Reference for Laef and Ministry Meeting Buk
© 2025 Watch Tower Bible and Tract Society of Pennsylvania
MAY 5-11
GUD SAMTING FROM BIBLE PROVERBS 12
Wei for Waka Hard Bae Mekem Man Kasem Reward
Samting wea Spesol Winim Olketa Diamond
Samfala wea worshipim Jehovah maet stragol for kasem inaf selen for peim wanem olketa needim for laef. Nomata olsem, olketa no raverave for kasem need bilong olketa, bat olketa waka hard. Taem olketa duim diswan, olketa showimaot olketa tinghae long olketa wei bilong God, olsem wei for honest, winim olketa material samting.—Prov. 12:24; Eph. 4:28.
w15-E 2/1 5 ¶4-6
Hao for Enjoyim Hard waka blo Iu
Hem gud for ting raonem datfala last kwestin, bikos iumi bae satisfae lo waka blo iumi taem iumi lukim hao datwan helpem olketa narawan. Jesus seleva sei: “Man wea givim samting hem barava hapi winim man wea kasem samting.” (Acts 20:35) Olketa kastoma and boss kasem gud samting from waka blo iumi bat no just olketa nomoa. Olketa narawan tu kasem gud samting from hard waka blo iumi, olsem olketa famili member blo iumi and olketa narawan wea needim help.
Olketa lo Famili. Taem famili hed waka hard for provaed for olketa lo famili blo hem, tufala gud samting nao olketa lo famili savve kasem. First, hem mek sure evriwan lo famili kasem wat olketa needim olsem kaikai, kaleko, and ples for stap. Datwan showim hem fulfillim responsibility wea God givim, wea hem nao for “provaedem need bilong olketa wea hem lukaftarem.” (1 Timothy 5:8) Second, man wea waka hard for provaed for famili hem teachim evriwan hao wei for waka hard hem barava important. Shane wea iumi storyim lo last article hem sei, “Dadi blo mi hem wanfala gud example lo samwan wea waka hard. Hem wanfala honest man wea waka hard for full laef blo hem, olsem wanfala carpenter. From example blo hem, mi lane for iusim hand blo mi for waka hard, mi wakem olketa samting wea olketa nara pipol savve iusim.”
Olketa wea needim help. Aposol Paul advaesem olketa Christian for “mas garem waka . . . mekem [olketa] savve helpem narawan wea needim samting.” (Ephesus 4:28) Tru tumas, taem iumi waka hard for provaed for iumiseleva and famili blo iumi, iumi savve fit tu for helpem olketa wea needim help. (Proverbs 3:27) So, for waka hard savve helpem iumi for experiencem bigfala hapi wea kamaot from wei for give.
Faendem Gudfala Point
Waswe, Mi Man for Kwiktaem Givap?
● Luksavve hao big nao problem blo iu. Lane for luksavve lo olketa big problem and olketa smol problem. Bible sei: “Krangge man save kros kuiktaem, bat stret man hemi no wari long nogud toktok.” (Proverbs 12:16) No evri problem need for barava affectim iu.
“Lo skul, olketa pikinini komplen abaotem olketa smol samting olsem hem big samting tumas. Then olketa follower blo olketa lo social media bae agree witim olketa and sei hem stret for olketa komplen, bat datwan bae mekem olketa feel nogud go moa. Hem no helpem olketa for luksavve lo olketa big problem and olketa smol problem.”—Joanne.
MAY 12-18
GUD SAMTING FROM BIBLE PROVERBS 13
No Letem “Lamp blo Wicked Man” Laea lo Iu
it-2-E 196 ¶2-3
Lamp
Lo Olketa Nara Tokpiksa Wei. Olketa iusim lamp lo tokpiksa wei for minim eni samting wea samwan depend lo hem for leadim hem lo laef. Man wea raetem proverb storyim difference blo olketa wea raeteous and wicked, hem sei: “Laet blo raeteous man hem shaen braet, bat lamp blo wicked man bae dae.” (Pr 13:9) Laet blo man wea raeteous hem gohed for kamap moa braet, bat lamp blo wicked man hem gohed for shaen tu bat nomata hem shaen, samting wea kamaot from datwan hem difren, God bae duim samting and gogo hem bae endap lo darkness, wea datwan bae mekem hem for foldaon. Kaen samting olsem bae happen lo samwan wea tok nogud lo dadi and mami blo hem.—Pr 20:20.
Taem ‘lamp blo eniwan hem dae’ datwan minim tu dat hem bae no garem eni hope for future. Nara proverb sei: “Bikos wicked man no garem future. Lamp blo wicked man bae dae.”—Pr 24:20.
Worshipim God wea Mekem Iumi Free
3 From Satan switim Adam and Eve wea perfect and staka angel tu for no stap anda long rul bilong God, hem savve switim iumi tu for duim sem samting. Distaem Satan iusim olketa sem trik nomoa. Hem laekem iumi for tingse olketa law bilong God hem strict tumas. Satan laekem iumi for tingse sapos iumi servem God bae iumi no enjoyim laef and bae iumi boring nomoa. (1 John 5:3) Datwan nao tingting bilong pipol long world, and sapos iumi kaban witim olketa maet gogo iumi tu garem sem tingting. Wanfala sista wea distaem hem 24 year storyim hevi wea hem kasem from olketa nogud fren bilong hem bifor. From hem no laek for difren from olketa, hem followim tingting bilong olketa, gogo, disfala sista hem durong. Maet iu tu kasem hevi from olketa narawan.
“Evriwan wea Wise Bae Duim Samting Witim Savve”
Wanfala wise man savve duim samting followim savve bilong hem nomata hem no garem planti material samting. Proverbs 13:23 sei: “Man wea no garem staka material samting wea waka long graon garem staka kaikai, bat man wea no tingting gud bae finis.” Taem pipol wea no garem staka material samting waka hard and kasem blessing from God bae olketa garem samting. Bat, taem no eni justice stap, disison wea no wise savve aotem richfala material samting.
Faendem Gudfala Point
it-2-E 276 ¶2
Love
Love savve leadim iumi go difren. Olketa reason hia showimaot dat samwan savve showimaot real, stretfala wei for showim love, only sapos hem lukaotem and followim spirit blo God and knowledge wea kam from Word blo Hem. For example, wanfala parents savve showimaot hem lovem pikinini blo hem. Bat, hem savve mekem datfala love for gogo daon or love blo hem savve leadim hem go difren, taem hem ova tumas for lovem datfala pikinini, givim lo pikinini evri samting hem laekem, and hem no savve sei no lo pikinini. Hem maet no showim paoa wea hem garem olsem parents taem hem givim discipline, and lo samfala taem wea hem shud whipim pikinini. (Pr 22:15) Dat kaen love maet hem for mekem pipol tinghae lo famili, wea datwan hem love wea selfish. Bible sei man wea duim kaen samting olsem, hem no showimaot love bat hem heitim pikinini blo hem, bikos hem no duim samting wea bae sevem laef blo pikinini.—Pr 13:24; 23:13, 14.
MAY 19-25
GUD SAMTING FROM BIBLE PROVERBS 14
Ting Raonem Each Step for Followim lo Taem blo Disaster
Tinghae lo Laef wea Hem Present From God
10 Samfala taem iumi no fit for avoidim wanfala situation wea danger tumas, olsem natural disaster, sik wea isi for spred, and eni faet wea kamap lo kantri. Bat taem diswan happen, iumi savve duim best blo iumi for stap sef taem iumi obeyim eni restriction from gavman and instruction for lusim datfala area. (Rom. 13:1, 5-7) Iumi fit for prepare for samfala disaster, so iumi shud followim eni direction wea kam from gavman for mekem iumi redi for disaster. For example, maet hem gud for redyim wata and samfala kaikai wea no kwiktaem for nogud, and samfala first-aid.
11 Wat nao iumi shud duim if wanfala sik spred lo community? Iumi shud obeyim olketa direction from gavman olsem for wasim hand, social distancing, werem mask, and for quarantine. Taem iumi duim olketa samting hia, iumi showimaot iumi barava tinghae lo laef wea hem present from God.
12 Taem wanfala disaster happen, samfala taem iumi savve herem samfala information wea no tru from olketa fren, olketa narawan, and lo nius. Hem gud for no bilivim “enisamting” nomoa wea iumi herem, bat iumi shud lisin lo olketa information wea iumi savve trustim from gavman and olketa doctor. (Readim Provebs 14:15.) Governing Body and olketa branch office duim best for mek sure information wea olketa kasem hem stret bifor olketa givim direction abaotem olketa meeting and preaching waka. (Heb. 13:17) Taem iumi followim direction, iumi protectim iumiseleva and olketa narawan. Iumi help tu for mekem olketa narawan garem gudfala tingting abaotem pipol blo Jehovah.—1 Pet. 2:12.
Mas Brave and No Fraet Olsem Zadok
11 If olketa askem iumi for helpem olketa brata and sista lo olketa dangerous taem, hao nao iumi savve showimaot wei for brave and no fraet olsem Zadok? (1) Followim direction. Lo taem olsem, hem barava important for iumi evriwan mas wan mind. Obeyim instruction from branch office lo kantri blo iu. (Heb. 13:17) Olketa elder shud evritaem reviewim olketa arrangement blo kongregeson for taem blo disaster, and taem wanfala disaster hem klosap for happen, olketa need for reviewim instruction from organization lo wat for duim. (1 Cor. 14:33, 40) (2) Mas brave bat careful. (Prov. 22:3) Tingting gud bifor iu duim samting. No riskim laef nating. (3) Depend lo Jehovah. Remember, Jehovah barava interest lo safety blo iu and olketa brata and sista. Hem savve helpem iu for duim samting for mekem olketa brata and sista for sef.
Faendem Gudfala Point
it-2-E 1094
Wei for Ting Raonem Samting
Nomata olsem, man wea garem wei for ting raonem samting, hem savve kamap samwan wea pipol heitim tu. Diswan hem samting wea Proverbs 14:17 storyim, wea sei: “Man wea savve tingting gud raonem samting, pipol heitim hem.” Staka taem olketa wea no garem wei for ting raonem samting seleva savve les lo olketa wea garem wei for iusim gud tingting blo olketa. And tu, olsem wat iumi lanem finis, pipol bae heitim olketa wea iusim mind blo olketa for duim will blo God. Olsem Jesus Christ talem: “Bat mi chusim iufala and iufala no olsem pipol long world. Dastawe pipol long world heitim iufala.” (Joh 15:19) Datfala original languis toktok for “tingting gud raonem samting” wea Proverbs 14:17 storyim savve minim tu wei for tingting for duim nogud samting. So datfala scripture text savve minim tu taem man plan for duim nogud samting, pipol bae heitim hem, and samfala nara transleison sei olsem: “And man wea garem olketa nogud plan, pipol heitim hem.”—JP, Ro.
MAY 26–JUNE 1
GUD SAMTING FROM BIBLE PROVERBS 15
Helpem Olketa Narawan for Garem Heart wea Hapi
Iumi Bae Gohed Faithful!
16 Job savve welkamim pipol. (Job 31:31, 32) Nomata sapos iumi no garem staka samting, iumi savve “kaen long pipol and welkamim olketa.” (Rom. 12:13) Iumi savve sharem smol samting witim narawan. Bible sei: “Hem gud for garem love and kaikaim olketa vegetable winim wei for heitim narawan and kaikaim wanfala buluka.” (Prov. 15:17) Taem iumi garem love and kaikai witim brata or sista wea faithful, datwan savve encouragem evriwan and mekem iumi hapi nomata sapos iumi garem lelebet kaikai nomoa for sharem.
Hem Important for Duim Moa Samting for Encouragem Narawan Distaem
16 Maet iumi faendem hem no isi for talem samting for encouragem narawan, from iumi no man for story. Bat wei for encouragem narawan hem no hard tumas. Maet iumi savve smile nomoa long olketa. Bat sapos samwan no smile kam bak long iu datwan maet minim hem kasem problem, and taem iu lisin long hem datwan savve comfortim hem.—Jas. 1:19.
17 Henri, wanfala young brata, hem feel sorre taem samfala relative bilong hem olketa lusim truth. Wanfala long olketa nao hem dadi bilong hem wea hem wanfala elder bifor. Henri kasem encouragement from wanfala circuit overseer wea tekem hem for tufala drink coffee and hem letem Henri for storyim feeling bilong hem. Bihaen tufala story, Henri luksavve sapos hem gohed faithful, datwan bae helpem famili bilong hem for kam bak moa long truth. Taem hem readim Sams 46; Sefenaea 3:17; and Mark 10:29, 30, datwan barava comfortim hem.
18 Samting wea happen long Marthe and Henri showimaot hao iumi evriwan savve encouragem olketa brata and sista bilong iumi wea needim comfort. King Solomon sei: “Gudfala toktok long barava taem blong hem, hemi nambawan samting. Man smael, yu filhapi. Man talem gud nius, yu filgud.” (Provebs 15:23, 30) Nara samting wea iumi savve duim for encouragem narawan, hem for readim Wastaoa or eni article from website long olketa wea feel wikdaon. And tu, Paul showimaot hao wei for singim Kingdom song witim olketa narawan savve barava encouragem olketa. Hem sei: “Gohed teachim and encouragem narawan long wei for singim olketa psalm, witim olketa song for praisem God, and olketa naesfala song for worshipim God. Singsing long Jehovah from heart bilong iufala.”—Col. 3:16; Acts 16:25.
Faendem Gudfala Point
ijwbq-E article 39 ¶3
Wanfala Christian Savve Acceptim Medical Treatment?
2. Waswe, mi shud acceptim second or third option saed lo medical? Hem gud for garem “staka advaesa”, especially sapos sik blo iu hem serious.—Proverbs 15:22.
JUNE 2-8
GUD SAMTING FROM BIBLE PROVERBS 16
Thrifala Kwestin wea Savve Helpem Iumi Mekem Gud Disison
Mekem Olketa Gudfala Disison Taem Iu Young
11 Wei for worshipim Jehovah savve mekem man barava hapi. (Prov. 16:20) Luk olsem Baruch, wea hem secretary bilong Jeremiah, hem forgetim datwan. For lelebet taem hem no hapi long waka bilong Jehovah. Baruch start for tingting tumas abaotem wanem hemseleva laekem, and no wanem Jehovah laekem. Taem Jehovah lukim diswan, hem talem Baruch for stop for “aftarem olketa bigfala samting” for hemseleva. Sapos hem obeyim Jehovah, hem bae no dae taem Jerusalem distroe. (Jer. 45:3, 5) Hao nao tingting bilong iu? Waswe, Baruch bae hapi sapos hem duim wanem hemseleva laekem nomata datwan bae mekem hem dae taem Jerusalem distroe, or bae wei for duim wanem Jehovah laekem nao mekem Baruch hapi?—Jas. 1:12.
12 Ramiro hem wanfala brata wea hapi tumas taem hem helpem nara pipol. Hem sei: “Famili bilong mi poor and mifala stap long wanfala vilij long Andes Mountains. So taem brata bilong mi sei hem bae peim skul fee bilong mi for go long university, datwan hem nambawan chance for mi garem bigfala education. Bat mi just baptaes and wanfala pioneer laekem mi for go for preach long wanfala smol taon witim hem. Mi go long there and lane for kat hair. Mi startim bisnis for kat hair mekem mi savve kasem need bilong mi.” Staka pipol long datfala taon laek for studyim Bible. Gogo, wanfala niu kongregeson hem start long languis bilong pipol wea stap long there. So Ramiro disaed for joinim datfala kongregeson and hem pioneer long there for tenfala year finis. Hem sei no eni waka mekem hem hapi olsem waka for helpem pipol lanem Bible long languis bilong olketa seleva.
Waswe, Iu Changem Wei Bilong Iu?
FAMILI bilong iumi, olketa fren, kastom, and community wea iumi growap savve affectim iumi evriwan. Olketa samting hia savve affectim kaikai iumi laekem, kaleko iumi werem, and wei bilong iumi.
2 Bat samfala samting hem important winim kaikai and kaleko. Olsem example, taem iumi growap, iumi lanem wanem nao stret and no stret. Bat pipol garem difren tingting abaotem wanem nao stret and no stret. Konsens bilong iumi tu affectim wanem iumi duim. Bible sei staka taem “pipol . . . duim samting wea law bilong God talem nomata olketa no savve long datfala law.” (Rome 2:14) Bat sapos no eni law bilong God hem stap for wanfala samting, waswe, hem olraet nomoa for iumi followim tingting bilong famili bilong iumi or bilong pipol long ples wea iumi stap?
3 For olketa Christian, ansa hem nomoa. Wanfala reason hem bikos Bible sei: “Man savve followim wei wea luk stret long hem bat diswan lead go long dae.” (Prov. 16:25) From iumi no perfect, iumi no fit for luksavve long best wei for followim. (Prov. 28:26; Jer. 10:23) Mek-tu reason, Bible sei Satan nao “god bilong disfala world.” Hem nao kontrolem olketa wei and standard wea pipol bilong disfala world followim. (2 Cor. 4:4; 1 John 5:19) Sapos iumi laek for mekem Jehovah hapi and for hem blessim iumi, iumi mas followim kaonsel long Rome 12:2.—Readim.
Faendem Gudfala Point
it-1-E 629
Discipline
Result From Wei for Followim and No Followim. Olketa wea wicked, wea karangge, or wea garem wei wea no tinghae lo stret samting, olketa showimaot olketa heitim discipline wea kam from Jehovah taem olketa barava rejectim datwan. (Ps 50:16, 17; Pr 1:7) Olketa wea showimaot karangge wei olsem bae kasem bigfala discipline, staka taem, olketa kasem panis for wat olketa duim. Bible sei: “Olketa wea karangge bae kasem discipline from karangge fasin blo olketa seleva.” (Pr 16:22) Olketa maet kamap poor, shame, sik, and even dae tu. History blo olketa Israelite storyim olketa nogud samting wea savve happen lo olketa pipol olsem. Olketa no laek for lisin lo discipline and kaonsel wea kam from olketa profet. From wei wea olketa no laek for followim discipline wea kam from Jehovah, olketa no kasem protection and blessing wea kam from Hem. Endap, olketa kasem bigfala discipline wea profesi talem finis wea hem nao wei wea olketa bae lus and kamap prisoner.—Jer 2:30; 5:3; 7:28; 17:23; 32:33; Ho 7:12-16; 10:10; Zep 3:2.
JUNE 9-15
GUD SAMTING FROM BIBLE PROVERBS 17
Enjoyim Peace Insaed lo Marit blo Iu
g-E 9/14 11 ¶2
Hao for Lusim wei for Kros
Honest for lukluk gud lo iuseleva. Bible storyim dat samfala pipol savve “kros kwiktaem” and “isi for kros.” (Proverbs 29:22) Hao, datwan hem wei blo iu? Askem iuseleva: ‘Waswe, mi savve feel nogud tumas? Waswe, mi kwiktaem for kros? Waswe, hem wei blo mi for mekem olketa smol problem nomoa for kamap big problem?’ Bible sei “man wea gohed for storyim wanfala samting hem separatem olketa klos fren.” (Proverbs 17:9; Ecclesiastes 7:9) Datwan savve happen lo marit tu. So, sapos hem wei blo iu for keepim kros, askem iuseleva, ‘Waswe, mi savve patient moa witim marit partner blo mi?’—Bible principle: 1 Peter 4:8.
Hao for Stretem Olketa Problem
1. Markem taem for storyim problem. “Evri samting garem wanfala taem wea set finis, . . . taem for stap kwaet and taem for toktok.” (Ecclesiastes 3:1, 7) Samfala problem savve mekem hasband and waef barava feel nogud, olsem datfala raoa wea iumi storyim finis. Sapos datwan happen, kontrolem iuseleva and “stap kwaet” bifor eniwan long iutufala kros. Hasband and waef bae stap gud sapos tufala obeyim disfala toktok long Bible: “Start bilong raoa hem olsem smol wata, so bifor wata hem ran big iu go nao.”—Proverbs 17:14
“Taem for toktok” hem stap tu. Olsem rabis grass savve kamap big seleva, olketa problem tu savve kamap big seleva. So no ting nating long wanfala problem and tingse hem bae finis seleva. Sapos iu stopem story, respectim narawan and markem narafala taem for gohed storyim datfala problem. Diswan bae helpem iutufala for followim disfala toktok long Bible: “No gohed kros taem sun hem go daon.” (Ephesians 4:26) Long taem wea iutufala markem, gohed long datfala story.
Faendem Gudfala Point
it-1-E 790 ¶2
Eye
Gesture wea samwan showim lo eye blo hem savve barava showimaot hao hem feel. Hem savve showim sapos man hem sorre or nating sorre (De 19:13); olketa savve “sat eye” for mek fani, or for mekem nogud plan. (Ps 35:19; Pr 6:13; 16:30) Bible storyim hao taem man hem no laek for lukim samting or no laek for duim samting for helpem narawan, hem olsem hem satem eye blo hem. (Mt 13:15; Pr 28:27) Bible sei eye blo stupid man hem “luk farawe go kasem end blo earth,” hem luk evriwea and no luk lo wanfala samting nomoa, tingting blo hem no stap lo wanfala samting, hem tingim nomoa wat hem seleva laekem. (Pr 17:24) Even health blo wanfala person, strong blo hem, or wei wea hem hapi hem showaot lo eye blo hem. (1Sa 14:27-29; De 34:7; Job 17:7; Ps 6:7; 88:9) King Jehoshaphat sei olsem lo Jehovah: “Mifala luk lo iu for helpem mifala.”—2Ch 20:12.
JUNE 16-22
GUD SAMTING FROM BIBLE PROVERBS 18
Encouragem Samwan wea Deal Witim Olketa Challenge Saed lo Health
Tru Wisdom Hem Singaot Big
17 Tingting gud bifor iu toktok. If iumi no careful, toktok blo iumi savve mekem narawan feel nogud. Bible sei: “Toktok blo man wea no tingting gud firstaem hem olsem sword wea katem man, bat tongue blo olketa man wea wise savve healim man.” (Prov. 12:18, NWT) Iumi bae stap gud witim olketa narawan if iumi no gossip abaotem olketa. (Provebs 20:19) Sapos iumi laekem toktok blo iumi for helpem pipol and no mekem olketa feel nogud, iumi shud evritaem studyim Bible and ting raonem wanem iumi readim. (Luke 6:45) Taem iumi duim datwan, Bible sei bae iumi talem olketa “waes toktok” wea savve strongim olketa narawan.—Provebs 18:4.
mrt-E article 19 box
Hao for Deal Witim Wanfala Health Problem wea Seke Nomoa Happen
Kamap samwan wea lisin gud. Wanfala best wei for helpem fren blo iu hem for lisin taem hem laek for story. No feel dat iu mas ansarem evri samting wea hem talem. Samfala taem hem gud for just lisin nomoa. Trae for minim feeling blo hem and no judgem hem. No ting dat iu savve lo hao fren blo iu hem feel, especially if iumi no savve wat kaen sik nao kasem hem.—Proverbs 11:2.
Talem olketa encouraging toktok. Iu maet no savve wat for talem, bat for talem nomata tu-thri toktok for showim iu tingim fren blo iu lo situation blo hem bae comfortim hem winim for no talem eni samting. If iu no savve wat for talem, trae for talem smol toktok bat wea kam from heart, olsem “Mi no savve wat for talem, bat mi laekem iu for savve dat mi tingim iu.” Stap klia from wei for talem olketa toktok olsem “kaen samting olsem savve worse” or “At least iu no garem . . . ”
Iu savve showim iu interest lo fren blo iu taem iu lane moa abaotem sik wea kasem hem. Maet datwan bae mekem hem tinghae lo wat iu duim for trae minim situation wea hem go thru, and samting wea iu talem bae barava comfortim hem. (Proverbs 18:13) Nomata olsem, mas careful for no givim advaes wea hem no laek herem.
Givim practical help. Winim for tingse iu savve hao for help, ask for wat nao iu savve duim for help. Remember, dat fren blo iu bae no savve talem dat hem needim help, bikos hem no laek givim hevi lo iu. If olsem, trae storyim eni idea lo wat iu savve duim for help, olsem for go shopping for hem, klinap, or for duim olketa nara samting.—Galatia 6:2.
No givap. Taem fren blo iu gohed deal witim sik blo hem, samfala taem hem maet cancelim olketa plan blo iutufala or no feel laek for story witim iu. Mas patient and minim hem. Gohed for givim sapot wea hem needim.—Proverbs 18:24.
Hao for Helpem Olketa wea Garem Mental Health Problem
“Comfortim olketa.”—1 THESSALONICA 5:14.
Maet fren blo iu hem wari, or hem stragol witim feeling for feel iusles. Taem iu talem hem iu tingim hem, datwan savve comfortim and encouragem hem nomata iu no savve wat for talem.
“Fren blong yu, hemi lavem yu olowe.”—PROVEBS 17:17, SIPB
Duim samting for help. Instead for tingse iu savve hao for help, askem hem wat iu savve duim. If fren blo iu faendem hard for talem wat hem needim, trae storyim samting wea iutufala savve duim tugeta, olsem for go wakabaot. Or iu savve helpem hem for shopping, klining, or duim olketa nara samting.—Galatia 6:2.
“Patient.”—1 THESSALONICA 5:14.
Maet samfala taem fren blo iu no laek for story. Talem fren blo iu dat iu willing for lisin taem hem feel laek for story. From fren blo iu sik, hem maet talem or duim samting wea mekem iu feel nogud. Hem maet cancelim plan blo iutufala or hem no hapi. Mas patient and minim hem taem iu helpem hem.—Proverbs 18:24.
Faendem Gudfala Point
it-2-E 271-272
Smol Ston (Lot)
Wei for iusim olketa smol ston (lot) hem wanfala kastom blo bifor for kasem ansa for wanfala issue. For duim datwan, olketa bae iusim olketa smol smooth ston or smol pis wood or olketa ston wea olketa putim insaed wanfala coat wea man foldim up taem hem werem, or insaed wanfala vase, and then olketa sekem. Samwan wea ston blo hem foldaon or olketa pikim, hem nao chosen wan. Datwan hem olsem tu wanfala promis, wea iu mas prea abaotem. Hem prea wea olketa talem big lo hem or man seleva duim, and olketa ting lo datwan olsem olketa askem Jehovah for givim ansa. Datfala toktok Lot (Heb., goh·ralʹ) olketa iusim lo real wei and lo tokpiksa wei taem olketa storyim “share” or “land.”—Jos 15:1; Ps 16:5; 125:3; Isa 57:6; Jer 13:25.
Hao olketa iusim. Proverbs 16:33 sei: “Pipol savve iusim olketa smol ston for faendaot lo wanfala samting, bat evri disison from datwan hem kam from Jehovah.” Lo Israel, olketa iusim olketa smol ston for finisim olketa raoa: “Wei for iusim olketa smol ston for faendaot lo samting hem savve finisim raoa and stretem raoa between tufala paoaful man.” (Pr 18:18) Olketa no iusim for sport, plei, or gambling. Hem no wanfala bet for samwan hem lus or win. Olketa no duim datwan for impruvim temple or olketa priest, or duim for kasem selen for helpem narawan. Nomata olsem, olketa Roman soldia iusim lo rong wei, olketa garem selfish tingting taem olketa iusim olketa smol ston for hu nao bae winim kaleko blo Jesus olsem Psalm 22:18 profesi abaotem.—Mt 27:35.
JUNE 23-29
GUD SAMTING FROM BIBLE PROVERBS 19
Kamap Tru Fren for Olketa Brata and Sista blo Iu
Hao for Gohed Strongim Love blo Iumi for Each Other
16 Hem gud for focus lo positive saed blo olketa brata and sista, and no lo negative saed. Bae iumi storyim wanfala example. Imaginim iu lo wanfala gathering witim olketa brata and sista. Iu barava enjoyim taem witim olketa and lo end blo datfala gathering, iu tekem wanfala grup photo. Iu tekem nara tufala photo moa incase first wan hem no luk gud. So iu garem thrifala photo. Bat lo wanfala, iu lukim wanfala brata no smile. Wat nao bae iu duim lo datfala photo? Iu deletem, bikos iu garem tufala photo wea evriwan and datfala brata tu smile.
17 Iumi savve comparem olketa photo wea iumi tekem witim olketa gud memory wea iumi garem abaotem olketa brata and sista. Iumi savve garem olketa gud memory lo olketa taem wea iumi spendem witim olketa brata and sista. Bat maet lo wanfala taem, wanfala brata or sista talem or duim samting wea mekem iumi feel nogud. Hao, bae iu gohed tingim datwan, or bae iu deletem olsem datfala photo? (Prov. 19:11; Eph. 4:32) Iumi savve deletem memory wea iumi garem abaotem smol mistek wea brata or sista duim, bikos iumi garem staka gud memory abaotem taem wea iumi spendem witim hem. Olketa memory olsem hem barava spesol and iumi laek for keepim.
Gohed Strongim Love blo Iu for Jehovah and Olketa Narawan
10 Iumi tu savve tingim samfala samting wea iumi savve duim for helpem olketa brata and sista. (Heb. 13:16) Tingim experience blo Anna, wea iumi storyim lo article bifor diswan. Bihaen wanfala big rain and strong wind, hem and hasband visitim wanfala Witness famili and faendaot ruf lo haos blo olketa hem damage. From datwan, famili no garem eni klin kaleko. Anna sei: “Mifala tekem olketa kaleko, wasim, ironim and foldim, then tekem go bak. For mitufala, datwan hem smol samting nomoa, bat hem mekem mifala barava fren gud kam kasem distaem.” From Anna and hasband lovem olketa brata and sista, tufala duim samting for help.—1 John 3:17, 18.
11 Taem iumi kaen and showimaot love lo olketa narawan, olketa bae luksavve iumi followim tingting and wei blo Jehovah. And samfala taem maet iumi no savve, bat olketa barava appreciatim gud samting wea iumi duim for olketa. Sista lo Asia wea iumi storyim finis no savve forgetim olketa wea helpem hem. Hem sei: “Mi tinghae tumas lo olketa sista wea savve tekem mi lo ministry. Olketa kam pikim mi, invaetem mi for snacks or lunch, and dropim mi bak lo haos. Distaem mi luksavve olketa waka hard for helpem mi, bikos olketa lovem mi.” Nomata olsem, no evriwan bae appreciatim wat iumi duim for help. Datfala sista sei olsem abaotem olketa wea helpem hem: “From olketa kaen tumas lo mi, mi wish nomoa mi savve duim samting tu for olketa, bat mi no savve wea nao evriwan stap distaem. Bat Jehovah lukim, and mi prea for hem nao changem bak wat olketa duim for mi.” Wat hem talem hem tru. Jehovah lukim nomata smol samting wea iumi duim for kaen lo olketa narawan. Hem ting lo datwan olsem best sakrifaes and kaon wea hem nao bae changem.—Readim Provebs 19:17.
Gohed Showimaot Strongfala Love lo Each Other
6 Samwan hem waka for wanfala company and hem faithful for waka lo there for staka year. Nomata hem no meetim owner blo datfala company and hem no agree witim evri rul blo company, hem faithful for waka lo there bikos hem needim selen. And hem bae gohed waka lo there go kasem taem hem retire, or taem hem faendem difren waka.
7 Man wea iumi storyim lo paragraf 6 hem faithful for waka bikos hem needim selen. Bat iumi showimaot strongfala love lo narawan, no bikos iumi bae kasem eni samting, bat from iumi lovem and faithful lo each other. Lo taem blo Bible, David hem showimaot gudfala example lo diswan. David garem strongfala love for fren blo hem Jonathan, nomata Dadi blo Jonathan laek killim hem dae. And nomata staka year bihaen Jonathan dae, David showimaot strongfala love lo son blo Jonathan, Mephibosheth.—Fas Samuel 20:9, 14, 15; Mektu Samuel 4:4; 8:15; 9:1, 6, 7.
Faendem Gudfala Point
it-1-E 515
Kaonsel, Man for Givim Kaonsel
Wisdom hem kam from Jehovah and datwan hem barava tru. Hemseleva no needim eniwan for givim hem kaonsel. (Isa 40:13; Ro 11:34) Son blo hem fit for kamap “Nambawan Man for Givim Kaonsel,” for provaedem guidance and direction, bikos hem kasem and followim kaonsel wea kam from Dadi blo hem and hem garem spirit blo God. (Isa 9:6; 11:2; Joh 5:19, 30) Diswan hem showimaot klia dat kaonsel savve help, only sapos hem kam from Jehovah. Eni advaes wea againstim will blo Most Hae hem no savve helpem man. Really, hem no wanfala Kaonsel.—Pr 19:21; 21:30.
JUNE 30–JULY 6
GUD SAMTING FROM BIBLE PROVERBS 20
Olketa Key for Mekem Gud Disison Taem Iu Fren
Fren lo Wei wea Bae Helpem Iutufala for Mekem Wise Disison
3 Nomata wei for fren hem hapi samting, hem serious tu bikos maet hem bae lead go lo marit. Lo wedding day, wanfala couple promis front lo Jehovah for lovem and respectim each other for full laef blo tufala. Bifor iumi mekem eni promis, iumi mas tingting gud firstaem. (Readim Proverbs 20:25.) Tru nao, marit promis hem barava important samting. Taem wanfala brata and sista fren, hem bae helpem tufala for savve gud lo each other and mekem gud disison. Maet tufala disaed for marit, or maet tufala disaed for finisim frenship. If tufala brek ap, datwan no minim tufala fail. Really tufala kasem nao goal blo tufala bikos purpose blo fren hem for faendaot sapos tufala fitim each other or nomoa.
4 Why nao hem important for garem stret tingting abaotem wei for fren? Taem olketa singol wan garem stret tingting abaotem diswan, hem bae helpem olketa for no frenim eniwan wea olketa no ting for maritim. Nomata olsem, iumi evriwan need for garem stret tingting abaotem diswan. Iumi shud remember wat nao purpose blo wei for fren. For example, samfala tingse if wanfala brata and sista fren, tufala mas marit. Hao nao diskaen tingting affectim olketa singol wan? Melissa, wanfala singol sista lo United States, sei: “Taem wanfala brata and sista fren, tufala kasem staka pressure for mas marit. Taem olsem, samfala gohed for fren nomata tufala no fitim each other. Samfala singol wan no even laek for fren. Datfala pressure savve barava affectim olketa.”
Hao for Faendem Wanfala Marit Partner wea Fitim Iu
8 Taem iu lukluk for samwan, hao nao bae iu duim lo wei wea hem no savve dat iu interest lo hem? Lo olketa kongregeson meeting or hapitaem, iu garem chance for lukim spiritual saed blo hem, wei blo hem, and wat hem duim. Hu nao olketa frens blo hem, and wat nao hem story abaotem? (Luke 6:45) Hao, olketa goal blo hem semsem witim goal blo iu? Iu savve story witim olketa elder lo kongregeson blo hem or olketa mature Christian wea savve gud lo hem. (Prov. 20:18) Maet iu savve ask abaotem reputation and wei blo hem. (Ruth 2:11) Taem iu lukluk gud lo wei blo datfala person, mek sure iu no mekem hem feel uncomfortable. Respectim privacy and feeling blo hem, and no ova tumas for ask abaotem hem or evritaem laek for stap lo ples wea hem stap.
Fren lo Wei wea Bae Helpem Iutufala for Mekem Wise Disison
7 Hao nao bae iu savve gud lo really wei blo samwan? Wanfala best wei hem for story klia and honest, and askem olketa kwestin and lisin gud. (Prov. 20:5; Jas. 1:19) Samting wea savve helpem tufala, hem for duim olketa activity wea mekem hem isi for story, olsem for kaikai tugeta, wakabaot lo pablik ples, and preach tugeta. Iu savve lane abaotem each other tu taem iu spendem taem witim famili and frens. And tu, hem gud for planim olketa difren activity wea bae helpem iu for lukim attitude blo hem lo olketa difren situation and hao hem deal witim olketa difren pipol. Lukim wat Aschwin, from Netherlands trae for duim. Hem sei olsem abaotem taem hem frenim Alicia: “Mitufala trae for duim olketa activity wea bae helpem mitufala for savve gud lo each other. Staka taem mitufala duim olketa simpol samting, olsem for preparem kaikai tugeta or duim waka lo haos. Lo taem olsem, iu savve lukim olketa positive wei and olketa wik point blo hem.”
8 Nara samting wea savve helpem iutufala for savve gud lo each other, hem for studyim olketa spiritual subject tugeta. If iutufala marit, iutufala bae need for markem taem for duim famili worship mekem God kamap main samting lo marit blo iutufala. (Eccl. 4:12) Hao if iutufala markem taem for study tugeta distaem? Tufala wea fren no wanfala famili yet, and hem no minim brata hia hem hed blo sista nao. Bat, taem iutufala study tugeta, iutufala bae lane abaotem spiritual saed blo each other. Max and Laysa, wanfala couple from United States kasem nara gud samting. Hem sei: “Taem mitufala start fren, mitufala start for studyim olketa pablikeson wea storyim wei for fren, marit, and famili laef. Olketa pablikeson hia helpem mitufala for storyim olketa important subject wea hem no isi for mitufala start for storyim.”
Faendem Gudfala Point
it-2-E 196 ¶7
Lamp
Lo Proverbs 20:27 hem sei, “brith blo man hem lamp blo Jehovah, Hem showim olketa tingting wea stap deep insaed lo man.” Wanem samwan hem ‘brithim aot,’ or tok strong abaotem, nomata hem gud or nogud, hem showim really wei blo hem or samting wea stap lo heart blo hem.—Comparem Ac 9:1.