Wastaoa ONLINE LIBRARY
Wastaoa
ONLINE LIBRARY
Solomon Islands Pidgin
  • BIBLE
  • OLKETA PABLIKESON
  • OLKETA MEETING
  • w01 5/15 pp. 28-31
  • ‘Long Wisdom Olketa Day Bilong Iumi Bae Kamap Planti’

Disfala sekson no garem eni video.

Sorre, disfala video no savve plei distaem.

  • ‘Long Wisdom Olketa Day Bilong Iumi Bae Kamap Planti’
  • Wastaoa wea Talemaot Kingdom Bilong Jehovah—2001
  • Subheding
  • Olketa Nara Article
  • ‘Kam, Kaikaim Bred Bilong Mi and Drinkim Wine Bilong Mi’
  • “No Givim Repruv Long Man for Tokspoelem”
  • “Long Iu Olketa Year Bilong Laef Bae Addim Go”
  • “Wanfala Krangge Woman Hem Mek Noise Tumas”
  • “Wata wea Olketa Stealim Nao Sweet”
  • “Hapi Nao Man wea Faendem Wisdom”
    Wastaoa wea Talemaot Kingdom Bilong Jehovah—2001
  • Tru Wisdom Hem Singaot Big
    Wastaoa wea Talemaot Kingdom Bilong Jehovah (Study)——2022
  • Olketa Main Point From Buk Bilong Proverbs
    Wastaoa wea Talemaot Kingdom Bilong Jehovah—2006
  • Waswe, Iu Followim “Wisdom From Heven” Insaed Living Bilong Iu?
    Kam Klos Long Jehovah
Samfala Moa
Wastaoa wea Talemaot Kingdom Bilong Jehovah—2001
w01 5/15 pp. 28-31

‘Long Wisdom Olketa Day Bilong Iumi Bae Kamap Planti’

WASWE, bae eniwan denyim wei wea iumi barava needim wisdom for deal witim olketa problem bilong laef? Trufala wisdom hem wei for iusim savve and wei for minim samting long stretfala wei. Hem barava opposite from wei for stupid, and krangge fasin. Dastawe olketa Scripture talem iumi for kasem wisdom. (Proverbs 4:7) Tru nao, main reason for raetem Bible buk bilong Proverbs hem for givimaot wisdom and discipline. Firstfala toktok bilong hem read olsem: “Olketa wise toktok bilong Solomon son bilong David, king bilong Israel, for man savve long wisdom and discipline.”—Proverbs 1:1, 2.

Olsem example, letem iumi lukluk long olketa teaching wea man fit for trustim long first tu-thri chapter bilong Proverbs. Olsem wanfala loving dadi hem story long son bilong hem, Solomon barava askem iumi for acceptim discipline and for lisin long wisdom. (Chapter 1 and 2) Hem showim iumi hao for mekem grow klos wei for fren witim Jehovah and hao for protectim heart bilong iumi. (Chapter 3 and 4) Iumi kasem kaonsel for stap klin saed long fasin. (Chapter 5 and 6) Samting wea barava helpem iumi hem wei wea hem showimaot klia olketa wei bilong wanfala man wea garem nogud fasin. (Chapter 7) And evriwan laekem tumas wei wea Solomon showimaot wisdom olsem wanfala man! (Chapter 8) Bifor hem go ahed for talem olketa proverb wanwan long olketa nara chapter, King Solomon talemaot olketa main point bilong wanem hem storyim finis.—Chapter 9.

‘Kam, Kaikaim Bred Bilong Mi and Drinkim Wine Bilong Mi’

Conclusion bilong first part bilong Proverbs hem no wanfala boring story long olketa main point wea talemaot olketa advaes moa. Winim datwan, Solomon talem olsem wanfala interesting and naesfala tokpiksa, wea muvim man wea read for aftarem wisdom.

Mek-9 chapter bilong Bible buk bilong Proverbs start witim toktok: “Trufala wisdom buildim haos bilong hemseleva, hem katemaot sevenfala post for hem.” (Proverbs 9:1) Wanfala savveman bilong Bible hem sei maet datfala toktok “sevenfala post” minim “wanfala bigfala haos wea olketa buildim raonem wanfala open area, wea disfala building hem standap long thrifala post long tufala saed and wanfala post long mek-thri saed wea feis go long disfala open area wea hem nao ples for kam insaed.” Nomata diswan hem tru or nomoa, trufala wisdom hem buildim wanfala strong haos for welkamim staka visitor.

Evri samting insaed long haos hem redy for wanfala feast. Meat hem long there, and wine tu. Wisdom seleva hem redyim disfala kaikai and tebol tu. “Hem arrangem olketa for busarem meat; hem mixim wine bilong hem; winim datwan, hem stretem tebol bilong hem.” (Proverbs 9:2) Luk olsem spiritual kaikai wea barava fitim man for ting raonem hem stap long disfala tokpiksa tebol.—Isaiah 55:1, 2.

Hu nao kasem invitation long disfala feast wea trufala wisdom nao redyim? “Hem sendem aot olketa woman servant bilong hem, mekem hem savve singaot from antap long taon: ‘Eniwan wea no garem savve, letem hem tan kam long hia.’ Eniwan wea short long heart—hem talem olsem long hem: ‘Kam, feedim iuseleva witim bred bilong mi and share for drinkim wine wea mi mixim. Lusim olketa wea no garem savve and stap laef, and wakabaot stret long wei bilong savve.’”—Proverbs 9:3-6.

Wisdom hem sendem aot olketa young woman for talemaot wanfala invitation. Olketa go long olketa pablik ples mekem olketa savve singaot long planti pipol. Evriwan kasem invitation—olketa wea “short long heart,” or olketa wea no savve, and tu, olketa wea no garem inaf savve. (Proverbs 9:4) And promis bilong laef hem stap for olketa. Wisdom wea stap insaed long Word bilong God, wea insaed diswan hem buk bilong Proverbs, hem stap for klosap evriwan iusim. Distaem, olsem pipol for talemaot trufala wisdom, Olketa Jehovah’s Witness busy for invaetem pipol, nomata wea olketa stap, for studyim Bible. Tru nao, wei for kasem savve olsem savve lead go long laef olowe.—John 17:3.

Olketa Christian mas hambol for acceptim discipline bilong wisdom. Diswan hem barava tru long olketa young wan and olketa wea just start for lane abaotem Jehovah. From olketa no garem staka savve long olketa wei bilong God, olketa maet “short long heart.” Diswan no minim evri reason wea muvim olketa hem nogud, bat hem needim taem and hard waka for mekem heart kamap samting wea mekem Jehovah God hapi. Diswan minim man mas mekem tingting, feeling, samting hem lovem, and olketa goal for fitim wanem God hem appruvim. Hem barava important for olketa “mekem grow feeling for barava hangre for klinfala milk bilong datfala word.”—1 Peter 2:2.

For tok stret, waswe, hem no fitim iumi evriwan for go winim “olketa firstfala teaching”? Hem mas stret for sei iumi need for mekem grow wei for interest long “olketa deep samting bilong God” and kaikaim strongfala kaikai wea fitim mature pipol. (Hebrews 5:12–6:1; 1 Corinthians 2:10) “Faithful and wise slave,” wea Jesus Christ nao overseer bilong hem, barava waka hard for provaedem spiritual kaikai wea fitim for evriwan. (Matthew 24:45-47) Letem iumi kaikai long tebol bilong wisdom long wei for waka hard for studyim Word bilong God and olketa pablikeson wea kam from Bible wea slave class nao provaedem.

“No Givim Repruv Long Man for Tokspoelem”

Wei for stretem and givim repruv hem insaed long olketa teaching bilong wisdom. No evriwan acceptim disfala part bilong wisdom. Dastawe, end bilong first sekson bilong buk bilong Proverbs hem garem warning: “Man wea stretem man wea tokspoelem hem mekem hemseleva kasem shame, and man wea givim repruv long samwan wicked—wanfala nogud samting long hem. No givim repruv long man for tokspoelem, mekem hem no savve heitim iu.”—Proverbs 9:7, 8a.

Man for tokspoelem bae hipimap kros and heit for man wea trae for helpem hem for stretem wei bilong hem. Wanfala wicked man no tinghae long gudfala samting bilong repruv. Hem barava no wise for trae teachim nambawan truth bilong Word bilong God long samwan wea heitim truth or wea just laek tokspoelem nomoa! Taem aposol Paul preach long Antioch, hem meetim wanfala grup bilong olketa Jew wea no garem love for truth. Olketa trae for pullim hem insaed long wanfala raoa long wei wea olketa tokspoelem and againstim hem, bat Paul tok olsem nomoa: “From iu torowem [word bilong God] awe from iu and no judgem iuseleva fit for laef olowe, lukim! mifala tan go long olketa nation.”—Acts 13:45, 46.

Taem iumi trae for kasem pipol wea garem honest heart witim Kingdom gud nius, letem iumi careful for no join insaed long olketa debate and raoa witim olketa man for tokspoelem. Christ Jesus teachim olketa disaepol bilong hem olsem: “Taem iufala go insaed long wanfala haos, greetim olketa long haos; and sapos datfala haos hem fit, letem peace wea iufala talem kasem datfala haos; bat sapos hem no fit, letem peace wea iufala talem kam bak moa long iufala. Long eni ples wea pipol no welkamim iufala or lisin long toktok bilong iufala, taem iufala go aot from datfala haos or datfala taon, sekem dust from leg bilong iufala.”—Matthew 10:12-14.

Tingting bilong wanfala wise man abaotem repruv hem opposite long tingting bilong man for tokspoelem. Solomon hem sei: “Givim repruv long wanfala wise man and hem bae lovem iu. Givim samting long wisefala man and hem bae kamap moa wise.” (Proverbs 9:8b, 9a) Wanfala wise man savve hao “no eni discipline hem hapi samting taem man kasem, bat hem mekem man sorre; nomata olsem, bihaen for olketa wea kasem training from diswan hem bae garem frut bilong peace, hem nao, raeteous fasin.” (Hebrews 12:11) Nomata kaonsel maet luk olsem hem mekem iumi pain tumas, why nao bae iumi faetem or againstim sapos wei for acceptim bae mekem iumi moa wise?

Datfala wise king hem go ahed moa: “Givim savve long samwan wea raeteous and hem bae lanem moa samting.” (Proverbs 9:9b) No eniwan hem wise tumas or olo tumas mekem hem no need for go ahed for lane. Iumi barava hapi tumas for lukim olketa olo acceptim truth and mekem wanfala dedication long Jehovah! Letem iumi tu trae for garem disfala fasin for lane and mekem mind stap wekap.

“Long Iu Olketa Year Bilong Laef Bae Addim Go”

For mekhae long main point bilong subject wea hem storyim, Solomon talemaot main samting wea man needim firstaem for kasem wisdom. Hem raet olsem: “Wei for fraet long Jehovah hem start bilong wisdom, and savve bilong Most Holy Wan hem nao wei for minim samting.” (Proverbs 9:10) Wisdom bilong God no savve stap sapos man no garem trufala strong wei for fraet long God. Wanfala man maet garem hed wea fulap witim savve, bat sapos hem no fraet long Jehovah, hem bae fail for iusim datfala savve long wei wea givim honor long Creator. Maet hem kasem rong idea from savve wea stap, wea diswan mekem hem luk krangge. And tu, savve bilong Jehovah, datfala Most Holy Wan, iumi barava needim for minim samting, wanfala bigfala fasin bilong wisdom.

Wanem frut nao wisdom hem garem? (Proverbs 8:12-21, 35) King bilong Israel hem sei: “From mi nao olketa day bilong iu bae kamap planti, and long iu olketa year bilong laef bae addim go.” (Proverbs 9:11) Long bilong olketa day and year bilong laef hem samting wea kamaot from wei for kaban witim wisdom. Yes, “wisdom seleva hem keepim olketa wea ownim hem laef.”—Ecclesiastes 7:12.

Wei for waka hard for kasem wisdom hem responsibility bilong iumi wanwan. For mekhae long diswan Solomon hem sei: “Sapos iu kamap wise, iu kamap wise for iuseleva; and sapos iu nao tokspoelem, iu nao bae karem, iuseleva nomoa.” (Proverbs 9:12) Wise man hem wise, for gud samting bilong hemseleva, and man wea tokspoelem bae hemseleva kasem blame for wei wea hemseleva safa. Tru nao, iumi harvestim samting wea iumi plantim. So, letem iumi “lisin gud long wisdom.”—Proverbs 2:2.

“Wanfala Krangge Woman Hem Mek Noise Tumas”

For markem wei wea barava difren, long next toktok Solomon hem sei: “Wanfala krangge woman hem mek noise tumas. Hem olsem dark hed man stret and hem no savve long eni samting nomoa. And hem sidaon long front door bilong haos bilong hem, long wanfala chair, long olketa hae ples bilong taon, for singaot long olketa wea go pas long road, olketa wea wakabaot stret long gogo bilong olketa: ‘Eniwan wea no garem savve, letem hem tan kam long hia.’ ”—Proverbs 9:13-16a.

Hem piksarem krangge fasin olsem wanfala woman wea savve mek noise, no kasem discipline, and stupid. Hem tu buildim wanfala haos. And hemseleva nao givim hemseleva disfala waka for singaot long eniwan wea no garem savve. So olketa wea go pas savve chus. Bae olketa acceptim invitation bilong wisdom or invitation bilong krangge fasin?

“Wata wea Olketa Stealim Nao Sweet”

Wisdom and krangge fasin invaetem olketa wea lisin for “tan kam long hia.” Bat, samting wea muvim man hem difren. Wisdom invaetem pipol long wanfala feast bilong wine, meat, and bred. Samting wea krangge fasin offerim mekem iumi tingim wei bilong wanfala olabaot woman. Solomon hem sei: “Eniwan wea short long heart—hem sei olsem long hem: ‘Olketa wata wea olketa stealim nao sweet, and bred wea olketa kaikaim haed—hem naes tumas.’”—Proverbs 9:16b, 17.

Winim wei for offerim wine wea olketa mixim, “datfala woman Stupid” offerim wata wea hem stealim. (Proverbs 9:13, New International Version) Long Bible, hem iusim naesfala wata for drink for piksarem wei for enjoyim sex witim waef wea iu lovem. (Proverbs 5:15-17) So wata wea man stealim hem minim dirty fasin saed long sex wea man duim haed. Kaen wata olsem luk sweet—winim wine—bikos man stealim and hem olsem no eniwan bae faendaot abaotem datwan. Bred wea olketa kaikaim haed olketa mekem luk naes winim bred and meat bilong wisdom, only bikos olketa tekem long wei wea no honest. For tingim samting wea tambu and secret olsem naes tumas hem mark bilong stupid fasin.

Invitation bilong wisdom garem promis bilong laef insaed, bat wanfala krangge woman no talemaot eni samting abaotem samting wea kamaot from wei for followim hem. Bat Solomon givim warning: “Hem no savve hao olketa wea no garem paoa long dae nao long there, hao olketa wea lisin long hem [datfala woman] stap long low ples bilong Sheol.” (Proverbs 9:18) Wanfala savveman hem raet hao “haos bilong woman Stupid hem no wanfala haos bat hem wanfala grev.” “Sapos iu go insaed bae iu no kamaot laef.” Wei for garem living wea followim dirty fasin hem no wise, hem wei bilong dae.

Jesus Christ hem sei: “Go insaed long smolfala gate; bikos road wea lead go long dae hem big tumas and waed, and planti pipol nao go insaed long hem; bat gate hem smol and road hem taet wea lead go long laef, and samfala nomoa faendem.” (Matthew 7:13, 14) Letem iumi kaikai evritaem long tebol bilong wisdom and stap midolwan long olketa wea stap long road wea lead go long laef.

[Piksa long page 31]

Wanfala wise man welkamim kaonsel

[Piksa long page 31]

For kasem wisdom hem responsibility bilong man wanwan

    Solomon Islands Pidgin Pablikeson (1988-2024)
    Log Aot
    Log In
    • Solomon Islands Pidgin
    • Sharem
    • Settings
    • Copyright © 2025 Watch Tower Bible and Tract Society of Pennsylvania
    • Terms of Use
    • Privacy Policy
    • Privacy Setting
    • JW.ORG
    • Log In
    Sharem