Chapter Six
Showimaot Secret Bilong Bigfala Tree
1. Wanem nao happen long King Nebuchadnezzar, and wanem kwestin nao kamap from diswan?
JEHOVAH letem King Nebuchadnezzar for kamap wanfala world ruler. Olsem king bilong Babylon, hem garem planti richfala samting, spesol kaikai, nambawan haos—evri samting wea hem wantem long material wei. Bat seknomoa hem kasem bigfala shame. Nebuchadnezzar kamap mentol and duim samting olsem animal! Olketa raosem hem go aot from tebol and haos bilong king, hem stap long bush and kaikaim grass olsem buluka. Wanem nao lead go for disfala big trabol? And why nao iumi mas interest long diswan?—Markem Job 12:17-19; Ecclesiastes 6:1, 2.
KING MEKHAE LONG MOST HAE
2, 3. King bilong Babylon wantem pipol wea stap anda long hem for kasem wanem, and hao nao hem ting long Most Hae God?
2 No longtaem bihaen hem kamap gud moa from datfala wei for mentol, Nebuchadnezzar sendem wanfala spesol report long full kingdom bilong hem abaotem wanem hem happen. Jehovah muvim profet Daniel for raetem wanfala stretfala record long olketa samting hia. Hem start witim disfala toktok: “Mi, King Nebuchadnezzar, talem go long evri pipol, nation and languis wea stap long full earth: Letem peace bilong iufala kamap big. Olketa saen and spesol samting wea Most Hae God duim witim mi, mi laek for talemaot. Olketa saen bilong hem gud tumas, and olketa spesol samting wea hem duim hem big tumas! Kingdom bilong hem wanfala kingdom for olowe, and rul bilong hem for evri genereson.”—Daniel 4:1-3.
3 Pipol wea stap anda long Nebuchadnezzar “stap long full earth”—from rul bilong hem kasem evri part long earth wea Bible storyim. Datfala king sei olsem abaotem God bilong Daniel: “Kingdom bilong hem wanfala kingdom for olowe.” Toktok hia barava mekhae long Jehovah long full Rul Bilong Babylon! And tu, diswan hem mek-tu taem wea Nebuchadnezzar luksavve Kingdom Bilong God nomoa stap for olowe, hem bae stap “go kasem taem olowe.”—Daniel 2:44.
4. Long saed bilong Nebuchadnezzar, hao nao “olketa saen and spesol samting” bilong Jehovah start?
4 Wanem nao “olketa saen and spesol samting” wea “Most Hae God” duim? Olketa start witim samting wea king seleva kasem, olsem hem talem: “Mi, Nebuchadnezzar, stap olraet long haos bilong mi and evri samting go ahed gud. Mi lukim wanfala dream, and hem start for mekem mi fraet. And mi lukim olketa samting long mind bilong mi taem mi long bed and olketa vision insaed hed bilong mi wea start for mekem mi fraet.” (Daniel 4:4, 5) Wanem nao datfala king bilong Babylon duim abaotem disfala dream wea mekem hem fraet?
5. Hao nao Nebuchadnezzar ting long Daniel, and why nao olsem?
5 Nebuchadnezzar kolem olketa wise man bilong Babylon and talem datfala dream long olketa. Bat olketa barava fail! Olketa nating fit for talemaot mining bilong hem. Story hem sei moa: “Then Daniel kam front long mi, wea nem bilong hem Belteshazzar followim nem bilong god bilong mi and wea spirit bilong olketa holy god stap witim hem; and long hem nao mi talem wanem nao datfala dream.” (Daniel 4:6-8) Nem bilong Daniel insaed haos bilong king hem Belteshazzar, and giaman god wea king kolem “god bilong mi” maet hem Bel or Nebo or Marduk. From Nebuchadnezzar worshipim planti god, hem tingse “spirit bilong olketa holy god” stap witim Daniel. And from Daniel garem position olsem prefect ovarem evri wise man long Babylon, king kolem hem “chief bilong olketa priest for duim magic.” (Daniel 2:48; 4:9; markem Daniel 1:20.) Bat, faithful Daniel nating lusim worship bilong Jehovah for duim magic.—Leviticus 19:26; Deuteronomy 18:10-12.
WANFALA MAETI TREE
6, 7. Wanem nao Nebuchadnezzar lukim long dream bilong hem?
6 Wanem nao insaed dream bilong king long Babylon wea mekem hem fraet? “Nao mi lukim olketa vision insaed hed bilong mi taem mi long bed,” Nebuchadnezzar hem sei, “and, lukim! wanfala tree midolwan long earth, wea hae bilong hem barava hae tumas. Datfala tree hem grow big and kamap strong, and hem hae go kasem heven, and full earth savve lukim. Olketa leaf bilong hem luk naes, and frut bilong hem staka, and kaikai for evriwan stap long hem. Andanit long hem olketa animal bilong field savve haed from sun, and olketa bird long heven stap long olketa branch bilong hem, and evriwan savve kaikai long hem.” (Daniel 4:10-12) Samfala sei hao Nebuchadnezzar hem laekem tumas olketa bigfala cedar tree bilong Lebanon, hem go for lukim, and tekem samfala timba kam bak long Babylon. Bat hem nating lukim eni tree wea olsem datwan insaed dream bilong hem. Hem stap long wanfala ples “midolwan long earth,” wea full earth savve lukim, and hem garem staka frut tumas wea givim kaikai long evriwan.
7 Planti samting moa insaed datfala dream, bikos Nebuchadnezzar sei tu: “Mi go ahed for lukluk long olketa vision insaed hed bilong mi taem mi long bed, and, lukim! wanfala man for lukluk, wanfala holy wan, hem kamdaon from heven seleva. Hem singaot big, and hem sei olsem: ‘Katem daon tree, and aotem olketa branch bilong hem. Sekem olketa leaf bilong hem, and torowem frut bilong hem. Letem olketa animal ranawe from andanit long hem, and olketa bird from olketa branch bilong hem. Bat, leavim rut bilong hem long graon, and taemap witim iron and copper, midolwan long grass bilong field; and letem hem tuwet long wata bilong naet from heven, and letem hem stap witim olketa animal midolwan long grass bilong earth.’”—Daniel 4:13-15.
8. Hu nao datfala “man for lukluk”?
8 Olketa bilong Babylon garem biliv bilong olketa seleva abaotem gud and nogud spirit. Bat hu nao disfala “man for lukluk,” or gard, from heven? Hem “wanfala holy wan,” wanfala raeteous angel wea stand for God. (Markem Psalm 103:20, 21.) Tingim olketa kwestin wea Nebuchadnezzar hem garem! Why nao olketa katem daon datfala tree? Why nao olketa taemap rut witim iron and copper mekem hem no grow? Tru nao, why nao rut nomoa hem stap?
9. Wanem nao datfala man for lukluk hem talem, and wanem nao olketa kwestin wea kamap from diswan?
9 Maet Nebuchadnezzar barava konfius taem hem herem disfala toktok from datfala man for lukluk: “Letem heart bilong hem change from olketa man, and letem hem kasem heart bilong animal, and letem sevenfala taem go pas long hem. Hem nao law wea olketa man for lukluk talem, and hem nao samting wea olketa holy wan askem, mekem pipol wea laef mas savve hao Most Hae hem Ruler long kingdom bilong olketa man and long man wea hem wantem, hem givim datwan and hem mekem barava hambol wan bilong olketa man for rul ovarem.” (Daniel 4:16, 17) Rut bilong wanfala tree no garem heart bilong man wea go ahed for pump insaed long hem. And tu, hao nao olketa savve givim heart bilong wanfala animal long rut bilong wanfala tree? Wanem nao olketa “sevenfala taem”? And hao nao evri samting hia join witim rul insaed “kingdom bilong olketa man”? Yes Nebuchadnezzar laek for savve.
NOGUD NIUS FOR KING
10. (a) Long olketa Scripture, wanem nao tree savve piksarem? (b) Datfala big tree hem piksarem wanem?
10 Taem hem herem datfala dream, firstaem Daniel hem barava sapraes, then hem fraet. From Nebuchadnezzar barava wantem hem for minim, profet hia sei: “O lord bilong mi, letem datfala dream fitim olketa wea heitim iu, and mining bilong hem fitim olketa enemy bilong iu. Datfala tree wea iu lukim, wea grow big and kamap strong . . . , hem iu nao, O king, bikos iu grow barava big and kamap strong, and glory bilong iu grow barava big and hae kasem heven, and rul bilong iu go kasem evri part long earth.” (Daniel 4:18-22) Long olketa Scripture, olketa tree savve piksarem olketa man wanwan, ruler, and olketa kingdom. (Psalm 1:3; Jeremiah 17:7, 8; Ezekiel, chapter 31) Olsem datfala maeti tree long dream, Nebuchadnezzar hem “grow barava big and kamap strong” olsem hed bilong wanfala world paoa. Bat datfala big tree hem piksarem ‘rul go kasem evri part long earth,’ full kingdom bilong olketa man. So hem piksarem rul bilong Jehovah long universe, long wei wea diswan hem ovarem earth.—Daniel 4:17.
11. Hao nao dream bilong king showimaot wanfala nogud change bae kasem hem?
11 Wanfala nogud change hem redy for kasem Nebuchadnezzar. Taem hem story abaotem diswan, Daniel sei: “Bikos king lukim wanfala man for lukluk, wanfala holy wan, hem kamdaon from heven, and wea sei: ‘Katem daon tree, and spoelem. Bat, leavim rut bilong hem long graon, and taemap witim iron and copper, midolwan long grass bilong field, and letem hem tuwet long wata bilong naet from heven, and letem hem stap witim olketa animal bilong field go kasem taem sevenfala taem go pas long hem,’ diswan nao mining bilong hem, O king, and order bilong Most Hae nao hem samting wea mas kasem lord bilong mi wea king.” (Daniel 4:23, 24) Tru nao, Daniel needim strong for talem diswan long king wea garem big paoa!
12. Wanem nao bae kasem Nebuchadnezzar?
12 Wanem nao bae kasem Nebuchadnezzar? Tingim feeling bilong hem taem Daniel sei moa: “Bae olketa raosem iu go aot from olketa man, and bae iu stap witim olketa animal bilong field, and bae olketa givim iu grass for kaikaim olsem buluka; and bae iu tuwet long wata bilong naet from heven, and sevenfala taem bae go pas long iu, go kasem taem iu luksavve Most Hae hem Ruler long kingdom bilong olketa man, and long man wea hem wantem hem givim datwan.” (Daniel 4:25) Luk olsem olketa bigman long gavman bilong Nebuchadnezzar bae ‘raosem hem go aot from olketa man.’ Bat waswe, bae olketa man wea lukaftarem buluka and sheep keepim hem? Nomoa nao, from God givim order for Nebuchadnezzar bae stap witim “olketa animal bilong field,” and kaikaim grass.
13. Wanem nao datfala dream abaotem tree showimaot bae happen long position bilong Nebuchadnezzar olsem ruler bilong world?
13 Long sem wei wea olketa katem daon datfala tree, Nebuchadnezzar bae foldaon from wei for rulim world—bat for lelebet taem nomoa. Daniel minim diswan: “From olketa sei for leavim rut bilong tree, kingdom bilong iu bae stap for iu bihaen iu savve heven nao hem rul.” (Daniel 4:26) Insaed dream bilong Nebuchadnezzar olketa letem rut bilong datfala tree wea foldaon for stap, bat olketa taemap mekem hem no savve grow. Olsem tu, “rut” bilong king bilong Babylon bae stap, bat hem no savve grow for “sevenfala taem.” Position bilong hem olsem ruler bilong world bae olsem rut bilong tree wea olketa taemap. Hem bae stap sef go kasem taem “sevenfala taem” go pas long hem. Jehovah bae mek sure insaed long datfala taem no eniwan bae changem Nebuchadnezzar olsem main ruler bilong Babylon, nomata maet son bilong hem Evil-merodach rul for hem.
14. Wanem nao Daniel encouragem Nebuchadnezzar for duim?
14 From samting wea profesi sei bae happen long Nebuchadnezzar, Daniel no fraet for sei: “Dastawe, O king, letem kaonsel bilong mi heregud long iu, and aotem olketa sin bilong iu thru long raeteous fasin, and wicked fasin bilong iu thru long wei for showim mercy long poor pipol. Maet gudfala living bilong iu go ahed for longfala taem.” (Daniel 4:27) Sapos Nebuchadnezzar lusim praod fasin and wei for spoelem pipol, maet diswan changem samting for hem. Tru nao, 200 year bifor, Jehovah disaed for finisim pipol bilong Nineveh, kapitol bilong Assyria, bat hem no duim datwan bikos king and pipol long there repent. (Jonah 3:4, 10; Luke 11:32) Waswe long praodfala Nebuchadnezzar? Bae hem changem olketa wei bilong hem?
FIRSTAEM WEA DREAM FULFILL
15. (a) Wanem fasin nao Nebuchadnezzar go ahed for showimaot? (b) Olketa raeting showimaot wanem samting abaotem olketa samting wea Nebuchadnezzar duim?
15 Nebuchadnezzar go ahed for garem praod fasin. Wan year bihaen, taem hem wakabaot long ruf bilong haos bilong hem, hem tok praod olsem: “Waswe, diswan no Babylon the Great, wea miseleva buildim for haos bilong king witim paoa bilong strong bilong mi and for honor bilong glory bilong mi?” (Daniel 4:28-30) Nimrod hem startim Babylon (Babel), bat Nebuchadnezzar nao mekem hem kasem glory. (Genesis 10:8-10) Long wanfala cuneiform raeting bilong hem, hem tok praod olsem: “Nebuchadrezzar, King bilong Babylon, man wea mekem Esagila and Ezida kamap gud moa, mi nao son bilong Nabopolassar. . . . Mi strongim olketa wall bilong Esagila and Babylon and mekem nem bilong rul bilong mi strong for olowe.” (Archaeology and the Bible, wea George A. Barton raetem, 1949, page 478-9) Narafala raeting story abaotem 20-fala temple wea hem mekem niu or buildim moa. “Anda long rul bilong Nebuchadnezzar,” The World Book Encyclopedia hem sei, “Babylon kamap wanfala nambawan taon bilong bifor. Long olketa record bilong hemseleva, hem no story tumas abaotem olketa war wea hem faetem, bat hem raet abaotem olketa building wea hem wakem and worship bilong hem long olketa god bilong Babylonia. Maet Nebuchadnezzar nao buildim Olketa Garden Bilong Babylon, wanfala long Sevenfala Spesol Samting Bilong World Bifor.”
16. Long wanem wei nao Nebuchadnezzar klosap for kasem shame?
16 Nomata hem tok praod olsem, Nebuchadnezzar hem klosap for kasem shame. Story hem sei: “Taem datfala toktok stap yet long mouth bilong king, wanfala voice kamdaon from heven: ‘Long iu olketa talem finis, O king Nebuchadnezzar, “Disfala kingdom hem lusim iu finis, and bae olketa raosem iu go aot from olketa man, and bae iu stap witim olketa animal bilong field. Olketa bae givim iu grass for kaikaim olsem buluka, and sevenfala taem mas go pas long iu, go kasem taem iu savve Most Hae nao hem Ruler long kingdom bilong olketa man, and long man wea hem wantem, hem givim datwan.”’”—Daniel 4:31, 32.
17. Wanem nao happen long praod Nebuchadnezzar, and wanem nao kasem hem?
17 Stretawe Nebuchadnezzar lusim stretfala tingting bilong hem. Olketa raosem hem go aot from olketa man, and hem kaikaim grass “olsem buluka.” Taem hem stap witim olketa animal bilong field, hem no sidaon nating insaed wanfala paradaes, long fresh air evriday. Long Iraq distaem, wea olketa nogud building bilong Babylon stap, long taem bilong summer hem savve hot kasem 50 degrees Celsius and taem bilong winter hem cold olsem ice. From no eniwan katem and hem stap aotsaed evritaem, longfala hair bilong Nebuchadnezzar luk olsem feather bilong eagle and fingernail and toenail wea hem no katem luk olsem finger bilong bird. (Daniel 4:33) Bigfala shame nao disfala praod ruler hem kasem!
18. Insaed long sevenfala taem, wanem nao happen long throne bilong Babylon?
18 Long dream bilong Nebuchadnezzar, olketa katem daon datfala big tree and taemap rut bilong hem mekem hem no grow for sevenfala taem. Olsem tu, “olketa aotem [ Nebuchadnezzar] from kingdom bilong hem” taem Jehovah mekem hem kamap mentol. (Daniel 5:20) Hem olsem diswan changem heart bilong king from man for kamap wanfala buluka. Nomata olsem, God keepim position bilong king for Nebuchadnezzar go kasem taem sevenfala taem hem finis. Maet taem Evil-merodach lukaftarem gavman for lelebet taem, Daniel waka olsem “ruler ovarem full distrik bilong Babylon and chief prefect ovarem evri wise man bilong Babylon.” Thrifala Hebrew fren bilong hem go ahed for share for lukaftarem olketa samting bilong datfala distrik. (Daniel 1:11-19; 2:48, 49; 3:30) Fofala prisoner weitim taem wea Nebuchadnezzar kasem throne moa olsem king wea no mentol and savve “Most Hae nao hem Ruler long kingdom bilong olketa man, and long man wea hem wantem, hem givim datwan.”
NEBUCHADNEZZAR KAMAP GUD MOA
19. Bihaen Jehovah givim bak stretfala tingting bilong Nebuchadnezzar, king bilong Babylon hem luksavve long wanem samting?
19 Jehovah givim bak stretfala tingting bilong Nebuchadnezzar long end bilong sevenfala taem. Then for showimaot hem luksavve long Most Hae God, king hem sei: “Long end bilong olketa day mi, Nebuchadnezzar, liftimap eye bilong mi long heven, and savve bilong mi start for kam bak long mi; and mi blessim Most Hae, and mi praisem and givim glory long dat Wan wea laef for olowe, bikos rul bilong hem bae for olowe and kingdom bilong hem for evri genereson. And evri pipol wea stap long earth olketa olsem samting nating, and hem duim samting followim will bilong hem midolwan long army bilong heven and olketa wea stap long earth. And no eniwan stap wea savve judgem hem or sei long hem, ‘Wanem nao iu duim?’” (Daniel 4:34, 35) Tru nao, Nebuchadnezzar hem luksavve Most Hae nao hem Sovereign Ruler long kingdom bilong olketa man.
20, 21. (a) Hao nao wei wea olketa aotem iron and copper raonem rut bilong tree hem piksarem samting wea kasem Nebuchadnezzar? (b) Wanem samting nao Nebuchadnezzar luksavve long hem, and waswe, diswan mekem hem worshipim Jehovah?
20 Taem Nebuchadnezzar kasem bak position bilong king, hem olsem olketa aotem iron and copper raonem rut bilong datfala tree insaed dream. Hem sei abaotem wei wea hem kamap gud moa: “Long semtaem savve bilong mi start for kam bak long mi, and for honor bilong kingdom bilong mi glory and feis wea shaen kam bak long mi; and olketa man long gavman and olketa bigman bilong mi start for lukaotem mi, and mi stap moa long kingdom bilong mi, and wei wea mi nambawan hem barava spesol.” (Daniel 4:36) Sapos bifor, eni man long gavman lukdaonem king wea mentol, distaem olketa “lukaotem” hem for barava stap anda long hem.
21 Lukim “olketa saen and spesol samting” wea Most Hae God duim! Iumi no sapraes for herem king bilong Babylon wea kamap gud moa hem sei: “Distaem mi, Nebuchadnezzar, praisem and mekhae and givim glory long King bilong heven, bikos evri waka bilong hem tru and wei bilong hem justice, and bikos hem savve mekem olketa wea wakabaot long praod fasin kasem shame.” (Daniel 4:2, 37) Nomata hem talemaot diswan, Nebuchadnezzar no kamap wanfala Gentile wea worshipim Jehovah.
WASWE, NARAFALA PRUV STAP?
22. Samfala pipol sei Nebuchadnezzar kasem wanem kaen sik, bat wanem nao iumi mas luksavve long wei wea hem kamap mentol?
22 Samfala pipol sei mentol sik bilong Nebuchadnezzar hem lycanthropy. Wanfala medical dictionary hem sei: “LYCANTHROPY . . . kam from [lyʹkos], lupus, wild dog; [anʹthro·pos], homo, man. Olketa givim disfala nem long sik bilong pipol wea tingse olketa change for kamap wanfala animal, and wea followim voice or singaot and fasin bilong datfala animal. Planti taem pipol olsem tingse olketa kamap wanfala wild dog or puskat; samfala taem buluka tu, olsem samting wea kasem Nebuchadnezzar.” (Dictionnaire des sciences médicales, par une société de médicins et de chirurgiens, Paris, 1818, Volume 29, page 246) Olketa saen bilong lycanthropy klosap semsem witim samting wea kasem Nebuchadnezzar taem hem mentol. Bat, from mentol sik bilong hem kam from God, iumi no sure long barava nem bilong datfala sik.
23. Wanem narafala pruv nao saportim wei wea Nebuchadnezzar hem mentol?
23 Savveman John E. Goldingay story abaotem samfala samting wea talem wei wea Nebuchadnezzar kamap mentol and gud moa. Wanfala example, hem sei: “Wanfala cuneiform raeting storyim mentol sik bilong Nebuchadnezzar, and wei wea hem maet no interest and lusim Babylon.” Goldingay story abaotem wanfala raeting wea olketa kolem “Job Bilong Babylon” and hem sei datwan “talem olketa panis wea kam from God, sik, shame, lukaotem mining bilong wanfala nogud dream, foldaon olsem wanfala tree, olketa putim hem aotsaed, kaikaim grass, lusim savve, kamap olsem buluka, Marduk givim rain long hem, fingernail wea nogud, hair wea grow, and olketa taemapem hem long chain, and then hem kamap gud moa wea mekem hem praisem god.”
SEVENFALA TAEM WEA AFFECTIM IUMI
24. (a) Bigfala tree insaed dream hem piksarem wanem? (b) Olketa stopem wanem samting for sevenfala taem, and hao nao datwan hem happen?
24 Olsem bigfala tree hem piksarem, Nebuchadnezzar hem stand for world rul. Bat tingim hao datfala tree hem stand for rul wea moa hae winim king bilong Babylon. Hem piksarem rul bilong Jehovah long universe olsem “King bilong heven,” bat main wei hem ovarem earth. Bifor olketa bilong Babylon finisim evribit Jerusalem, kingdom wea stap long datfala taon wea David and laen bilong hem sidaon long “throne bilong Jehovah” hem stand for rul bilong God long earth. (1 Chronicles 29:23) God nao katem daon and taemap datfala rul long 607 B.C.E. taem hem iusim Nebuchadnezzar for finisim Jerusalem. Diswan stopem rul bilong God long earth thru long wanfala kingdom long laen bilong David for sevenfala taem. Hao long nao sevenfala taem hia? Wanem taem nao hem start, and wanem nao markem end bilong hem?
25, 26. (a) For Nebuchadnezzar, hao long nao “sevenfala taem,” and why nao iu ansa olsem? (b) Long bigfala wei wea hem fulfill, wanem taem and hao nao “sevenfala taem” hem start?
25 Taem Nebuchadnezzar hem mentol, “hair bilong hem grow olsem feather bilong eagle and nail bilong hem olsem finger bilong bird.” (Daniel 4:33) Diswan hem no happen insaed sevenfala day or sevenfala week nomoa. Olketa difren transleison sei “sevenfala taem,” and samfala moa sei “taem wea olketa markem” or “sekson bilong taem.” (Daniel 4:16, 23, 25, 32) Wanfala transleison bilong Old Greek (Septuagint) hem sei “sevenfala year.” Jew man wea raetem history, Josephus, wea stap long first century hem storyim “sevenfala taem” olsem “sevenfala year.” (Antiquities of the Jews, Buk 10, Chapter 10, paragraf 6) And samfala Hebrew savveman tingim olketa “taem” hia olsem olketa “year.” An American Translation, Today’s English Version, and transleison bilong James Moffatt transleitim olsem “sevenfala year.”
26 Luk olsem “sevenfala taem” bilong Nebuchadnezzar hem minim sevenfala year. Long profesi, wanfala year garem samting olsem 360 day, or 12-fala month wea each wan garem 30 day. (Markem Revelation 12:6, 14.) So “sevenfala taem” bilong king, or sevenfala year, hem 360 day taems 7, or 2,520 day. Bat waswe long bigfala wei wea datfala dream hem fulfill? “Sevenfala taem” bilong profesi hem winim 2,520 day. Diswan hem showaot long toktok bilong Jesus: “Olketa nation bae go ahed for step antap long Jerusalem, go kasem taem bilong olketa nation wea set finis hem fulfill.” (Luke 21:24) Datfala wei for “step antap” hem start long 607 B.C.E. taem Jerusalem hem finis evribit and kingdom bilong God long earth hem no rul from Judah. Wanem taem nao datfala wei for step antap bae finis? Long “taem for mekem evri samting kamap gud moa,” taem rul bilong God bae showaot moa long earth thru long tokpiksa Jerusalem, datfala Kingdom Bilong God.—Acts 3:21.
27. Why nao iumi savve sei “sevenfala taem” wea start long 607 B.C.E. hem no finis long 2,520 really day bihaen?
27 Sapos iumi kaontem 2,520 really day from taem wea Jerusalem finis long 607 B.C.E., datwan bae mekem iumi kasem 600 B.C.E. nomoa, wanfala year wea no important long Bible. Nomata long 537 B.C.E., taem olketa Jew kamap free and go bak long Judah, rul bilong Jehovah no showaot long earth. Datwan hem tru bikos Zerubbabel, man wea rul long throne bilong David, hem no kamap king bat hem kamap governor long Judah wea hem wanfala province bilong Persia.
28. (a) Iumi mas followim wanem rul nao for datfala 2,520 day bilong “sevenfala taem” bilong profesi? (b) Hao long nao datfala “sevenfala taem” bilong profesi, and wanem nao olketa date wea diswan hem start and finis?
28 From “sevenfala taem” hem bilong profesi, iumi mas followim disfala rul bilong Scripture for 2,520 day hia: “Wanfala day for wanfala year.” Disfala rul hem stap long wanfala profesi abaotem taem wea Babylon attakim Jerusalem. (Ezekiel 4:6, 7; markem Numbers 14:34.) So, “sevenfala taem” wea olketa Gentile rulim earth and wea Kingdom bilong God no stopem, hem 2,520 year. Diswan start taem Judah and Jerusalem finis evribit long mek-seven moon month (Tishri 15) bilong 607 B.C.E. (2 Kings 25:8, 9, 25, 26) Start from datfala date go kasem 1 B.C.E. hem 606 year. Lastfala 1,914 year hem start from datfala taem go kasem 1914 C.E. Dastawe, datfala “sevenfala taem,” or 2,520 year, hem finis long Tishri 15, or October 4/5, 1914 C.E.
29. Hu nao “barava hambol wan bilong olketa man,” and wanem nao Jehovah duim for mekem hem kamap king?
29 Long datfala year “taem bilong olketa nation wea set finis” hem fulfill, and God givim rul long “barava hambol wan bilong olketa man”—Jesus Christ—wea olketa enemy bilong hem barava heitim hem gogo olketa nilam hem long post. (Daniel 4:17) For putim Messiah King bilong hem long throne, Jehovah aotem tokpiksa iron and copper wea raonem datfala “rut” bilong rul bilong hemseleva. So, Most Hae God letem wanfala “branch” for grow olsem samting wea showimaot rul bilong God long earth thru long Kingdom long heven long hand bilong man wea kam from laen bilong David, Jesus Christ. (Isaiah 11:1, 2; Job 14:7-9; Ezekiel 21:27) Iumi thankiu tumas long Jehovah for showimaot disfala secret bilong datfala bigfala tree!
WANEM NAO IU LANEM?
• Wanem nao bigfala tree insaed dream bilong Nebuchadnezzar piksarem?
• Wanem nao kasem Nebuchadnezzar long firstfala taem wea datfala dream abaotem tree hem fulfill?
• Bihaen dream bilong hem fulfill, wanem nao Nebuchadnezzar luksavve long hem?
• Long bigfala wei wea dream abaotem tree hem fulfill, hao long nao “sevenfala taem,” and wanem taem nao hem start and finis?
[Full-page piksa long page 83]
[Full-page piksa long page 91]