmẹ de (psychose maniaco-dépressive) gọ́ na ayajẹ to whenue e hia otàn gbẹzan mẹmẹsunnu de he yin mẹdehlan to ojlẹ de mẹ wayi bo jẹ azọ̀n dopolọ ṣigba pehẹ ẹ po kọdetọn dagbe po tọn. E wlan dọmọ: “Enẹ gọalọna mi nado mọnukunnujẹ ninọmẹ ṣie mẹ bosọ na mi todido.”
18. Naegbọn e do yin nujọnu dọ mí ni nọ hodẹ̀ whẹwhẹ?
18 Odẹ̀ sọgan gọalọna mí to ninọmẹ depope mẹ. Apọsteli Paulu zinnudo nujọnu-yinyin awuwledainanu ehe tọn ji dọmọ: “Mì yin magbọjẹnọ na nudepope blo, ṣigba to onú lẹpo mẹ, mì nọ yí odẹ̀, ovẹ̀, po pẹdido po do hẹn obiọ mìtọn lẹ zun yinyọnẹn na Jiwheyẹwhe; jijọho Jiwheyẹwhe tọn he yiaga hugan linlẹn lẹpo nasọ họ́ ahun mìtọn po nugopipe apọ̀nmẹ tọn mìtọn po gbọn Klisti Jesu gblamẹ.” (Flp. 4:6, 7) Be mí nọ yí awuwledainanu ehe zan to gigọ́ mẹ nado wleawuna adọgbigbo to nuhahun lẹ whenu ya? Alex, mẹmẹsunnu de to Grande-Bretagne he jiya apọṣimẹ sinsinyẹn tọn na ojlẹ dindẹn dọ dọ nuhe gọalọna emi hugan wẹ “hodidọ na Jehovah to odẹ̀ mẹ podọ todidoai na ẹn gbọn Ohó etọn hihia dali.”
19. Nukun tẹwẹ mí dona nọ yí do pọ́n opli Klistiani tọn lẹ yìyì?
19 Opli lẹ sọ yin awuwledainanu devo he Jehovah nọ yizan nado gọalọna mí. Psalm-kantọ lọ wlan dọmọ: “Yẹn to jijlo, nugbo, nugbla hùhù mi na akanmaho OKLUNỌ tọn lẹ.” (Ps. 84:2) Be numọtolanmẹ dopolọ wẹ mí nọ tindo ya? Lani he yin nùdego to aga dọ nuhe yin pọndohlan etọn gando opli Klistiani tọn lẹ go dọmọ: “N’magbe ma nado gọ̀n opli depope. N’yọnẹn dọ eyin n’jlo dọ Jehovah ni gọalọna mi nado pehẹ nuhahun ṣie, n’dona tin to opli lẹ ji.”
20. Nawẹ mahẹ tintindo to azọ́n yẹwhehodidọ tọn lọ mẹ na gọalọna mí gbọn?
20 Mí sọ nọ mọ adọgbigbo yí gbọn alọnu mítọn hinhẹn ján to azọ́n yẹwhehodidọ Ahọluduta lọ tọn mẹ dali. (1 Tim. 4:16) Mẹmẹyọnnu de to Australie he pehẹ nuhahun susu dọmọ: “Kunnudegbe yìyì masọ nọ jlo mi paali, ṣigba mẹho agun tọn de basi oylọna mi nado hodo e yì. N’wàmọ. Matin ayihaawe, Jehovah wẹ to alọgọna mi; whedepopenu he n’tindo mahẹ to lizọnyizọn lọ mẹ, ayajẹ ṣie nọ gọfla.” (Howh. 16:20) Mẹsusu ko doayi e go dọ alọgigọna mẹdevo lẹ nado wleawuna yise to Jehovah mẹ nọ hẹn yise yelọsu tọn lodo. Mọwiwà nọ gọalọna yé nado de ayiha sọn nuhahun yetọn lẹ ji bo na ayidonugo nuhe yin nujọnu hugan lẹ.—Flp. 1:10, 11.
21. Jidide tẹwẹ mí tindo gando nuhahun he mí nọ pehẹ lẹ go?
21 Nususu wẹ Jehovah ko wleawu etọn he na gọalọna mí nado doakọnna nuhahun egbezangbe tọn lẹ po adọgbigbo po. Eyin mí kẹalọyi alọgọ etọn, mí na hẹn ayajẹ mítọn go mahopọnna nuhahun lẹ. Humọ, eyin mí nọ lẹnayihamẹpọn do otàn devizọnwatọ Jiwheyẹwhe tọn lẹ tọn ji bo nọ hodo apajlẹ dagbe yetọn, mílọsu na penugo nado nọ do adọgbigbo hia. Dile vivọnu titonu ehe tọn to sisẹpọ, nuhahun mítọn lẹ sọgan fọ́n bo to jijideji. Etomọṣo, mí sọgan tindo numọtolanmẹ Paulu tọn nkọ, mẹhe dọmọ: “Mí yin zinzindai, ṣigba mí ma yin huhusudo” podọ “Mí ma gbọjọ.” (2 Kọl. 4:9, 16) Po alọgọ Jehovah tọn po, mí sọgan doakọnna nuhahun mítọn lẹ po adọgbigbo po.—Hia 2 Kọlintinu lẹ 4:17, 18.
[Nudọnamẹ odò tọn]
a Yinkọ delẹ ko yin didiọ.
[Yẹdide to weda 10, 11]
Nawẹ Jehovah sọgan gọalọna we nado pehẹ nuhahun sinsinyẹn gbẹ̀mẹ tọn lẹ gbọn?