Wastaoa ONLINE LIBRARY
Wastaoa
ONLINE LIBRARY
Solomon Islands Pidgin
  • BIBLE
  • OLKETA PABLIKESON
  • OLKETA MEETING
  • w02 6/1 pp. 13-18
  • Kasem Hapi Long Raeteous Fasin Bilong Jehovah

Disfala sekson no garem eni video.

Sorre, disfala video no savve plei distaem.

  • Kasem Hapi Long Raeteous Fasin Bilong Jehovah
  • Wastaoa wea Talemaot Kingdom Bilong Jehovah—2002
  • Subheding
  • Olketa Nara Article
  • Faendem Datfala Raeteous Standard
  • Raeteous Fasin and Salvation
  • Olketa wea God Tingim Olsem Raeteous
  • Hapi Long Raeteous Fasin Bilong Jehovah
  • Laekem Tumas Samting wea Raeteous
    Wastaoa wea Talemaot Kingdom Bilong Jehovah—2011
  • “Olketa Samting wea God Sei Hem Stret” Mas First Samting Long Laef
    Wastaoa wea Talemaot Kingdom Bilong Jehovah—2010
  • Wei for Aftarem Raeteous Fasin Bae Protectim Iumi
    Wastaoa wea Talemaot Kingdom Bilong Jehovah—2006
  • Pipol blo Jehovah Tinghae lo Olketa Raeteous Standard blo Hem
    Wastaoa wea Talemaot Kingdom Bilong Jehovah (Study)——2022
Samfala Moa
Wastaoa wea Talemaot Kingdom Bilong Jehovah—2002
w02 6/1 pp. 13-18

Kasem Hapi Long Raeteous Fasin Bilong Jehovah

“Man wea aftarem raeteous fasin and loving-kaeness bae faendem laef, raeteous fasin and glory.”—PROVERBS 21:21.

1. Wanem nao wei bilong pipol distaem wea kosim barava nogud samting for kamap?

“MAN savve go long wei wea luk stret long hem, bat diswan lead go long dae bihaen.” (Proverbs 16:25) Disfala proverb bilong Bible hem story abaotem wei bilong planti pipol distaem! Planti taem, pipol ting nomoa for duim samting wea stret long eye bilong olketa seleva, and no tingim samting wea nara pipol needim. (Proverbs 21:2) Olketa sei olketa respectim olketa law and standard bilong kantri bat long eni chance wea kamap olketa bae trae for missim wei for obeyim olketa law hia. Samting wea kamaot from diswan nao hem community wea divaed, and konfius olabaot.—2 Timothy 3:1-5.

2. Wanem nao olketa man barava needim for kasem gud samting?

2 For kasem gud samting—and for peace and sef living bilong evri man—iumi barava needim wanfala law or standard wea followim justice and wea stret, law wea evri pipol willing for acceptim and obeyim. Hem klia hao no eni law or standard wea eni man wakem, nomata hem kleva tumas or honest, savve duim datwan. (Jeremiah 10:23; Romans 3:10, 23) Sapos standard olsem stap, wea nao iumi savve faendem and hem bae wanem kaen? Maet kwestin wea moa important hem, Sapos kaen standard olsem stap, waswe, bae iu hapi long hem and followim?

Faendem Datfala Raeteous Standard

3. Hu nao hem fit for putim wanfala standard wea evri pipol savve acceptim and wea helpem evriwan, and why nao olsem?

3 For faendem wanfala standard wea evriwan acceptim and wea savve helpem evriwan, iumi mas go long samwan wea olketa spialaen, olsem kala skin, culture, politik, wei for no savve long future and olketa nara wik point bilong man, no affectim hem. For sure, only wan wea barava fit nao hem olmaeti Creator, Jehovah God, wea sei: “Olsem heven hem moa hae winim earth, so olketa wei bilong mi hem moa hae winim olketa wei bilong iufala, and olketa tingting bilong mi winim olketa tingting bilong iufala.” (Isaiah 55:9) And tu, Bible storyim Jehovah olsem “wanfala God bilong faithful fasin, wea showimaot justice evribit; hem nao raeteous and stret.” (Deuteronomy 32:4) Insaed long Bible, iumi faendem disfala toktok “Jehovah hem raeteous.” (Exodus 9:27; 2 Chronicles 12:6; Psalm 11:7; 129:4; Lamentations 1:18; Revelation 19:2, footnote) Tru nao, iumi savve luk long Jehovah for best standard bikos hem faithful, garem justice, and raeteous.

4. Wanem nao datfala word “raeteous” hem minim?

4 Tru, planti pipol distaem no laekem datfala word “raeteous.” For tok stret, planti pipol lukdaonem datwan, and sei hem minim wei for laek holy tumas, or hypocrite wei for strong long worship. Bat, wanfala dictionary sei “raeteous” hem minim “wei wea followim justice, stretfala, klin; no guilty, no garem sin; followim olketa principle bilong law or standard bilong God saed long fasin; duim stret samting or samting wea followim justice.” Waswe, iu bae hapi tumas long law or standard wea garem evri nambawan fasin hia?

5. Story abaotem raeteous fasin wea insaed Bible.

5 Taem hem story abaotem raeteous fasin, Encyclopaedia Judaica sei: “Raeteous fasin hem no samting wea man tingim nomoa bat hem garem faondeson long wei for duim samting wea stret and followim justice long evri wei for fren witim pipol.” Olsem example, raeteous fasin bilong God hem no fasin wea insaed long man, olsem wei wea hem feel holy and klin. Bat, hem wei bilong Jehovah for showimaot fasin bilong hem long olketa wei wea stret and followim justice. Iumi fit for sei from Jehovah hem holy and klin, evri samting wea hem duim and evri samting wea kam from hem, hem raeteous. Olsem Bible talem, “Jehovah hem raeteous long evri wei bilong hem and loyal long evri waka bilong hem.”—Psalm 145:17.

6. Wanem nao Paul talem abaotem samfala Jew wea no biliv long taem bilong hem, and why nao hem tok olsem?

6 Aposol Paul mekhae long disfala point long leta bilong hem for olketa Christian long Rome. Hem raet olsem abaotem samfala Jew wea no biliv: “Bikos olketa no savve long raeteous fasin bilong God bat trae for wakem bilong olketa seleva, olketa no willing for go anda long raeteous fasin bilong God.” (Romans 10:3) Why nao Paul story abaotem olketa hia olsem pipol wea “no savve long raeteous fasin bilong God”? Waswe, olketa kasem instruction long Law, olketa raeteous standard bilong God? Barava nao. Nomata olsem, staka long olketa ting long raeteous fasin olsem fasin wea insaed olketa seleva, wea olketa kasem taem olketa barava followim evribit olketa law bilong religion, and no olsem wanfala standard for leadim olketa taem olketa deal witim olketa man. Olsem olketa bigman bilong religion long taem bilong Jesus, olketa missim evribit really mining bilong justice and raeteous fasin.—Matthew 23:23-28.

7. Hao nao raeteous fasin bilong Jehovah hem showaot?

7 Long wei wea difren tumas, raeteous fasin bilong Jehovah hem showaot long evri samting wea hem duim. Nomata raeteous fasin bilong hem minim hem mas tingim sin bilong olketa wea min for sin, datwan no minim hem God wea no garem feeling and askem tumas samting and mekem pipol fraet and hard for man go klos long hem. Long difren wei, olketa raeteous samting wea hem duim givim faondeson for olketa man go long hem and hem sevem olketa from planti nogud samting wea kamaot from sin. So, hem barava fitim for storyim Jehovah olsem “wanfala raeteous God and wanfala Man for Sevem.”—Isaiah 45:21.

Raeteous Fasin and Salvation

8, 9. Wanem nao olketa wei wea Law hem showimaot raeteous fasin bilong God?

8 For minim wei wea raeteous fasin bilong God hem join witim salvation wea hem givim long loving wei, tingim Law wea hem givim long nation bilong Israel thru Moses. Iumi no daotem hao datfala Law hem raeteous. Long last toktok bilong hem, Moses sei long olketa Israelite: “Wanem nambawan nation nao stap wea garem olketa raeteous law and judicial disison olsem disfala law wea mi putim front long iufala tuday?” (Deuteronomy 4:8) Planti handred year bihaen, King David bilong Israel sei: “Olketa judicial disison bilong Jehovah nao tru; olketa nao raeteous evribit.”—Psalm 19:9.

9 Thru long Law, Jehovah talem klia olketa standard bilong hem for samting wea stret and samting wea rong. Law barava talem evri samting wea olketa Israelite mas duim, no saed long worship nomoa bat tu long bisnis, marit, kaikai and wei for stap klin, and tu olketa judicial disison. Law talem tu olketa strong panis for olketa wea brekem, and for samfala rong, Law markem panis for dae.a Bat waswe, olketa raeteous mark bilong God, wea stap insaed Law, hem hardfala hevi long pipol, hem aotem freedom and hapi bilong olketa, olsem planti pipol distaem talem?

10. Hao nao olketa wea lovem Jehovah feel abaotem olketa law bilong hem?

10 Olketa wea lovem Jehovah faendem bigfala hapi long olketa raeteous law and komand bilong hem. Olsem example, King David no just sei hao olketa judicial disison bilong Jehovah hem tru and raeteous, bat heart bilong hem lovem and hem tinghae long olketa. Abaotem olketa law and judicial disison bilong Jehovah, hem raet olsem: “Olketa nao moabeta winim gold, yes, barava klinfala gold; and swit winim honey and honey wea ran kamaot from haos bilong bee. And tu, servant bilong iu kasem warning from olketa; wei for keepim olketa bae givim bigfala reward.”—Psalm 19:7, 10, 11.

11. Hao nao Law hem olsem wanfala ‘teacher wea lead go long Christ’?

11 Planti handred year bihaen, Paul showimaot wanfala samting bilong Law wea moabeta. Long leta bilong hem for olketa long Galatia, hem raet olsem: “Law hem kamap teacher bilong iumi wea lead go long Christ, mekem iumi kamap raeteous thru long faith.” (Galatians 3:24) Long taem bilong Paul, wanfala teacher (pedagogue, Kingdom Interlinear) hem servant or slave long wanfala big haos. Waka bilong hem nao for protectim olketa pikinini and tekem olketa go long skul. Long sem wei, Law hem protectim olketa Israelite from nogud fasin and religion bilong olketa nation wea stap raonem olketa. (Deuteronomy 18:9-13; Galatians 3:23) And tu, Law hem mekem olketa Israelite savve long wei wea olketa sin and need for kasem forgiveness and salvation. (Galatians 3:19) Olketa arrangement for duim sakrifaes point go long need for wanfala ransom sakrifaes and givim example bilong profesi wea helpem olketa for luksavve long trufala Messiah. (Hebrews 10:1, 11, 12) So, taem Jehovah showimaot raeteous fasin bilong hem thru long Law, hem tingim gud samting for pipol and salvation bilong olketa for olowe.

Olketa wea God Tingim Olsem Raeteous

12. Wanem nao olketa Israelite savve kasem sapos olketa obeyim evribit datfala Law?

12 From Law wea Jehovah givim hem raeteous long evri wei, taem olketa Israelite obeyim datwan olketa savve kamap raeteous front long God. Moses talem moa olketa Israelite taem olketa redy for go insaed long Promis Land: “Iumi bae raeteous sapos iumi duim evribit evri komandment front long God bilong iumi Jehovah, olsem hem komandim long iumi.” (Deuteronomy 6:25) And tu, Jehovah promis olsem: “Iufala mas keepim olketa law and judicial disison bilong mi, wea sapos man hem duim, hem bae laef from olketa. Mi nao Jehovah.”—Leviticus 18:5; Romans 10:5.

13. Waswe, Jehovah no followim justice taem hem askem pipol bilong hem for keepim datfala raeteous Law? Explainim diswan.

13 Sorre tumas, olsem wanfala nation, olketa Israelite fail for ‘duim evribit evri komandment front long Jehovah’ so olketa no kasem nao olketa blessing wea hem promisim. Olketa fail for keepim evri komandment bilong God bikos Law bilong God hem perfect bat olketa no perfect. Waswe, diswan minim God hem no followim justice or hem no raeteous? Nomoa. Paul hem raet olsem: “So, wanem nao bae iumi talem? Waswe, God no savve showimaot justice fasin? No letem datwan happen!” (Romans 9:14) Tru samting nao, God ting long samfala man wanwan, bifor taem bilong Law and bihaen tu, olsem olketa raeteous nomata olketa no perfect and sin. Insaed list bilong olketa pipol hia wea fraet long God nao Noah, Abraham, Job, Rahab, and Daniel. (Genesis 7:1; 15:6; Job 1:1; Ezekiel 14:14; James 2:25) Kwestin nao hem: From wanem reason nao God fit for ting long olketa hia olsem raeteous?

14. Wanem nao Bible minim taem hem story abaotem man olsem hem “raeteous”?

14 Taem Bible story abaotem man olsem hem “raeteous,” hem no minim wei for no garem sin or wei for perfect. Bat, hem minim wei wea man fulfillim olketa responsibility bilong hem long God and olketa man. Olsem example, Bible kolem Noah “wanfala raeteous man” and “hem no garem blame midolwan long pipol long datfala taem” bikos hem “duim evri samting wea God komandim hem. Hem barava duim olsem.” (Genesis 6:9, 22; Malachi 3:18) Zechariah and Elizabeth, dadi and mami bilong John Baptaesa, tufala “raeteous front long God bikos tufala no garem blame long saed bilong evri komandment and law bilong Jehovah.” (Luke 1:6) And man wea no Israelite, bigman bilong army long Italy, wea nem bilong hem Cornelius, hem “wanfala man wea raeteous and fraet long God.”—Acts 10:22.

15. Raeteous fasin hem join long klos wei witim wanem?

15 Nara samting tu, raeteous fasin bilong olketa man hem samting wea join witim heart—faith and wei for tinghae and love for Jehovah and olketa promis bilong hem—and no wei for duim nomoa samting wea God askem. Bible sei Abraham “putim faith long Jehovah; and hem start for markem diswan olsem raeteous fasin for hem.” (Genesis 15:6) Abraham garem faith no long wei wea God hem stap nomoa bat tu long promis bilong hem abaotem datfala “seed.” (Genesis 3:15; 12:2; 15:5; 22:18) Long faondeson bilong faith olsem and olketa waka wea join witim faith, Jehovah savve deal witim and blessim Abraham and olketa narawan wea faithful nomata olketa no perfect.—Psalm 36:10; Romans 4:20-22.

16. Wanem nao kamaot long wei for garem faith long ransom?

16 Long bigfala wei, raeteous fasin wea olketa man garem hem depend long faith wea olketa garem long ransom sakrifaes bilong Jesus Christ. Paul hem raet olsem abaotem olketa Christian long first century: “Olsem free present nao hem kolem olketa raeteous thru long kaeness bilong [God] wea iumi no fit for kasem wea mekem olketa kamap free thru long ransom wea Christ Jesus peim.” (Romans 3:24) Long there, Paul hem story abaotem olketa wea bae kamap ruler witim Christ insaed Kingdom long heven. Bat, ransom sakrifaes bilong Jesus hem openem wei tu for planti million nara pipol for garem chance for kamap raeteous front long God. Aposol John lukim insaed wanfala vision “wanfala big crowd, wea no eni man savve kaontem, . . . olketa standap front long throne and front long Lamb, olketa werem white kaleko.” Olketa white kaleko piksarem wei wea olketa klin and raeteous front long God bikos “olketa wasim finis kaleko bilong olketa and mekem kamap white long blood bilong Lamb.”—Revelation 7:9, 14.

Hapi Long Raeteous Fasin Bilong Jehovah

17. Wanem nao man mas duim for aftarem raeteous fasin?

17 Nomata Jehovah showimaot love for givim Son bilong hem, Jesus Christ, olsem wei for olketa man stap raeteous front long hem, man mas duim samting for kasem diswan. Man mas showimaot faith long datfala ransom, mekem living bilong hem fitim will bilong God, dedicate long Jehovah, and showim datwan thru long wei for baptaes long wata. Then, man mas go ahed for aftarem raeteous fasin, and tu olketa narafala spiritual fasin. Timothy, wanfala baptaes Christian wea garem hope for go long heven, hem kasem disfala encouragement from Paul: “Aftarem raeteous fasin, fasin for lovem God, faith, love, fasin for stand strong, kwaet fasin.” (1 Timothy 6:11; 2 Timothy 2:22) Jesus mekhae long need for go ahed tu taem hem sei: “Go ahed for lukaotem firstaem kingdom and raeteous fasin bilong hem.” Iumi maet waka hard for lukaotem olketa blessing bilong Kingdom bilong God, bat waswe, iumi waka hard long sem wei for aftarem olketa raeteous wei bilong Jehovah?—Matthew 6:33.

18. (a) Why nao hem no isi for aftarem raeteous fasin? (b) Wanem nao iumi savve lanem from example bilong Lot?

18 Tru, hem no isi for aftarem raeteous fasin. Diswan hem from iumi evriwan no perfect and iumi born kam witim feeling for duim samting wea no raeteous. (Isaiah 64:6) And tu, pipol wea stap raonem iumi ting nating long olketa raeteous wei bilong Jehovah. Living bilong iumi hem klosap semsem witim living long taem bilong Lot, wea stap long barava wicked taon bilong Sodom. Aposol Peter explainim why nao Jehovah want for sevem Lot from datfala wei for distroe wea klosap happen. Peter sei: “Datfala raeteous man, from wanem hem lukim and herem taem hem stap midolwan long olketa evriday, hem mekem raeteous soul bilong hem safa bikos long olketa samting wea olketa duim wea brekem law.” (2 Peter 2:7, 8) So, hem gud for each wan long iumi ask olsem: ‘Waswe, insaed long heart bilong mi, mi appruvim olketa dirty fasin wea go ahed raonem iumi? Waswe, mi no warim hapitaem or sports wea raf tumas? Or waswe, olsem Lot, mi feel nogud tumas long olketa samting olsem wea no raeteous?’

19. Wanem nao olketa blessing wea iumi savve kasem sapos iumi hapi long raeteous fasin bilong God?

19 Long olketa hard taem distaem wea evri samting olabaot, wei for hapi for duim raeteous fasin bilong Jehovah hem givim sef living and protection. For ansarem disfala kwestin: “O Jehovah, hu nao bae stap olsem guest insaed long tent bilong iu? Hu nao bae stap insaed long holy maunten bilong iu?” King David hem sei: “Man wea wakabaot long stretfala wei and duim raeteous fasin.” (Psalm 15:1, 2) Taem iumi aftarem raeteous fasin bilong God and hapi long datwan, iumi savve keepim gudfala wei for fren witim hem and go ahed for enjoyim blessing bilong hem and wei for stap gud front long hem. Sapos olsem, laef bilong iumi bae satisfae, iumi respectim seleva, and garem peace long mind. Word bilong God sei: “Man wea aftarem raeteous fasin and loving-kaeness bae faendem laef, raeteous fasin and glory.” (Proverbs 21:21) And tu, wei for duim best bilong iumi for duim wanem hem stret and followim justice long evri samting iumi duim bae mekem hapi wei for fren and living wea moabeta hem kamap—saed long fasin and long spiritual wei. Man wea raetem psalm hem sei: “Hapi nao olketa wea keepim justice fasin, wea followim raeteous fasin evritaem.”—Psalm 106:3.

[Footnote]

a For moa information long Law bilong Moses, lukim article “Some Features of the Law Covenant,” long page 214-20 insaed volume 2 bilong Insight on the Scriptures, wea Olketa Jehovah’s Witness pablisim.

Iu Savve Minim?

• Wanem nao raeteous fasin?

• Hao nao salvation hem join witim raeteous fasin bilong God?

• For wanem reason nao God ting long olketa man olsem olketa raeteous?

• Hao nao iumi savve kasem hapi long raeteous fasin bilong Jehovah?

[Olketa Piksa long page 15]

King David talemaot wei wea hem laekem tumas olketa law bilong God

[Olketa Piksa long page 16]

God tingim Noah, Abraham, Zechariah and Elizabeth, and Cornelius olsem raeteous. Waswe, iu savve why nao olsem?

    Solomon Islands Pidgin Pablikeson (1988-2024)
    Log Aot
    Log In
    • Solomon Islands Pidgin
    • Sharem
    • Settings
    • Copyright © 2025 Watch Tower Bible and Tract Society of Pennsylvania
    • Terms of Use
    • Privacy Policy
    • Privacy Setting
    • JW.ORG
    • Log In
    Sharem