Phau Tsom Faj LUB VEJ XAIJ TSHAWB NRHIAV VAJLUGKUB
Phau Tsom Faj
LUB VEJ XAIJ TSHAWB NRHIAV VAJLUGKUB
Hmoob Dawb
  • VAJLUGKUB
  • NTAUB NTAWV
  • TEJ KEV SIB TXOOS
  • w25 Lub 3 Hlis Ntuj sab 8-13
  • Muaj Yehauvas Thiab Yexus Txoj Kev Xav

Tsis muaj yeeb yaj kiab rau yam uas koj xaiv.

Thov txim, muaj teeb meem li cas thiaj tso tsis tau tawm.

  • Muaj Yehauvas Thiab Yexus Txoj Kev Xav
  • Phau Tsom Faj (Rau Lub Koom Txoos)—2025
  • Ntsiab Me
  • Ntaub Ntawv Sib Xws
  • XYAUM YEHAUVAS LUB TSWV YIM
  • TXO HWJ CHIM
  • TSWJ LUB SIAB
  • Tej Uas Peb Txiav Txim Siab Puas Qhia Tias Peb Tso Siab Rau Yehauvas
    Lub Neej Thiab Tes Hauj Lwm Khixatia—Phau Kawm—2023
  • Peem Kam Tiag Ib Yam Li Petus
    Phau Tsom Faj (Rau Lub Koom Txoos)—2023
  • Txo Hwj Chim Yog Tsis Paub Tseeb
    Phau Tsom Faj (Rau Lub Koom Txoos)—2025
  • Peb Kawm Tau Dab Tsi Ntawm 40 Hnub Uas Yexus Nyob Hauv Ntiaj Teb?
    Phau Tsom Faj (Rau Lub Koom Txoos)—2024
Saib Ntxiv
Phau Tsom Faj (Rau Lub Koom Txoos)—2025
w25 Lub 3 Hlis Ntuj sab 8-13

ZAJ KAWM 10

ZAJ NKAUJ 31 Taug Nraim Nrog Vajtswv!

Muaj Yehauvas Thiab Yexus Txoj Kev Xav

“Yexus Khetos twb raug kev tsimtxom lawm, yog li ntawd nej yuav tsum xav ib yam li Yexus, nej thiaj li yuav muaj zog.”​—1 PETUS 4:1.

LUB NTSIAB RAU ZAJ NO

Peb yuav kawm seb Petus khaws tau li cas los ntawm Yexus txoj kev xav thiab peb ho khaws tau li cas.

1-2. Hlub Yehauvas yog li cas tiag, thiab Yexus tau ua qhia tias nws hlub Yehauvas li cas?

“KOJ yuav tsum hlub Yehauvas uas yog koj tus Vajtswv, kawg siab kawg ntsws, kawg koj txoj sia, kawg dag kawg zog, kawg laj lim tswv yim.” (Lukas 10:27) Yexus qhia tseeb tseeb tias nyob hauv Mauxes Txoj Kev Cai, txoj kev cai no yog txoj tseem ceeb tshaj. Txoj kev hlub uas peb muaj rau Yehauvas no yuav tsum yog tawm plaws hauv nruab siab tuaj, tsis hais peb lub dag lub zog huv tib si. Ntxiv ntawd, peb yuav tau hlub los ntawm peb tej laj lim tswv yim huv tib si, xws li tej peb xav thaum peb yuav ua ib yam dab tsi twg. Peb yeej yuav tsis paub tag tag Yehauvas tej kev xav tiam sis thaum peb kawm “Khetos lub siab” ces peb yuav paub tias Yehauvas xav li cas rau li cas vim Yexus coj thooj nkaus li nws Txiv.​—1 Kauleethaus 2:16.

2 Yexus hlub Yehauvas tag nrho nws lub laj lim tswv yim. Nws paub tej uas Vajtswv xav kom nws ua thiab nws tuaj yeem ua tej ntawd txawm tej nws ua ntawd yuav raug nws txom nyem ntsuav. Nws yeej tsis cia ib yam dab tsi txwv tau qhov uas ua kom tau raws li nws Txiv lub siab nyiam.

3. Tus tub txib Petus khaws tau dab tsi los ntawm Yexus, thiab Petus ho txhawb kom cov Khixatias ua dab tsi? (1 Petus 4:1)

3 Petus thiab lwm cov tub txib muaj rab peev xwm nrog Yexus ua ke thiab kawm yam ub yam no los ntawm nws. Thaum Petus sau nws thawj tsab ntawv, nws txhawb kom cov Khixatias xav ib yam li Khetos. (Nyeem 1 Petus 4:1.) Puag thaum ub lo lus Kilis “npaj kom txhij” uas Petus sau ntawd yog nws hais txog cov tub rog uas npaj lawv tej cuab yeej yuav mus nias rog. Yog tias ib tug Khixatias muaj Yexus lub tswv yim ces nws yuav tsis mus ua raws li nws lub siab ntshaw thiab nws yuav kov yeej txhua yam hauv lub qab ntuj uas Xatas kav.​—2 Kauleethaus 10:3-5; Efexus 6:12.

4. Zaj kawm no yuav pab kom peb ua raws li Petus tej lus qhia li cas?

4 Txij no mus peb yuav tham txog Yexus lub tswv yim thiab seb peb ho xyaum tau li cas. Peb yuav kawm seb peb yuav (1) xyaum Yehauvas lub tswv yim li cas kom peb thiaj muaj tib lub tswv yim, (2) txo hwj chim li cas, thiab (3) tswj lub siab es tso siab thov Yehauvas li cas.

XYAUM YEHAUVAS LUB TSWV YIM

5. Thaum twg Petus ho tsis muaj Yehauvas txoj kev xav?

5 Cia peb mus tham txog ib zaug uas Petus tsis muaj Yehauvas txoj kev xav. Yexus qhia rau nws cov tub txib tias nws yuav mus rau ntawm lub nroog Yeluxalees, luag yuav muab nws cob rau cov thawj coj, nws yuav thev kev tsim txom, thiab luag yuav muab nws tua. (Mathais 16:21) Petus paub hais tias Yexus yog tus Mexiyas uas yuav los cawm Vajtswv cov tib neeg. Ces tej zaum thiaj nyuaj rau nws xav hais tias Vajtswv yuav cia luag muab Yexus tua. (Mathais 16:16) Yog li ntawd, Petus txawm coj Yexus mus rau ib cag thiab hais tias: “Tus Tswv, txhob hais li ko, koj yeej yuav tsis raug tej ntawd ib zaug li.” (Mathais 16:22) Zaum ntawd, Yexus thiab Petus nkawd hais tsis sib haum vim Petus tsis xav tib yam li Yehauvas xav.

6. Yexus tau ua dab tsi los qhia tias nws xav ib yam li Yehauvas xav?

6 Yexus xav tib yam nkaus li nws Txiv xav. Yexus thiaj li hais rau Petus tias: “Xatas, khiav mus! Txhob tav kuv kev, koj xav li neeg xav xwb, tsis xav li Vajtswv xav.” (Mathais 16:23) Tej zaud Petus tsuas xav rau qhov zoo xwb tiam sis Yexus tsis kam mloog Petus tej lus. Qhov no qhia tau li cas rau peb? Yexus paub hais tias yuav kom muaj raws li Yehauvas lub siab nyiam, nws yuav tau tuag txom nyem ntsuav. Nyob rau zaum ntawd, Petus kuj khaws tau tias nws yuav tau xav ib yam li Vajtswv xav.

7. Tom qab no Petus ua qhia li cas tias nws xav muaj Yehauvas txoj kev xav? (Saib daim duab ntawm lub khaum.)

7 Ntev mus ntev tuaj, Petus qhia tias nws xav kom nws muaj Yehauvas txoj kev xav. Xws li lub caij thaum Yehauvas cia lwm haiv neeg los ua nws haiv neeg. Yehauvas xa Petus mus qhia rau Khaunelias, uas yog thawj tug ntawm lwm haiv neeg los ua ib tug Khixatias. Cov Yudais yeej ib txwm tsis nyiam lwm haiv neeg, yog li ntawd Petus yuav tau hloov nws txoj kev xav nws thiaj mus qhia tau lwm haiv neeg. Thaum Petus xam pom tias Vajtswv xav li cas txog lwm haiv neeg ces nws thiaj li hloov nws tus kheej. Ces thaum Khaunelias caw kom Petus mus xyuas nws, Petus thiaj li “tsis yig li.” (Tes Hauj Lwm 10:28, 29) Petus qhia rau Khaunelias thiab Khaunelias tsev neeg, lawv thiaj puav leej ua kev cai raus dej.​—Tes Hauj Lwm 10:21-23, 34, 35, 44-48.

Khaunelias coj Petus thiab cov nrog Petus mus rau txheej tsev sab saud.

Petus mus hauv Khaunelias tsev (Saib nqe 7)


8. Yuav ua li cas peb thiaj qhia tau tias peb xav ib yam li Yehauvas xav? (1 Petus 3:8)

8 Tau ntau xyoo tom qab no Petus txhawb kom cov Khixatias koom “ua ib lub siab.” (Nyeem 1 Petus 3:8.) Peb thiab cov kwv tij nkauj muam yuav sib koom siab yog peb sawv daws xav ib yam li Yehauvas xav. Yuav kom peb muaj tau txoj kev xav no peb yuav tau kawm phau Vajlugkub. Xws li Yexus txhawb kom nws cov thwj tim kav tsij txhawb Vajtswv txoj kev kav. (Mathais 6:33) Yog muaj ib tug nyob hauv peb lub koom txoos ho txiav txim siab ua hauj lwm puv ntoob rau Yehauvas, peb yuav tau tsis txhob tav nws. Tiam sis peb yuav tau hais lus txhawb nws thiab nug seb peb pab tau nws li cas.

TXO HWJ CHIM

9-10. Yexus txo hwj chim li cas?

9 Hmo ua ntej Yexus tuag, nws qhia Petus thiab lwm cov tub txib kom txo hwj chim. Yexus xa Petus thiab Yauhas nkawd mus npaj chaw rau lawv noj hmo ua zaum kawg. Ib yam uas nkawd npaj ntawd yog yuav tsum muaj lub tais thiab phuam xwv cov qhua tuaj txog thiaj muaj dej ntxuav taw ua ntej lawv noj mov. Tiam sis leej twg yuav los ntxuav sawv daws ko taw?

10 Yexus txo nws lub hwj chim heev, nws tsis tos seb lwm tus puas ua. Tiam sis nws txawm hle nws lub tsho rau ib cag. Nws mam li muab ib txoj phuam los sia ntawm duav ces nws muab dej hliv rau lub tais thiab pib ntxuav cov tub txib ko taw. (Yauhas 13:4, 5) Cov tub txib ntseeg tsis taus li tias Yexus mus ua tej hauj lwm uas ib tug qhev ib txwm ua. Tej zaud yuav siv sij hawm los ntxuav 12 tug tub txib ko taw, tsis hais ntxuav Yudas tus uas tseem yuav ntxeev siab rau nws. Txawm ua npaum li no los nws yeej txo nws lub hwj chim qis qis los ua huv tib si. Tom qab ntawd, Yexus mam li ua siab ntev qhia rau lawv li no tias: “Nej puas nkag siab qhov uas kuv ntxuav nej ko taw? Nej muab kuv hu ua ‘Xib Hwb’ thiab ‘Tus Tswv,’ nej yeej hu yog lawm. Yog li ntawd, kuv yog nej tus Tswv thiab tus Xib Hwb, kuv twb ntxuav nej ko taw lawm ces tsim nyog nej ib leeg ntxuav ib leeg ko taw thiab.”​—Yauhas 13:12-14.

Txo hwj chim tiag tiag yog peb tsis ua rau luag qhuas

11. Petus ua qhia tias nws kawm tau kom txo hwj chim li cas? (1 Petus 5:5) (Saib daim duab.)

11 Petus kawm tau qhov uas Yexus txo hwj chim. Thaum Yexus rov mus saum ntuj lawm, Petus thiaj li ua txuj ci kho ib tug yawg uas mus tsis taus kev txij thaum yug los. (Tes Hauj Lwm 1:8, 9; 3:2, 6-8) Muaj coob leej ntau tus pom qhov txuj ci no thiab lawv los vij Petus tag. (Tes Hauj Lwm 3:11) Tiam sis Petus tsis xav kom tib neeg qhuas nws tab txawm lub caij ntawd tib neeg nyiam kom tau koob nto npe. Nws txo hwj chim heev, nws thiaj li qhia kom cov tib neeg ntawd qhuas Yehauvas thiab Yexus. Nws hais tias: “Wb tuav Yexus lub npe thiab ntseeg nws, thiaj pab tus yawg uas nej pom thiab paub no muaj zog npho tuaj.” (Tes Hauj Lwm 3:12-16) Tom qab no Petus sau rau cov Khixatias kom txo hwj chim. Puag thaum ub lo lus Kilis uas nws siv ntawd, nws muab tham ib yam li muab kev txo hwj chim coj los hnav ua tsoos tsho. Qhov no thiaj ua rau peb nco txog thaum Yexus muab txoj phuam coj los sia ntawm duav thiab ntxuav nws cov tub txib ko taw.​—Nyeem 1 Petus 5:5.

Petus thiab Yauhas nkawd sawv ntsug hauv lub tuam tsev. Petus taw tes rau saum ntuj thaum kho tau tus yawg uas mus tsis taus kev.

Tom qab Petus ua qhov txuj ci tas, nws xav kom luag qhuas Yehauvas thiab Yexus nkawd xwb. Peb los kuj txo tau hwj chim thaum peb ua tej yam zoo es tsis txhob tos luag qhuas (Saib nqe 11-12)


12. Zoo ib yam li Petus, peb yuav ua li cas peb thiaj txo hwj chim mus li?

12 Peb kuj xyaum tau Petus tus yam ntxwv uas txo hwj chim. Nco ntsoov kev txo hwj chim tsis yog hais lo lus zoo xwb. Thaum Petus hais txog txo hwj chim, yog hais txog seb peb xav li cas hauv nruab siab txog peb tus kheej thiab lwm tus. Xws li thaum peb ua ub ua no rau lwm tus, peb ua vim peb hlub Yehauvas thiab tib neeg, tsis yog ua rau luag qhuas. Qhov uas peb txo hwj chim yog thaum peb zoo siab hlo ua ub ua no rau Yehauvas thiab cov kwv tij nkauj muam tab txawm tib neeg yuav paub thiab tsis paub.​—Mathais 6:1-4.

TSWJ LUB SIAB

13. Piav seb ib tug uas tswj tau nws lub siab yog li cas tiag.

13 Tswj lub siab yog li cas tiag? (1 Petus 4:7) Ib tug Khixatias uas tswj tau nws lub siab yeej xyaum xav ib yam li Yehauvas xav thaum yuav txiav txim siab ua ib yam dab tsi. Tsis tas li ntawd, nws paub hais tias tsis muaj ib yam dab tsi yuav tseem ceeb tshaj qhov uas nrog Yehauvas sib raug zoo. Nws kuj tsis muab hlob thiab tsis xav tias nws paub txhua yam. Tiam sis nws tso siab plhuav rau Yehauvas thiab thov Yehauvas tsis so kom pab coj nws txoj hau kev.

14. Muaj ib zaug Petus tsis tso siab rau Yehauvas li cas?

14 Tib hmos ua ntej Yexus tsis tau tuag ntawd, nws ceeb toom nws cov thwj tim tias: “Hmo no ntag, nej txhua tus yuav tso kuv tseg.” Petus xav hais tias nws yuav nyob nreg nroos nws thiaj teb ntua tias: “Txawm lawv txhua tus tso koj tseg los kuv yeej yuav tsis tso koj tseg ib zaug li!” Ntxiv ntawd, Yexus hais rau nws ib txhia thwj tim tias: “Nej yuav tsum zov tos thiab thov Vajtswv tsis tseg.” (Mathais 26:31, 33, 41) Yog Petus lam mloog Yexus cov lus no ces tej zaum nws yuav muaj lub siab tawv qhawv hais tias nws yog Yexus ib tug thwj tim. Tiam sis vim nws tsis mloog, nws thiaj tsis lees paub Yexus thiab quaj tu siab nrho.​—Mathais 26:69-75.

15. Ua li cas Yexus ho tswj tau nws lub siab rau hmo kawg ua ntej nws tuag?

15 Yexus tso siab plhuav tag nrho rau Yehauvas. Txawm Yexus zoo tiav tiav los nws yeej thov Yehauvas tsis so kom pab nws. Qhov uas nws ua li no ua rau kom nws muaj lub siab tawv ua raws li tej uas Yehauvas xav kom nws ua. (Mathais 26:39, 42, 44; Yauhas 18:4, 5) Qhov uas Petus pom Yexus thov Yehauvas tsis so tej zaud yuav ua rau nws nco ntsoov mus li.

16. Ua li cas peb thiaj paub tias Petus tswj taus nws lub siab lawm? (1 Petus 4:7)

16 Ntev mus ntev tuaj Petus kuj tso siab rau Yehauvas thiab kuj thov nws ntau ntxiv lawm. Thaum Yexus sawv rov qab los nws hais rau Petus thiab lwm cov tub txib tias Vajtswv yuav muab lub hwj huam dawb huv pab lawv mus tshaj tawm txoj xov zoo. Tiam sis Yexus hais kom lawv mus nyob hauv lub nroog Yeluxalees tos txog thaum muaj tej ntawd tshwm sim. (Lukas 24:49; Tes Hauj Lwm 1:4, 5) Ua li Petus ua dab tsi thaum nws tseem nyob tos? Petus thiab lwm cov Khixatias “thov Vajtswv tsis tseg.” (Tes Hauj Lwm 1:13, 14) Tom qab no thaum nyob rau hauv Petus thawj tsab ntawv, nws txhawb kom cov Khixatias tswj lawv lub siab thiab tso siab hlo thov Yehauvas. (Nyeem 1 Petus 4:7.) Nyob hauv Petus lub neej, nws xam pom tias txoj kev tso siab rau Yehauvas tseem ceeb heev, nws thiaj li txhawb tau cov kwv tij nkauj muam.​—Kalatias 2:9.

17. Txawm peb txawj ua ub ua no los peb yuav tau ua dab tsi tas mus li? (Saib daim duab.)

17 Yuav kom peb tswj taus peb lub siab, peb yuav tau thov Yehauvas tsis tseg tsis tu. Peb yuav tau rau siab ntso thov Yehauvas tab txawm peb txawj ua ub ua no. Tsis hais thaum peb yuav txiav txim siab ua ib yam twg uas tseem ceeb los peb yuav tau thov Yehauvas coj peb txoj hau kev thiab tso siab tias nws yuav pab kom peb ua tau qhov zoo qhov yog.

Petus xam pom tias nws yuav tau tso siab hlo thov Yehauvas. Peb los yuav tau tswj peb lub siab es thov Yehauvas pab, xws li thaum peb yuav txiav txim siab ua ib yam twg uas tseem ceeb (Saib nqe 17)a


18. Peb xyaum tau Yehauvas txoj kev xav li cas?

18 Peb ua Yehauvas tsaug uas nws tsim tau peb kom xyaum tau nws tej yeeb yam. (Chivkeeb 1:26) Peb yeej yuav yoog tsis tau Yehauvas tag tag tiam sis zoo ib yam li Petus, peb kuj xav kom peb xyaum tau Yehauvas txoj kev xav. (Yaxayas 55:9) Yuav kom peb xyaum tau Yehauvas txoj kev xav no peb yuav tau xav li nws xav, txo hwj chim, thiab tswj peb lub siab.

PEB YUAV . . .

  • xyaum Yehauvas lub tswv yim li cas?

  • txo hwj chim li cas?

  • tswj lub siab li cas?

ZAJ NKAUJ 30 Vajtswv Tsom Kwm Kuv

a COV DUAB: Ib tug muam thov Yehauvas ua ntej nws yuav mus nrog cov neeg txais hauj lwm tham.

    Ntaub Ntawv Ua Lus Hmoob Dawb (1988-2025)
    Tawm Mus
    Nkag Mus
    • Hmoob Dawb
    • Xa Rau Lwm Tus
    • Nyiam Zoo Li Cas
    • Copyright © 2025 Watch Tower Bible and Tract Society of Pennsylvania
    • Tso Cai Siv Li Cas
    • Ntsig Txog Koj
    • Privacy Settings
    • JW.ORG
    • Nkag Mus
    Xa Rau Lwm Tus