‘God Appruvim Man wea Gud’
EVRI laef start kam from Jehovah God. (Psalm 36:9) Tru nao, “from hem nao iumi garem laef and iumi wakabaot and stap.” (Acts 17:28) Waswe, heart bilong iumi fulap witim hapi taem iumi tingim reward wea hem bae givim for olketa wea fren klos witim hem? Barava nao, from “present wea God givim hem laef olowe.” (Romans 6:23) So hem barava important for iumi trae for kasem wei for Jehovah appruvim iumi!
Man for raetem psalm promisim iumi hao ‘God savve givim favor.’ (Psalm 84:11) Bat long hu nao hem givim? Pipol distaem savve favorim samwan maet from education, selen, skin kala, tribe and kaen samting olsem. Hu nao God favorim? King Solomon bilong Israel bifor ansa olsem: “Jehovah bae appruvim man wea gud, bat man wea garem olketa wicked idea bae hem talem hem wicked.”—Proverbs 12:2.
Hem klia tumas hao Jehovah hapi nomoa long man wea gud—wea garem gudfala fasin. Samfala gudfala fasin bilong wanfala gud man hem fasin for disciplinem seleva, no teksaed, hambol, kea for narawan, and for followim gudfala tingting. Tingting bilong hem raeteous, toktok bilong hem encouragem man, samting hem duim hem stret and savve givim help. Firstfala part bilong mek-12 chapter long Bible buk bilong Proverbs showim iumi hao gudfala fasin shud affectim evriday living bilong iumi and hem showim tu gud samting wea kamaot taem iumi showimaot disfala fasin. Wei for ting raonem toktok wea stap long there bae helpem iumi for “savve hao for duim gud samting.” (Psalm 36:3) Wei for followim wise kaonsel insaed bae helpem iumi for kasem wei for God appruvim iumi.
Discipline Hem Barava Important
Solomon hem sei:“Man wea lovem discipline hem man wea lovem savve, bat man wea heitim repruv hem krangge.” (Proverbs 12:1) From hem barava laek for kamap moabeta, wanfala gud man barava wantem discipline. Hem kwiktaem for followim kaonsel wea hem kasem long olketa Christian meeting or from toktok bilong man wanwan. Olketa toktok insaed olketa Scripture and insaed olketa Bible pablikeson olketa olsem sharp stik for pokem hem for followim stretfala wei. Hem luk aotem savve and iusim datwan for followim stretfala wei. Tru nao, man wea lovem discipline hem man wea lovem savve tu.
For olketa tru worshiper, discipline hem important tumas—especially wei for disciplinem seleva! Iumi maet laek for garem savve wea moa deep abaotem Word bilong God. Iumi maet laek for kamap moabeta insaed Christian ministry and for kamap moabeta for teachim Word bilong God. (Matthew 24:14; 28:19, 20) Bat iumi mas garem fasin for disciplinem seleva mekem samting wea iumi laekem hem kamap samting wea iumi duim. Iumi need for garem fasin for disciplinem seleva saed long olketa nara samting tu. Olsem example, planti information stap distaem for mekem man laek duim samting wea rong. From diswan, iumi need for disciplinem iumiseleva mekem iumi kontrolem eye for no lukluk long olketa nogud samting. And tu, from “wei bilong heart bilong man hem saedem nogud samting start kam from taem hem young,” wanfala dirty tingting savve start kam insaed mind bilong iumi. (Genesis 8:21) Iumi need for disciplinem iumiseleva mekem iumi no go ahed ting abaotem datfala samting.
Long narasaed, man wea heitim repruv hem no lovem discipline or savve. Taem man followim feeling bilong sin for les long repruv, hem barava daonem hemseleva for kamap olsem wanfala animal wea no garem wei for ting raonem samting, wea no garem gud fasin. Iumi mas strong for againstim diskaen feeling.
“Olketa Rut wea Kanduit for Aot”
Tru nao, wanfala gud man kanduit duim samting wea no raeteous or wea no stret. So raeteous fasin tu hem samting wea iumi needim for Jehovah appruvim iumi. King David sing olsem: “Iuseleva bae blessim eniwan wea raeteous, O Jehovah; olsem witim wanfala big shield, witim wei for appruvim olketa iu bae raonem olketa.” (Psalm 5:12) Taem hem showimaot hao fasin bilong olketa wea raeteous hem difren from olketa wea wicked, Solomon hem sei: “Wicked fasin bae no mekem eni man stap strong; bat rut-faondeson bilong raeteous wan, bae no savve seksek.”—Proverbs 12:3.
Maet hem luk olsem pipol wea wicked kasem gudfala living. Tingim experience bilong Asaph, man for raetem olketa psalm hem sei: “Saed long mi, leg bilong mi klosap tan go difren, olketa step bilong mi klosap foldaon.” Why nao olsem? Asaph ansa: “Mi kamap jealous long olketa man wea tok praod, taem mi lukim peace bilong wicked pipol.” (Psalm 73:2, 3) Bat taem hem go insaed temple bilong God, hem luksavve hao Jehovah putim olketa hia long graon wea slippery. (Psalm 73:17, 18) Eni samting wea luk olsem olketa wea wicked win long hem, hem for lelebet taem nomoa. So iumi shud no jealous long olketa.
Long wei wea barava difren, man wea Jehovah appruvim hem stedy. Solomon iusim tokpiksa abaotem olketa strongfala rut bilong wanfala tree taem hem sei: “Olketa gud man garem olketa rut wea kanduit for aot.” (Proverbs 12:3, The New English Bible) Wanfala bigfala maeti tree, olsem sequoia tree wea stap long California, garem olketa rut andanit long graon wea savve kavarem area wea big winim 1.5 hectare wea strong for saportim hem nomata sapos flood or bigfala wind hem kamap. Wanfala maeti sequoia tree savve stap strong nomata wanfala strongfala earthquake sekem hem.
Olsem olketa rut wea graon go ahed for feedim, mind and heart bilong iumi tu need for dig deep insaed Word bilong God and kasem from hem wata wea givim laef. From diswan faith bilong iumi bae barava strong and stedy, and hope bilong iumi bae sure and no seksek. (Hebrews 6:19) Iumi bae no “seksek olabaot olsem wave pushim iumi from evri kaen [false] teaching wea olsem wind.” (Ephesians 4:14) Hem tru, olketa hardfala test wea olsem strong wind bae affectim iumi and maet iumi fraet taem iumi feisim trabol. Bat ‘rut-faondeson bilong iumi bae no seksek.’
“Wanfala Waef wea Barava Fit Hem Crown for Man wea Ownim Hem”
Planti pipol savve sei, “Samting wea saportim man wea win hem nao wanfala gudfala woman.” For showimaot hao hem important for woman givim saport, Solomon hem sei: “Wanfala waef wea barava fit hem crown for man wea ownim hem; bat woman wea bringim shame hem olsem wei for rotten insaed bon bilong hem.” (Proverbs 12:4) Datfala toktok “barava fit” hem kavarem planti difren wei bilong gudfala fasin. Proverbs chapter 31 hem storyim evri gudfala fasin bilong wanfala gudfala waef, olsem wei for waka strong, garem faithful fasin, and wisdom. Woman wea garem olketa fasin olsem hem kamap olsem wanfala crown long hasband bilong hem bikos gud fasin bilong woman hia mekem hasband kasem honor and mekem olketa narawan tinghae long hem. No enitaem woman hia trae for aftarem wei for pipol luksavve long hem winim hasband or for trae ovarem hasband bilong hem. Winim datwan, hem saportim and helpem hasband bilong hem.
Hao nao wanfala woman maet duim samting wea bringim shame, and wanem nao savve kamaot from diswan? Insaed olketa fasin wea savve bringim shame hem wei for raoa and adultery. (Proverbs 7:10-23; 19:13) Woman wea duim kaen fasin olsem bae win for spoelem nomoa hasband bilong hem. Wanfala reference hem talem hao hem olsem “wei for rotten insaed bon bilong hem” from “hem spoelem hasband bilong hem, olsem wanfala sik wea mekem body for kamap wik.” Narafala reference sei: “Maet iumi sei diswan hem olsem ‘wanfala cancer,’ wanfala sik wea isisi aotem strong bilong man.” Hem gud for olketa Christian waef trae hard for kasem wei for God appruvim olketa taem olketa showimaot olketa gudfala fasin olsem waef wea barava fit.
Tingting Kamap Akson, Samting Kamaot From Akson
Tingting lead go long akson, and olketa samting savve kamaot from datfala akson. Solomon showimaot hao tingting savve lead go long wei for duim samting taem hem markem olketa raeteous wan witim olketa wicked wan. Hem sei: “Tingting bilong raeteous wan hem stret; plan bilong wicked wan hem for giamanim man. Toktok bilong wicked wan weit for kasem blood, bat mouth bilong olketa wea stret hem bae sevem olketa.”—Proverbs 12:5, 6.
Tingting bilong gud pipol barava stret and followim wei for no teksaed and hem raeteous. From love for God and for narawan hem muvim olketa raeteous wan, goal bilong olketa hem gud. Bat long narasaed, selfish fasin nao muvim olketa wicked wan. From diswan, olketa plan bilong olketa—wei wea olketa iusim for kasem samting olketa laekem—hem giaman tumas. Akson bilong olketa hem for trikim man. Olketa no hol bak for mekem wanfala trap for olketa wea no garem blame, maet diswan happen long wanfala kot case, taem olketa laea for accusim narawan. Toktok bilong olketa “weit for kasem blood” bikos olketa laek for spoelem olketa wea no garem blame. From olketa wea garem stretfala fasin savve long plan bilong wicked wan and garem wisdom, olketa savve missim datfala danger. Maet olketa savve warnim olketa wea no luk aot and sevem olketa from olketa giaman trik bilong wicked pipol.
Wanem nao bae happen long raeteous wan and wicked wan? Solomon hem ansa olsem:“Bae olketa wicked wan foldaon and finis, bat haos bilong olketa raeteous wan bae go ahed for standap.” (Proverbs 12:7) Wanfala reference hem sei, datfala haos “hem piksarem famili and evriting wea man tingim olsem spesol samting, wea mekem hem garem gud living.” Hem savve minim tu famili and evri pikinini wea kam from laen bilong olketa raeteous wan. Nomata wanem, point bilong disfala proverb hem klia: Olketa wea raeteous bae stand strong taem olketa kasem trabol.
Hambol Wan Bae Kasem Samting wea Moabeta
For strongim wei wea fasin for luksavve hem important, king bilong Israel hem sei: “Wanfala man bae kasem praise for mouth bilong hem wea showimaot gudfala tingting, bat man wea heart bilong hem nogud bae kamap samting for heitim.” (Proverbs 12:8) Man wea garem fasin for luksavve hem no letem hemseleva for kwiktaem talem samting. Hem tingting firstaem bifor hem toktok and hem garem peaceful wei for fren witim olketa narawan bikos “mouth bilong hem wea showimaot gudfala tingting” nao leadim hem for chusim gud olketa word for talem. Taem hem feisim olketa krangge kwestin or kwestin wea no garem eni faondeson, man wea garem fasin for luksavve hem bae savve “holem bak toktok bilong hem.” (Proverbs 17:27) Kaen man olsem kasem praise and Jehovah hapi long hem. Diswan difren evribit from man wea garem tingting wea nogud wea kam from ‘heart wea nogud’!
Tru nao, man wea garem gudfala tingting fit for kasem praise, bat next proverb teachim iumi hao fasin for hambol hem important tu. Hem sei: “Man wea pipol no tinghae tumas long hem bat wea garem wanfala servant hem moabeta winim man wea mekhae long hemseleva bat wea no garem bred.” (Proverbs 12:9) Luk olsem Solomon hem sei hem moabeta for hambol and no garem staka selen, garem nomoa wanfala servant, winim wei for iusim evri selen wea man garem for need bilong hem for mekem hem keepim hae position long community. Diswan hem barava gudfala advaes for iumi—for garem living wea fitim samting iumi garem!
Lane Abaotem Gudfala Fasin From Saed Long Agriculture
Solomon iusim living long farm olsem wanfala tokpiksa for teachim tufala leson saed long gudfala fasin. Hem sei: “Man wea raeteous hem lukaftarem soul bilong animal bilong hem, bat mercy bilong badfala man hem raf tumas.” (Proverbs 12:10) Man wea raeteous deal witim olketa animal bilong hem long kaenfala wei. Hem savve long need bilong olketa and hem laekem olketa for stap gud. Man wea wicked maet sei hem tingim olketa animal, bat hem no really tingim need bilong olketa. Selfish fasin nao muvim hem, and hao hem deal witim olketa animal bilong hem depend nomoa long profit wea hem bae kasem from olketa. Samting wea kaen man olsem tingse fitim nomoa wanfala animal, maet really barava spoelem datfala animal.
Principle bilong wei for kaen long olketa animal hem fitim tu olketa animal wea iumi keepim long haos. Hem barava nogud tumas for tekem kam olketa animal long haos and then mekem olketa for safa from iumi no lukaftarem or spoelem olketa! Sapos wanfala animal hem safa tumas from wanfala nogud sik or garekil, maet hem kaenfala fasin sapos man endim nomoa laef bilong hem.
Solomon iusim narafala samting saed long agriculture—wei for houm graon and plantim seed—hem sei: “Man wea mekem grow samting long graon bae satisfae witim bred.” Tru nao, wei for waka hard bae mekem man kasem olketa gud samting. “Bat man wea aftarem olketa samting wea no important hem no garem gud tingting.” (Proverbs 12:11) From man wea “no garem gud tingting” no garem fasin for luksavve, hem aftarem nomoa olketa plan for kasem selen wea iusles, no garem eni faondeson and wea hard for kasem eni gud samting long hem. Tufala leson insaed tufala verse hia hem klia: Mas garem mercy and waka hard.
Raeteous Wan Hem Go Ahed Gud
Datfala wisefala king hem sei: “Wicked wan laekem samting wea olketa nogud man kasem long net.” (Proverbs 12:12a) Hao nao wicked wan duim diswan? Hem duim diswan long wei wea hem laekem samting wea olketa kasem long nogud wei.
Waswe long man wea gud? Kaen man olsem hem lovem discipline and hem stap strong insaed faith. Hem raeteous, wise and hambol, garem fasin for kea for narawan and waka hard. And “olketa rut bilong raeteous wan,” Solomon hem sei, “hem mekwe,” or “grow gud.” (Proverbs 12:12b; New International Version) “Rut bilong raeteous wan bae stap for olowe,” hem nao transleison bilong datfala An American Translation Bible. Kaen man olsem hem stedy and sef. Tru nao, ‘God bae appruvim man wea gud.’ So, iumi mas “trust long Jehovah and duim gudfala samting.”—Psalm 37:3.
[Olketa Piksa long page 31]
Olsem wanfala healthy tree, faith bilong raeteous man hem garem strongfala rut