Wastaoa ONLINE LIBRARY
Wastaoa
ONLINE LIBRARY
Solomon Islands Pidgin
  • BIBLE
  • OLKETA PABLIKESON
  • OLKETA MEETING
  • w10 4/1 pp. 12-14
  • Tru Samting Abaotem Jesus

Disfala sekson no garem eni video.

Sorre, disfala video no savve plei distaem.

  • Tru Samting Abaotem Jesus
  • Wastaoa wea Talemaot Kingdom Bilong Jehovah—2010
  • Olketa Nara Article
  • Ansa for Olketa Kwestin Abaotem Jesus Christ
    Wastaoa wea Talemaot Kingdom Bilong Jehovah—2012
  • Hu Nao Jesus Christ?
    Wastaoa wea Talemaot Kingdom Bilong Jehovah—2005
  • For Savve Long “Mind Bilong Christ”
    Wastaoa wea Talemaot Kingdom Bilong Jehovah—2000
  • Wanem Nao Truth Abaotem Jesus Christ?
    Wanem Nao Iumi Savve Lanem Long Bible?
Samfala Moa
Wastaoa wea Talemaot Kingdom Bilong Jehovah—2010
w10 4/1 pp. 12-14

Tru Samting Abaotem Jesus

WANEM NAO TINGTING BILONG IU? OLKETA TOKTOK HIA HEM TRU OR NO TRU?

Jesus born long December 25.

Thrifala wise man visitim Jesus taem hem born.

Jesus no garem eni brata or sista.

Jesus hem God wea kam long earth olsem man.

Jesus hem no wanfala gud man nomoa.

STAKA pipol bae sei evri toktok hia hem tru. Maet olketa narawan sei hem hard for savve wanem nao hem tru. Maet olketa tingse wei for biliv long Jesus hem inaf nao and man no need for savve long evri samting.

Bat datwan hem difren from wanem Bible talem. Bible encouragem evriwan for kasem “stretfala savve abaotem Lord bilong iumi, Jesus Christ.” (2 Peter 1:8) Iumi savve kasem datfala savve taem iumi studyim gud olketa Gospel. Olketa Gospel storyim tru samting abaotem Jesus and datwan mekem iumi luksavve wanem nao tru samting and wanem nao kastom biliv. Iumi bae storyim wanem nao olketa Gospel showimaot abaotem olketa biliv hia.

BILIV: Jesus born long December 25.

NO TRU

No enitaem Bible storyim month or day wea Jesus hem born. So hao nao gogo pipol sei hem born long December 25? The Encyclopædia Britannica talem hao samfala wea sei olketa Christian “laekem datfala date for semsem witim heathen festival bilong olketa long Rome . . . wea olketa celebratem day long year wea sun hem go daon kwiktaem. Bihaen long datfala day, hem savve daylaet longtaem and sun savve stap hae long skae.” Datfala buk gohed for talem hao staka kastom wea pipol duim long Christmas hem start kam from datfala “heathen wei for celebratem olketa garden and olketa planet, long midol long taem bilong cold season.”

Waswe, iu tingse Jesus bae hapi for pipol celebratem December 25 olsem taem wea hem born? Tingim diswan. Iumi no savve long day wea Jesus hem born. Bible no talem tu for iumi celebratem datfala day, and no eni pruv stap wea storyim sapos olketa Christian long first century celebratem datfala day. Bat Bible storyim barava day wea Jesus hem dae, and hem nao day wea Jesus talem pipol wea followim hem for celebratem.a (Luke 22:19) Hem barava klia hao Jesus no laekem iumi for celebratem day wea hem born, bat for tinghae long dae bilong hem.​—Matthew 20:28.

BILIV: Thrifala wise man (or long samfala biliv thrifala king) visitim Jesus taem hem born.

NO TRU

Maet iu lukim piksa wea showim baby Jesus leidaon long manger and thrifala wise man wea tekem kam olketa naesfala present standap raonem hem. Bat kaen piksa olsem showim samting wea no tru.

Hem tru hao samfala man from East visitim Jesus taem hem young for showim respect long hem. Bat olketa hia hem olketa man wea lukluk long olketa star for trae savve long samting wea bae happen. (Matthew 2:1, The New English Bible; The Bible​—An American Translation; Holi Baebol Long Solomon Aelan Pijin) Waswe, olketa lukim Jesus leidaon long manger? Nomoa, olketa visitim hem long wanfala haos. Luk olsem olketa visitim Jesus samfala month bihaen hem born.​—Matthew 2:​9-​11.

Waswe, hem 2, 3, or 30-fala man nao visitim Jesus? Bible no talem haomas man nao visitim hem. Maet pipol bilivim thrifala man nao visitim Jesus bikos olketa wea kam lukim Jesus olketa tekem kam thrifala difren kaen present.b (Matthew 2:​11) Samfala pipol sei thrifala man hia garem olketa difren kala skin tu. Bat Bible nating talem datwan. Wanfala buk wea storyim Gospel bilong Matthew sei disfala kastom biliv hem kam from “wanfala man wea raet abaotem history long mek-eit century wea savve talem enikaen story.”

BILIV: Jesus no garem eni brata or sista.

NO TRU

Olketa Gospel barava showimaot hao Jesus garem olketa brata and sista. Gospel bilong Luke storyim Jesus hem “firstborn” pikinini bilong Mary, wea diswan showimaot Mary bornem olketa nara pikinini bihaen.c (Luke 2:7) Gospel bilong Mark storyim hao samfala long Nazareth sei Jesus hem semsem nomoa witim olketa brata and sista bilong hem, wea diswan showimaot pipol no ting long Jesus olsem hem spesol. Olketa ask olsem: “Hem brata bilong James, Joseph, Judas, and Simon, iaman? Olketa sista bilong hem stap yet long taon bilong iumi tu, iaman?”​—Mark 6:3, Contemporary English Version; Matthew 12:46; John 7:5.

Nomata wanem nao olketa Gospel talem, staka man wea studyim religion sei Jesus no garem olketa brata and sista. Samfala sei olketa brata and sista wea Bible storyim hem olketa kasin brata and sista bilong Jesus.d Olketa narawan sei olketa pikinini hia hem olketa pikinini bilong Joseph nomoa and no bilong Mary. Bat tingim diswan. Sapos Jesus nomoa hem wanfala pikinini bilong Mary, waswe, iu tingse olketa long Nazareth bae talem toktok olsem? Nomoa. Luk olsem samfala long olketa lukim taem wea Mary babule long olketa nara pikinini. Olketa savve Jesus hem wanfala long olketa pikinini wea Mary bornem.

BILIV: Jesus hem God wea kam long earth olsem man.

NO TRU

For longfala taem pipol garem biliv hao Jesus nao God wea kam long earth olsem man, wea datwan nao hem main part bilong disfala Trinity teaching. Bat taem Jesus stap long earth pipol long datfala taem no garem kaen tingting olsem. The Encyclopædia Britannica hem sei: “Datfala word Trinity and teaching abaotem Trinity no stap long Niu Testament . . . Teaching hia isisi kamap insaed staka handred year and plande pipol raoa olowe abaotem diswan.”

Olketa religion nating respectim Jesus taem olketa teachim hao Jesus hem God wea kam long earth olsem man.e Hao nao olsem? Tingim disfala tokpiksa. Samfala wakaman askem man wea lukaftarem olketa long waka for hem letem olketa duim wanfala samting. Bat man hia no garem paoa for letem olketa duim datwan. Sapos man hia tok tru, hem showimaot hem hambol and no fit for disaedem samfala samting for olketa. Bat sapos hem talem olketa wakaman hem no garem paoa for disaedem datwan bat hem really garem datfala paoa, then hem laea long olketa nao.

Tingim diswan. Wanem nao Jesus talem long tufala aposol bilong hem taem hem luksavve tufala laek for sidaon saed long hem taem hem rul? Hem sei long olketa: “Mi no garem paoa for disaedem hu nao bae sidaon long raet saed or long left saed bilong mi. Dadi bilong mi nao bae disaedem datwan.” (Matthew 20:23) Sapos Jesus nao God, samting wea hem talem hem laea nomoa! Bat Jesus sei Dadi bilong hem nao garem paoa for disaedem datwan. Jesus showimaot gudfala example long wei for hambol, and hem showimaot tu hem no semsem witim God.

BILIV: Jesus hem no wanfala gud man nomoa.

TRU

Jesus talem stret hem no wanfala gud man nomoa. Hem sei: “Mi Son bilong God.” (John 10:36) Hem tru, eniwan nomoa savve sei hem Son bilong God. Bat sapos wanem Jesus talem hem no tru, then hem no wanfala gud man bat hem man wea laea long staka pipol!

Samting wea mekem iumi barava bilivim Jesus no wanfala gud man nomoa hem wanem God seleva talem. Tufala taem nao God sei olsem abaotem Jesus: “Disfala man hem Son bilong mi.” (Matthew 3:​17; 17:5) Tingim diswan: Bible storyim thrifala taem nomoa pipol long earth herem voice bilong God. Tufala long thrifala taem hia God talem hao Jesus hem Son bilong hem! Diswan nao barava pruvim Jesus talem tru samting taem hem sei hem Son bilong God.

Waswe, long disfala article iu lanem eni tru samting abaotem Jesus wea iu no savve abaotem bifor? Sapos olsem, hem gud for iu lukluk long wanem olketa Gospel talem! Wei for studyim olketa Gospel savve mekem iu hapi and kasem gud samting. Tru nao, Jesus seleva talem tu wei for lanem tru samting abaotem hem and Dadi bilong hem bae mekem man “kasem laef olowe.”​—John 17:3.

[Olketa Footnote]

a Long kalenda bilong olketa Jew, Jesus hem dae long Nisan 14, wea hem nao day bilong Pasova.​—Matthew 26:2.

b Matthew sei olketa man wea visit kam “openem basket bilong olketa” and olketa givim long Jesus gold witim tufala paoda wea smel naes. Maet famili bilong Jesus kasem present hia long barava taem, bikos luk olsem olketa no garem staka samting and long datfala taem olketa mas ranawe tu.​—Matthew 2:​11-​15.

c Nomata Jesus born long mirakol wei, Mary sleep witim Joseph and tufala garem olketa nara pikinini tu.​—Matthew 1:​25.

d Disfala idea wea Jerome talem long samting olsem 383 C.E. hem biliv bilong staka pipol wea sei Mary hem wanfala virgin for full laef bilong hem. Samfala year bihaen Jerome talem datwan, hem daotem datfala idea bilong hem, bat Catholic Church witim staka pipol still bilivim datwan.

e Sapos iu laek savve long staka samting moa abaotem Trinity teaching, lukim brochure Should You Believe in the Trinity? wea Olketa Jehovah’s Witness pablisim.

[Box / Piksa long page 14]

Nara Tru Samting wea Maet Iu Sapraes Long Hem

Jesus hem wanem kaen man? Waswe, hem praod tumas and no minim tingting and feeling bilong pipol? Samfala pipol sei hem kaen man olsem. Maet diswan nao mekem olketa sapraes taem olketa lanem hao Jesus . . .

• go long olketa hapitaem.​—John 2:​1-​11.

• praisem pipol.​—Mark 14:​6-9.

• laekem olketa pikinini for kam long hem.​—Mark 10:13, 14.

• krae front long pipol.​—John 11:35.

• feel sorre long pipol.​—Mark 1:​40, 41.

    Solomon Islands Pidgin Pablikeson (1988-2024)
    Log Aot
    Log In
    • Solomon Islands Pidgin
    • Sharem
    • Settings
    • Copyright © 2025 Watch Tower Bible and Tract Society of Pennsylvania
    • Terms of Use
    • Privacy Policy
    • Privacy Setting
    • JW.ORG
    • Log In
    Sharem