Ekete ra Rionbọrhọ Uvuẹn Ọbe-Owian Uyono Akpenyerẹn Ọwan Ọrhẹ Iruo Uvie Na
MAY 1-7
EFE RI NẸ ẸMRO OSOLOBRUGWẸ RHE | JEREMIAH 32-34
“Oka Ro Djephia Taghene Israel Ono Vwo Ugbomọphẹ”
(Jeremiah 32:6-9) Jeremiah nọ tare: “Ọnana ẹmro i Jehova ọ ta mẹ, 7 ‘Hana·mel ọmọ Shallum, ro rhiẹ omizu ọsẹ ọnọ, ono bru owẹwẹ rhe jeghwai ta: “Dẹ otọre mẹ rọ ha Ana·thoth, fọkime wẹwẹ yi vwo omẹgbanhon wu na tan ye.”’” 8 Hana·mel ro rhiẹ ọmọ omizu ọsẹ mẹ no bruru mẹ rhiẹ uvuẹn Egodo ihworho ra dẹrẹ na, jerẹ oborẹ i Jehova ọ tare, nọ ta mẹ: “Biko dẹ otọre mẹ rọ ha Ana·thoth, uvuẹn amwa i Benjamin, fọkime wẹwẹ yi vwo omẹgbanhon wu na dẹ ye jeghwai tan ye. Dẹ ye harẹn oma ọnọ.” Ọke ọrana ni mi mẹrẹnvwrurhe taghene ọnana ẹmro i Jehova. 9 Omarana ni mi dẹ otọre na rọ ha Ana·thoth mie Hana·mel ọmọ omizu ọsẹ mẹ. Ni mi vwanvwọn igho na riẹn, ishẹkẹl irhiruẹ ọrhẹ idọlọ efuanfon ikpe.
(Jeremiah 32:15) Fọkime ọnana obọre i Jehova ro sun emakashe na, Osolobrugwẹ Israel ọ tare, ‘Ana rharhumu dẹ eghwa ọrhẹ ikebi ọrhẹ ogba i vine uvuẹn otọre ọnana.’”
it-1 105 ¶2
Anathoth
Jeremiah onyẹ Anathoth, ọrẹn ọye ‘ọmẹraro rẹ ihworho yi i vwe mwuọghọ riẹn,’ aye na djofẹn mwuie taghene aye ine kpe yi fọkime ọ ta kpahen urhomu edje i Jehova. (Jer 1:1; 11:21-23; 29:27) Omarana, Jehova nọ mẹraro ukpokpogho kpahen amwa na, ọnana no te orugba ọke i Babylon ọ ghwọghọ amwa na. (Jer 11:21-23) A ki mẹrẹn oghwọghọ i Jerusalem, Jeremiah ọ nyalele urhi nọ sabu dẹ otọre ọmọ omizu ọsẹ ye rọ ha obẹ Anathoth, ro rhiẹ oka ro djephia taghene ihworho na ina rharhumu nẹ abọ evrẹn rhe. (Jer 32:7-9) Usuẹn ẹko ihworho erukaro ri kiki nẹ abọ evrẹn rhe rhẹ Zerubbabel yẹ ehworhare Anathoth ri te 128; Anathoth ọ ha usuẹn emwa ra rharhumu bọn, omarana nọ ha aruẹmẹrẹn i Jeremiah te orugba.—Ezr 2:23; Ne 7:27; 11:32.
(Jeremiah 32:10-12) Ni mi ji ya ye rhẹ ẹbe, ni mi fi oka rhọ ye, jeghwai se ihworho ni se oseri kpahiẹn, ni mi vwanvwọn igho rhẹ ovwanvwọn na. 11 Ni mi ha ẹbe mia dẹ otọre na, ọrẹ e fi oka rhọ na, sekpahen urhi ọrhẹ oborẹ a dẹ otọre lele, jeghwai te ọrẹ a vwa djokarhọ na, 12 ni mi ha riẹ rẹn Baruch ọmọ Ne·riah ro rhiẹ ọmọ Mah·seiah uvuẹn obaro ọmọ ọsẹ mẹ Hana·mel, iseri ri ya ẹbe ra dẹ otọre na ọrhẹ ọsoso itu i Jew na ri siyẹ uvuẹn Egodo ihworho ra dẹrẹ na.
w07 3/15 11 ¶3
Ẹhaphia Ri Nẹ Ọbe ọrẹ Jeremiah
32:10-15—Mesoriẹ a ya ẹbe eva kpahen otọre ra dẹre? Ọbe ra dẹ otọre re vwe fi oka rhọ na ọrẹ ene rhe kpahen otọre ra dẹre na. Ọre fi ọka rhọ na ọrẹ e dje urhomẹmro otọre ra dẹre na orhianẹ a guọlọ rhe kpahiẹn rhọ. Nyoma ra nyalele urhi ro fori ọke ra sueyi rhẹ ihworho ekrun ọwan ọrhẹ imizu uvuẹn ukoko na, Jeremiah o dje omamọ udje harẹn ọwan.
(Jeremiah 33:7, 8) Ni mi na ha evrẹn erẹ Judah ọrhẹ evrẹn erẹ Israel ghwẹrioma rhe, ni mi ne ru aye gbanhon jerẹ oborẹ mi ruru nẹ ọtonrhọ rhe. 8 Mi ne ru aye fon nẹ ọsoso edandan aye i ru haso mẹ, ni mi na harhomu ọsoso edandan ọrhẹ orusọ aye i ru haso mẹ.
jr 152 ¶22-23
“Ọrana Rhẹ Erhirhiẹ Aye E Rhe Mẹ?”
22 Ohworho orho ruo sọ nyoma ẹmro ri vwe fo ọrhẹ iruemru enẹyen, wu na hẹrokele i Jehova? Sekpahen itu i Jew ọke ahwanren, Osolobrugwẹ ọrhọ ta taghene ono ru ihworho rẹ ọye ọ harhomu “fon.” (Se Jeremiah 33:8.) Jehova ọnọ sabu ru ihworho fon, nyoma rọ nọ kpare iroro vrẹn orusọ ihworho ri ghwẹriẹre, jeghwai yẹ ihworho na uphẹn ọrọrọ uvuẹn ogame Ọnẹyen. Ọrẹ imwẹro, na mẹrẹn ẹharhomu Osolobrugwẹ, o mevirhọ taghene ohworho ọ mẹrẹn ẹfuọn nẹ ijẹgba ye ne-e, nọyẹ no rhiẹ ohworho rọ gbare, ro vwo ruẹ ọdanda-an. Ọrẹn, o vwo oborẹ ọwan ina sabu yono kpahen oborẹ Osolobrugwẹ o ruẹ ituakpọ fuan lele. Ọwan ina sabu damoma ti edandan yanghene orusọ ọreva ọwan nẹ ọmudu, ro mevirhọ erufon ohworho na uvuẹn ọmudu ọwan. Izede ọgo?
23 Gbe rorie taghene a ha ọsete yanghene eriẹ ọghoghanren e ruẹ ẹghẹlẹ ha wẹn. Orhianẹ o gberi, wu ne dorien fughwẹ ogege? Wu ruie omara-an. Wu na damoma wu na dabu ruie fon, jeghwai ti otele yanghene ekete ro gberi na nie. Wu guọlọ mẹrẹn erhumie ọke ephian, oborẹ o lo lele. Omaran ọ ji havwọ, wu na sabu wian gbanhon ne wu sabu ti ekwẹre yanghene iroro esọsọ erọrọ wu vwori kpahen omizu uvuẹn ukoko na ro ruruo sọ nẹ ẹhẹn. Damoma ne wu je rhe fi ẹmro ọsọsọ yanghene irueruo esọsọ ihworho rhẹ ẹhẹn. Ru wa damoma wu ne ti orusọ na nẹ ẹhẹn, we ruẹ iroro ọrhẹ irueruo ohworho wu harhomu na fuan uvuẹn ẹhẹn ọnọ. Ọmudu ọnọ ọrhọ fon nẹ abọ iroro esọsọ kpahen ohworho ọrana ne, ọnọ ha userhumu wẹn rhiẹ ẹhẹn firhọ vwo omamọ onyerẹnkugbe rhẹ ohworho na.
Ra Guọlọ Efe erẹ Ẹhẹn
(Jeremiah 33:15) Uvuẹn ẹdẹ ọrhẹ ọke ọrana, mi ne ruie nẹ oghọn ọvwata o nẹ i David rhe, ọye ono brorhiẹn ọsoso ọrhẹ izede ọvwata uvuẹn agbamwa na.
jr 173 ¶10
Wu Na Sabu Mẹrẹn Erere Nẹ Ọphọ Ọkpokpọ Na
10 Jeremiah ọ ha Ọrọ sa na, nọyẹ i Messiah na, dje “oghọn” ro no nẹ i David rhe. Ọrana oserhọ. Ọke i Jeremiah ọ ga ẹrhẹ ọmẹraro, uvwioghwa orodje i David ra ha dje orhan, a hẹriẹn totọre ne. Ọrẹn, esiri orhan na o ji hwu-u. Ọke oru, ne vwiẹ i Jesu uvuẹn uvwioghwa Orodje David. Ana sabu se yi “Jehova Yẹ Ovwata Ọwan,” rọ karunumwu ọdamẹ okokodo Osolobrugwẹ o vwo kpahen uruemru ọrana. (Se Jeremiah 23:5, 6.) Jehova ọ ha uphẹn rẹn Ọmọyen owu ọvo nọ rioja uvuẹn otọrakpọ na, jeghwai hwu. Omarana, no serhọ rhẹ orhienbro ọsoso i Jehova, nọ sabu ha ọghanronmẹ izobo otan ọrẹ “oghọn” ro nẹ i David rhe na harhomu edandan. (Jer. 33:15) Ọnana no rhiẹ izede firhọ harẹn ihworho ezẹko nẹ aye rhiẹ “evwata ri ne vwo arhọ” jeghwai ha ẹhẹn ọfuanfon na djẹ aye ha, nẹ aye i sabu vwobọrhẹ ọphọ ọkpokpọ na. Emru ọrọrọ ro djephia taghene Osolobrugwẹ o vwo ọdamẹ kpahen uruemru ọvwata, yẹ ihworho erọrọ ri ne ji vwobọrhẹ ọphọ ọrana, aye ina ji sabu mẹrẹn erere nẹ uvuien rhe, jerẹ oborẹ ọwan ine yono kpahen.—Rom. 5:18.
(Jeremiah 33:23, 24) Ẹmro i Jehova nọ rharhumu bru i Jeremiah rhe, rọ tare: 24 “Wa ji djokarhọ oborẹ ihworho na a ta, ‘Jehova ọnọ tiẹn ekrun eva rẹ ọye ọ djẹha bi na’? Aye i vwe mwuọghọ rẹn ihworho mẹ-ẹ, aye i vwe rhe ni aye jerẹ agbamwa ghwomara-an.
w07 3/15 11 ¶4
Ẹhaphia Ri Nẹ Ọbe ọrẹ Jeremiah
33:23, 24—“Ekrun eva” ego ya tẹmro kpahen ekete aran na? Ekrun owu ọyẹ uvwioghwa Orodje David, ọreva ye, yẹ ekrun irherẹn ri nẹ uvwioghwa Aaron rhe. Ọke ra ghwọghọ i Jerusalem ọrhẹ oghwa ẹga i Jehova, nọ họhọre taghene Jehova orho vwo uvie uvuẹn otọrakpọ na-a, yanghene ọ rharhumu ha ẹga ọnẹyen mwu ghwomara-an.
Isese i Baibol
(Jeremiah 32:1-12) The word that came to Jeremiah from Jehovah in the 10th year of King Zed·e·kiʹah of Judah, that is, the 18th year of Neb·u·chad·nezʹzar. 2 At that time the armies of the king of Babylon were besieging Jerusalem, and Jeremiah the prophet was confined in the Courtyard of the Guard in the house of the king of Judah. 3 For King Zed·e·kiʹah of Judah had confined him, saying, “Why do you prophesy like this? You say, ‘This is what Jehovah says: “I will give this city into the hand of the king of Babylon, and he will capture it, 4 and King Zed·e·kiʹah of Judah will not escape from the Chal·deʹans, for he will surely be given into the hand of the king of Babylon, and he will speak to him face-to-face and see him eye to eye.”’ 5 ‘He will take Zed·e·kiʹah to Babylon, and there he will remain until I turn my attention to him,’ declares Jehovah. ‘Although you keep fighting against the Chal·deʹans, you will not succeed.’” 6 Jeremiah said: “The word of Jehovah has come to me, saying, 7 ‘Here Hanʹa·mel the son of Shalʹlum your uncle will come to you and say: “Buy for yourself my field in Anʹa·thoth, because you have the first right to repurchase it.”’” 8 Hanʹa·mel the son of my uncle came to me, just as Jehovah had said, into the Courtyard of the Guard, and he said to me: “Please buy my field in Anʹa·thoth, in the land of Benjamin, for you have the right to take possession of it and to repurchase it. Buy it for yourself.” At that I knew that this was by the word of Jehovah. 9 So I bought the field in Anʹa·thoth from Hanʹa·mel the son of my uncle. I weighed out the money to him, seven shekels and ten silver pieces. 10 Then I recorded it in a deed, affixed the seal, called in witnesses, and weighed the money in the scales. 11 I took the deed of purchase, the one that was sealed according to the commandment and legal requirements, as well as the one that was left unsealed, 12 and I gave the deed of purchase to Barʹuch son of Ne·riʹah son of Mah·seiʹah in the presence of Hanʹa·mel the son of my uncle, the witnesses who wrote in the deed of purchase, and all the Jews who were sitting in the Courtyard of the Guard.
MAY 8-14
EFE RI NẸ ẸMRO OSOLOBRUGWẸ RHE | JEREMIAH 35-38
“Ebed-melech—Udje Uduefigbere Ọrhẹ Uruemru Esiri”
(Jeremiah 38:4-6) Ekakuro na ni ta rẹn orodje na: “Biko jene kpe ọhworhare ọnana hwu, fọkime ọ lẹrhẹ ẹhẹn isodja ri hẹrhẹre uvuẹn amwa na, ọrhẹ ọsoso ihworho na seriotọre, nyoma rọ tẹmro enana harẹn aye. Fọkime ọhworhare ọnana ọ vwọ guọlọ ufuoma ihworho enana-a, ọrẹn ukpokpogho aye.” 5 Orodje Zed·e·kiah nọ tare: “Nughe! Ọ ha abọ are, orodje na ọ sabu ru emru owuorowu rọ nọ da are obọ ji-i.” 6 Omarana, aye ni kpare Jeremiah jeghwai dorien rhẹ uvuẹn edje Mal·chijah ọmọ orodje na, rọ ha uvuẹn Egodo ihworho ra dẹrẹ na. Aye ni ha ifi kpare i Jeremiah rhọ ye. Vwana o vwo ame uvuẹn edje na-a, epẹtẹ ọvo, Jeremiah no dimẹ rhẹ uvuẹn epẹtẹ na.
it-2 1228 ¶3
Zedekiah
Zedekiah o djephia taghene ọye orodje rọ vwiẹlẹre, ọke ekakuro na e bruie rhe ne kpe i Jeremiah hwu fọkime ọ lẹrhẹ ẹhẹn ihworho ra gba kinhariẹ na seriotọre, Zedekiah nọ tare: “Nughe! Ọ ha abọ are, orodje na ọ sabu ru emru owuorowu rọ nọ da are obọ ji-i.” Ọrẹn ọke oru, Zedekiah nọ ha uphẹn rẹn Ebed-melech no simi Jeremiah, nọ jeghwai ta rẹn Ebed-melech nọ ha ehworhare awan 30 nẹ aye sa ye erhumu. Ọke o ji ru, Zedekiah nọ bẹbẹ lele Jeremiah tẹmro. Nọ yẹ ọmẹraro na imwẹro taghene ọye o kpe yi-i, ọ jeghwai ha ye rẹn ihworho ri guọlọ kpe yi hwu-u. Ọrẹn Zedekiah ọ zofẹn oborẹ itu i Jew ri ha obọrẹ i Chaldea na ine ruo, omarana ọrhọ kerhọ ọkpọvi ro nẹ obẹ Osolobrugwẹ ri Jeremiah ọ yẹ riẹ-ẹ, nọyẹ nẹ aye i homakpahontọre rẹn ekakuro i Babylon. No djephia taghene ofẹn o ghini mwuie, orodje na nọ ta rẹn i Jeremiah taghene ọ vwọ ta kpahen oborẹ aye i tare rẹn ekakuro na-a.—Jer 38:1-28.
(Jeremiah 38:7-10) Ebed-melech ro rhiẹ onyẹ E·thi·opi·a, rọ wian uvuẹn oghwa orodje na, no rhonrin taghene aye i fi Jeremiah rhẹ uvuẹn edje. Vwana orodje na o siyẹ Anurẹsẹ i Benjamin, 8 omarana Ebed-melech no riẹ oghwa orodje na jeghwai ta rẹn orodje na: 9 “O ọrovwori orodje mẹ, oborẹ ehworhare enana i ru ọmẹraro Jeremiah na orhomu-un! Aye i dorinrien rhẹ edje, ono hwu rhẹ avwaye fọkime orhọmo ọ havwiẹ, orho vwo ibrẹdi owuorowu rọ hẹrhẹre uvuẹn amwa na-a.” 10 Omarana orodje na nọ ta rẹn Ebed-melech ro rhiẹ onyẹ E·thi·opi·a na: “Ha ehworhare awan ọgban nẹ ekete aran lele oma, ne wu ya kparẹ ọmẹraro Jeremiah nẹ uvuẹn edje bọmọke ono hwu.”
w12 5/1 31 ¶2-3
Ọrọ Kwosa Harẹn Ọsoso Ihworho Ra Ga Ye
Ọrọmo yẹ Ebed-melech? Ọrẹ imwẹro, ọye ohworho rọ wian uvuẹn aghwẹlẹ Orodje i Judah Zedekiah. Ebed-melech o nyerẹnren uvwre ọke i Jeremiah, ri Jehova o dje ya ha orhetio rẹn agbamwa i Judah kpahen oghwọghọ rọ sa. Dedevwo ekakuro ri vwa zofẹn Osolobrugwẹ yi kinhariẹ ye, Ebed-melech o vwo ofẹnzẹ Osolobrugwẹ, ọ jeghwai họghọ okokodo rẹn Jeremiah. Iruemru ọ ga Ọsolobrugwẹ Ebed-melech o vwori, a damiriẹn ni ọke ekakuro na a mọrenfian banrẹn i Jeremiah taghene ọ kparehaso ẹga efian aye, nẹ aye jeghwai dorien rhẹ edje ro vwo vwo ame, neneyo no hwu rhẹ avwaye. (Jeremiah 38:4-6) Me yẹ Ebed-melech ono ruo?
Ebed-melech o fiudugbere jeghwai kpare idjaghwẹ ẹghwanren, no ji ti ofẹn oborẹ ekakuro na ine ruo nẹ ẹhẹn. No bru Zedekiah nya ọrẹ afiede jeghwai ta kpahen osehiẹn i Jeremiah. Ọkezẹko nọ rionbọrhọ ihworho na, nọ ta rẹn orodje na: “Oborẹ ehworhare enana i ru ọmẹraro Jeremiah . . . orhomu-un.” (Jeremiah 38:9) Ebed-melech o fikparobọ, nọ ha ehworhare awan 30 ye simi Jeremiah jerẹ oborẹ i Zedekiah ọ tare.
(Jeremiah 38:11-13) Omarana Ebed-melech nọ ha ehworhare na lele oma, no riẹ oghwa orodje na, obotọre ekete re fi ekwakwa rhọ, aye ni ha evwẹrewẹn ọrhẹ ewun ezẹko nẹ avwaye, aye ni ha riẹ rẹn Jeremiah rọ ha uvuẹn edje na. 12 Ebed-melech ro rhiẹ onyẹ E·thi·oʹpi·a nọ ta rẹn Jeremiah: “Biko fi evwẹrewẹn ọrhẹ ewen na rhẹ uvwre ufi na ọrhẹ akolẹ ọnọ.” Jeremiah no ru omaran, 13 Aye ni ha ifi na lọrọ i Jeremiah nẹ uvuẹn edje na. Jeremiah nọ daji uvuẹn Egodo ihworho ra dẹrẹ na.
w12 5/1 31 ¶4
Ọrọ Kwosa Harẹn Ọsoso Ihworho Ra Ga Ye
Ebed-melech no ji dje uruemru ọghoghanren ọrọrọ phia: uruemru esiri. Nọ “ha evwẹrewẹn ọrhẹ ewun ezẹko nẹ avwaye, aye ni ha riẹ rẹn Jeremiah.” Mesoriẹ ọ ha evwẹrewẹn ọrhẹ ewun ruiruo? Neneyo i Jeremiah ọ ha ye kpa akolẹ ye, nọ jọ rhọ kuiẹn ọke ra na kpariẹ nẹ uvuẹn edje ro vwo epẹtẹ na.—Jeremiah 38:11-13.
Ra Guọlọ Efe erẹ Ẹhẹn
(Jeremiah 35:19) ọnana oborẹ i Jehova ro sun emakashe na, Osolobrugwẹ Israel ọ tare: “Ọ vwọ samọ vwo ọke owuorowu emọ i Je·honʹa·dab ro rhiẹ ọmọ Reʹchab ono jo mevi obaro mẹ bẹmẹdẹ-ẹ.”’”
it-2 759
Itu i Rechab
Oma ọ merhen i Jehova kpahen uruemru ra huvwele rẹ aye i djephia. Uvwele ọsẹ ro vwiẹrẹ aye, rẹ aye i nyalele, ọ vẹnẹ ọrẹ itu Judah re vwa huvwele Ọmemama aye. (Jer 35:12-16) Osolobrugwẹ nọ yẹ itu Rechab na ive ọnana: “Ọ vwọ samọ vwo ọke owuorowu emọ i Je·honʹa·dab ro rhiẹ ọmọ Reʹchab ono jo mevi obaro mẹ bẹmẹdẹ-ẹ.”—Jer 35:19.
(Jeremiah 37:21) Omarana Orodje Zed·e·kiah no jurhi taghene e fi Jeremiah rhẹ uvuẹn Egodo ihworho ra dẹrẹ na, nẹ aye i hẹrote yi, na yẹ ye ibrẹdi kẹdẹ kẹdẹ nẹ uvuẹn udumu ere ruẹ ibrẹdi na bọmọke ibrẹdi ri ha uvuẹn amwa na i ki hin. Jeremiah nọ daji uvuẹn Egodo ihworho ra dẹrẹ na.
w98 1/15 18 ¶16-17
Rha Nyalele Osolobrugwẹ Ọke Ephian
16 Rhẹ izede ẹguọlọ, Jehova nọ ta rẹn ọwan kpahen omefuon re ne vwo otọre usuon Uvie i Messiah na. (Psalm 72:1-4, 16; Isaiah 25:7, 8) Ọ jeghwai ha userhumu rẹn ọwan nyerẹn ghele ebẹnbẹn akpọ vwana nyoma rọ yẹ ọwan ọkpọvi kpahen oborẹ ana ha kobaro. (Matthew 4:4; 6:25-34) Nyoma iyẹnrẹn kpahen oborẹ Jehova ọ ha userhumu rẹn idibo enẹyen ọke ahwanren, ọye nọ yẹ ọwan imwẹro. (Jeremiah 37:21; James 5:11) Ọye o ruẹ ọwan gbanhan rhẹ irherhe na taghene, o toro ebẹnbẹn ọwan a dẹrughwaroghwẹ-ẹ, ẹguọlọ ro vwo kpahen idibo yi ri vwo atamwu ono rhirhiẹ bẹmẹdẹ. (Romans 8:35-39) Harẹn ihworho ri hẹroso i Jehova, ọrhọ ta: “O vwo ọke owuorowu mi na nyajẹ owẹwẹ vwo-o, mi jeghwai zẹ jẹ owẹwẹ vwo-o.”—Hebrews 13:5.
17 Rhẹ irherhe ọnana ro ruẹ ọwan gbanhan, Ilele Kristi urhomẹmro na nya rhẹ Osolobrugwẹ ọke ephian ukperẹ aye ina nyalele izede akpọ na. Iroro ihworho buebun ri rhiẹ ivwiegbere i vwori uvuẹn ẹkwotọre buebun ọyẹ, wu rha ha emru mie ọdafe neneyo wu sabu hẹrote ekrun ọnọ, orhiẹ uhi-i. Ọrẹn ihworho ra nya nyoma esegburhomẹmro a tiẹn aruẹ iroro ọrana. Aye e ni ekwerhọ Osolobrugwẹ ghanghanren ọrhẹ erere ro no nẹ erhumu urhomẹmro ẹta vrẹn ekwakwa erọrọ. (Proverbs 30:8, 9; 1 Corinthians 10:13; Hebrews 13:18) Ọmase uku owu obẹ India ọmẹrẹnvwrurhe taghene omwemẹ ra na wian ọrhẹ oruru ra gboma rhẹ owian, ọ ha userhumu riẹn. Ukperẹ ono brenu kpahen ebẹnbẹn ye, nọ mẹrẹnvwrurhe taghene orho fi Uvie Osolobrugwẹ ọrhẹ ọvwata ye rhẹ emru ukaro uvuẹn akpenyerẹn ye, Jehova ọnọ ha ebrurhọ rẹn omẹdamu ọnọ hẹrote omayen ọrhẹ ọmọyen. (Matthew 6:33, 34) Ihworho buebun uvuẹn otọrakpọ na e djephia taghene, o toro ebẹnbẹn aye i dẹrughwaroghwu-u, Jehova yẹ ekete aye a zẹrua ọrhẹ omẹgbanhon aye. (Psalm 91:2) Wu vwo aruẹ imwẹro ọrana?
w95 8/1 5 ¶5-6
Ọke Irhorhomu i Ha Obaro na
Ọke oru, rẹ orodje i Babylon ọ gba ogba kinhariẹ i Jerusalem rọ nyaji Jehova vwo, ihworho na na riẹ ibrẹdi eghwaghwa “ra vwanvwọnre rhẹ uduebro.” (Ezekiel 4:16) Erhirhiẹ na ọgbanhonron omamọ tẹ erhirhiẹ emẹse ezẹko a riẹ emọ aye i vwiẹre. (Lamentations 2:20) Ọrẹn, dedevwo ọmẹraro Jeremiah ọ ha ekanron fọkiẹ ẹmro eghwoghwo na, Jehova o rurie taghene a “yẹ ye [Jeremiah] ibrẹdi kẹdẹ kẹdẹ nẹ uvuẹn udumu ere ruẹ ibrẹdi na, bọmọke ibrẹdi ri ha uvuẹn amwa na i ki hin.”—Jeremiah 37:21.
Jeremiah nọ sẹrẹ i Jehova ẹro ọke emaren amwa na o hin? Ẹjo, fọkime ọke amwa na ọ ha otọre usuon i Babylon, a yẹ i Jeremiah ‘emaren ọrhẹ ẹghẹlẹ, jeghwai tiobọnie nọ nyarhẹn.’—Jeremiah 40:5, 6; jeghwai se Psalm 37:25.
Isese i Baibol
(Jeremiah 36:27–37:2) And the word of Jehovah again came to Jeremiah after the king had burned up the scroll containing the words that Barʹuch had written at Jeremiah’s dictation, saying: 28 “Take another scroll and write on it all the same words that were on the first scroll, which King Je·hoiʹa·kim of Judah burned up. 29 And you should say against King Je·hoiʹa·kim of Judah, ‘This is what Jehovah says: “You have burned up this scroll and said, ‘Why have you written on it: “The king of Babylon will certainly come and destroy this land and empty it of man and beast”?’ 30 Therefore this is what Jehovah says against King Je·hoiʹa·kim of Judah, ‘He will have no one to sit on the throne of David, and his dead body will be left exposed to the heat by day and the frost by night. 31 I will call him and his descendants and his servants to account for their error, and I will bring on them and on the inhabitants of Jerusalem and on the men of Judah all the calamity that I have spoken against them, but they did not listen.’”’” 32 Jeremiah then took another scroll and gave it to Barʹuch the son of Ne·riʹah, the secretary, and at Jeremiah’s dictation he wrote on it all the words of the scroll that King Je·hoiʹa·kim of Judah had burned in the fire. And many more words like those were added.
37 And King Zed·e·kiʹah the son of Jo·siʹah began to reign in place of Co·niʹah the son of Je·hoiʹa·kim, for King Neb·u·chad·nezʹzar of Babylon made him king in the land of Judah. 2 But he and his servants and the people of the land did not listen to the words of Jehovah spoken through Jeremiah the prophet.
MAY 15-21
EFE RI NẸ ẸMRO OSOLOBRUGWẸ RHE | JEREMIAH 39-43
“Jehova Ọnọ Kwosa Harẹn Kohworho Kohworho Sekpahen Ewian Enẹyen”
(Jeremiah 39:4-7) Ọke Orodje i Judah Zed·e·kiah ọrhẹ ọsoso isodja na a mẹrẹn aye, aye ni zẹre, aye ni nyoma ogba orodje na nẹ amwa na uvuẹn ason, jeghwai nyoma anurẹsẹ rọ ha uvwre ugbomoghwa eva na nya phia, aye ni nyalele izede Arʹa·bah. 5 Ọrẹn egba owọnren itu i Chal·deʹa ni lerẹ aye, aye ni zẹ mwu Zed·e·kiʹah uvuẹn ato rọ ha i Jerʹi·cho. Aye ni mwurien jeghwai kpariẹ bru Orodje i Babylon Neb·u·chad·nezʹzar rọ ha i Ribʹlah uvuẹn ẹkwotọre i Haʹmath, avwaye yo brorhiẹn kpe yi. 6 Orodje i Babylon no kpe emọ i Zed·e·kiʹah uvuẹn obaruiẹ obẹ i Ribʹlah, Jeghwai kpe ekakuro i Judah. 7 Omarana no tu ikẹro Zed·e·kiʹah, ọke oru nọ ha ejọrọ gba ye jeghwai kpariẹ riẹ i Babylon.
it-2 1228 ¶4
Zedekiah
Oghwọghọ i Jerusalem. Obẹta ye (ẹgbukpe 607 a ki mẹrẹn Kristi), “uvuẹn ẹgbukpe ukporọvo usuon i Zedekiah, uvuẹn ubiamo ọrẹ ẹne, ẹdẹ ọrẹ irhirin uvuẹn ubiamo na,” na ruẹ amwa i Jerusalem. Uvuẹn ason Zedekiah ọrhẹ egba owọnriẹn ni zẹre. Na zẹ mwu aye uvuẹn ato i Jericho, na kparẹ i Zedekiah bru Nebuchadnezzar rọ ha obẹ Riblah. Ne kpe emọ i Zedekiah hwu udabọ ye. Ri Zedekiah o rhiẹ ẹgbukpe 32 ọke ọrana, emọ yen na a jeghwai te imirẹghwa-a. Ọke ro rhiẹromẹrẹn oborẹ e kpe emọ ye lele, ne tuẹ ikẹro i Zedekiah, na ha ejọrọ gba ye, na ji kpariẹ riẹ Babylon, avwaye nọ yo hwu rhẹ ekanron.—2Ki 25:2-7; Jer 39:2-7; 44:30; 52:6-11; ha ye vwanvwọn oborẹ ọ ha uvuẹn Jer 24:8-10; Eze 12:11-16; 21:25-27.
(Jeremiah 39:15-18) Ọke i Jeremiah ọ ha Egodo ihworho ra dẹrẹ na, Jehova nọ ta riẹn: 16 “Nyarhẹn ya ta rẹn Eʹbed-melʹech ro rhiẹ onyẹ E·thi·oʹpi·a na, ‘Ọnana oborẹ i Jehova ro sun emakashe na, Osolobrugwẹ Israel ọ tare: “Mi ne ru ẹmro mẹ gba kpahen ukpokpogho mi hasuẹ amwa na, uvuẹn ẹdẹ ọrana wu na mẹriẹn ọke rọ nọ phia.”’ 17 “‘Ọrẹn mi ne simi owẹwẹ uvuẹn ẹdẹ ọrana,’ omaran i Jehova ọ tare, mi ha rẹn ihworho vwa zofẹn yen na-a.’ 18 “‘Fọkime mi ne ghini simi owẹwẹ, odan ọlọkọ na ọ vwọ samọ kpe owẹwẹ-ẹ. Arhọ ọnọ ono rhiẹ erere ha wẹn, fọkime wu hẹroso mẹ, omaran i Jehova ọ tare.”
w12 5/1 31 ¶5
Ọrọ Kwosa Harẹn Ọsoso Ihworho Ra Ga Ye
Jehova ọ mẹrẹn oborẹ Ebed-melech o ruru. O vwo ọdaremẹro kpahiẹn? Jehova nọ nyoma i Jeremiah ta rẹn Ebed-melech taghene oghwọghọ i Judah o ti kẹrẹ ne. Omarana Osolobrugwẹ nọ yẹ Ebed-melech oborẹ ọgba irherhe owu o se “imwẹro ọgbogbanhon ọrẹ usimi.” Jehova nọ tare: “Mi ne simi owẹwẹ . . . Mi ha rẹn ihworho vwa zofẹn yen na-a . . . Mi ne ghini simi owẹwẹ, odan ọlọkọ na ọ vwọ samọ kpe owẹwẹ-ẹ. Arhọ ọnọ ono rhiẹ erere ha wẹn.” Mesoriẹ i Jehova o ve taghene ọnọ sẹrorẹ Ebed-melech? Jehova nọ ta riẹn: “Fọkime wu hẹroso mẹ.” (Jeremiah 39:16-18) Jehova o rheri taghene Ebed-melech ọ ha userhumu rẹn i Jeremiah ọvo-o, ọrẹn ọ hẹroso Osolobrugwẹ jeghwai vwo esegburhomẹmro kpahiẹn.
(Jeremiah 40:1-6) Ẹmro ro nẹ obẹ i Jehova bru i Jeremiah rhe, ọke i Neb·uzar·adan ro rhiẹ olotu isodja na o tiobọnie nẹ Ramah. Ọ kpareriẹ riẹ avwaye rhẹ ejọrọ, ọ jeghwai ha usuẹn ihworho ri nẹ i Jerusalem riẹ abọ evrẹn ọrhẹ ihworho i Judah re mwu riẹ Babylon. 2 Omarana, olotu isodja na no bru i Jeremiah jeghwai ta riẹn: “Jehova Osolobrugwẹ ọnọ ọ tare taghene okpetu ọnana ọnọ phia rẹn amwa ọnana, 3 Jehova ọ ghini ha okpetu na rhe jerẹ oborẹ ọ tare, fọkime are i ru ọdandan haso i Jehova, are e kwe huvwele yi-i. Ọrana yẹ ọsoriẹ ọnana ọ phia rẹn are. 4 Vwana, mia rhan ejọrọ na nẹ abọ ọnọ inyenana ne. Orho rhiẹ oborẹ oserhọ wẹn wu ne leli mẹ riẹ i Babylon, gba mọ, ni mi na hẹroto. Ọrẹn, orhianẹ wa guọlọ leli mẹ riẹ i Babyloni-i, wa nya-a. Nughe! Otọre na ephian i rhie firhọ wẹn. Gbe riẹ ekete wu guọlọre ephian.” 5 Ọke i Jeremiah ọ ji ha avwaye, Neb·uzar·adan ọrhọ ta: “Ghwẹrioma bru Ged·a·liah, ọmọ A·hikam ro rhiẹ ọmọ i Shaphan, rẹ orodje i Babylon ọ ha mwu no sun emwa ri ha uvuẹn Judah, ne wu lelie rhirhiẹ uvwre ihworho na; yanghene riẹ ekete wu guọlọre ephian.” Omarana, olotu isodja na nọ yẹ riẹ emaren ọrhẹ ẹghẹlẹ, jeghwai tiobọnie nọ nyarhẹn. 6 Omarana, Jeremiah no bru i Ged·a·liah ọmọ A·hikam nya obẹ Mizpah jeghwai lelie rhirhiẹ uvwre ihworho ri hẹrhẹre uvuẹn otọre na.
it-2 482
Nebuzaradan
Nyoma omẹgbanhon i Nebuchadnezzar, Nebuzaradan no tiobọnu i Jeremiah, ha uphẹn riẹn nọ djẹ oborẹ ọ guọlọre, hẹrote yi jeghwai yẹ ye ekwakwa rọ guọlọre. Nebuzaradan yẹ ọtẹmro harẹn orodje i Babylon ọke rọ ha Gedaliah mwu igọvunọ nọ hẹrote ihworho ri hẹrhẹre. (2Ki 25:22; Jer 39:11-14; 40:1-7; 41:10) Uvwre ẹgbukpe isionrin a nyavrẹn ne, uvuẹn ẹgbukpe 602 a ki mẹrẹn Kristi, Nebuzaradan nọ ha itu i Jew erọrọ riẹ abọ evrẹn, ọkezẹko eri zẹ riẹ amwa re kẹrẹ i Judah.—Jer 52:30.
Ra Guọlọ Efe erẹ Ẹhẹn
(Jeremiah 42:1-3) Omarana, ọsoso ilotu isodja na, ọrhẹ Jo·hanan ọmọ i Ka·reah, Jez·a·niah ọmọ i Ho·shaiah, kugbe ọsoso ihworho na, nẹ ọrọ kamurun ye te ọrọ mai do ni nyarhe 2 jeghwai ta rẹn ọmẹraro Jeremiah: “Biko, rhon orẹ arodọmẹ ame, ne wu ji nẹrhomo vwe i Jehova Osolobrugwẹ ọnọ fọkiẹ ame, fọkiẹ ihworho enana ri hẹrhẹre na, fọkime ihworho ekokamo yi hẹrhẹre jerẹ oborẹ wa mẹrẹn na. 3 Jenẹ i Jehova Osolobrugwẹ ọnọ ọ ta rẹn ame izede ame ina nyalele ọrhẹ oborẹ ame ine ru.”
(Jeremiah 43:2) Az·a·riah ọmọ i Ho·shaiah, Jo·hanan ọmọ i Ka·reah, ọrhẹ ọsoso ehworhare ra kparoma na ni ta rẹn Jeremiah: “Oborẹ wa ta na efian! Jehova Osolobrugwẹ ọwan o dje owẹwẹ ma ta taghene, ‘Are i vwe riẹ Egypt ye rhirhiẹ-ẹ.’
(Jeremiah 43:4) Omarana, Jo·hanan ọmọ i Ka·reah ọrhẹ ọsoso ilotu egba owọnren na ọrhẹ ọsoso ihworho na ni tiẹn uvwele i Jehova rọ ta rẹn aye nẹ aye i daji Judah.
Wa Nọ, “Bọgọ Yi Jehova Ọ Havwọ?”
10 Ọke ra ghwọghọ i Jerusalem hin ọrhẹ ọke egba owọnren i Babylon a kparẹ itu i Jew na riẹ abọ evrẹn hin, Johanan o mwuegbe rọ nọ ha ibiẹ ẹko itu i Jew re hẹrhẹre uvuẹn Judah riẹ Egypt. Aye i ruẹ ẹkwaphiẹrhotọre na hin ne, ọrẹn nẹ aye i ki nyarhẹn, aye ni ta rẹn i Jeremiah nọ nẹrhomo vwe i Jehova nọ yẹ aye ọkpọvi. Ọrẹn, fọkime aye a mẹrẹn ẹkpahenrhọ rẹ aye i guọlọre-e, aye ni nyarhẹn jeghwai ru lele ẹkwaphiẹrhotọre aye. (Jeremiah 41:16–43:7) Wu mẹrẹnvwrurhe taghene uvuẹn erhirhiẹ enana o vwo oborẹ ọwan ina sabu yono rọ nọ yẹ ọwan erere, neneyo ọwan i sabu mẹrẹn i Jehova ọke ọwan a nekpẹn ọkpọvi ọnẹyen?
(Jeremiah 43:6, 7) Aye i ha ehworhare na, emẹse na, emọ na, emọ egbọtọ orodje na, ọrhẹ kohworho kohworho ri Neb·uzar·adan ro rhiẹ okakuro ihworho ra dẹrẹ na ọ nyajo vwo rẹn Ged·a·liah ọmọ A·hikam ọmọ i Shaphan, omaran ji te ọmẹraro Jeremiah kugbe Baruch ọmọ i Ne·riah. 7 Aye ni riẹ ẹkwotọre Egypt, fọkime aye a huvwele i Jehova-a, aye ni nya tobọ te Tahpan·hes.
it-1 463 ¶4
Iyẹnrẹn oborẹ ọ phiare
A gba ogba rọ kẹta kinhariẹ i Jerusalem ọke Zedekiah o sun te uvwre ẹgbukpe 9 (nọyẹ 609 a ki mẹrẹn Kristi), amwa na nọ ghwọghọre ọke ro sun te uvwre ẹgbukpe 11 (nọyẹ 607 a ki mẹrẹn Kristi), ro serhọ rhẹ ẹgbukpe 19 ri Nebuchadnezzar o sun te ne (arha tuẹn ekele yi rhọ nẹ ọke rọ tuẹn usuon rhọ uvuẹn ẹgbukpe 625 a ki mẹrẹn Kristi). (2Ki 25:1-8) Uvuẹn ubiamo ọrẹ isionrin uvuẹn ẹgbukpe ọrana (ubiamo ọrẹ Ab, nọyẹ uvwre i July ọrhẹ August) na torhẹ amwa na, ghwọghọ ugbomoghwa ye, jeghwai kpare ihworho buebun riẹ abọ evrẹn. Ọrẹn, na nyaji ‘ibiẹ ihworho dẹndẹn ri ha uvuẹn amwa na’ vwo, ihworho enana ni rhirhiẹ otọre na bọmọke e ki kpe i Gedaliah, ohworho i Nebuchadnezzar ọ ha mwu, omarana aye ni zẹ riẹ Egypt, e vwe rhe rhirhiẹ Judah ghwomara-an. (2Ki 25:9-12, 22-26) Ọnana ọ phiare ubiamo ọrẹ irhiruẹ, Ethanim (yanghene Tishri, nọyẹ uvwre September ọrhẹ October). Omarana, nọyẹ ẹgbukpe 70 ra nyajẹ amwa na vwo, ọ tonrhọ uvwre October 1, 607 a ki mẹrẹn Kristi, no te oba uvuẹn ẹgbukpe 537 a ki mẹrẹn Kristi. Uvuẹn ubiamo ọrẹ irhiruẹ uvuẹn ehion ẹgbukpe ọnana, itu Jew re kiki tiobọnu ni ghwẹrioma riẹ Judah, ẹgbukpe 70 nẹ ọke ọtonrhọ ra nyaji amwa na vwo.—2Ch 36:21-23; Ezr 3:1.
Isese i Baibol
(Jeremiah 40:11–41:3) And all the Jews who were in Moʹab, Amʹmon, and Eʹdom, as well as those who were in all the other lands, also heard that the king of Babylon had let a remnant stay in Judah and that he had appointed over them Ged·a·liʹah the son of A·hiʹkam the son of Shaʹphan. 12 So all the Jews began returning from all the places to which they had been dispersed, and they came into the land of Judah, to Ged·a·liʹah at Mizʹpah. And they gathered wine and summer fruits in very great quantity. 13 Jo·haʹnan the son of Ka·reʹah and all the army chiefs who were in the field came to Ged·a·liʹah at Mizʹpah. 14 They said to him: “Do you not know that Baʹa·lis, the king of the Amʹmon·ites, has sent Ishʹma·el the son of Neth·a·niʹah to kill you?” But Ged·a·liʹah the son of A·hiʹkam did not believe them. 15 Then Jo·haʹnan the son of Ka·reʹah secretly told Ged·a·liʹah in Mizʹpah: “I want to go and strike down Ishʹma·el the son of Neth·a·niʹah, and no one will know. Why should he kill you, and why should all the people of Judah who have gathered to you be scattered and the remnant of Judah perish?” 16 But Ged·a·liʹah the son of A·hiʹkam said to Jo·haʹnan the son of Ka·reʹah: “Do not do this, for what you are saying concerning Ishʹma·el is a lie.”
41 In the seventh month Ishʹma·el son of Neth·a·niʹah son of E·lishʹa·ma, who was of the royal line and one of the principal men of the king, came with ten other men to Ged·a·liʹah the son of A·hiʹkam at Mizʹpah. As they were eating a meal together in Mizʹpah, 2 Ishʹma·el the son of Neth·a·niʹah and the ten men who were with him rose up and struck down Ged·a·liʹah the son of A·hiʹkam the son of Shaʹphan with the sword. So he put to death the one whom the king of Babylon had appointed over the land. 3 Ishʹma·el also struck down all the Jews who were with Ged·a·liʹah in Mizʹpah, as well as the Chal·deʹan soldiers who were there.
MAY 22-28
EFE RI NẸ ẸMRO OSOLOBRUGWẸ RHE | JEREMIAH 44-48
“Wu Vwa ‘Guọlọ Ekwakwa Eduado Harẹn Oma-a’”
(Jeremiah 45:2, 3) “Ọnana oborẹ i Jehova Osolobrugwẹ Israel ọ ta kpahuọn, Baruch, 3 Wu tare: “Ukpokpogho o rhirhiẹ ye ha mẹ, fọkime i Jehova ọ ha omemwurhọ ba emiamiamo mẹ ne! Oma ọ bẹn mẹ fọkiẹ omiamiamo mẹ, mie ji vwo ekete mi ne ronmoma-a.”’
jr 104-105 ¶4-6
Kẹnoma Rẹn “Ekwakwa Eduado Wu Na Guọlọ Harẹn Oma”
4 Oborẹ Baruch o vwo ọdamẹ kpahen, ọnọ sabu rhiẹ ọdo yanghene efe. Dedevwo Baruch ọ ga ẹrhẹ ọyẹbe harẹn i Jeremiah, ọkezẹko ghwai rhẹ ọyẹbe ghemeghe harẹn i Jeremia-ah. Jeremiah 36:32, o dje i Baruch rhẹ “ọyẹbe na.” Iyẹnrẹn kpahen ihworho ọrhẹ ekwakwa re nyavrẹn ne, o djephia taghene ọye o vwo ẹrhẹ ọduado uvuẹn egodo orodje na. Itiọrurhomẹmro, aruẹ odovan ọrana ọyẹ a ji harẹn “Elishama ro rhiẹ ọyẹbe na,” re seri usuẹn ekakuro i Judah. Ọnana no djephia taghene Baruch o ji vwo uphẹn rọ nọ “riẹ emaren ekete ra kwaphiẹrhọ harẹn ọyẹbe na” uvuẹn “oghwa orodje na” no ji rhiẹ ọreva Elishama. (Jer. 36:11, 12, 14) Omarana, Baruch, ono rhiẹ ohworho ro yono ẹbe omamọ rọ wian uvuẹn oghwa orodje na. Seraiah, ro rhiẹ omizie, ọ gare ẹrhẹ ra hẹrote oghwa Orodje Zedekiah jeghwai lele orodje na riẹ onya ọghoghanren uvuẹn i Babylon. (Se Jeremiah 51:59.) Ro rhiẹ ọrọ hẹrote oghwa orodje na, ọnọ sabu rhirhiẹ taghene Seraiah yọ hẹrote emaren, ekwakwa ugboma ọrhẹ ekete orodje na ono rhirhiẹ ọke orho nẹ oghwa, itiorurhomẹmro ọnana ghini ẹrhẹ ọduado.
5 Wu na sabu vwẹruọ ye taghene ohworho rọ riẹnriẹn omayen rhẹ ẹrhẹ ọduado ọrana, ọnọ sabu brudu rọ nọ ya urhomu edje oghwọghọ kpahen i Judah ọke ephian. Itiorurhomẹmro, ra na ha userhumu rẹn ọmẹraro Osolobrugwẹ, ọnọ sabu fiẹ ẹrhẹ Baruch rhẹ erhirhiẹ imwofẹn. Gbe roro kpahen oborẹ ọnọ sabu nerhumie rhe, Jehova ọrhọ ghwọghọ oborẹ ọye o kokori na, jerẹ oborẹ ọwan i seri uvuẹn Jeremiah 45:4. “Ekwakwa eduado” rẹ Baruch o vwo rhẹ ẹhẹn, nọyẹ ene vwo ọdo uvuẹn egodo orodje na yanghene efe, ọnọ sabu rhiẹ ofefe. Orhianẹ Baruch ọ guọlọ ẹrhẹ omefuon uvuẹn amwa i Jew rọ nọ ghwọghọ ọke ọrana, nọyẹ Osolobrugwẹ o vwo oborẹ ọsoriẹ ọnọ kpọ iroro yi vi.
6 Obọreva ye, “ekwakwa eduado” Baruch ọ guọlọ ọnọ sabu sekpahen efe. Egbamwa ri kinhariẹ i Judah i hẹrosuẹ ekwakwa ugboma ọrhẹ efe. Moab ọ hẹroso ‘ewian ọrhẹ efe’ enẹyen. Omaran ji te Ammon. Jehova nọ ta rẹn i Jeremiah no dje i Babylon rhẹ amwa “rọ vuọnren rhẹ efe.” (Jer. 48:1, 7; 49:1, 4; 51:1, 13) Ọrẹn udabọ ọrana, Osolobrugwẹ o brorhiẹn kpe egbamwa erana.
(Jeremiah 45:4, 5a) “O fori ne wu ta riẹn, ‘Ọnana oborẹ i Jehova ọ tare: “Nughe! Mia ghwọghọ oborẹ mi bọnren, mie ji vun oborẹ mi wọre—ọsoso otọre na. 5 Ọrẹn, wẹwẹ a guọlọ ekwakwa eduado harẹn oma. Wu vwa guọlọ ekwakwa enana-a.”’
jr 103 ¶2
Kẹnoma Rẹn “Ekwakwa Eduado Wu Na Guọlọ Harẹn Oma”
2 “Ukpokpogho o rhirhiẹ ye ha mẹ,” omaran i Baruch ọ tare “fọkime i Jehova ọ ha omemwurhọ ba emiamiamo mẹ ne! Oma ọ bẹn mẹ fọkiẹ omiamiamo mẹ.” O ji vwo ọkezẹko wa tẹmro omemwurhọ, ọnọ sabu rhirhiẹ taghene wa ta ye phia yanghene uvuẹn ọmudu ọnọ. Izede i Baruch o rurie lele ephian, Jehova ọ kerhọ. Ọro ni Ọmudu na sua o rhe oborẹ ọ suẹ omiamiamo i Baruch, omarana nyoma i Jeremiah, Osolobrugwẹ nọ kpọ i Baruch vi. (Se Jeremiah 45:1-5.) Ọrẹn wu na sabu roro kpahen oborẹ ọsoriẹ i Baruch o brudu. Fọkiẹ ewian ra yẹ riẹ gbini fọkiẹ erhirhiẹ rọ nọ wian owian na? Oborẹ o roro o ghini nẹ ọmudu ọnọ yen rhe. Wa mẹriẹn, Baruch ọ “guọlọ ekwakwa eduado.” Me ọyẹ ọ guọlọ? Imwẹro ọgo yi Jehova ọ yẹ riẹ orhianẹ ọ ha urhebro ọrhẹ ọkpọvi Osolobrugwẹ? Me yẹ ọwan ina sabu yono nẹ udje i Baruch?
(Jeremiah 45:5b) “‘Fọkime, mi na rhua ukpokpogho vwe ihworho ephian phẹrẹkpẹ,‘ omaran i Jehova ọ tare, ‘ekete wu nyarẹn ephian, mi ha arhọ ọnọ ru ẹghẹlẹ wẹn.’”
Guọlọ Uvie na, Rhẹ Ekwakwa-a
6 Roro kpahen ọhworhare owu re se Baruch, ro rhiẹ ọyẹbe harẹn ọmẹraro Jeremiah. Ọke ra na ghwọghọ i Jerusalem o ti kẹrẹ ne, Baruch nọ ‘guọlọ ekwakwa eduado’ harẹn omobọ ye, ekwakwa ri vwe vwo erere. Ọrẹn, oborẹ o fori no fiẹrorhọ yẹ oborẹ i Jehova o verhọ riẹn: ‘Mi na ha arhọ ọnọ ru ẹghẹlẹ wẹn.’ (Jer. 45:1-5) Osolobrugwẹ ọ vwọ samọ sẹrorẹ efe ihworho uvuẹn amwa ra na ghwọghọ na-a. (Jer. 20:5) Rẹ ọwan e ti kẹrẹ oba enyerakpọ ọnana ne na, ọnana rhẹ ọke ọwan ine koko ekwakwa ugboma harẹn oma ọwa-an. Ọwan i vwe roro taghene ọwan ina sabu simirhọ rhẹ ekwakwa eghoghanren rẹ ọwan i vwori uvuẹn ọke ukpokpogho rode na-a.—Prov. 11:4, ekete ra djokarhọ; Matt. 24:21, 22; Luke 12:15.
Ra Guọlọ Efe erẹ Ẹhẹn
(Jeremiah 48:13) Ofa nẹ ọnọ ruẹ itu i Moab fọkiẹ Chemosh, jerẹ oborẹ ofa ọ ruẹ oghwa Israel fọkiẹ Bethel rẹ aye i hẹroso bi na.
it-1 430
Chemosh
Ọke ọmẹraro Jeremiah ọ ta kpahen oghwọghọ i Moab, no djephia taghene osolobrugwẹ ye Chemosh ọrhẹ irherẹn na kugbe ekakuro na, ene mwu aye riẹ abọ evrẹn. Ofa ọnọ ruẹ itu Moab fọkiẹ osolobrugwẹ aye ro vwo vwo omẹgbanhon, jerẹ oborẹ ofa ọ ruẹ ivwiẹ ikpe ọrẹ uvie emọ Israel fọkiẹ Bethel, fọkime aye i kwomakugbe ẹga ra harẹn ema.—Jer 48:7, 13, 46.
(Jeremiah 48:42) “‘Ana ghwọghọ i Moab, no jo rho rhiẹ ihworho, Fọkime ọ kparoma haso i Jehova.
it-2 422 ¶2
Moab
Aruẹmẹrẹn sansan ri sekpahen Moab i rugba. Ẹgbukpe buebun rhe na, e vwe rhe rhirhiẹ i Moab ghwomara-an. (Jer 48:42) Inyenana, emwa i Moab jerẹ Nebo, Heshbon, Aroer, Beth-gamul, ọrhẹ Baal-meon i ghwọghọ ne. E rhe ekete buebun erọrọ inyenana-a.
Isese i Baibol
(Jeremiah 47:1-7) This is the word of Jehovah to Jeremiah the prophet concerning the Phi·lisʹtines, before Pharʹaoh struck down Gazʹa. 2 This is what Jehovah says: “Look! Waters are coming from the north. They will become a flooding torrent. And they will flood the land and everything in it, The city and those inhabiting it. The men will cry out, And everyone dwelling in the land will wail. 3 At the sound of the pounding hooves of his stallions, At the rattling of his war chariots And the rumbling of his wheels, Fathers will not even turn around for their sons, For their hands fall limp, 4 Because the day that is coming will destroy all the Phi·lisʹtines; It will cut off from Tyre and Siʹdon every remaining ally. For Jehovah will destroy the Phi·lisʹtines, Who are the remaining ones from the island of Caphʹtor. 5 Baldness will come to Gazʹa. Ashʹke·lon has been silenced. O remnant of their valley plain, How long will you keep making cuts on yourself? 6 Ah! The sword of Jehovah! How long will you not be quiet? Go back into your sheath. Take your rest and be silent. 7 How can it be quiet When Jehovah has given it a command? Against Ashʹke·lon and the seacoast, There is where he has assigned it.”
MAY 29–JUNE 4
EFE RI NẸ ẸMRO OSOLOBRUGWẸ RHE | JEREMIAH 49-50
“Jehova Ọ Ha Ebrurhọ Rẹn Ihworho Ra Homariotọre Nọ Ha Oja Riẹ Era Kparoma”
(Jeremiah 50:4-7) “Uvuẹn ẹdẹ ọrhẹ ọke erana, ihworho Israel ọrhẹ Ihworho i Judah ine kwomakugbe. Aye ina rha nya jeghwai viẹ, aye ine kwomakugbe guọlọ Jehova Osolobrugwẹ aye,” omaran i Jehova ọ tare. 5 Aye ina nọ kpahen izede ro riẹ i Zion, jeghwai dẹrughwaroghwu izede ọrana, rẹ aye a ta, ‘Mọ jenẹ ọwan i lele i Jehova riẹ ọphọ i bẹmẹdẹ kugbe, ọ sẹrẹro dẹ-ẹ.’ 6 Ihworho mẹ ni họhọ igegede ri vruru. Isuingegede aye yi lẹrherẹ aye beghe. Aye i sun rẹ aye riẹ igbenu na, aye ne beghe nẹ ugbenu owu riẹ ọrọrọ. Ekete aye e ronmoma ọ sẹrorẹ aye ẹro ne. 7 Ihworho ri mẹrenrẹn aye i ghwọgherẹ aye ne, evwreghrẹn aye na ji ta, ‘Ame a riẹ iborhi-i, fọkime aye i ruẹ edandan haso i Jehova, jeghwai kparehaso ekete ọvwata ọrhẹ ifiẹrorhọ ọrẹ esẹ aye ride, Jehova.’”
(Jeremiah 50:29-32) Se era sa ibigẹn nẹ aye i kparehaso i Babylon, era ha ukpitanbọ na ruiruo. Gba kinhariẹ ye; wu vwe jenẹ ohworho owuorowu vabọ-ọ. Kwosa riẹn lele oborẹ ewian ye e havwọ. Ruie kele jerẹ oborẹ ọye o ji ru ihworho. Fọkime nyoma irueruo omẹkpare ọye ọ kparehaso i Jehova, Kparehaso Ohworho Ofuanfon Israel. 30 Omarana ibidama ye ine hwu uvuẹn afiede, ọrhẹ ọsoso isodja ye ina ghwọghọ uvuẹn ẹdẹ ọrana,” omaran i Jehova ọ tare. 31 “Nughe! Mi kparehaso owẹwẹ, O ọrọ kparoma na,” omaran Osunsuiensun Rọmaido Ọrovwori, Jehova ro sun emakashe na ọ tare, “Fọkime ẹdẹ ọnọ, ọnọ vi rhe, ẹdẹ wu na nẹ iyẹnrẹn mẹ. 32 Wẹwẹ, ra kparoma na, wu na kproghwẹ jeghwai se, O vwo ọrẹ ọnọ kparuọ vẹnrẹ-ẹn. Ni mi na ha erhanren torhẹ amwa enọ na, erhanren na ọnọ ghwọghọ ekwakwa ephian re kẹreruọ.”
it-1 54
Ọvwreghrẹn
Ihworho Osolobrugwẹ arha fuevwan kpahiẹ-ẹn, nọ ha uphẹn rẹn evwreghrẹn aye ni kparehaso aye jeghwai fi aye kparobọ. (Ps 89:42; La 1:5, 7, 10, 17; 2:17; 4:12) Ọrẹn, evwreghrẹn na, na ha iroro ọsọsọ ni efikparobọ na, nyoma aye e jiri oma aye ọrhẹ isolobrugwẹ aye, aye ne roro taghene i Jehova ọ vwọ samọ nọ aye kpahen oborẹ aye e ruẹ ihworho enẹye-en. (De 32:27; Jer 50:7) Omarana, Jehova no ruẹ evwreghrẹn enana ra kparoma na rhiẹ ihworho ghemeghe (Isa 1:24; 26:11; 59:18; Na 1:2); o ruẹ ọnana fọkiẹ odẹ ọfuanfon ọnẹyen.—Isa 64:2; Eze 36:21-24.
(Jeremiah 50:38, 39) Oghwọghọ o bru ame na sa, aye ni na ka. Fọkime ọye otọre ro vwo ema, Fọkiẹ emena arudo re mwofẹn rẹ aye a mẹrẹn, Aye ne ru irueruo orhuẹ. 39 Omarana, eranmo re rhirhiẹ ato na ọrhẹ eranmo re korunu gbangbanhon ni ne rhirhiẹ, Ugomugo ine rhirhiẹ ye. Erhe rhirhiẹ amwa na ghwomara-an, Yanghene ihworho i rhe riẹ avwaye ye rhirhiẹ bẹmẹdẹ-ẹ.”
jr 161 ¶15
“Jehova O Ru Oborẹ Ọ Ha Ẹhẹn Ye Ne”
15 Jeremiah ọ ji mẹraro kpahen amwa ro fi Egypt kparobọ, nọyẹ i Babylon. Ẹgbukpe 100 ọ ki phia, Jeremiah ọ dabu mẹraro kpahen e se ọrẹ i Babylon. Izede ọgo? Ọmẹraro Osolobrugwẹ ọ tare taghene ame rọ sẹrorẹ amwa na ono ‘mwuo,’ egba owọnriẹn i ji wọnrọ-ọn. (Jer. 50:38; 51:30) Aruẹmẹrẹn enana i rugba dẹn ọke rẹ Medes ọrhẹ Persia a kpọ Urhie Euphrates na riẹ ekete ọrọrọ, aye ni nyavrẹn urhie na, jeghwai ruẹ uvuẹn amwa na, aye ni kin i Babylon rhẹ ọrhan. Wu na ji sabu roro kpahen aruẹmẹrẹn ro djephia taghene amwa na, erhe rhirhiẹ ye ghwomara-an. (Jer. 50:39; 51:26) Ye te inyenana, erhirhiẹ oghwọghọ i Babylon ro rhiẹ agbamwa ọduado bi na, o djephia taghene aruẹmẹrẹn i Jehova ọ gbare.
w98 4/1 20 ¶20
Ọbe Ro Nẹ Obẹ Osolobrugwẹ Rhe
20 Isaiah o nyerẹn mẹrẹn i Babylon ro rhiẹ ekete re vwe rhirhiẹ-ẹ. Ọrẹn sekpahen aruẹmẹrẹn na, Babylon no ghini rhiẹ “ekete itita i vuọnren.” (Jeremiah 51:37) Sekpahen ọgba irherhe onyẹ Hebrew re se Jerome (e vwiẹriẹ uvwre ẹgbukpe 400 ọke i Kristi), uvuẹn ẹdẹ ọnẹyen, Babylon ọ dẹrẹ rhiẹ ekete ra bẹrẹ ibefi ne, “ekete eranmo sansan” ra djoma i havwọ, ye te inyenana e vwe rhirhiẹ ye-e. Ihworho ina sabu ya mẹrẹn i Babylon, ọrẹn “ivwiẹ” ihworho Babylon a havwiẹ ghwomara-an, jerẹ oborẹ Isaiah ọ tare.—Isaiah 14:22.
Ra Guọlọ Efe erẹ Ẹhẹn
(Jeremiah 49:1, 2) Harẹn itu Amʹmon, ọnana oborẹ i Jehova ọ tare: “Israel o vwo emọ? O vwo ọmọ uku? Mesoriẹ Malʹcam o rhirhiẹ Gad? Mesoriẹ ihworho yi e rhirhiẹ amwa Israel sansan?” 2 Jehova nọ tare, “‘Omarana nughe! ẹdẹ na a sa, Ọke mi na ruie nẹ ukperi uvweri ọ homaphia rọ nọ kparehaso i Rabʹbah rọ ha uvuẹn Amʹmon. Ọnọ dẹrẹ rhiẹ ekete rọ ghwọghọre, ana torhẹ amwa re kẹreriẹ rhẹ erhanren.’ ‘Israel ọnọ ha amwa ihworho ri lerie riuku,’ omaran i Jehova ọ tare.
it-1 94 ¶6
Itu Ammon
Nọ họhọre taghene ọke rẹ Tiglath-pileser III ọrhẹ ọrọ nọ ha ẹrhẹ ye, e mwu ihworho Israel re ha uvie rọ ha obọrẹ o rierun na (2Ki 15:29; 17:6), itu Ammon ne rhirhiẹ ẹkwotọre i Gad, rẹ aye i lele Jephthah wọnrọn kpahen, ọrẹn aye a sabu fikparobọ-ọ. (Ha ye vwanvwọn oborẹ ọ ha uvuẹn Ps 83:4-8.) Omarana, nyoma aruẹmẹrẹn i Jehova ọ yẹ Jeremiah, a ghwọghwu itu Ammon fọkime aye ha ẹkwotọre i Gad riuku, na jeghwai ti aye orhọ kpahen oghwọghọ ro bru Ammon ọrhẹ osolobrugwẹ ye Malcam (Milcom). (Jer 49:1-5) Itu Ammon ni ji dje igbulegbu ya haso itu i Judah ri ha otọre usun Orodje Jehoiakim uvwre ọke uvie i Judah o riẹ ehion ne.—2Ki 24:2, 3.
(Jeremiah 49:17, 18) “Eʹdom ono vi rhiẹ emru ofẹn. Kohworho kohworho rọ nyavrẹn ono rhiẹ ugbunu firhọ jeghwai kpogho urhomu fọkiẹ ebẹnbẹn ro brurie rhe. 18 Jerẹ oborẹ a ghwọghọ i Sodʹom ọrhẹ Go·morʹrah kugbe ẹkwotọre re kẹreriẹ,” omaran i Jehova ọ tare, “O vwo ohworho ro no rhirhiẹ ye-e, o vwo onyakpọ ro no riẹ avwaye-e.
jr 163 ¶18
“Jehova O Ru Oborẹ Ọ Ha Ẹhẹn Ye Ne”
18 Aruẹmẹrẹn ọrọrọ o ji rugba uvwre ẹgbukpe 100 ọke ukaro ọke i Kristi. Osolobrugwẹ ọ tare nyoma i Jeremiah taghene Edom ọ ha usuẹn egbamwa re na rioja uvuẹn abọ itu Babylon. (Jer. 25:15-17, 21; 27:1-7) Ọrẹn aruẹmẹrẹn na ọ vrẹn omaran. Edom ọnọ họhọ i Sodom ọrhẹ Gomorrah. Ọwan i rhe oborẹ ọrana o mevirhọ, nọyẹ erhirhiẹ ye ghwomara-an. (Jer. 49:7-10, 17, 18) Ọrana ghini oborẹ ọ phiare. Bọgọ wu rorori taghene ana sabu mẹrẹn Edom ọrhẹ itu Edom inyenana? Uvuẹn imapu re vwori ọke ọwan na? Ẹjo. E rhọn kpahen aye uvuẹn ẹbe ahwanren ọrhẹ iyẹnrẹn ri sekpahen i Baibol na yanghene uvuẹn imapu ọke ọrana. Flavius Josephus ọ tare taghene a gba itu Edom nẹ aye i vwobọrhọ ẹga i Judah uvwre ẹgbukpe 200 a ki mẹrẹn Kristi. Ọke oru, ọke ra ghwọghọ i Jerusalem uvuẹn ẹgbukpe 70 ọke i Kristi, ihworho i vwe rhe rhirhiẹ ye-e.
ip-2 351 ¶6
Jehova O Ruẹ Odẹ Orhorhomu Harẹn Omayen
6 Mesoriẹ i Jehova o nẹ owọnren sa obẹ Edom? Itu Edom, i sẹrorẹ uruemru utuoma rọ tonrhọ rhẹ ọsẹ ride aye Esau, aye evwreghrẹn harẹn ihworho Osolobrugwẹ o lele riẹ ọphọ. (Genesis 25:24-34; Numbers 20:14-21) Uruemru utuoma Edom o vwo kpahen i Judah, a dabu mẹriẹnvwrurhe uvwre ọke oghwọghọ i Jerusalem, itu Edom ne lele isodja itu i Babylon ghọghọ. (Psalm 137:7) Jehova o nirien taghene ọye yẹ aye i vwo utuoma kpahen. Nọ yẹ ọsoriẹ ọ tuekwẹre taghene ọnọ ha odan ọlọkọ ekwẹre ọnẹyen haso Edom!—Isaiah 34:5-15; Jeremiah 49:7-22.
Isese i Baibol
(Jeremiah 50:1-10) The word that Jehovah spoke concerning Babylon, concerning the land of the Chal·deʹans, through Jeremiah the prophet: 2 “Declare it among the nations and proclaim it. Raise a signal and proclaim it. Do not hide anything! Say, ‘Babylon has been captured. Bel has been put to shame. Merʹo·dach has become terrified. Her images have been put to shame. Her disgusting idols have become terrified.’ 3 For a nation has come against her from the north. It makes her land an object of horror; No one is dwelling in her. Both man and beast have taken flight; They have gone away.” 4 “In those days and at that time,” declares Jehovah, “the people of Israel and the people of Judah will come together. They will weep as they walk, and together they will seek Jehovah their God. 5 They will ask the way to Zion, with their faces turned in that direction, saying, ‘Come and let us join ourselves to Jehovah in an everlasting covenant that will not be forgotten.’ 6 My people have become a flock of lost sheep. Their own shepherds caused them to stray. They led them away onto the mountains, roaming from mountain to hill. They have forgotten their resting-place. 7 All those finding them have devoured them, and their enemies have said, ‘We are not guilty, because they sinned against Jehovah, against the dwelling place of righteousness and the hope of their forefathers, Jehovah.’” 8 “Flee out of the midst of Babylon, Go out of the land of the Chal·deʹans, And be like the leading animals before the flock. 9 For here I am raising up and bringing against Babylon An assembly of great nations from the land of the north. They will come against her in battle formation; From there she will be captured. Their arrows are like those of a warrior Causing bereavement of children; They do not come back without results. 10 Chal·deʹa will become a spoil. All those taking spoil from her will be fully satisfied,” declares Jehovah.