“Eniwan wea Lisin Long Kaonsel Hem Wise”
PROVERBS 23:12 hem sei: “Tekem heart bilong iu kam long discipline and ear bilong iu long olketa toktok wea showimaot savve.” Long disfala scripture, “discipline” hem minim wei for bossim seleva, and tu, kaonsel wea iumi kasem from olketa narawan. Kaen discipline olsem hem minim iumi mas savve long wanem nao iumi need for stretem and hao nao iumi or narawan savve followim datwan. Dastawe, saed long discipline, hem important for kasem “olketa toktok wea showimaot savve” from samwan or samting wea iumi trustim.
Bible buk bilong Proverbs hem barava garem olketa wisefala toktok. Olketa proverb insaed, wea hem nao olketa wisefala toktok, hem “for man savve long wisdom and discipline, . . . for kasem discipline wea givim savve, raeteous fasin and judgment and stretfala fasin.” (Proverbs 1:1-3) Iumi wise sapos iumi ‘tekem ear bilong iumi kam’ long olketa. Proverbs chapter 15 hem givim gudfala advaes abaotem wei for kontrolem kros, iusim tongue, and hao for givim savve long narawan. Bae iumi story raonem samfala verse from Proverbs chapter 15.
Wanem Nao “Stopem Kros”?
King Solomon long Israel bifor storyim wei wea olketa toktok bilong iumi savve mekem man kros. Hem sei: “Ansa wea kaen hem stopem kros, bat toktok wea no kaen hem mekem kros kamap.” (Proverbs 15:1) “Kros” hem word wea showimaot man hem barava feel nogud long samting. Hao nao disfala proverb hia savve helpem iumi deal witim kros bilong narawan, and tu, for kontrolem kros bilong iumiseleva?
Toktok wea no kaen hem savve sutim man, and mekem feeling bilong hem go worse moa. Long narasaed, ansa wea kaen savve katem daon kros. Bat, hem no isi for talem toktok wea kaen long man wea kros. Nomata olsem, sapos iumi trae for minim why nao hem kros, datwan savve helpem iumi for tok kaen long hem. Bible hem sei: “Fasin bilong man for luksavve barava katem daon kros bilong hem, and for forgetim rong hem samting wea mekem hem luk naes.” (Proverbs 19:11) Maet man hem kros bikos hem stragol for deal witim wanfala problem or hem garem olketa bigfala hevi. Maet really reason why man hem kros hem no from samwan duim or talem nogud samting long hem. Taem iumi duim Christian ministry iumi savve meetim pipol wea kros. Plande taem diswan hem bikos haosholder herem laea story abaotem olketa samting wea iumi bilivim or hem garem samfala rong idea abaotem iumi. Waswe, iumi shud tingse man hem againstim iumi and talem go bak toktok wea no kaen? Nomata iumi no luksavve why nao man hem kros, wei for talem go bak samting wea no kaen bae showimaot iumi no garem fasin for bossim iumiseleva. Iumi shud stap klia long wei for duim olsem.
Disfala advaes for givim ansa wea kaen hem barava helpem iumi for kontrolem kros bilong iumiseleva. Iumi savve followim disfala advaes taem iumi lane for talemaot olketa feeling bilong iumi long wei wea no spoelem man. Iumi traem best for talemaot feeling bilong iumi long olketa famili member long kaenfala wei, winim wei for talem samting wea spoelem olketa. Plande taem wei for talem toktok wea no kaen savve mekem man for duim sem samting long iumi. Kaenfala wei for talem feeling bilong iumi hem showimaot iumi no judgem man and maet datwan muvim hem for laek stretem datfala problem.
“Tongue Bilong Olketa wea Wise Duim Gud Samting”
Fasin for bossim seleva savve affectim wei wea iumi talem samting, and tu, wanem iumi talem. Solomon hem sei: “Tongue bilong olketa wea wise duim gud samting witim savve, bat mouth bilong olketa wea krangge talem nomoa krangge samting.” (Proverbs 15:2) Iumi “duim gud samting witim savve” taem love muvim iumi for helpem olketa narawan and talem olketa abaotem plan bilong God and olketa nambawan samting wea hem provaedem. Man wea krangge hem fail for duim diswan bikos hem no garem savve.
Bifor Solomon givim narafala advaes long hao for iusim tongue, hem sei: “Eye bilong Jehovah stap long evri ples and hem gohed for lukluk long olketa wea nogud and olketa wea gud.” (Proverbs 15:3) Diswan savve mekem iumi hapi bikos Bible hem promis olsem: “Eye bilong Jehovah lukluk raonem full earth for showim strong bilong hem for olketa wea lovem hem witim full heart.” (2 Chronicles 16:9) God hem savve sapos iumi duim gud samting. Hem savve tu long olketa wea duim nogud samting and olketa mas givim ansa long hem.
Solomon strongim go moa why hem important for tok long kaenfala wei. Hem sei: “Taem tongue hem tok long kaenfala wei hem wanfala tree wea givim laef, bat taem hem giaman hem kosim man for wikdaon.” (Proverbs 15:4) Datfala toktok “tree wea givim laef” hem mekem iumi tingim olketa fasin wea healim and strongim man. (Revelation 22:2) Kaenfala toktok bilong man wea wise hem strongim olketa wea lisin long hem. Hem encouragem man for showimaot olketa gudfala fasin. Bat long narasaed, man wea talemaot giaman toktok or toktok wea spoelem man savve kosim man wea lisin for barava wikdaon.
Kasem Discipline and “Torowem Go Savve”
Wise king Solomon hem gohed for sei: “Eniwan wea krangge hem no ting strong long discipline bilong dadi bilong hem, bat eniwan wea lisin long kaonsel hem wise.” (Proverbs 15:5) Hao nao man savve “lisin long kaonsel” sapos hem no kasem datwan firstaem? Disfala scripture hem showimaot hao man mas kasem discipline for stretem hem sapos need hem kamap. Insaed long famili, hem responsibility bilong parents for givim discipline—main wan nao hem dadi, and hem responsibility bilong pikinini for acceptim datwan. (Ephesians 6:1-3) Nomata olsem, evri servant bilong Jehovah kasem discipline samfala taem. Hebrews 12:6 hem sei: “Man wea Jehovah lovem hem disciplinem; tru nao, hem panisim evriwan wea hem acceptim olsem son bilong hem.” Samting wea iumi duim taem iumi kasem discipline showimaot sapos iumi wise or krangge.
Solomon hem sei: “Mouth bilong olketa wea wise hem torowem go savve long evri ples, bat heart bilong olketa wea krangge hem no olsem.” (Proverbs 15:7) For givimaot savve hem olsem wei for torowem seed. Long taem bifor, man wea garem garden hem no plantim evri seed bilong hem long wanfala area nomoa. Bat hem torowem tu-thri seed evriwea long full garden bilong hem. Datwan hem semsem witim wei for givimaot savve. Olsem example, taem iumi meetim samwan long ministry, hem no wise for talem evri samting abaotem Bible long wanfala taem nomoa. Bat man wea wise hem kontrolem toktok bilong hem. Hem isisi “torowem” savve long wei for storyim wanfala truth from Bible each taem hem story witim man, and long semtaem hem tingim wei wea man wea lisin hem acceptim samting wea hem talem. Jesus Christ, wea hem nao showimaot example for iumi, duim diswan taem hem story witim datfala Samaritan woman.—John 4:7-26.
Iumi givimaot savve taem iumi talem samting wea helpem man. Iumi mas ting raonem gud olketa samting wea iumi bae talem mekem datwan hem teachim and encouragem narawan. Tru nao, “heart bilong man wea raeteous hem ting raonem hao for ansa.” (Proverbs 15:28) Hem barava important for olketa toktok bilong iumi hem olsem smol rain wea isisi tuwetem graon and watarem gud olketa plant, and no olsem bigfala rain wea spoelem plande samting!
‘Fasin wea Holy’
Hem barava wise samting for talemaot savve abaotem Jehovah and plan bilong hem and for givim God “wanfala sakrifaes bilong praise,” wea hem nao “frut bilong mouth.” (Hebrews 13:15) Bat for Jehovah acceptim kaen sakrifaes olsem, iumi mas ‘holy long evri fasin bilong iumi.’ (1 Peter 1:14-16) Solomon barava strongim disfala tru samting long iumi taem hem sei: “Sakrifaes bilong olketa wea wicked hem samting wea Jehovah barava heitim, bat prea bilong olketa wea garem stretfala fasin hem samting wea mekem hem hapi. Wei bilong man wea wicked hem samting wea Jehovah barava heitim, bat hem lovem man wea duim samting wea raeteous.”—Proverbs 15:8, 9.
Hao nao olketa wea chus for lusim road wea lead go long laef ting long kaonsel, and wanem nao bae happen long olketa? (Matthew 7:13, 14) “Man wea lusim datfala wei hem les long discipline; eniwan wea heitim kaonsel bae dae.” (Proverbs 15:10) Samfala no acceptim kaonsel from olketa brata wea lead insaed Christian kongregeson and no showimaot trufala wei for repent. Olketa chus for lusim wei wea hem raeteous. Datwan hem barava krangge samting for duim!
Waswe sapos samwan talem or duim samting wea mekem narawan tingse hem acceptim kaonsel, bat really, hem heitim datwan? Diswan tu hem no wise. King bilong Israel hem sei: “Sapos Sheol and ples bilong wei for finis evribit hem stap front long Jehovah, masbi heart bilong olketa man barava stap front long hem!” (Proverbs 15:11) Taem iumi tingim hao Sheol hem grev bilong olketa man, bat Jehovah hem God wea laef, long tokpiksa wei, Sheol hem barava farawe from God winim eni nara samting. Nomata olsem, Sheol hem stap front nomoa long hem. Hem savve long evriwan wea stap long there and fasin bilong olketa, and hem fit for resurrectim olketa. (Psalm 139:8; John 5:28, 29) Hem nating hard for Jehovah savve long wanem nao insaed heart bilong olketa man! Aposol Paul hem raet: “Evri samting hem naked and showaot klia long eye bilong datwan wea iumi mas givim ansa long hem.” (Hebrews 4:13) Wei for act olsem iumi acceptim kaonsel savve trikim olketa man bat hem nating trikim God.
Man wea rejectim discipline hem heitim kaonsel, and tu, hem heitim olketa wea givim datfala kaonsel. Solomon hem sei: “Man wea tok spoelem samting no lovem man wea givim kaonsel long hem.” For strongim datfala point hem talem narafala toktok wea semsem lelebet. Hem sei: “Hem bae no go long olketa wea wise.” (Proverbs 15:12) Luk olsem hem bae hard for man olsem for stretem wei bilong hem nao!
Tingim Gud Saed
Disfala word “heart” hem joinim next thrifala proverb bilong Solomon. Datfala wise king hem storyim wei wea feeling bilong iumi savve showaot long feis taem hem sei: “Heart wea hapi hem mekem feis bilong man luk hapi tu, bat taem heart hem barava feel sorre, bae man hem barava no hapi nao.”—Proverbs 15:13.
Wanem nao savve kosim heart for barava feel sorre? Bible hem sei: “Wari wea stap insaed heart bilong man bae mekem heart wikdaon [witim sorre].” (Proverbs 12:25) Hao nao iumi savve stopem olketa nogud samting long laef for mekem iumi no hapi? Iumi mas no tingting tumas abaotem samting wea kasem iumi wea iumi no savve kontrolem, bat ting raonem olketa spiritual blessing wea Jehovah givim iumi distaem, and wanem hem bae duim for iumi long future. Diswan bae helpem iumi for fren gud witim hem. Tru nao, wei for fren gud witim “datfala hapi God” bae mekem heart bilong iumi hapi.—1 Timothy 1:11.
And tu, message insaed long Bible hem barava comfortim iumi and mekem iumi hapi. Man wea raetem psalm hem talem hao man wea “laekem tumas law bilong Jehovah, and hem read smol long law bilong hem day and naet,” bae hapi. (Psalm 1:1, 2) Nomata heart bilong iumi hem barava feel sorre, wei for readim Bible and ting raonem samting iumi readim bae encouragem iumi. Nara samting wea bae mekem iumi hapi hem ministry wea God givim long iumi. Bible hem promis hao “olketa wea krae taem olketa plantim seed bae harvest witim hapi singaot.”—Psalm 126:5.
Solomon hem sei: “Heart wea minim samting hem lukaotem savve, bat mouth bilong pipol wea krangge hem laek for krangge nomoa.” (Proverbs 15:14) Disfala proverb markem kaonsel bilong samwan wea wise witim kaonsel bilong samwan wea krangge. Man wea heart bilong hem savve minim samting, hem lukaotem savve bifor hem givim advaes. Hem lisin gud and hem trae for savve wanem nao really happen. Hem lukluk insaed Bible for savve long olketa law and principle wea fitim datfala samting wea happen. Kaonsel bilong hem barava kam from Word bilong God. Bat man wea krangge hem no trae for savve long wanem nao really happen and hem talem nomoa first samting wea hem tingim. So, iumi wise for lukaotem advaes from olketa wea garem savve, olketa mature brata and sista, and no askem advaes from olketa wea savve talem samting wea iumi laek for herem nomoa. Hem barava gud for garem “olketa man wea olsem olketa present” insaed long Christian kongregeson wea “lukaotem savve” bifor olketa givim advaes!—Ephesians 4:8.
Nextfala proverb hem storyim gud samting wea iumi savve kasem sapos iumi tingim gud saed. King bilong Israel hem sei: “Olketa day bilong man wea safa hem nogud; bat man wea heart bilong hem hapi hem feast olowe.” (Proverbs 15:15) Long laef, iumi savve hapi and savve krae, and iumi savve kasem olketa blessing and olketa hard taem. Sapos iumi tingim olowe olketa nogud samting, then bae iumi no hapi. Bat sapos iumi tingim olowe olketa blessing wea iumi garem and hope wea kam from God, then olketa samting long laef wea mekem iumi sorre bae luk olsem hem no big tumas and iumi bae kasem trufala hapi. Wei for tingim gud saed hem mekem wei for iumi kasem “feast olowe.”
So iumi mas barava tinghae long discipline. Diswan shud affectim no just olketa feeling, toktok, and samting wea iumi duim, bat wei wea iumi ting long evri samting tu.
[Piksa long page 13]
“Ansa wea kaen, hem stopem kros”
[Piksa long page 15]
Hem responsibility bilong parents for givim discipline
[Piksa long page 15]
“Mouth bilong olketa wea wise hem torowem go savve long evri ples”