Wastaoa ONLINE LIBRARY
Wastaoa
ONLINE LIBRARY
Solomon Islands Pidgin
  • BIBLE
  • OLKETA PABLIKESON
  • OLKETA MEETING
  • w05 3/1 p. 26-p. 29 par. 9
  • Olketa Main Point From Buk Bilong Ruth

Disfala sekson no garem eni video.

Sorre, disfala video no savve plei distaem.

  • Olketa Main Point From Buk Bilong Ruth
  • Wastaoa wea Talemaot Kingdom Bilong Jehovah—2005
  • Subheding
  • Olketa Nara Article
  • “PLES WEA IU GO MI BAE GO”
  • (Ruth 1:1–2:23)
  • NAOMI HEM “FULAP”
  • (Ruth 3:1–4:22)
  • God “Savve Apim Iufala Long Taem wea Hem Markem”
  • “Wanfala Barava Gud Woman”
    Garem Sem Faith Olsem Olketa
  • “Ples Iu Go lo Hem, Bae Mi Go Tu”
    Garem Sem Faith Olsem Olketa
  • Ruth and Naomi
    Olketa Leson Iu Savve Lanem lo Bible
  • Marit wea Luk Olsem No Savve Kamap Bilong Boaz and Ruth
    Wastaoa wea Talemaot Kingdom Bilong Jehovah—2003
Samfala Moa
Wastaoa wea Talemaot Kingdom Bilong Jehovah—2005
w05 3/1 p. 26-p. 29 par. 9

Word Bilong Jehovah Hem Laef

Olketa Main Point From Buk Bilong Ruth

DISWAN wanfala really story wea savve barava muvim feeling bilong iumi. Hem abaotem wei wea tufala woman loyal long each other. Hem wanfala story abaotem wei for tinghae long Jehovah God and for trustim arrangement bilong hem. Hem showimaot hao Jehovah barava interest long laen bilong Messiah. Hem abaotem hapi and sorre wea wanfala famili kasem. Evri samting hia stap insaed Bible buk bilong Ruth and hem storyim plande moa samting tu.

Olketa samting wea buk bilong Ruth hem storyim hem happen insaed samting olsem 11-fala year long “taem wea olketa judge givim justice” long Israel. (Ruth 1:1) Evri samting hia masbi happen no longtaem bihaen nation bilong Israel start for garem olketa Judge, bikos datfala landowner Boaz, wea hem wanfala main man insaed disfala story, hem son bilong Rahab wea laef long taem bilong Joshua. (Joshua 2:1, 2; Ruth 2:1; Matthew 1:5) Luk olsem profet Samuel nao raetem disfala story long 1090 B.C.E. Disfala buk hem only buk long Bible wea garem title wea hem nem bilong wanfala woman wea no Israelite. Message wea stap insaed disfala buk “hem laef and garem paoa.”—Hebrews 4:12.

“PLES WEA IU GO MI BAE GO”

(Ruth 1:1–2:23)

Taem Naomi and Ruth arrive long Bethlehem, evriwan interest for savve abaotem tufala. Olketa woman long datfala taon point go long datwan wea moa olo and sei: “Waswe, diswan hem Naomi?” Then Naomi hem sei: “No kolem mi Naomi. Kolem mi Mara, from Olmaeti hem mekem laef bilong mi nogud tumas. Mi fulap taem mi go, and Jehovah mekem mi kam bak emti hand.”—Ruth 1:19-21.

Taem bigfala hangre kamap long Bethlehem, Naomi and famili bilong hem muv go long land bilong Moab. Long datfala taem hem olsem hem “fulap” from hem garem hasband and tufala son. Bat no longtaem bihaen olketa stap long Moab, hasband bilong hem Elimelech, hem dae. Bihaen, tufala son bilong hem maritim tufala woman bilong Moab, Orpah and Ruth. Gogo samting olsem tenfala year go pas and tufala son hia wea no garem pikinini yet, tufala dae. So thrifala woman hia stap seleva nao. Taem Naomi disaed for go bak long Judah, tufala dota-in-law bilong hem go witim hem. Taem olketa wakabaot go, Naomi talem tufala dota-in-law bilong hem for go bak long Moab and marit bak long pipol bilong olketa. Orpah followim toktok bilong hem. Bat Ruth no laek lusim Naomi, and hem sei olsem: “Ples wea iu go mi bae go, and ples wea iu sleep long naet hem tu ples wea mi bae sleep long naet. Pipol bilong iu bae kamap pipol bilong mi, and God bilong iu God bilong mi.”—Ruth 1:16.

Tufala widow hia, Naomi and Ruth, kasem Bethlehem long taem wea olketa harvestim barley. Ruth hem followim wanfala arrangement long Law bilong God for go and kolektem olketa leftova kaikai from wanfala field. Disfala field hem bilong wanfala olo Jew wea nem bilong hem Boaz wea hem wanfala relative bilong Elimelech. Samting wea Ruth duim mekem Boaz tinghae long hem, and Ruth gohed for kolektem leftova kaikai long field bilong hem “go kasem taem for harvestim barley and harvestim wheat” hem finis.—Ruth 2:23.

Ansa for Olketa Bible Kwestin:

1:8—Why nao Naomi talem olketa dota-in-law bilong hem for go bak ‘long haos bilong olketa mami bilong olketa’ winim wei for sei go bak long haos bilong dadi? Iumi no savve sapos dadi bilong Orpah hem dae finis or nomoa. Bat, dadi bilong Ruth hem laef yet. (Ruth 2:11) Nomata olsem, maet Naomi talem disfala toktok from hem tingse diswan bae mekem olketa tingim hao olketa savve kasem comfort from mami bilong olketa. Diswan bae barava comfortim tufala hia from tufala bae sorre tumas for lusim mami-in-law bilong olketa wea tufala barava lovem. Toktok hia maet showimaot tu hao Naomi hem no garem eni haos for stap, bat olketa mami bilong Ruth and Orpah garem finis ples for stap.

1:13, 21—Waswe, Jehovah nao mekem laef bilong Naomi hem nogud and mekem hem kasem trabol? Nomoa. Naomi no accusim God long datwan. Bat olketa samting wea kasem hem mekem hem tingse Jehovah hem againstim hem. Hem barava feel nogud and wikdaon. And tu, long datfala taem pipol ting wei for garem pikinini hem wanfala blessing from God and wei for no garem pikinini hem wanfala curse. From hem no garem eni grani and from tufala son bilong hem dae finis, maet Naomi feel hao Jehovah hem mekem hem kasem shame.

2:12—Wanem nao datfala “perfect wages” wea Ruth kasem from Jehovah? Ruth garem wanfala son and kasem privilege for kamap part long wanfala laen wea barava important laen winim eni narawan long history—hem nao laen bilong Jesus Christ.—Ruth 4:13-17; Matthew 1:5, 16.

Olketa Leson for Iumi:

1:8; 2:20. Nomata Naomi feisim olketa barava sorre samting, hem gohed for trustim loving-kaeness bilong Jehovah. Iumi shud duim sem samting, especially taem iumi kasem olketa barava hardfala test.

1:9. Haos bilong famili hem shud no ples for kam kaikai and sleep nomoa. Hem shud ples bilong peace wea man savve rest and kasem comfort.

1:14-16. Orpah hem “go bak long pipol bilong hem and olketa god bilong hem.” Ruth no duim datwan. Hem willing for lusim gud and sef living long hom bilong hem and hem gohed for loyal long Jehovah. Wei for mekem grow loyal love for God and showimaot willing fasin for givim seleva, savve help for protectim iumi from wei for followim olketa selfish feeling and for no ‘muv bak for finis evribit.’—Hebrews 10:39.

2:2. Ruth willing for followim arrangement for kolektem leftova kaikai, wea hem arrangement for olketa pipol from difren ples and for olketa wea kasem hard taem. Hem wanfala hambol woman. Sapos wanfala Christian garem need, hem shud no praod and no laek acceptim loving help from olketa brata and sista or help wea hem fit for kasem from gavman.

2:7. Nomata Ruth hem garem right for kolektem leftova kaikai, hem ask fastaem bifor hem duim datwan. (Leviticus 19:9, 10) Diswan showimaot hem garem kwaet fasin. Iumi wise sapos iumi “luk aotem kwaet fasin,” from “olketa wea garem kwaet fasin bae kasem earth olsem present, and olketa bae kasem nambawan hapi long bigfala peace.”—Zephaniah 2:3; Psalm 37:11.

2:11. Ruth hem no olsem wanfala relative nomoa bat hem kamap really fren bilong Naomi. (Proverbs 17:17) Tufala garem strongfala wei for fren bikos diswan kamaot from love, loyal fasin, wei for tingim feeling bilong narawan, kaenfala fasin, and willing for givim olketa seleva evribit. And samting wea moa important, tufala fren gud bikos tufala evriwan laek servem Jehovah and for stap witim olketa wea worshipim hem. Iumi tu garem plande chance for mekem grow wei for fren olsem witim olketa nara trufala worshiper.

2:15-17. Nomata Boaz mekem wei kamap for Ruth no hard waka tumas, Ruth “gohed for kolektem olketa leftova kaikai from field go kasem evening.” Ruth hem wanfala woman for hard waka. Wanfala Christian shud showimaot hao hem man for hard waka.

2:19-22. Naomi and Ruth savve enjoy for story tugeta long olketa evening. Naomi wea moa olo winim Ruth, hem showimaot hem interest long olketa samting wea Ruth duim. Tufala evriwan feel free for talemaot tingting and feeling bilong tufala. Olketa Christian famili tu shud olsem.

2:22, 23. Ruth barava difren from Dinah, dota bilong Jacob. Ruth hem laek for kaban witim olketa wea worshipim Jehovah. Datwan hem wanfala nambawan example for iumi!—Genesis 34:1, 2; 1 Corinthians 15:33.

NAOMI HEM “FULAP”

(Ruth 3:1–4:22)

Naomi hem olo tumas so hem no fit for garem pikinini nao. So hem talem for Ruth nao for maritim brata-in-law bilong hem wea garem raet for baem bak olketa samting bilong hasband bilong hem. Ruth followim samting Naomi talem, and go askem Boaz for kamap man for baem bak datwan. Boaz willing for duim datwan. Bat, wanfala man wea hem klos relative bilong Naomi hem stap tu and hem nao shud garem chance fastaem for baem diswan bak.

Boaz no delay for stretem evri samting. Long morning, hem go kolem kam tenfala leader bilong Bethlehem and olketa go long disfala relative and askem hem sapos hem willing for duim diswan. Man hia hem les. So, Boaz nao baem bak datwan and hem maritim Ruth. Gogo tufala garem wanfala son, Obed, wea hem nao grandadi bilong King David. Olketa woman long Bethlehem sei long Naomi: “Blessim Jehovah . . . Hem strongim bak soul bilong iu and keepim iu gud taem iu olo, bikos dota-in-law wea lovem iu tru, wea hem moabeta long iu winim sevenfala son, hem bornem hem.” (Ruth 4:14, 15) So datfala woman wea kam bak long Bethlehem “emti hand” hem “fulap” moa!—Ruth 1:21.

Ansa for Olketa Bible Kwestin:

3:11—Why nao pipol sei Ruth hem wanfala “nambawan woman”? Wei wea pipol tinghae long Ruth hem no from wei wea hem “staelem hair ” or “werem olketa gold samting or wei for werem stael kaleko.” Bat, pipol tinghae long hem from “really fasin insaed heart”—wei wea hem garem loyal fasin, love, kwaet fasin, hambol, hem waka hard and willing for givim hemseleva evribit. Sapos eni woman wea fraet long God laekem for pipol ting long hem olsem hao pipol ting long Ruth, hem mas trae hard for mekem grow olketa fasin hia.—1 Peter 3:3, 4; Proverbs 31:28-31.

3:14—Why nao Ruth and Boaz wekap bifor sun kamap? Diswan hem no from tufala duim eni rong samting and tufala laek haedem. Samting wea Ruth duim hem fitim kastom bilong olketa saed long wei for maritim brata-in-law. Hem followim samting wea Naomi talem hem for duim. And tu, toktok bilong Boaz hem showimaot hao hem no ting samting wea Ruth duim hem rong. (Ruth 3:2-13) Luk olsem, Ruth and Boaz wekap early mekem no eni story start for gogo raon abaotem tufala.

3:15—Wanem nao mining bilong wei wea Boaz givim Ruth sixfala measure bilong barley? Luk olsem, diswan maet piksarem wei wea Ruth klosap kasem day for hem rest, olsem wei wea man savve garem day for rest bihaen hem waka for sixfala day. Boaz bae mek sure Ruth kasem “wanfala ples for rest” long haos bilong hasband bilong hem. (Ruth 1:9; 3:1) And tu, Ruth maet fit for karem nomoa sixfala measure bilong barley long hed bilong hem.

3:16—Why nao Naomi ask olsem long Ruth: “Hu nao iu, dota bilong mi?” Waswe, hem no luksavve long dota-in-law bilong hem? Maet olsem, bikos taem wea Ruth kam bak long Naomi, hem maet no daylaet yet. Bat, maet Naomi askem datfala kwestin for faendaot sapos Ruth bae kamap waef bilong Boaz.

4:6—Sapos man baem bak land hao nao diswan savve “spoelem” land bilong datfala man wea garem raet for duim datwan? Man wea garem raet for baem datfala land from man wea kamap poor mas peim datfala land fitim price wea olketa markem followim olketa year wea stap bifor next Jubilee. (Leviticus 25:25-27) Taem hem duim datwan land bilong hemseleva and olketa samting wea hem garem bae no garem hae price nao. And tu, sapos Ruth bornem wanfala son, datfala son nao bae tekem datfala land and no olketa relative bilong datfala man wea garem raet for baem bak datfala land.

Olketa Leson for Iumi:

3:12; 4:1-6. Boaz hem followim evribit arrangement bilong Jehovah. Waswe, iumi strong for followim evribit olketa theocratic arrangement?—1 Corinthians 14:40.

3:18. Naomi hem trustim Boaz. Waswe, iumi garem semkaen wei for trustim olketa brata bilong iumi? Ruth hem willing for maritim wanfala brata-in-law bilong Naomi wea hem nating savve long hem, wea Bible no talem nem bilong hem. (Ruth 4:1) Why nao olsem? Bikos hem trustim arrangement bilong God. Waswe, iumi garem semkaen wei for trust? Olsem example, sapos iumi laek marit, waswe, iumi followim kaonsel for marit “only insaed long Lord”?—1 Corinthians 7:39.

4:13-16. Nomata Ruth hem wanfala woman from Moab wea worshipim datfala god Chemosh bifor, hem kasem wanfala nambawan privilege! Diswan showimaot datfala principle, hao evri samting “hem depend, no long man wea wantem or long man wea ran, bat long God, wea garem mercy.”—Romans 9:16.

God “Savve Apim Iufala Long Taem wea Hem Markem”

Buk bilong Ruth showimaot hao Jehovah hem wanfala God wea garem loving-kaeness, and wea savve duim samting for olketa loyal servant bilong hem. (2 Chronicles 16:9) Taem iumi ting raonem blessing wea Ruth kasem, iumi luksavve why nao hem important for garem bigfala faith taem iumi trustim God and biliv evribit hao “hem kamap datwan wea givim reward long olketa wea barava luk aotem hem.”—Hebrews 11:6.

Ruth, Naomi, and Boaz trustim arrangement bilong Jehovah evribit, and olketa kasem olketa gud samting from datwan. Long sem wei tu, “God mekem evri waka bilong hem waka gud tugeta for helpem olketa wea lovem God, olketa wea hem kolem for fitim plan bilong hem.” (Romans 8:28) So hem gud for iumi followim kaonsel bilong aposol Peter: “Kamap hambol anda long maeti hand bilong God, mekem gogo hem apim iufala long taem wea hem markem; taem iufala torowem evri wari bilong iufala long hem, bikos hem kea for iufala.”—1 Peter 5:6, 7.

[Piksa long page 26]

Waswe, iu savve why nao Ruth no lusim Naomi?

[Piksa long page 27]

Wanem nao mekem pipol kolem Ruth “wanfala nambawan woman”?

[Piksa long page 28]

Wanem nao datfala “perfect wages” wea Ruth kasem from Jehovah?

    Solomon Islands Pidgin Pablikeson (1988-2024)
    Log Aot
    Log In
    • Solomon Islands Pidgin
    • Sharem
    • Settings
    • Copyright © 2025 Watch Tower Bible and Tract Society of Pennsylvania
    • Terms of Use
    • Privacy Policy
    • Privacy Setting
    • JW.ORG
    • Log In
    Sharem