Wan Mind wea Iumi Garem Mekhae Long God
“Traem best for keepim nao wei for wan mind wea holy spirit helpem iufala for garem.”—EPH. 4:3.
1. Long wanem wei nao olketa Christian long Ephesus bifor mekhae long God?
FROM Christian kongregeson long Ephesus bifor garem wan mind datwan mekhae long tru God, Jehovah. Long datfala taon, luk olsem samfala brata rich and garem olketa slave, bat olketa nara brata olketa slave and barava poor. (Eph. 6:5, 9) Samfala long olketa hem olketa Jew wea lanem truth taem aposol Paul preach long sinagog bilong olketa for thrifala month. Olketa narawan worshipim Artemis and duim magic bifor. (Acts 19:8, 19, 26) Tru tumas, teaching bilong Christ mekem pipol from olketa difren ples and wea garem difren kastom for wan mind. From kongregeson long Ephesus wan mind, Paul luksavve datwan mekhae long Jehovah. Hem sei: “Hem fit for kasem praise for olowe [from kongregeson].”—Eph. 3:21.
2. Wanem nao samfala laek duim for spoelem wan mind wea kongregeson long Ephesus garem?
2 Bat samfala laek duim samting for spoelem wan mind wea kongregeson long Ephesus garem. Paul warnim olketa elder long there: “Samfala long iufala tu bae talem olketa samting wea no stret for mekem olketa disaepol followim olketa.” (Acts 20:30) Paul sei tu samfala brata no barava lusim yet tingting bilong pipol long world wea “garem paoa ovarem olketa wea no obey.”—Eph. 2:2; 4:22.
Leta wea Mekhae Long Wei for Garem Wan Mind
3, 4. Wanem nao Paul talem long leta for olketa long Ephesus wea mekhae long wan mind?
3 Paul luksavve for olketa Christian gohed waka tugeta, evriwan mas waka hard for garem wan mind. God givim holy spirit long Paul for raetem leta for olketa long Ephesus wea mekhae long wei for garem wan mind. Olsem example, Paul raet abaotem plan bilong God for “hipimap moa evri samting long heven and evri samting long earth for stap anda long Christ.” (Eph. 1:10) Hem storyim olketa Christian tu olsem olketa difren ston wea olketa wakem long wanfala haos. “Datfala haos hem wan mind witim Christ and hem kamap wanfala holy temple for Jehovah wea evri part bilong hem join gud tugeta.” (Eph. 2:20, 21) Paul storyim tu wei wea olketa Jew Christian and olketa wea no Jew garem wan mind and hem talem olketa brata for no forgetim God nao wakem evriwan. Hem sei Jehovah nao “Dadi long heven wea hem givim nem long evri famili long heven and long earth.”—Eph. 3:5, 6, 14, 15.
4 Chapter 4 long buk bilong Ephesians bae helpem iumi luksavve why iumi mas waka hard for garem wan mind, wanem Jehovah duim for helpem iumi wan mind, and olketa gudfala fasin wea iumi mas garem for helpem iumi wan mind. Hem gud for readim disfala chapter mekem iu savve kasem gud samting from disfala study!
Why Iumi Mas Waka Hard for Garem Wan Mind
5. Why nao olketa angel savve worshipim God witim wan mind, bat why nao hem no isi for iumi wan mind?
5 Paul sei long olketa brata long Ephesus: “Traem best for keepim nao wei for wan mind wea holy spirit helpem iufala for garem.” (Eph. 4:3) For helpem iumi luksavve why iumi need for waka hard, tingim olketa angel. From evri man no semsem, iumi savve staka million angel wea Jehovah wakem tu no semsem. (Dan. 7:10) Nomata olsem, evri angel savve wan mind for worshipim Jehovah bikos olketa lisin long hem and duim wanem hem laekem. (Readim Psalm 103:20, 21.) Olketa faithful angel garem olketa difren wei, bat olketa Christian garem olketa wik point wea mekem hem no isi for wan mind.
6. Wanem nao olketa fasin wea bae helpem iumi for waka tugeta witim olketa nara brata nomata iumi no perfect?
6 Taem pipol trae for waka tugeta, staka taem hem no isi bikos evriwan no perfect. Tingim tufala brata wea worshipim Jehovah. Wanfala savve kam leit long meeting bat hem hambol. Narawan evritaem kam early bat hem savve kros kwiktaem. Maet narawan tingse samting wea narawan duim hem no stret, bat hem forgetim samfala samting wea hem duim tu no stret. Wanem nao savve helpem tufala for waka gud tugeta? Tingim wanem Paul talem wea bae helpem tufala and savve helpem iumi tu for wan mind. Paul sei: “[Mi] encouragem iufala for . . . iufala mas evritaem hambol, garem naesfala wei, no raf. Iufala mas patient and mas lovem narawan, no kros. Iufala mas stap gud tugeta, and traem best for keepim nao wei for wan mind wea holy spirit helpem iufala for garem.”—Eph. 4:1-3.
7. Why nao hem important for iumi lane for garem wan mind witim olketa nara Christian?
7 Nomata iumi no perfect, hem important for iumi lane for worshipim God witim wan mind bikos wanfala sekson nomoa worshipim tru God. “Wanfala body nomoa stap and wanfala spirit, witim tu, wanfala hope wea God hem markem for iufala. Wanfala Lord hem stap, wanfala faith, wanfala baptaes. Wanfala God nomoa hem stap wea hem Dadi bilong evriwan.” (Eph. 4:4-6) Jehovah iusim wanfala sekson and hem blessim and givim holy spirit long olketa. Sapos eniwan long kongregeson mekem iumi feel nogud, wea moa bae iumi go? Long kongregeson nomoa iumi herem toktok wea savve mekem man laef olowe.—John 6:68.
“Olketa Man Olsem Present” Helpem Iumi for Wan Mind
8. Wanem nao Christ givim for helpem iumi garem wan mind?
8 Paul iusim tokpiksa abaotem wanem olketa soldia bifor duim for helpem iumi minim wei wea Jesus givim “olketa man olsem present” for helpem kongregeson garem wan mind. Maet soldia wea win long faet tekem kam wanfala slave for helpem waef bilong hem for duim olketa waka long haos. (Ps. 68:1, 12, 18) Long sem wei, from Jesus winim world, staka man kamap olketa wakaman bilong hem. (Readim Ephesians 4:7, 8.) Wanem waka nao Jesus givim long olketa man hia? “Hem givim long kongregeson samfala wea aposol, samfala wea profet, samfala wea preachim gud nius, samfala wea lukaftarem olketa long kongregeson, and samfala wea teach. Diswan hem for stretem olketa holy wan, for olketa savve duim waka for helpem narawan, and for strongim nao datfala body bilong Christ. Bae hem olsem go kasem taem iumi evriwan wan mind long faith.”—Eph. 4:11-13.
9. (a) Wanem nao olketa elder savve duim for helpem iumi gohed garem wan mind? (b) Why nao evri Christian shud waka hard for helpem kongregeson garem wan mind?
9 “Olketa man olsem present” hem olketa elder. Olketa helpem iumi for gohed garem wan mind. Tingim disfala example. Sapos wanfala elder luksavve tufala brata “trae for winim narawan,” hem savve story seleva long tufala and ‘trae for stretem tufala long kaenfala wei.’ Diswan bae barava helpem kongregeson for garem wan mind. (Gal. 5:26–6:1) From olketa elder iusim Bible for teachim iumi, datwan helpem iumi for garem strongfala faith. Long wei olsem, olketa helpem iumi for wan mind and for kamap mature Christian. Paul sei “iumi mas finis for olsem pikinini, bikos man wea followim enikaen teaching bilong pipol wea laea and trikim narawan bae olsem wanfala boat long sea wea wind and olketa wave pushim hem olobaot.” (Eph. 4:13, 14) Evri Christian shud waka hard for helpem kongregeson garem wan mind, olsem evri part long body waka tugeta for helpem body kasem wanem hem needim.—Readim Ephesians 4:15, 16.
Garem Olketa Gudfala Fasin
10. Hao nao wei for durong savve spoelem wan mind wea iumi garem?
10 Taem iu readim Ephesians chapter 4, waswe, iu luksavve wei for showimaot love nao main samting wea helpem olketa Christian for garem wan mind? Chapter hia storyim tu wanem man bae no duim sapos hem garem love. Olsem example, man wea garem love no durong and no olobaot. Paul talem olketa brata for “no gohed for followim nao wei bilong olketa pipol long world.” Pipol hia “no savve long wanem hem stret and wanem hem no stret” and “olketa no hol bak for duim rong samting and nating shame long wanem olketa duim.” (Eph. 4:17-19) Disfala nogud world laek spoelem wan mind wea iumi garem. Pipol mekfani abaotem wei for durong, olketa singsing abaotem, lukluk long olketa rabis piksa, and duim haed datwan or nating wari sapos pipol savve olketa durong. Nomata wei for switim feeling bilong narawan wea iu no plan for maritim savve mekem iu for lusim Jehovah and kongregeson tu. Why nao olsem? Bikos datwan savve leadim man for durong. Wei for switim feeling bilong narawan savve mekem man or woman wea marit for duim adultery and datwan savve separatem olketa pikinini from dadi and mami and separatem tu hasband and waef. Kaen wei olsem barava divaedem pipol! Dastawe Paul sei: “Taem iufala lane abaotem Christ iufala savve hem no olsem”!—Eph. 4:20, 21.
11. Wanem nao Bible encouragem olketa Christian for garem?
11 Paul sei iumi mas aotem olketa nogud tingting wea savve spoelem iumi and garem olketa gudfala fasin wea savve helpem iumi for stap gud witim narawan. Hem sei: “Iufala mas lusim old wei bilong iufala wea followim nomoa samting iufala duim bifor and wea datwan kamap nogud bikos long wei for laekem nogud samting wea leadim iufala go rong. . . . Iufala mas gohed for garem wanfala niu tingting, and iufala mas garem niufala wei wea fitim wanem God hem laekem and wea datwan hem barava raeteous and faithful.” (Eph. 4:22-24) Wanem nao savve helpem iumi for “gohed for garem wanfala niu tingting”? Sapos iumi waka hard and ting raonem wanem iumi lanem long Bible and followim gudfala example bilong olketa mature Christian, datwan savve helpem iumi for garem olketa niufala wei “wea fitim wanem God hem laekem.”
Talem Olketa Gudfala Toktok
12. Why nao wei for talem tru samting mekem evriwan wan mind? Why nao hem no isi for samfala talem tru samting?
12 Hem important tumas for evriwan insaed famili and long kongregeson for talem tru samting evritaem. Taem man story gud, tok kaen, and talem tru samting, datwan savve mekem olketa narawan laek fren witim hem. (John 15:15) Bat waswe sapos wanfala insaed famili or kongregeson hem laea long brata bilong hem? Taem brata bilong hem savve long datwan, bae hem no savve trustim hem nao. Datwan mekem iumi minim why Paul talem disfala toktok: “Iufala mas talem tru samting long narawan, bikos iumi evriwan part long wanfala body nomoa.” (Eph. 4:25) Sapos hem wei bilong wanfala man for laea start from taem hem pikinini, maet hem no isi for hem talem tru samting. Bat sapos hem duim best bilong hem for change, Jehovah bae tinghae long datwan and helpem hem.
13. Wanem nao bae helpem man for no talem olketa nogud toktok?
13 Jehovah talem klia wanem toktok nao hem no stret for iumi talem, and datwan helpem iumi for respectim narawan and garem wan mind insaed long kongregeson and famili. “Iufala mas no talem eni nogud toktok . . . Lusim kaen wei for feel nogud and laek pei bak. Lusim tu, wei for kros, singaot, tok nogud, and evri samting wea savve spoelem narawan.” (Eph. 4:29, 31) Wanfala samting wea bae helpem iumi for no talem olketa nogud toktok hem for showimaot respect long olketa narawan. Olsem example, sapos wanfala man savve tok nogud long waef bilong hem, hem mas waka hard for changem wei bilong hem taem hem lane hao Jehovah tinghae long olketa woman. God anointim samfala woman tu witim holy spirit and givim hope long olketa for rul olsem king witim Christ. (Gal. 3:28; 1 Pet. 3:7) Tingim tu, sapos wanfala woman singaot evritaem long hasband bilong hem, hem shud changem wei bilong hem taem hem lane hao Jesus no tok spoelem pipol nomata olketa tok spoelem hem.—1 Pet. 2:21-23.
14. Why nao wei for no kontrolem kros hem danger samting?
14 Man wea savve tok nogud long narawan hem klosap semsem witim man wea no savve kontrolem kros bilong hem. Wei for no kontrolem kros tu savve mekem pipol no stap gud tugeta. Hem olsem fire wea man no savve kontrolem and wea kosim bigfala problem. (Prov. 29:22) Man wea garem stretfala reason for kros mas kontrolem kros bilong hem mekem datwan no spoelem wei wea hem fren gud witim narawan. Olketa Christian mas trae hard for forgivim narawan, no keepim kros, and no storyim moa wanem hem happen finis. (Ps. 37:8; 103:8, 9; Prov. 17:9) Paul sei long olketa long Ephesus: “Maet iufala kros, bat iufala mas no sin. Iufala mas finis for kros bifor sun hem go daon. No givim chance long Devil.” (Eph. 4:26, 27) Sapos iumi no kontrolem kros bilong iumi, datwan bae mekem Devil garem chance for spoelem wan mind wea iumi garem and mekem raoa kamap insaed kongregeson.
15. Sapos iumi tekem samting wea no bilong iumi, wanem nogud samting nao savve kamaot from datwan?
15 Samting wea helpem kongregeson garem wan mind, hem for respectim samting wea nara man ownim. Bible sei: “Man wea steal mas lusim kaen wei olsem.” (Eph. 4:28) Pipol bilong Jehovah trustim olketa Christian brata and sista bilong olketa. Sapos wanfala Christian hem tekem samting wea no bilong hem, hem spoelem datfala trust and wan mind wea kongregeson garem.
Love for God Mekem Iumi Wan Mind
16. Wanem kaen toktok nao iumi savve talem for strongim wan mind wea iumi garem?
16 From evriwan insaed long kongregeson lovem God, olketa lovem narawan and datwan mekem kongregeson garem wan mind. Jehovah kaen tumas long iumi dastawe iumi laek for followim disfala kaonsel: “Iufala mas talem nomoa gudfala toktok for strongim and helpem olketa wea herem. . . . Iufala mas kaen long narawan and sorre long hem. Iufala mas willing for forgivim narawan olsem God tu hem willing for forgivim iufala bikos long Christ.” (Eph. 4:29, 32) Jehovah willing for forgivim iumi evriwan wea no perfect. So hem fitim iumi tu for forgivim olketa narawan taem olketa duim samting wea no stret!
17. Why nao iumi mas waka hard for garem wan mind?
17 From pipol bilong God garem wan mind, datwan mekhae long hem. Holy spirit helpem iumi long plande difren wei for mekem iumi wan mind. Iumi evritaem laek for letem holy spirit leadim iumi. Paul sei: “No mekem holy spirit bilong God feel sorre.” (Eph. 4:30) Iumi no laekem eni samting for spoelem wan mind wea iumi garem. Disfala wei for garem wan mind hem mekem iumi hapi and hem mekhae long Jehovah. ‘So from iumi olketa pikinini bilong God wea hem lovem, iumi mas followim wei bilong hem and mekem hem wei bilong iumi for showimaot love.’—Eph. 5:1, 2.
Wanem Nao Ansa Bilong Iu?
• Wanem nao olketa fasin wea helpem olketa Christian for wan mind?
• Hao nao wei for durong savve spoelem wan mind wea iumi garem?
• Hao nao toktok bilong iumi savve helpem iumi for stap gud witim narawan?
[Piksa long page 17]
Pipol from olketa difren ples garem wan mind
[Piksa long page 18]
Waswe, iu luksavve long nogud samting wea savve happen sapos iu switim feeling bilong narawan?