Wastaoa ONLINE LIBRARY
Wastaoa
ONLINE LIBRARY
Solomon Islands Pidgin
  • BIBLE
  • OLKETA PABLIKESON
  • OLKETA MEETING
  • bsi08-2 pp. 19-20
  • Bible Buk Namba 60—1 Peter

Disfala sekson no garem eni video.

Sorre, disfala video no savve plei distaem.

  • Bible Buk Namba 60—1 Peter
  • “Evri Scripture” Tru and Givim Help, Volume 17
  • Subheding
  • WEI WEA HEM HELPEM IUMI
“Evri Scripture” Tru and Givim Help, Volume 17
bsi08-2 pp. 19-20

Bible Buk Namba 60​—1 Peter

Man wea Raetem: Peter

Ples Hem Raetem: Babylon

Taem Hem Finis Raetem: c.  62–64 C.E.

TAEM olketa Christian bifor talemaot nambawan samting abaotem God, Kingdom waka hem gohed gud and grow long Rul Bilong Rome. Bat, samfala rong idea kamap abaotem disfala strongfala grup. Wanfala samting nao, religion bilong olketa hem start long Jerusalem and from midolwan long olketa Jew, and samfala konfius bikos olketa tingse olketa semsem witim strongfala Jew sekson wea les long rul bilong Rome and mekem trabol for olketa governor long Rome. And tu, olketa Christian difren bikos olketa no willing for sakrifaes long emperor or for join insaed worship bilong olketa heathen religion long datfala taem. Pipol tok spoelem olketa and olketa kasem staka test from faith bilong olketa. Long barava taem, and long wei wea showimaot holy spirit leadim hem, Peter hem raetem firstfala leta bilong hem, wea encouragem olketa Christian for stand strong and hem kaonselem olketa long fasin bilong olketa taem olketa stap anda long rul bilong Nero, wea hem Caesar long datfala taem. Disfala leta barava fitim from bigfala persecution hem kamap kwiktaem bihaen hem raetem.

2 Firstfala toktok hem showimaot Peter nao raetem leta. And tu, Irenaeus, Clement of Alexandria, Origen, and Tertullian story abaotem leta hia, and talem hao Peter nao raetem.a Plande pruv stap hao buk bilong Wan Peter hem tru olsem narafala Bible buk. Eusebius hem talem hao olketa elder long church iusim disfala leta evritaem; no eni daot stap abaotem wei wea disfala leta hem tru long taem bilong hem (c. 260-342 C.E.). Ignatius, Hermas, and Barnabas, wea stap long start bilong mek-tu century, evriwan tok abaotem disfala leta.b Wan Peter barava agree witim nara part long holy Bible and provaedem wanfala strongfala message for olketa Christian wea Jew and no Jew wea stap olsem “pipol wea stap for lelebet taem long olketa difren ples long Pontus, Galatia, Cappadocia, Asia, and Bithynia”—olketa ples long Asia Minor.—1 Pet. 1:1.

3 Wanem taem nao hem raetem leta hia? Toktok bilong hem showimaot olketa Christian kasem hardfala taem, maet from olketa heathen or from olketa Jew wea no Christian, bat persecution bilong Nero wea start long 64 C.E., hem no happen yet. Peter raetem disfala leta bifor diswan, maet midolwan long 62 and 64 C.E. Wei wea Mark hem stap yet witim Peter hem pruvim diswan. Long firstaem wea Paul stap long prison long Rome (c. 59-61 C.E.), Mark stap witim Paul bat hem redi for go long Asia Minor; and long mek-tu taem wea Paul stap long prison (c. 65 C.E.), Mark hem redi for meetim Paul moa long Rome. (1 Pet. 5:13; Col. 4:10; 2 Tim. 4:11) Go kasem datfala taem hem garem chance for stap witim Peter long Babylon.

4 Wea nao hem raetem Wan Peter? Nomata olketa savveman bilong Bible agree abaotem wei wea disfala buk hem tru part bilong Bible, abaotem man wea raetem and taem wea hem raetem, olketa garem difren tingting long wea nao hem raetem disfala leta. From toktok bilong Peter seleva, hem raetem leta hia taem hem long Babylon. (1 Pet. 5:13) Bat samfala sei hem raet from Rome, and “Babylon” hem nara secret nem for Rome. Bat, no eni pruv sapotim disfala idea. Bible nating talemaot hao Babylon barava minim Rome. From Peter raetem leta for olketa long really ples olsem Pontus, Galatia, Cappadocia, Asia, and Bithynia, hem stret for sei taem hem story abaotem Babylon hem minim really Babylon. (1:1) Peter garem gudfala reason for stap long Babylon. Hem garem waka for talemaot ‘gud nius for olketa wea circumcise,’ and long datfala taem plande Jew stap long Babylon. (Gal. 2:8, 9) Taem Encyclopaedia Judaica storyim wei wea olketa waka Talmud bilong Babylon, hem tok abaotem olketa “skul bilong [Jew religion] long Babylon” long Common Era.c

5 Olketa holy Scripture, and insaed diswan tufala leta wea Peter raetem, no talem eni samting abaotem gogo bilong Peter long Rome. Paul talem hem stap long Rome bat hem nating talem hao Peter stap long there. Nomata Paul talem 35 nem long leta bilong hem for olketa long Rome and sei hello long 26-fala and iusim nem bilong olketa, why nao hem no talem nem bilong Peter? From Peter no stap long there long datfala taem! (Rom. 16:3-15) Disfala “Babylon” wea Peter raetem firstfala leta bilong hem diswan nao really Babylon wea stap long saed river bilong Euphrates long Mesopotamia.

WEI WEA HEM HELPEM IUMI

11 Firstfala leta bilong Peter garem gudfala kaonsel for olketa overseer. Hem followim kaonsel bilong Jesus long John 21:15-17 and tu kaonsel bilong Paul long Acts 20:25-35, and showimaot olketa waka bilong overseer hem olsem wanfala shepherding waka, for no duim long selfish wei, bat mas willing and hapi for duim. Wanfala overseer hem shepherd wea stap anda, wea waka anda long “chief shepherd,” Jesus Christ, and mas givim ansa long hem long saed bilong sheepsheep bilong God, pipol wea hem mas helpem olsem wanfala example and witim hambol fasin.—5:2-4.

12 Plande narafala example bilong wei wea Christian mas stap anda kamap long leta bilong Peter, and hem givim barava gudfala kaonsel. Long 1 Peter 2:13-17, kaonsel hem stap abaotem stretfala wei for stap anda long olketa ruler, olsem king and olketa governor. Bat, disfala wei for stap anda hem depend long wei for “fraet long God” and join witim plan bilong Lord, wea iumi olketa slave long hem. Olketa slave kasem kaonsel for stap anda long owner bilong olketa and for strong nomata olketa safa ‘bikos long conscience bilong olketa long God.’ Olketa waef kasem nambawan kaonsel for stap anda long hasband, insaed diswan hasband wea no biliv, and hao klin fasin, and respect hem samting “wea God hem barava tinghae long hem” and from diswan maet hasband bilong olketa acceptim truth. For strongim disfala point Peter iusim example bilong Sarah wea stap anda long Abraham long faithful wei. (1 Pet. 2:17-20; 3:1-6; Gen. 18:12) And tu, olketa hasband mas showimaot hedship long gudfala wei and tingim waef “olsem wanfala samting wea hem no strong tumas.” Long sem subject, Peter kaonselem: “Long sem wei, iufala young man, stap anda long olketa olo man.” Then hem strongim need for garem hambol tingting, hambol fasin, wanfala Christian fasin wea hem strongim long leta bilong hem.—1 Pet. 3:7-9; 5:5-7; 2:21-25.

13 Peter hem provaedem encouragement for givim strong long taem wea hardfala test and persecution hem start moa, and distaem tu hem nambawan help for olketa wea feisim sem samting. Lukim wei wea hem iusim Hebrew Scripture taem hem talem toktok bilong Jehovah: “Iufala mas holy, from mi nao holy.” (1 Pet. 1:16; Lev. 11:44) Bihaen moa, hem story from wanfala sekson wea fulap witim toktok from narafala part long Bible, wea showimaot hao Christian kongregeson hem wanfala spiritual haos bilong olketa living ston wea hem buildim long faondeson bilong Christ. For wanem goal? Peter ansa olsem: “Iufala ‘wanfala pipol wea hem chusim, sekson bilong olketa priest wea bae rul, wanfala holy nation, wanfala pipol for spesol waka, mekem iufala mas talemaot evriwea nambawan fasin’ bilong datwan wea kolem iufala kamaot from darkness for go insaed long nambawan laet bilong hem.” (1 Pet. 2:4-10; Isa. 28:16; Ps. 118:22; Isa. 8:14; Ex. 19:5, 6; Isa. 43:21; Hos. 1:10; 2:23) Long disfala “sekson bilong olketa priest wea bae rul,” sekson bilong priest wea holy nation bilong God insaed, nao Peter hem showimaot Kingdom promis bilong “wanfala ples wea no eni samting savve spoelem, wea klin and no savve change,” “crown bilong glory wea no savve finis,” “glory bilong hem for olowe wea wan mind witim Christ.” So, olketa kasem encouragement for gohed long hapi mekem olketa “fulap witim hapi tu long taem wea glory bilong hem showaot.”—1 Pet. 1:4; 5:4, 10; 4:13.

[Olketa Footnote]

a McClintock and Strong’s Cyclopedia, 1981 reprint, Vol. VIII, page 15.

b New Bible Dictionary, second edition, 1986, edited by J. D. Douglas, page 918.

c Jerusalem, 1971, Vol. 15, col. 755.

    Solomon Islands Pidgin Pablikeson (1988-2024)
    Log Aot
    Log In
    • Solomon Islands Pidgin
    • Sharem
    • Settings
    • Copyright © 2025 Watch Tower Bible and Tract Society of Pennsylvania
    • Terms of Use
    • Privacy Policy
    • Privacy Setting
    • JW.ORG
    • Log In
    Sharem