Wastaoa ONLINE LIBRARY
Wastaoa
ONLINE LIBRARY
Solomon Islands Pidgin
  • BIBLE
  • OLKETA PABLIKESON
  • OLKETA MEETING
  • g03 4/8 pp. 12-15
  • Riches Long Saedsea

Disfala sekson no garem eni video.

Sorre, disfala video no savve plei distaem.

  • Riches Long Saedsea
  • Wekap!—2003
  • Subheding
  • Olketa Bigfala Gastropod
  • Growap Kwiktaem​—Mekem Hol for Kaikai
  • Shell wea Garem Smile
  • Smol Bat Luk Naes Tumas
  • Olketa Clam, Scallop, and Nara Bivalve
  • Spesol Part Bilong Mollusk
Wekap!—2003
g03 4/8 pp. 12-15

Riches Long Saedsea

FROM MAN FOR RAET FOR WEKAP! LONG NICARAGUA

WASWE, enitaem iu hapi tumas for faendem wanfala barava interesting shell wea shaen long sandbis? Sapos olsem, hem no iuseleva wea kasem datfala hapi. Evriwan lovem tumas olketa shell from planti difren kaen stap and olketa barava luk spesol.

Long klosap evri saedsea long earth iu savve faendem olketa shell. Shell long sea wea luk naes tumas hem no just samting for holem and hapi witim nomoa. Shell hia hem bin haos bilong wanfala animal wea no garem bon long body—wanfala mollusk, and hem nao wakem shell hia. Olketa tingim samting olsem 50,000 difren kaen mollusk nao stap distaem!

Iu savve faendem evri shell wea disfala article storyim long Pacific Coast bilong Nicaragua. Mi kolektem staka long olketa from wanfala sandbis wea hem 3 kilometer long wea olketa kolem Poneloya and Las Peñitas. Samfala moa olketa man for fishing long ples nao givim long mi. Plis letem mi showim long iu samfala long olketa shell hia, witim samfala animal bilong sea wea wakem olketa.

Olketa Bigfala Gastropod

Planti shell kamap from tufala main grup bilong olketa mollusk: Gastropoda (gastropods) and Bivalvia (bivalves). Olketa gastropod, wea evri difren kaen snail insaed long diswan, garem eye and olketa long samting kamaot long hed. Olketa mollusk hia savve muv isisi long wanfala leg wea no garem bon. Dastawe olketa kolem olketa gastropod—word wea minim “wakabaot long bele.”

Hao nao wanfala gastropod savve brith and kaikai? Planti difren kaen samting wea laef long sea savve brith thru long wanfala siphon, hem wanfala samting olsem wanfala smol pipe wea kamaot long hed. Datfala samting olsem pipe helpem olketa for suckim wata go thru olketa gill bilong olketa. Samfala gastropod garem wanfala longfala nose, hem nara samting wea hem iusim for kaikai. Planti gastropod garem tu wanfala radula—wanfala soft samting long mouth wea garem smolfala strong teeth. Diswan hem waka olsem wanfala saw for brekem kaikai bilong datfala mollusk. Evri gastropod garem brain, body wea waka, bele, and savve garem pikinini.

Hao nao iu fit for savve sapos gastropod nao mekem wanfala shell? Sapos hem nao mekem, hem bae wanfala full shell nomoa wea hem coil raon. Gastropod nao mekem murex, tun, cowrie, cone, and turritella shell. Letem iumi lukluk moa klos long samfala long olketa riches hia.

Growap Kwiktaem​—Mekem Hol for Kaikai

Olketa murex shell evriwea long world garem olketa interesting sheip. Mi faendem tufala kaen, pink and brown royal murex and root murex wea luk naes fogud. Wea nao olketa kasem olketa sharp samting wea raonem body bilong olketa? Mollusk wakem diswan long taem wea shell hem isisi for grow, wea olketa kolem varice. Iu savve lukim long datfala shell olketa samting wea hem mekem long taem wea hem grow. Datfala buk Shells—Treasures of the Sea hem talem: “For addim samfala niu material go long datfala shell hem mas iusim staka strong. Diswan mekem planti gastropod slowim wei for grow and olketa rest from waka so olketa savve iusim moa strong for mekem shell grow kwiktaem. Evritaem hem savve berem or haedem hemseleva from nara animal wea bae spoelem hem. . . . Wei wea shell hem grow kwiktaem savve go ahed for samfala day kasem samfala week, hem depend long datfala kaen mollusk.”

Murex seleva hem savve tumas for hunt. Long samfala taem wea mi savve kolektem olketa shell, mi no sure why nao samfala garem wanfala smol hol wea go thru insaed long hem. Bihaen mi faendaot murex hem wanfala long samfala mollusk wea savve drillim hol long nara shell witim smol strong teeth bilong hem. Then hem pushim go longfala nose bilong hem thru long datfala hol and enjoyim kaikai bilong hem!

Mi barava interest tumas tu for lanem hao Bible tok abaotem murex. Tufala kaen nao stap long Mediterranean Sea, Murex trunculus and Murex brandaris, wea wanfala spesol purple dye kam from, wea olketa long taem bilong Bible iusim for dyem kaleko. (Esther 8:15; Luke 16:19) Wanfala shell bilong murex savve mekem wanfala barava yellow wata wea savve kamap purple taem air and laet from sun kasem. From each murex garem nomoa lelebet wata hia, olketa tingse man bae needim 12,000 murex for mekem wan and haf gram bilong dye. Iumi no sapraes hao Tyrian purple, wea olketa kolem dye hia, olketa wea rich nomoa fit for kasem!a

Shell wea Garem Smile

Mi kolektem tu wanfala kaen tun shell, wea garem smile. Tun shell hem stap evriwea long world from egg bilong olketa savve float for olketa week or nomata samfala month bifor olketa foldaon long botom long sea for grow. Iu bae isi for luksavve long olketa laen wea luk naes wea go raonem shell hia and spesol samting wea mekem tun shell garem smile—bigfala lips witim teeth. Olketa sei lips hem help for protectim snail insaed from olketa crab.

Insaed kolekson bilong mi hem samfala naes—young and mature—crown conch, wea garem nem olsem from olketa sharp end wea sheip olsem crown. Mi garem tu wanfala young triton, wanfala kaen shell wea savve grow kasem 15cm long, and wanfala Pleuroploca princeps, wea garem hae price from spesol orange kala bilong hem. Olketa shell olsem wea from deep sea bae hard for iu faendem long sandbis. Mi kasem olketa naesfala shell olsem from olketa fren bilong mi wea go fishing, wea olketa kasem insaed net bilong olketa or long olketa trap for lobster. Olketa keepim meat for olketa kaikaim and kaen tumas for givim mi olketa naesfala shell hia.

Smol Bat Luk Naes Tumas

Long olketa day wea hae tide leavim staka shell long sandbis, iu savve faendem staka long olketa interesting sismol gastropod shell long sandbis. Witim olketa hia hem planti difren kaen wea luk naes tumas—olketa cowrie, cone shell, olive shell, auger shell, sundial shell, moon shell, and olketa turritella. From staka difren kaen shell stap long world, samfala man for kolektem shell barava savve tumas for kolektem olketa shell from wankaen grup nomoa. For example, for cone shell seleva winim 500 difren kaen nao stap!

Wanfala samting wea mekem olketa gastropod shell luk naes tumas hem design bilong olketa wea coil raon. Sundial and auger shell olketa barava gud example long datkaen design. Taem olketa go ahed grow, olketa gastropod shell followim evritaem wanfala set wei. Long wei olsem, taem size kamap big, olketa keepim sem sheip bilong olketa. Mollusk mekem grow disfala sheip taem hem addim shell go moa long end bilong hem, and coil raonem wanfala laen wea iu no lukim wea ran thru long datfala shell. Shell wea kamaot from diswan, hem barava strongfala haos for datfala mollusk insaed—waka gud and barava luk naes!

Olketa Clam, Scallop, and Nara Bivalve

Waswe Bivalvia, datfala nara grup bilong olketa mollusk wea iumi tok abaotem bifor? Shell bilong hem staka tu long sandbis bilong Nicaragua. Shell bilong bivalve hem garem tufala haf wea stap gud tugeta wea protectim datfala animal insaed. Clam hem wanfala bivalve wea evriwan savve. Olketa mollusk bilong bivalve no garem hed, bat olketa garem wanfala part wea olketa kolem chemoreceptor wea helpem olketa fit for teistim or smelem samting insaed wata. Planti taem, olketa bivalve kaikai thru long olketa samting wea olketa kasem from solwata. Samfala garem smolfala leg wea no garem bon wea savve muvim olketa. Scallop hem wanfala bivalve tu wea taem hem swim hem barava klosim strong tufala saed bilong hem tugeta wea savve forcem aot strong wata and datwan muvim bak datfala scallop. For go long front, hem savve forcem aot wata from bihaen hem. Hao nao bae scallop savve wanem taem nao danger stap klosap? Hem garem staka smol blue eye wea savve kwiktaem lukim samting wea stap from tufala grup eye hia stap raonem tufala saed bilong hem. Olketa eye hia savve lukim shadow bilong wanfala enemy.

Long olketa bivalve, nacre nao hem garem hae price. Olketa shell garem calcium carbonate—wanfala part long mineral salt insaed wata long sea. Nomata olsem, wei wea nacre hem shaen and luk naes tumas hem kam from wanfala kaen calcium carbonate wea olketa kolem aragonite. Insaed shell bilong olketa, samfala mollusk leim daon olketa smol thin aragonite crystal long wanfala pattern olsem ruf wea olketa leim tile long hem wea gogo kavarem hem. Olketa crystal hia savve holem and showimaot laet, wea mekem naesfala lukluk bilong shell hia hem kalakala. Tru nao, samfala kaen bivalve iusim nacre for kavarem samfala samting wea mekem olketa feel nogud, olsem lelebet sandbis. Hem putim hip antap hip bilong nacre long datfala lelebet sandbis, gogo hem kamap wanfala barava naesfala and spesol pearl.

Spesol Part Bilong Mollusk

Mi endim nao disfala story witim wanem planti pipol tingim hem barava spesol part bilong mollusk—datfala mantle, part wea evri mollusk garem. Diswan hem top part bilong animal hia wea savve wakem niu shell. Shells —Treasures of the Sea hem sei: “Mollusk karem [calcium carbonate] insaed wankaen wei thru long blood bilong hem and givim aot thru olketa samting olsem tube wea garem hol insaed long datfala mantle, . . . followim edge bilong datfala shell wea go ahed for grow.” And mollusk savve givim aot tu wanfala protein wea kosim datfala calcium for shaen long wata.

Long semtaem, pigment cell insaed datfala mantle putim planti difren kaen kala wea luk naes and olketa sem design insaed olketa naesfala shell hia taem olketa go ahed for grow. Olketa malacologist—olketa savve man wea studyim mollusk—no minim evribit waka bilong olketa kala and design bilong olketa shell hia. Kala and design hem luk olsem hem no important tumas long olketa mollusk for luksavve long narawan. And lukluk bilong olketa no evritaem haedem animal hia. Bat staka difren kaen kala, design, and sheip bilong olketa shell bilong mollusk olketa luk naes tumas long iumi!

So next taem iu wakabaot followim sandbis, pikimap wanfala kalakala shell, and ting raonem disfala samting. Nomata hem wanfala bivalve wea iu savve lukim olowe or wanfala barava naesfala gastropod wea coil, iu really holem insaed hand bilong iu wanfala riches—old haos bilong wanfala animal wea no garem bon wea olketa kolem mollusk.

[Footnote]

a For samfala moa information, lukim Insight on the Scriptures, Volume 1, page 661-2, wea Olketa Jehovah’s Witness nao pablisim.

[Blurb long page 14]

Olketa Gastropod Garem Wanfala Full Shell Bat Olketa Bivalve Mekem Grow Tufala Haf Shell

[Piksa long page 13]

ROOT MUREX

[Piksa long page 13]

ROYAL MUREX

[Piksa long page 13]

GRINNING TUN

[Piksa long page 14]

COWRIE

[Piksa long page 14]

CONE SHELL

[Piksa long page 14]

OLIVE SHELL

[Piksa long page 14]

AUGER SHELL

[Piksa long page 14]

CROWN CONCH

[Piksa long page 14]

TRITON

[Piksa long page 14]

PEARL OYSTER

[Piksa long page 14]

PLEUROPLOCA PRINCEPS

[Piksa long page 14]

MOON SHELL

[Piksa long page 14]

TURRITELLA

[Piksa long page 14]

SUNDIAL SHELL

[Piksa long page 15]

VENUS CLAM

[Piksa long page 15]

SCALLOP

    Solomon Islands Pidgin Pablikeson (1988-2024)
    Log Aot
    Log In
    • Solomon Islands Pidgin
    • Sharem
    • Settings
    • Copyright © 2025 Watch Tower Bible and Tract Society of Pennsylvania
    • Terms of Use
    • Privacy Policy
    • Privacy Setting
    • JW.ORG
    • Log In
    Sharem