Creation Bilong Jehovah Luk Naes Tumas
“Olketa Tree Bilong Jehovah Kasem Evriting”
WASWE, enitaem iu standap long forest taem lelebet laet from sun hem shaen thru long olketa tol tree? Waswe, iu savve herem noise wea wind mekem taem hem blow thru long olketa leaf?—Isaiah 7:2.
Samfala taem long samfala ples long earth, klosap evri leaf bilong samfala difren kaen tree shaen braet witim kala olsem red, orange, yellow and olketa nara kala tu. Tru nao, forest luk olsem fire! Diswan barava fitim disfala toktok: “Kamap hapi, iufala olketa maunten, witim hapi krae, iufala forest and iufala evri tree wea stap insaed!”—Isaiah 44:23.a
Sapos iu divaedem earth long thrifala part, klosap wanfala part hem garem forest. Long wei wea barava nambawan, forest and planti samting wea laef insaed givim glory long Creator, Jehovah God, Datwan wea Designim. Man wea God muvim for raetem psalm sing olsem: “Praisem Jehovah, iufala olketa frut tree and iufala olketa cedar.”—Psalm 148:7-9.
Datfala buk The Trees Around Us sei: “Olketa tree provaedem material need bilong olketa man and feeling bilong olketa for laek lukim olketa samting wea luk naes.” Olketa forest protectim, provaedem, and givim klin fresh wata. Olketa tree klinim air tu. Thru long nambawan wei bilong photosynthesis, olketa cell insaed long olketa leaf changem carbon dioxide, wata, olketa mineral, and laet from sun for kamap nutrient and oxygen.
Forest hem nambawan example bilong design and samting wea luk naes tumas. Olketa maeti tree long forest savve mekem man sapraes tumas. Midolwan olketa tree hia hem olketa plant wea no savve garem flaoa, smolfala green plant wea grow antap olketa rotten stik, rope, smol tree, and plant wea man savve iusim for medicine. Olketa plant hia depend long olketa tree, olketa grow andanit long olketa and tekem wata bilong forest.
Long samfala forest wea olketa leaf foldaon long cold season klosap end bilong year, samting olsem 25 million leaf maet foldaon long wanfala hectare bilong forest. Wanem nao happen long olketa leaf hia? Olketa insect, olketa fungus olsem mushroom, olketa worm, and nara smol samting wea laef changem olketa leaf for kamap graon, nambawan samting wea mekem graon kamap niu. Tru nao, no eniting hem lus nating taem olketa smol samting hia wea iumi no savve lukim waka kwaet for redyim graon for mekem olketa niu samting grow.
Andanit long olketa dae leaf, graon long forest hem ples bilong planti creation bilong God. Olsem datfala buk The Forest talem: “Iu savve faendem 1,350 creation bilong God . . . long area wea 30 centimeter square and 2.5 centimeter deep, and diswan no kaontem planti billion samting wea laef wea iu savve lukim nomoa long microscope taem iu tekem wan hip graon long hand bilong iu.” And tu, forest fulap witim olketa lizard, snek, bird, insect, and olketa animal. Hu nao shud kasem praise for planti difren samting hia wea luk naes tumas? Hem barava fitim for Creator bilong olketa for sei: “Evri wild animal long forest hem bilong mi, olketa animal wea stap long wan thousand maunten.”—Psalm 50:10.
God creatim samfala animal long spesol wei for deep sleep thru long cold season wea mekem olketa stap laef nomata hem cold tumas and tu sapos nomoa eni kaikai for longfala taem. Bat, no evri animal savve deep sleep. Nomata midol long taem bilong cold season, iu savve lukim wanfala grup bilong deer jampjamp go akros long wanfala klia spes. Olketa deer no savve deep sleep or keepim kaikai, bat olketa luk aotem kaikai, kaikaim smol part bilong olketa smol thin branch and young shoot bilong olketa tree, olsem iu savve lukim long piksa from Germany wea stap long disfala page.
Bible planti taem story abaotem olketa plant. Hem story abaotem samting olsem 130 difren kaen plant, and 30 difren kaen tree. Michael Zohary, man for studyim olketa plant, talem olsem: “Information long Bible abaotem wei wea olketa plant join witim living hem winim information long olketa nara buk wea no duim research long hem.”
Olketa tree and forest hem olketa present wea luk naes tumas from wanfala loving Creator. Sapos samfala taem iumi stap long forest, for sure iumi bae agree witim toktok bilong man wea raetem psalm: “Olketa tree bilong Jehovah kasem evriting, hem plantim olketa cedar bilong Lebanon, wea insaed olketa bird mekem olketa nest.”—Psalm 104:16, 17.
[Footnote]
a Lukim 2004 Calendar of Jehovah’s Witnesses, January/February.
[Box/Olketa Piksa long page 9]
Wanfala barava nambawan frut tree long Middle East hem almond tree. Long olketa firstfala month bilong year—bifor planti nara tree—hem nao first wan for garem flaoa bihaen cold season. Olketa Hebrew bifor kolem hem long datwan wea wekap firstaem, from hem first wan for garem flaoa. Hem wekap witim softfala pink or white flaoa.—Ecclesiastes 12:5.
Long 9,000 difren kaen bird, samting olsem 5,000 long olketa savve singsing. Singsing bilong olketa mek noise long forest. (Psalm 104:12) Olsem example, datfala sparrow wea singsing garem naesfala voice. Olketa Mourning warbler, olsem diswan wea piksa bilong hem long hia, olketa smol bird for singsing wea luk naes wea feather bilong olketa hem mix kala bilong gray, yellow, and green.—Psalm 148:1, 10.
[Piksa long page 9]
Forest long Normandy, France