Religion—Leadim Pipol for Duim Gud or Nogud Samting?
MI GAREM bigfala kaon long Christian Wei, and mi ting world wea iumi stap insaed for 2000 year go finis garem kaon tu.”—Foreword, Two Thousand Years—The First Millennium: The Birth of Christianity to the Crusades.
Datfala toktok wea appruvim “Christian Wei” hem bilong man for raet and story long television wea kam from England, Melvyn Bragg. Toktok bilong hem talem feeling bilong planti million pipol long earth wea garem sem feeling for barava tinghae and loyal long religion bilong olketa. Olketa barava sure hao religion hem barava helpem living bilong olketa. Olsem example, wanfala man wea raet sei Muslim religion “hem mekem kamap wanfala nambawan wei bilong living . . . wea mekem full world kamap moabeta.”
Wanem Religion Duim —Gud or Nogud?
Nomata olsem, next toktok bilong Bragg mekem important kwestin kamap abaotem wei wea religion hem really helpem pipol or nomoa. Hem sei: “Christian Wei mas explainim wanfala samting.” Explainim wanem? Hem sei: “For wei wea ‘history’ bilong church hem fulap witim olketa man wea garem bighed tingting, wicked fasin, barava nogud raf fasin and wei for no want for savve long samting.”
Planti pipol sei wei wea man garem bighed tingting, wicked fasin, and barava nogud raf fasin barava spoelem planti religion bilong world insaed long history. Olketa ting religion hem luk olsem hem helpem olketa man—bat andanit gudfala and holy fasin, really hem fulap witim hypocrite and laea fasin. (Matthew 23:27, 28) A Rationalist Encyclopædia sei: “Main message long olketa raeting bilong iumi nao hem wei wea religion hem barava important saed long living.” Datfala buk sei moa: “And for tok stret, history hem showimaot datfala toktok saed long religion hem barava rong.”
Sapos iu readim eni niuspepa distaem, bae iu faendem planti example bilong olketa bigman bilong religion wea preach abaotem love, peace, and fasin for kea bat olketa muvim pipol for heitim narawan and iusim nem bilong God for sei war wea olketa insaed hem stret. Dastawe planti pipol ting long religion olsem wanfala samting wea spoelem living!
Waswe, Moabeta for No Eni Religion Stap?
Samfala garem tingting, olsem savveman from England, Bertrand Russell, hao hem bae gud sapos gogo “evri difren kaen religion [bae] finis.” Long tingting bilong olketa, wei for aotem religion hem only ansa for evri problem bilong olketa man. Nomata olsem, maet olketa no want for tingim hao pipol wea rejectim religion tu savve startim bigfala wei for heit and no acceptim pipol long sem wei wea pipol wea sapotim religion duim. Woman for raet abaotem religion, Karen Armstrong hem sei: “Datfala Holocaust showimaot hao kaen tingting and biliv wea rejectim religion hem barava danger olsem war bilong religion tu.”—The Battle for God—Fundamentalism in Judaism, Christianity and Islam.
So waswe, religion hem leadim pipol for duim gud samting, or really hem nao kosim olketa problem bilong man? Waswe, ansa hem for finisim evri religion? Lukim wanem Bible talem abaotem diswan long next article. Maet iu sapraes long ansa.