“Olketa Samting wea God Sei Hem Stret” Mas First Samting Long Laef
“Evritaem kingdom and olketa samting wea God sei hem stret mas first samting long laef bilong iufala. Sapos olsem, God bae givim iufala olketa samting hia wea iufala needim.”—MATT. 6:33.
1, 2. Wanem nao olketa samting wea God sei hem stret, and datwan followim wanem?
‘KINGDOM mas first samting long laef bilong iu.’ (Matt. 6:33) Evri Jehovah’s Witness savve long disfala toktok wea Jesus Christ talem taem hem givim Sermon long Maunten. Long evri samting wea iumi duim, iumi waka hard for showimaot iumi tinghae long Kingdom and sapotim datfala gavman. Bat iumi mas tingim tu nara samting wea Jesus talem, hem nao abaotem “olketa samting wea God sei hem stret.”
2 From Jehovah wakem evri samting, hem garem raet for disaedem wanem nao hem gud and nogud, and wanem nao hem stret and no stret. (Rev. 4:11) Olketa samting wea God sei hem stret hem no wanfala big list long olketa law wea showimaot God no tingim olketa man bat hem followim wei bilong Jehovah. Jehovah evritaem duim samting wea stret, bat long semtaem hem showimaot love, wisdom, and paoa. So olketa samting wea God sei hem stret hem join witim plan bilong hem and wanem hem laekem. Insaed long diswan tu hem wanem hem laekem olketa wea worshipim hem for duim.
3. (a) Wanem nao hem minim for olketa samting wea God sei hem stret mas first samting long laef? (b) Why nao iumi followim olketa standard bilong Jehovah?
3 Olketa samting wea God sei hem stret mas first samting long laef bilong iumi. Wanem nao datwan minim? Hem nao for duim wanem God laekem for mekem hem hapi. Hem minim tu for trae hard for followim standard bilong Jehovah and no bilong iumiseleva. (Readim Romans 12:2.) Wei wea iumi fren witim Jehovah tu hem insaed diswan. Iumi obeyim olketa law bilong hem no bikos iumi fraet God bae panisim iumi. Iumi followim standard bilong God bikos iumi lovem hem and laek for mekem hem hapi. Iumi luksavve datwan nao stret samting for duim bikos God wakem iumi for duim olsem. Iumi mas tinghae long olketa samting wea stret, olsem Jesus Christ wea King long Kingdom bilong God hem duim.—Heb. 1:8, 9.
4. Why nao hem important for duim olketa samting wea God sei hem stret?
4 Why nao hem important for duim olketa samting wea Jehovah sei hem stret? Tingim diswan: Tree wea Jehovah putim long garden bilong Eden, hem for testim sapos Adam and Eve bae acceptim raet bilong Jehovah for markem wanem nao stret and no stret. (Gen. 2:17; 3:5) From olketa no acceptim datwan and olketa sin, olketa mekem iumi safa and dae. (Rom. 5:12) Bat Bible sei: “Man wea trae for duim stret samting and garem love and barava kaen bae kasem laef, gud samting, and praise.” (Prov. 21:21) Tru tumas, taem olketa samting wea God sei hem stret hem first samting long laef bilong iumi, bae iumi fren gud witim Jehovah and kasem laef.—Rom. 3:23, 24.
No Tingse Iumiseleva Raeteous
5. Wanem nao iumi mas no duim?
5 Aposol Paul raet long olketa Christian long Rome and storyim samting wea iumi evriwan mas no duim sapos olketa samting wea God sei hem stret hem first samting long laef. Paul sei long olketa Jew: “Wanem mi savve long hem nao hem olsem: Olketa laekem tumas for mekem God hapi, bat olketa no savve long tru samting abaotem hem. Olketa no savve long samting wea God sei hem mekem man raeteous. Olketa traem best nao for duim samting for showimaot olketa raeteous, bat olketa no duim samting wea God sei hem mekem man raeteous.” (Rom. 10:2, 3) Long tingting bilong Paul, olketa hia wea worshipim God no savve long olketa samting wea God sei hem stret bikos olketa traem best nao for duim samting wea olketa seleva tingse hem raeteous.
6. Wanem tingting nao iumi mas no garem, and why nao olsem?
6 Samting wea savve mekem iumi for tingse iumiseleva raeteous, hem nao for comparem wanem iumi duim for God witim narawan. Kaen tingting olsem savve mekem iumi tingim tumas savve wea iumiseleva garem and stret samting wea iumi duim. Bat sapos iumi garem kaen tingting olsem, bae iumi no tingim olketa samting wea Jehovah sei hem stret. (Gal. 6:3, 4) Love for Jehovah nao shud mekem iumi for duim stret samting. Sapos iumi duim samting for mekem pipol tingse iumiseleva raeteous, datwan showimaot love wea iumi garem for God hem no tru.—Readim Luke 16:15.
7. Wanem nao Jesus talem abaotem problem wea pipol garem for tingse olketa seleva raeteous?
7 From Jesus luksavve long problem wea pipol garem for “ting daonem nara pipol and tingse olketa seleva raeteous,” hem talem disfala tokpiksa: “Tufala man go for prea long temple. Narawan hem Pharisee and narawan hem man wea tekem tax. Datfala Pharisee hem standap seleva and prea olsem, ‘God, mi thankiu tumas long iu bikos mi no olsem olketa narawan wea demandim selen, duim samting wea no stret, duim adultery, and mi no olsem disfala man wea tekem tax tu. Mi markem tufala taem long week nao for no kaikai, and mi givim smol haf long evri samting wea mi kasem olsem Law hem talem.’ Bat datfala man wea tekem tax hem standap farawe go lelebet. Hem shame for luk go ap long heven, and hem gohed hitim chest bilong hem and sei, ‘God, plis iu kaen long mi, bikos mi man wea mi sin ia.’ ” Jesus gohed for sei: “Iu savve, Long tingting bilong God disfala man hem raeteous winim nara man wea mekhae long hemseleva. Diswan hem bikos man wea mekhae long hemseleva nao bae shame, bat pipol bae tinghae long man wea hem hambol.”—Luke 18:9-14.
No Tingse Iumiseleva “Barava Raeteous”
8, 9. Wanem nao hem minim for “barava raeteous,” and wanem nao datwan savve mekem iumi for duim?
8 Ecclesiastes 7:16 storyim nara samting wea iumi mas no duim. Hem sei: “No tingse iuseleva barava raeteous, or wise tumas. Why nao iu shud kosim trabol for iuseleva?” Long verse 20, Solomon talem iumi why nao iumi mas no garem tingting olsem. Hem sei: “No eni man wea raeteous hem stap long earth wea evritaem duim gudfala samting and no sin.” Man wea tingse hem “barava raeteous” followim olketa standard bilong hem and hem judgem pipol followim datwan. Bat hem no luksavve taem hem duim datwan, hem ting daonem standard bilong God, and datwan mekem God ting long hem olsem man wea no raeteous.
9 Wei for tingse iumi “barava raeteous” savve mekem iumi for kwestinim wei wea Jehovah disaedem olketa samting. Bat iumi mas tingim sapos iumi kwestinim raet bilong Jehovah for disaedem samting, datwan showimaot iumi start for ting daonem standard bilong Jehovah. Hem olsem iumi tekem Jehovah long kot and judgem hem followim wanem iumiseleva tingse hem stret and no stret. Bat Jehovah nao garem raet for disaedem wanem nao hem stret, and no iumi!—Rom. 14:10.
10. Wanem nao maet mekem iumi for judgem God olsem Job duim?
10 No eniwan long iumi bae laek for judgem God, bat from iumi no perfect datwan savve happen. Maet iumi duim diswan bikos iumi lukim samting happen wea iumi tingse hem no stret or iumi kasem hard taem. Nomata Job wea faithful tu duim diswan. Bible storyim Job “hem gudfala man, duim stret samting, fraet long God, and no duim eni rabis samting.” (Job 1:1) Bat olketa nogud samting kasem Job and hem tingse olketa samting hia shud no kasem hem. Diswan mekem Job for sei “hemseleva nao raeteous winim God.” (Job 32:1, 2) Job need for stretem tingting bilong hem. Iumi tu shud no sapraes sapos semkaen samting kasem iumi. Sapos datwan happen, wanem nao savve helpem iumi for stretem tingting bilong iumi?
Maet Iumi No Savve Long Evri Samting wea Happen
11, 12. (a) Sapos iumi tingse samting wea happen hem no stret, wanem nao iumi mas tingim? (b) Why nao maet samfala tingse samting wea happen long tokpiksa abaotem olketa wakaman hem no stret?
11 First samting wea iumi mas tingim, maet iumi no savve long evri samting wea happen. Hem nao wanem hem happen long Job. Job no savve olketa angel bilong God long heven hipap taem Satan talem laea samting againstim hem. (Job 1:7-12; 2:1-6) Job no savve Satan nao mekem olketa nogud samting kasem hem. Maet Job no savve Satan hem stap tu! So hem tingse God nao mekem olketa problem kasem hem. Tru tumas, hem isi for iumi talem rong samting taem iumi no savve long evri samting wea happen.
12 Tingim tokpiksa wea Jesus talem abaotem olketa wea waka long planteison. (Readim Matthew 20:8-16.) Jesus sei man wea ownim planteison hem givim sem pei long evri wakaman nomata olketa waka for full day or wanfala hour nomoa. Wanem nao tingting bilong iu abaotem datwan? Waswe, iu tingse datwan hem stret? Maet iu sorre long olketa wea waka full day long hot sun and tingse olketa nao shud kasem big pei! Maet iu tingse man wea ownim planteison hem no lovem olketa wakaman and hem no duim stret samting. Wanem hem talem long olketa wakaman wea komplenim hem maet mekem iu tingse hem iusim paoa bilong hem long rong wei. Bat waswe, iumi savve long evri samting wea happen?
13. Wanem nao nara wei for tingim datfala tokpiksa?
13 Tingim datfala tokpiksa long nara wei. Iumi savve datfala man wea ownim planteison luksavve evri wakaman need for provaedem kaikai for famili. Long taem bilong Jesus, olketa man wea waka long planteison kasem pei each day. Famili bilong olketa depend long datfala selen. So tingim olketa wakaman wea start waka long faev klok and waka for wanfala hour nomoa. Maet olketa no savve provaedem inaf kaikai for famili bilong olketa sapos olketa tekem pei for wanfala hour nomoa. Nomata olsem, olketa willing for waka and weit full day for kasem datwan. (Matt. 20:1-7) Hem no rong bilong olketa for no waka full day. Story no sei olketa les for waka. Tingim sapos iu mas weit for full day for kasem waka and olketa narawan depend long selen wea iu bae kasem. Iu bae hapi for kasem eni waka and sapraes tu sapos pei wea iu kasem hem fitim wanem famili needim!
14. Wanem nao iumi lanem from datfala tokpiksa?
14 So tingim moa wanem datfala man wea ownim planteison hem duim. Hem no ravem eniwan bat hem tingim evri wakaman shud kasem pei for sapotim olketa seleva and famili. From staka man lukaotem waka, datfala man wea ownim planteison savve mekius long olketa and givim smol pei nomoa long olketa. Bat hem no duim datwan. Evri wakaman kasem inaf selen for provaedem wanem famili needim. Taem iumi ting raonem olketa samting hia, maet datwan changem tingting bilong iumi abaotem man wea ownim planteison. Wanem hem disaedem showimaot hem lovem olketa wakaman and hem no iusim paoa bilong hem long rong wei. Wanem nao iumi lanem? Sapos iumi tingim nomoa samfala samting wea happen, maet datwan mekem iumi for garem rong tingting. Tru tumas, datfala tokpiksa showimaot olketa samting wea God sei hem stret hem winim wanem olketa man tingse hem stret, bikos olketa man givim samting fitim olketa law and wanem man duim.
Maet Tingting Bilong Iumi No Stret
15. Wanem nao savve mekem tingting bilong iumi no stret?
15 Mek-tu samting wea iumi mas tingim, hem for luksavve maet tingting bilong iumi nao no stret. Samfala taem hem olsem bikos iumi no perfect, iumi favorim narawan, or bikos iumi garem difren kastom. Iumi no savve wanem nao mekem man for duim samting and iumi no savve wanem nao stap insaed heart bilong man. Bat Jehovah and Jesus no olsem iumi.—Prov. 24:12; Matt. 9:4; Luke 5:22.
16, 17. Maet why nao Jehovah no mekem David and Bath-sheba dae from tufala duim adultery?
16 Tingim story abaotem taem David duim adultery witim Bath-sheba. (2 Sam. 11:2-5) Long Law bilong Moses, tufala shud dae. (Lev. 20:10; Deut. 22:22) Nomata Jehovah panisim tufala, hem no mekem tufala for dae olsem Law talem. Waswe, Jehovah favorim David and duim samting wea no stret? Samfala wea readim Bible ting olsem.
17 Bat Jehovah givim datfala law abaotem adultery long olketa judge wea no perfect and wea no savve wanem nao stap long heart bilong man. Nomata olsem, law hia helpem olketa judge for judgem evri man long stretfala wei. Bat Jehovah savve wanem nao stap long heart bilong man. (Gen. 18:25; 1 Chron. 29:17) So iumi mas no sei Jehovah mas followim law wea hem givim for olketa judge wea no perfect. Sapos iumi talem datwan, hem olsem iumi forcem man wea eye bilong hem gud nomoa for werem eyeglass! Jehovah savve wanem nao stap long heart bilong David and Bath-sheba and hem luksavve tufala barava repent. Jehovah judgem tufala long wei wea hem fitim, wea showimaot hem sorre long tufala and lovem tufala.
Gohed Duim Samting wea Jehovah Sei Hem Stret
18, 19. Wanem nao bae helpem iumi for no judgem Jehovah followim olketa standard bilong iumiseleva?
18 So sapos iumi tingse samting wea Jehovah duim hem no stret wea iumi readim long Bible or wea iumiseleva kasem, iumi mas no judgem God followim olketa standard bilong iumiseleva. Hem gud for tingim hao staka taem iumi no savve long evri samting wea happen and maet tingting bilong iumi no stret. No forgetim “kros bilong man no helpem hem for duim samting wea God laekem.” (Jas. 1:19, 20) Sapos iumi tingim olketa samting hia, bae no enitaem iumi “kros long Jehovah.”—Prov. 19:3.
19 Iumi mas olsem Jesus wea luksavve Jehovah nomoa garem raet for disaedem wanem hem stret and gud. (Mark 10:17, 18) Kasem “stretfala savve” abaotem olketa standard bilong hem. (Rom. 10:2; 2 Tim. 3:7) Taem iumi acceptim olketa standard bilong Jehovah and duim wanem hem laekem, iumi showimaot “olketa samting wea God sei hem stret” hem first samting long laef bilong iumi.—Matt. 6:33.
Waswe, Iu Tingim Yet?
• Why nao hem important for duim olketa samting wea Jehovah sei hem stret?
• Wanem nao tufala samting wea iumi mas no duim?
• Wanem nao savve helpem iumi for gohed duim samting wea God sei hem stret?
[Piksa long page 9]
Wanem nao iumi lanem from tokpiksa abaotem tufala man wea go for prea long temple?
[Piksa long page 10]
Waswe, hem no stret for olketa wea waka wanfala hour nomoa for kasem sem pei olsem olketa wea waka full day?