Olketa Reference for Laef and Ministry Meeting Buk—August
AUGUST 6-12
GUD SAMTING FROM BIBLE | LUKE 17-18
“Talem Thankiu”
(Luke 17:11-14) Taem hem gogo for Jerusalem hem go pas long Sa·marʹi·a and Galʹi·lee. 12 Hem go long wanfala vilij and tenfala man wea garem leprosy olketa lukim hem, bat olketa standap farawe kam. 13 Olketa singaot olsem: “Jesus, Teacher, plis iu showimaot mercy long mifala!” 14 Jesus lukim olketa and hem sei: “Iufala go long olketa priest mekem olketa savve lukim iufala.” Then taem olketa go followim road, sik bilong olketa finis nao.
nwtsty olketa study note long Lu 17:12, 14
tenfala man wea garem leprosy: Long taem bilong Bible, pipol wea garem leprosy savve hipap tugeta or stap tugeta, mekem olketa savve helpem each other. (Mektu Kings 7:3-5) Law bilong God sei olketa wea garem leprosy mas stap separate from pipol and sapos olketa lukim eniwan olketa mas singaot olsem: “Mi no klin! Mi no klin!” (Levitikas 13:45, 46) Tenfala man hia followim wanem Law talem, dastawe olketa standap farawe kam from Jesus.
go long olketa priest mekem olketa savve lukim iufala: Jesus Christ hem followim Law bilong Moses taem hem stap long earth, and from God mekem arrangement for garem olketa priest from laen bilong Aaron, Jesus talem olketa wea hem healim for go lukim priest. (Mt 8:4; Mr 1:44) Priest mas followim wanem Law bilong Moses talem for mek sure man wea garem leprosy hem gud bak nao. Then, datfala man mas travel go long temple and givim olketa sakrifaes wea Law talem.—Levitikas 14:2-32.
Luke (17:15, 16) Wanfala long olketa hem go bak long Jesus taem hem lukim sik bilong hem finis. Hem singaot big and praisem God. 16 Hem nildaon front long Jesus and talem thankiu long hem, bat man hia hem man bilong Sa·marʹi·a.
(Luke 17:17, 18) Jesus hem sei: “Tenfala man nao olketa gud bak moa, so wea nao nara naenfala? 18 Hao, disfala man wea hem no Jew, hem nomoa kam bak for praisem God?”
Why Showimaot Wei for Tinghae?
Waswe, Jesus hapi nomoa long olketa narawan wea no kam bak for sei thankiu? Story gohed for sei olsem: “Then Jesus ansarem hem olsem: ‘Tenfala leprosy man nao kamap klin, hem tru? So wea nao nara naenfala? Waswe, disfala man from narafala kantri nomoa kam bak for mekhae long God?’”—Luke 17:17, 18.
Nara naenfala wea garem leprosy olketa no rabis man. Long firstaem olketa showimaot faith long Jesus and willing for obeyim toktok bilong hem for go long Jerusalem for showim olketa seleva long priest. Nomata olketa tinghae long kaenfala wei bilong Jesus, olketa nating talemaot thankiu bilong olketa long hem. Wanem olketa duim mekem Christ no hapi long olketa. Waswe long iumi? Taem eniwan kaen long iumi, waswe, iumi kwiktaem for sei thankiu and sapos hem fitim duim samting for showimaot iumi tinghae long datwan?
Faendem Gudfala Point
(Luke 17:7-10) “Sapos wakaman bilong eniwan long iufala hem kasem bak haos bihaen hem houm garden or lukaftarem olketa sheepsheep, waswe, bae iu sei long hem, ‘Kam sidaon long hia and kaikai’? 8 Nomoa ia, bae iufala sei long hem, ‘Iu redyim kaikai bilong mi firstaem. Then werem kaleko wea fitim and tekem kam kaikai hia long mi. Bihaen mi kaikai and drink finis, then iu savve kaikai and drink.’ 9 Samting wea wakaman hia hem duim hem waka bilong hem nomoa ia, so boss bilong hem bae no praisem hem for datwan. 10 Iufala tu olsem. Bihaen iufala duim finis waka bilong iufala, iufala mas sei, ‘Mifala olketa wakaman nomoa wea no fit for kasem praise. Mifala duim nomoa olketa samting wea mifala mas duim.’”
nwtsty study note long Lu 17:10
no fit for kasem praise: Or “iusles.” Long disfala tokpiksa, Jesus no laekem olketa wakaman, wea hem nao olketa disaepol bilong hem, for tingse olketa iusles. Olketa nara verse long disfala chapter helpem iumi for luksavve disfala toktok “no fit for kasem praise” hem minim olketa wakaman shud hambol and no tingse olketa shud kasem praise. Samfala savveman sei disfala toktok hem minim “iumi olketa wakaman nomoa and no fit for kasem praise.”
(Luke 18:8) Iu savve, God bae kwiktaem duim stret samting for olketa. Nomata olsem, taem Son bilong man hem kam, waswe, pipol long earth bae garem diskaen faith?”
nwtsty study note long Lu 18:8
diskaen faith: Or “datfala faith.” Jesus iusim Greek word wea iumi transleitim “diskaen” bifor datfala word “faith,” and diswan showimaot Jesus no storyim eni faith nomoa bat hem storyim kaen faith wea datfala widow long tokpiksa garem. (Lu 18:1-8) Hem minim man bae garem faith hao God bae ansarem prea bilong hem and God bae duim stret samting for olketa wea hem chusim. Luk olsem Jesus no ansarem kwestin wea hem askem abaotem faith bikos hem laekem olketa disaepol for ting raonem kaen faith wea olketa seleva garem. Disfala tokpiksa abaotem prea and faith hem barava fitim bikos Jesus hem storyim finis olketa difren kaen hard taem wea olketa disaepol bae kasem.—Lu 17:22-37.
AUGUST 13-19
GUD SAMTING FROM BIBLE | LUKE 19-20
“Wanem Iumi Lanem From Tokpiksa Abaotem Tenfala Mina”
(Luke 19:12, 13) So hem sei: “Wanfala man wea born long laen bilong king hem go long wanfala farawe ples for kasem paoa mekem taem hem kam bak hem king nao. 13 Bifor hem go hem kolem kam tenfala wakaman bilong hem. Hem givim tenfala miʹna long olketa and hem sei, ‘Tekem selen hia and duim bisnis witim go kasem taem mi kam bak.’
Tokpiksa Bilong Jesus Abaotem Tenfala Mina
Hem sei: “Wanfala man wea born long laen bilong king hem go long wanfala farawe ples for kasem paoa mekem taem hem kam bak hem king nao.” (Luke 19:12) Kaen gogo olsem bae hem longtaem lelebet. Jesus nao datfala “man wea born long laen bilong king” wea go long wanfala “farawe ples,” wea hem nao heven. Long there nao Dadi bilong hem bae mekem hem king.
Long tokpiksa hia, bifor datfala man hem go, hem kolem kam tenfala wakaman bilong hem and givim tenfala mina long olketa and sei: “Tekem selen hia and duim bisnis witim go kasem taem mi kam bak.” (Luke 19:13) Olketa silver mina hem big selen. Wanfala mina hem wages wea man savve kasem bihaen thrifala month wea hem waka long planteison.
Maet olketa disaepol luksavve olketa nao olsem tenfala wakaman long tokpiksa hia, bikos Jesus comparem olketa finis witim olketa wakaman wea harvestim planteison. (Matthew 9:35-38) Bat Jesus no askem olketa for harvestim wheat. Hem laekem olketa for tekem kam olketa nara disaepol wea bae rul insaed long Kingdom bilong God. Olketa bae iusim taem, strong, and olketa material samting wea olketa garem for duim diswan.
(Luke 19:16-19) Then wanfala hem kam long hem and sei, ‘Boss, mi duim bisnis witim miʹna wea iu givim long mi, and mi winim tenfala miʹna moa.’ 17 So hem sei long hem, ‘Iu gudfala wakaman, mi hapi tumas long iu! From iu barava faithful long smol samting, mi givim iu paoa ovarem tenfala taon.’ 18 Nara wakaman hem kam and hem sei, ‘Boss, mi duim bisnis witim miʹna wea iu givim long mi, and mi winim faevfala miʹna moa.’ 19 Hem sei long disfala wakaman, ‘Iu tu, mi givim iu paoa ovarem faevfala taon.’
Tokpiksa Bilong Jesus Abaotem Tenfala Mina
Sapos olketa disaepol luksavve olketa nao olsem olketa wakaman hia wea barava iusim gud taem, strong, and olketa material samting wea olketa garem for helpem staka moa for kamap disaepol, olketa savve sure Jesus bae hapi long olketa and blessim olketa tu. Nomata laef bilong olketa disaepol and savve bilong olketa no semsem, Jesus wea kasem ‘paoa for king’ bae blessim wei wea olketa faithful for teachim pipol for kamap disaepol.—Matthew 28:19, 20.
(Luke 19:20-24) Bat narawan moa hem kam and sei, ‘Boss, miʹna bilong iu long hia. Mi haedem nao insaed wanfala pis kaleko. 21 Mi fraetem iu ia, bikos iu wanfala raf man. Iu savve aotem from bank selen wea iu no putim long bank firstaem and iu savve harvestim samting wea iu nating plantim.’ 22 Boss hia sei long hem, ‘So hao, datwan nao tingting bilong iu? Iu wanfala rabis wakaman! Bae mi iusim toktok bilong iuseleva nao for judgem iu. Iu sei mi man wea savve aotem from bank selen wea mi no putim long bank firstaem and harvestim samting wea mi nating plantim, iaman? 23 So hao nao iu no putim nomoa selen bilong mi long bank? Then taem mi kam, bae mi kasem bak selen bilong mi witim samfala selen moa.’ 24 “Hem sei long olketa wea standap klosap long hem, ‘Iufala go tekem miʹna from man hia and givim long datfala wakaman wea garem tenfala miʹna.’
Tokpiksa Bilong Jesus Abaotem Tenfala Mina
Datfala wakaman hem lusim samting wea hem garem bikos hem no duim waka for kasem samfala selen moa for boss bilong hem. Olketa aposol luksavve Jesus bae rul long Kingdom bilong God. So samting wea Jesus talem abaotem wakaman hia maet mekem olketa luksavve sapos olketa no faithful for duim waka bae olketa no rul long Kingdom.
Faendem Gudfala Point
(Luke 19:43) Diswan hem bikos wanfala taem bae kam wea olketa enemy bilong iu bae iusim olketa stik for wakem wanfala strong fence for satem iu, and bae olketa stap raonem iu and blokem iu long evri saed.
nwtsty study note long Lu 19:43
iusim olketa stik for wakem wanfala strong fence for satem iu: Greek word khaʹrax hem stap long disfala verse nomoa long olketa Christian Greek Scripture. Datfala word minim wanfala “stik or post wea olketa iusim for wakem fence for satem wanfala area,” and hem minim tu “wanfala fence wea army iusim olketa stik for wakem.” Samting wea Jesus talem kamap tru long 70 C.E. taem army bilong Rome, wea Titus komandim, wakem wanfala strong fence raonem Jerusalem. Titus duim olsem for thrifala reason. First wan, hem for stopem olketa Jew for ranawe, mek-tu hem for mekem olketa Jew sarenda, and mek-thri hem for mekem olketa Jew barava hangre gogo olketa obeyim king bilong Rome. Army bilong Rome katem daon olketa tree long area aotsaed long Jerusalem mekem olketa savve wakem disfala strong fence raonem Jerusalem.
(Luke 20:38) Hem God bilong olketa wea laef, hem no God bilong olketa wea dae finis, bikos long tingting bilong hem, evriwan hia laef nomoa ia.”
nwtsty study note long Lu 20:38
bikos long tingting bilong hem, evriwan hia laef nomoa: Olketa scripture long Bible showimaot pipol wea laef yet bat wea no fren witim God, long tingting bilong God, olketa dae finis. (Eph 2:1; 1Ti 5:6) And tu, pipol wea fren gud witim God bat gogo olketa dae, long tingting bilong Jehovah, olketa laef yet bikos hem bae mekem olketa laef bak olsem hem promisim.—Ro 4:16, 17.
AUGUST 20-26
GUD SAMTING FROM BIBLE | LUKE 21-22
“Taem for God Sevem Iufala Hem Klosap”
(Luke 21:25) “Olketa saen bae showaot tu long sun, moon, and olketa star. Olketa kantri long earth bae kasem barava hard taem and no savve wanem for duim bikos sea hem mekem bigfala noise and hem raf tumas.
kr 226 par. 9
Kingdom Bilong God Bae Finisim Olketa Enemy
9 Olketa saen showaot long skae. Jesus profesi olsem: “Sun bae start for dark nao, and moon bae no shaen kam. And olketa star bae foldaon from skae.” Pipol bae no askem help from olketa bigman bilong religion for savve long Bible bikos long datfala taem, pipol bae luksavve olketa no givim spiritual laet. Waswe, Jesus minim iumi bae lukim olketa saen long skae tu? Maet olsem. (Aesaea 13:9-11; Joel 2:1, 30, 31) Taem pipol lukim diswan, olketa bae hao? Olketa bae “kasem barava hard taem” bikos olketa “no savve wanem for duim.” (Luke 21:25; Sefenaea 1:17) Tru tumas, evriwan wea againstim Kingdom bilong God, bae “fraet fogud and wari long olketa samting wea bae happen” and bae olketa trae faendem ples for haed. Bat olketa no savve haed from kros bilong King bilong iumi.—Luke 21:26; 23:30; Rev. 6:15-17.
(Luke 21:26) Olketa man bae fraet fogud and wari long olketa samting wea bae happen long earth, bikos olketa samting long skae wea strong tumas bae seksek.
(Luke 21:27, 28) Then olketa bae lukim Son bilong man hem kam long olketa cloud long skae witim bigfala paoa and glory. 28 Taem olketa samting hia start for happen, standap stret and apim hed bilong iufala, bikos taem for God sevem iufala hem klosap.”
“Gohed for Lovem Narawan, Olsem Man Lovem Brata Bilong Hem”!
17 “Iumi mas no fraet.” (Readim Hebrew 13:6.) Wei for trustim Jehovah bae helpem iumi for no fraet nomata iumi kasem hard taem. And taem iumi no fraet, datwan mekem iumi hapi nomoa. From iumi hapi, datwan helpem iumi for showimaot love long wei for encouragem and comfortim olketa brata and sista. (1 Thess. 5:14, 15) Nomata long taem bilong bigfala trabol, iumi bae no fraet from iumi savve ‘taem for God sevem iumi hem klosap.’—Luke 21:25-28.
“Taem for God Sevem Iufala Hem Klosap”!
13 Wanem nao bae olketa goat duim taem olketa luksavve bae olketa dae? Olketa “bae hitim chest bilong olketa seleva from olketa sorre tumas.” (Matt. 24:30) Bat wanem nao olketa anointed Christian and olketa wea sapotim olketa bae duim? Olketa bae duim disfala samting wea Jesus talem: “Taem olketa samting hia start for happen, standap stret and apim hed bilong iufala, bikos taem for God sevem iufala hem klosap.”—Luke 21:28.
Faendem Gudfala Point
(Luke 21:33) Skae and earth bae finis, bat toktok bilong mi bae hem no savve finis.
nwtsty olketa study note long Lu 21:33
Skae and earth bae finis: Olketa nara scripture showimaot skae and earth bae stap for olowe. (Jenesis 9:16; Sams 104:5; Eklesiastes 1:4) So samting wea Jesus talem hem wanfala tokpiksa wea minim sapos skae and earth hem finis, nomata datwan hem hard tumas for happen, samting wea Jesus talem bae still kamap tru. (Comparem Mt 5:18.) Bat skae and earth wea Jesus storyim maet minim datfala tokpiksa “skae and earth wea stap bifor” wea Revelation 21:1 storyim.
toktok bilong mi bae hem no savve finis: Or “toktok bilong mi bae nating finis.” Disfala scripture iusim tufala Greek word wea tufala evriwan savve minim “no” for showimaot toktok bilong Jesus bae barava kamap tru.
(Luke 22:28-30) “Iufala nao nating lusim mi taem mi kasem hard taem. 29 So mi mekem agreement witim iufala for rul long wanfala Kingdom olsem Dadi bilong mi tu hem mekem agreement witim mi for rul long wanfala Kingdom, 30 mekem iufala savve kaikai and drink long tebol bilong mi insaed long Kingdom bilong mi, and sidaon long olketa throne for judgem twelvfala tribe bilong Israel.
Iufala Bae Kamap “Olketa Priest wea Rul Olsem King”
15 Bihaen Jesus startim Evening Kaikai Bilong Lord, hem mekem agreement for wanfala Kingdom witim olketa faithful disaepol bilong hem. (Readim Luke 22:28-30.) Jehovah no insaed long disfala agreement, bat Jesus and olketa anointed Christian nao insaed long diswan. Taem Jesus sei, “olsem Dadi bilong mi tu hem mekem agreement witim mi,” maet hem story abaotem agreement wea Jehovah mekem witim hem for kamap “wanfala priest for olowe olsem Melchizedek.”—Heb. 5:5, 6.
16 Elevenfala aposol bilong Jesus wea faithful nating lusim hem taem hem kasem hard taem. Datfala agreement for wanfala Kingdom showimaot olketa aposol hia bae sidaon long olketa throne and kamap olketa priest wea rul olsem king witim Jesus long heven. Bat samfala moa bae kasem datfala sem privilege witim 11-fala aposol hia. Jesus sei olsem long aposol John long wanfala vision: “Bae mi letem man wea win for hem sidaon witim mi long throne bilong mi, olsem mi tu win and sidaon witim Dadi bilong mi long throne bilong hem.” (Rev. 3:21) So Jesus mekem datfala agreement for wanfala Kingdom witim evri anointed Christian, wea namba bilong olketa hem 144,000. (Rev. 5:9, 10; 7:4) Disfala agreement hem mekem olketa anointed Christian garem raet for rul witim Jesus long heven. Olsem example, tingim wanfala gele wea olketa chusim for maritim wanfala king. Bihaen tufala marit, datfala gele savve rul witim datfala king. Bible sei olketa anointed Christian olketa “olsem wanfala young gele” wea bae maritim Christ.—Rev. 19:7, 8; 21:9; 2 Cor. 11:2.
AUGUST 27–SEPTEMBER 2
GUD SAMTING FROM BIBLE | LUKE 23-24
“Evritaem Willing for Forgivim Narawan”
(Luke 23:34) [Bat Jesus hem sei: “Dadi, forgivim olketa bikos olketa no savve long wanem olketa duim.”] And tu, olketa pleim samting olsem daes for savve hu nao bae tekem olketa kaleko bilong hem.
“For Savve Long Love Bilong Christ”
16 Jesus showimaot long perfect wei narafala important saed long love bilong Dadi bilong hem—hem “redy for forgive.” (Psalm 86:5) Wei wea hem willing for forgive hem showaot klia nomata taem hem hange long torture stake. Taem hem dae long wei wea shame, wea olketa nilam hand and leg bilong hem, wanem nao Jesus story abaot? Waswe, hem askem Jehovah for panisim olketa wea bae killim hem dae? Nomoa, samfala last toktok bilong hem nao: “Father, forgivim olketa, bikos olketa no savve long wanem nao olketa duim.”—Luke 23:34.
(Luke 23:43) Jesus sei long hem: “Mi talem iu tru samting, Iu bae stap witim mi long Paradaes.”
g 2/08 11 par. 5-6
Waswe, God Forgivim Olketa Bigfala Sin?
Jehovah no lukim nomoa sin wea man duim bat hem tingim tingting bilong man tu. (Aesaea 1:16-19) Tingim tufala criminal wea hange saed long Jesus. Luk olsem tufala evriwan duim olketa bigfala sin, bikos wanfala sei olsem long nara criminal: “Iu kasem sem panis olsem disfala man, and hem fitim tu bikos long nogud samting wea iumi tufala duim. Bat man hia [Jesus] hem nating duim eni nogud samting.” Samting wea disfala criminal talem showimaot hem savve lelebet abaotem Jesus. And luk olsem datwan mekem hem for changem tingting bilong hem bikos hem barava askem Jesus: “Plis, iu tingim mi taem iu King.” Wanem nao Christ talem? Hem sei long datfala criminal: “Mi talem iu tru samting, iu bae stap witim mi long Paradaes.”—Luke 23:41-43.
Tingim, last samting wea Jesus talem bifor hem dae, hem talem toktok for showimaot mercy long man wea sei hem fit for dae. Datwan barava strongim iumi! Iumi savve trustim hao Jesus Christ and Dadi bilong hem, Jehovah, bae kaen long evriwan wea barava repent from nogud samting wea olketa duim.—Rome 4:7.
(Luke 24:34) Olketa sei: “Tru ia, Lord hem laef bak and Simon lukim hem!”
“For Savve Long Love Bilong Christ”
17 Maet wanfala example bilong wei wea Jesus forgive wea muvim iumi hem stap long wei wea hem deal witim aposol Peter. Iumi no garem daot hao Peter hem barava lovem Jesus. Long Nisan 14, datfala last naet long laef bilong Jesus, Peter talem hem: “Lord, mi redy for go witim iu long prison and dae.” Nomata olsem, samfala hour bihaen, thrifala taem Peter denyim wei wea hem savve long Jesus! Bible talem iumi samting wea happen taem Peter denyim Jesus long mek-thri taem: “Lord hem tan raon and luk go long Peter.” From hem feel nogud tumas long bigfala sin wea hem duim, Peter “hem go aotsaed and krae fogud.” Taem Jesus hem dae long datfala sem day, maet datfala aposol hem tingting, ‘Waswe, Lord bilong mi hem forgivim mi?’—Luke 22:33, 61, 62.
18 Peter no need for weit longtaem for kasem ansa. Jesus hem resurrect long morning bilong Nisan 16, and long datfala sem day, hemseleva go for visitim Peter. (Luke 24:34; 1 Corinth 15:4-8) Why nao Jesus hem duim spesol samting long datfala aposol wea strong tumas for denyim Hem? Maet Jesus want for showimaot klia long Peter wea repent and sorre fogud, hao Lord bilong hem still lovem and tinghae long hem. Bat Jesus duim moa samting for showim datwan long Peter.
Faendem Gudfala Point
(Luke 23:31) Mi talem diswan bikos sapos olketa duim olketa samting hia taem tree hem laef, waswe taem tree hem dae?”
nwtsty study note long Lu 23:31
taem tree hem laef, . . . taem tree hem dae: Luk olsem Jesus hem story abaotem nation bilong Israel. Nation hia hem olsem tree wea lelebet laef yet bikos Jesus hem stap yet long earth and samfala Jew biliv long hem. Bat Jesus klosap for dae, and bihaen datwan, God anointim olketa faithful Jew long holy spirit and olketa kamap part bilong spiritual Israel. (Ro 2:28, 29; Ga 6:16) Start long datfala taem, nation bilong Israel hem olsem tree wea dae bikos olketa no duim olketa samting wea God laekem.—Mt 21:43.
(Luke 23:33) Taem olketa kasem ples wea olketa kolem Bon bilong Hed, olketa nilam hem long post. Olketa nilam wanfala criminal long post long raet saed bilong hem and narawan long left saed bilong hem.
nwtsty piksa
Nila Insaed Wanfala Bon Long Leg (Heel)
Disfala piksa showim copy nomoa bilong wanfala 11.5 centimeter iron nila insaed long leg bilong wanfala man. (Lukim mwb17.12 5.) Long 1968 olketa man for digdig faendem really bon olsem long north part long Jerusalem, and olketa sei hem from taem wea Rome rul. Diswan pruvim olketa long Rome bifor savve nilam man long post for killim hem dae. Taem olketa soldia bilong Rome nilam Jesus long post, maet olketa iusim kaen nila olsem. Olketa faendem disfala bon long wanfala box wea olketa wakem long ston, wea olketa kolem ossuary. Olketa savve putim olketa bon bilong man wea dae finis insaed kaen box olsem taem bon hem drae. Diswan showimaot olketa savve berem man wea dae long post.