Wastaoa ONLINE LIBRARY
Wastaoa
ONLINE LIBRARY
Solomon Islands Pidgin
  • BIBLE
  • OLKETA PABLIKESON
  • OLKETA MEETING
  • w13 3/15 pp. 3-7
  • No Eni Samting Savve Mekem Olketa wea Lovem Jehovah Foldaon

Disfala sekson no garem eni video.

Sorre, disfala video no savve plei distaem.

  • No Eni Samting Savve Mekem Olketa wea Lovem Jehovah Foldaon
  • Wastaoa wea Talemaot Kingdom Bilong Jehovah—2013
  • Subheding
  • Olketa Nara Article
  • SAPOS IU FOLDAON, NO GIVAP LONG RESIS
  • “OLKETA SAMTING WEA SAVVE MEKEM IUMI FOLDAON”
  • NO GIVAP FOR RANRAN AND NO FOLDAON
  • Ran for Kasem End blo Resis
    Wastaoa wea Talemaot Kingdom Bilong Jehovah (Study)—2020
  • No Letem Eni Samting for Mekem Iu or Narawan Stambol
    Christian Laef and Ministry Bilong Iumi—Meeting Buk—2018
  • Iumi Mas Ran Mekem Iumi Tekem Prize
    Wastaoa wea Talemaot Kingdom Bilong Jehovah—2011
  • No Givap for Ran Long Resis wea Iumi Insaed
    Wastaoa wea Talemaot Kingdom Bilong Jehovah—2011
Samfala Moa
Wastaoa wea Talemaot Kingdom Bilong Jehovah—2013
w13 3/15 pp. 3-7

No Eni Samting Savve Mekem Olketa wea Lovem Jehovah Foldaon

“Olketa wea laekem tumas law bilong iu kasem bigfala peace, and no eni samting savve mekem olketa foldaon.”—PS. 119:165.

WANEM NAO ANSA BILONG IU?

  • Wanem kaen resis nao olketa Christian insaed, and wanem prize nao bae iumi kasem sapos iumi ranran go kasem end?

  • Olketa wanem samting nao maet mekem Christian for foldaon?

  • Why nao no eni samting savve mekem olketa wea lovem law bilong Jehovah foldaon?

1. Hao nao wanfala woman wea ranran long olketa resis showimaot hem no givap?

MARY DECKER hem teenager nomoa taem hem win long olketa bigfala resis. From gogo hem savve tumas for ranran, long 1984 staka pipol tingse bae hem winim gold medal long Olympic Games. Bat sorre samting hem happen. Taem hem ranran long 3,000 meter resis, leg bilong hem bangam leg bilong narawan wea olketa ranran, and hem foldaon. Hem no savve finisim nao datfala resis. Nomata olsem hem no givap. Long 1985, hem ran long resis bilong olketa woman and hem brekem world record.

2. Wanem kaen resis nao olketa Christian insaed, and wanem nao goal bilong iumi?

2 Iumi olketa Christian insaed long tokpiksa resis, wea prize hem laef olowe. Iumi shud no letem eni samting stopem iumi for no ran insaed long datfala resis. Hem no wanfala short resis wea man mas ran fast mekem hem win. And hem no wei for ranran for exercise, wea man savve isisi nomoa and maet hem stop samfala taem tu. Disfala resis hem olsem wanfala marathon. Marathon hem resis wea man savve ran for staka kilometer and hem mas no givap go kasem end. Aposol Paul sei long olketa Christian long Corinth: “Iufala savve finis, wanfala man nomoa hem tekem prize long resis nomata staka man nao ranran. Iufala mas ran for win and tekem datfala prize.”—1 Cor. 9:24.

3. Hu nao savve winim resis wea prize bilong hem laef olowe?

3 Bible nao sei iumi mas ran insaed long disfala resis. (Readim 1 Corinth 9:25-27.) Prize hem laef olowe. Evriwan wea ran long disfala resis savve winim datfala prize sapos olketa no givap go kasem end. (Matt. 24:13) Tufala samting nomoa savve mekem man wea insaed long datfala resis for no kasem prize. Hem bae no kasem prize sapos hem no gohed followim olketa rul bilong resis, or sapos hem no gohed ranran kasem end. No eni nara resis prize bilong hem laef olowe.

4. Why nao hem no isi for ranran long datfala resis wea prize bilong hem laef olowe?

4 Hem no isi for iumi ranran long datfala resis for laef olowe. Jesus Christ hem ran insaed datfala resis and no enitaem hem foldaon long sin, bat no eniwan long iumi savve olsem hem. James hem sei: “Iumi evriwan savve sin staka taem.” (Jas. 3:2) Olketa wik point bilong iumi or bilong olketa narawan savve mekem iumi start for isisi long datfala resis or maet iumi stop for lelebet taem tu. Sapos olsem, maet iumi needim help for iumi ranran moa long datfala resis. Iumi shud no sapraes sapos iumi wikdaon samfala taem.—1 Ki. 8:46.

SAPOS IU FOLDAON, NO GIVAP LONG RESIS

5, 6. (a) Wanem nao Bible minim taem hem sei ‘no eni samting savve mekem Christian foldaon,’ and wanem nao savve helpem hem for “getap”? (b) Why nao samfala wea foldaon no “getap”?

5 Samting wea iumi duim taem iumi foldaon showimaot wanem kaen man nao iumi. Samfala wea foldaon olketa repent and gohed for worshipim God. Olketa narawan no repent. Proverbs 24:16 hem sei: “Nomata sapos raeteous man hem foldaon sevenfala taem, bae hem getap. Bat nogud samting wea kasem olketa nogud man bae spoelem olketa.”

6 Nomata sapos iumi foldaon, iumi savve kamap gud moa. Sapos iumi trustim Jehovah, hem willing for helpem iumi taem iumi garem olketa problem or duim olketa mistek. Hem bae helpem iumi for “getap” bikos hem savve iumi lovem hem. Bat olketa nogud man no laek for “getap.” Olketa no laekem help from holy spirit bilong God and from pipol bilong hem. Bible hem sei no eni samting savve mekem ‘olketa wea laekem tumas law bilong Jehovah’ for foldaon. Diswan minim no eni samting savve stopem iumi for getap and ranran moa insaed long datfala resis wea prize bilong hem laef olowe.—Readim Psalm 119:165.

7, 8. Wanem nao man wea “foldaon” savve duim mekem Jehovah gohed ting long hem olsem hem raeteous?

7 Samfala taem man hem duim sin bikos long wanfala wik point bilong hem. Maet hem duim datfala sem mistek plande taem. Bat Jehovah bae ting long man hia olsem hem raeteous sapos evritaem hem foldaon hem getap moa, wea minim hem repent and traem best for duim stret samting. God savve ting long olketa Israelite olsem olketa raeteous sapos olketa repent. (Isa. 41:9, 10) Proverbs 24:16 hem showimaot Jehovah bae helpem iumi sapos iumi “getap.” (Readim Isaiah 55:7.) Jehovah God and Jesus Christ sure bae iumi traem best, and olketa encouragem iumi for “getap.”—Ps. 86:5; John 5:19.

8 Nomata man wea ranran insaed long marathon hem foldaon, sapos hem getap kwiktaem maet hem garem taem for gohed ranran long datfala resis. Iumi no savve long “wanem day and taem” nao datfala resis wea prize bilong hem laef olowe bae hem finis. (Matt. 24:36) Bat sapos iumi traem best for no foldaon, bae hem moa isi for iumi gohed ranran long datfala resis go kasem end. So wanem nao iumi savve duim mekem iumi no foldaon?

“OLKETA SAMTING WEA SAVVE MEKEM IUMI FOLDAON”

9. Wanem faevfala samting nao bae iumi story abaotem?

9 Bae iumi storyim faevfala samting wea savve mekem iumi foldaon: Wik point bilong iumi, nogud samting wea body laekem, samting wea no stret wea happen insaed kongregeson, hard taem or persecution, and olketa wik point bilong narawan insaed long kongregeson. Sapos iu foldaon, no forget Jehovah hem barava patient and bae hem no kwiktaem tingse iu no faithful.

10, 11. Wanem nao wik point bilong David?

10 Olketa wik point bilong iumi hem olsem olketa ston long road wea man ranran long hem. Iumi savve lane abaotem tufala wik point from samting wea happen long King David and aposol Peter. Samfala taem David no savve kontrolem hemseleva, and samfala taem Peter hem fraetem olketa man.

11 From King David no evritaem kontrolem hemseleva, wantaem hem durong witim Bath-sheba. Long narataem, hem klosap attakim Nabal wea tok spoelem hem. Nomata samfala taem David no tingting gud firstaem bifor hem duim samting, hem no givap for trae mekem Jehovah hapi. From olketa narawan helpem hem, hem savve “getap” moa bihaen hem foldaon.—1 Sam. 25:5-13, 32, 33; 2 Sam. 12:1-13.

12. Nomata Peter hem duim olketa mistek, wanem nao hem duim mekem hem gohed ranran long datfala resis?

12 Peter hem fraetem olketa man, and from datwan samfala taem hem duim olketa mistek. Nomata olsem, hem gohed faithful long Jesus and Jehovah. Olsem example, thrifala taem hem sei hem no savve long Jesus. (Luke 22:54-62) Narataem, hem duim samting wea showimaot hem ting long samfala Christian olsem olketa important winim olketa nara Christian. Tingting bilong Peter hem no stret and hem showimaot nogud example for olketa narawan long kongregeson. So Paul hem givim strongfala kaonsel long Peter. (Gal. 2:11-14) Waswe, Peter hem feel nogud and givap long datfala resis wea prize bilong hem laef olowe? Nomoa. Hem ting strong long datfala kaonsel, changem tingting bilong hem, and gohed ranran long datfala resis.

13. Hao nao olketa problem saed long health savve mekem iumi foldaon?

13 Olketa problem saed long health savve mekem laef bilong iumi hard. Diswan mekem samfala givap and no gohed ranran long datfala resis. Olsem example, wanfala sista long Japan hem baptaes for 17 year finis, then hem kasem bigfala sik. Hem letem olketa problem saed long health mekem hem wikdaon, gogo hem inactive. Tufala elder visitim hem and encouragem hem. Taem hem start for attendim olketa meeting moa, olketa brata long kongregeson barava kaen long hem, and datwan mekem hem krae. Distaem sista bilong iumi hem gohed ranran moa long disfala resis.

14, 15. Wanem nao iumi mas duim sapos nogud samting wea body laekem hem switim iumi? Storyim example.

14 Staka foldaon bikos long nogud samting wea body laekem. Sapos olketa feeling olsem switim iumi, iumi mas traem best for mek sure tingting and samting wea iumi duim hem klin and followim olketa standard bilong God. Jesus sei sapos eye or hand bilong iumi hem “mekem iumi sin,” iumi mas “aotem datwan and torowe.” Iumi mas no duim or tingim eni dirty samting wea savve stopem iumi for no ranran long datfala resis.—Readim Matthew 5:29, 30.

15 Wanfala brata wea growap long truth sei start kam long taem wea hem pikinini, hem tingse hem wanfala homosexual man. Hem sei hem feel difren from nara pipol. Taem hem kasem 20 year, hem regular pioneer and ministerial servant long kongregeson. Then hem duim bigfala mistek, bat hem kasem discipline, and olketa elder helpem hem. Hem prea, studyim Bible, and traem best for helpem olketa narawan. Evri samting hia helpem hem for gohed ranran long datfala resis. Nomata diswan hem happen longfala taem finis, hem sei: “Samfala taem mi still garem datfala feeling, bat mi no letem datwan winim mi. Mi lanem hao Jehovah bae no letem samting for switim iumi wea iumi no fit for winim. So mi savve God hem tingse mi fit for winim diswan.” Disfala brata no laekem eni samting for stopem hem for no ranran long datfala resis. Hem savve evri samting wea hem mas stragol witim distaem hem no hard waka nating bikos bae hem kasem laef long niu world. Hem sei: “Go kasem datfala taem, bae mi no givap.”

16, 17. (a) Wanem nao helpem wanfala brata wea tingse samwan duim samting long hem wea no stret? (b) Wanem nao iumi mas no forgetim wea bae helpem iumi for no foldaon?

16 Maet iumi letem samting wea no stret wea happen insaed kongregeson for mekem iumi wikdaon. Long France, wanfala brata wea elder bifor hem tingse samwan duim samting long hem wea no stret. From hem feel kros hem no go long olketa meeting or duim preaching waka. Tufala elder visitim hem and patient for lisin long hem taem hem storyim samting wea hem tingse hem happen. Tufala encouragem hem for storyim diswan long Jehovah, and tufala talem hem samting wea barava important nao hem for mekem God hapi. Hem acceptim datfala kaonsel, and no longtaem bihaen hem ranran moa long datfala resis.

17 Iumi mas no forget God markem Jesus Christ olsem Hed bilong kongregeson, so iumi mas no wari tumas abaotem samting wea pipol wea no perfect olketa duim. Eye bilong Jesus hem “olsem fire.” Hem luksavve and minim evri samting wea happen long kongregeson winim iumi. (Rev. 1:13-16) Olsem example, maet iumi tingse samting hem happen long kongregeson wea hem no stret, bat maet iumi nao no minim samting wea happen or why nao datwan hem happen. Jesus hem stretem olketa problem long kongregeson long best wei and long barava taem. So iumi shud no letem eni samting wea narafala Christian duim mekem iumi foldaon and no ranran long datfala resis.

18. Wanem nao savve helpem iumi for gohed faithful taem iumi kasem hard taem or persecution?

18 Tufala nara samting wea savve mekem iumi foldaon hem hard taem or persecution, and olketa wik point bilong narawan insaed long kongregeson. Long story bilong Jesus abaotem man wea plantim seed, hem sei samfala bae foldaon taem pipol spoelem olketa or olketa kasem hard taem bikos olketa worshipim God. Maet iumi kasem hard taem or persecution from famili bilong iumi, olketa neiba, or gavman. Maet hem isi for man foldaon sapos “datfala message hem no kasem heart bilong hem,” wea minim faith bilong hem no strong. (Matt. 13:21) Bat sapos iumi disaed strong for gohed fren gud witim Jehovah, datfala Kingdom message bae helpem iumi for garem strongfala faith. So taem iu kasem olketa hard taem, ting raonem “evri samting wea fit for kasem praise.” (Readim Philippi 4:6-9.) Jehovah bae strongim iumi for gohed faithful taem iumi kasem hard taem mekem iumi no foldaon and stop for ranran long datfala resis.

19. Wanem nao savve helpem iumi for no lusim truth taem narawan mekem iumi feel nogud?

19 Samfala stop for worshipim Jehovah bikos long wik point bilong narawan. Or maet samwan hem wikdaon bikos olketa narawan duim samting wea againstim konsens bilong hem. (1 Cor. 8:12, 13) Sapos samwan mekem iumi feel nogud, waswe, bae datwan mekem iumi lusim truth nao? Bible talem iumi for no judgem narawan and forgivim olketa, nomata sapos iumi tingse hem fitim for iumi feel nogud. (Luke 6:37) Taem iu feel nogud long samting wea olketa narawan duim, ting raonem diswan: ‘Waswe, mi feel nogud long olketa narawan bikos samting wea olketa duim hem no fitim tingting bilong mi? Waswe, bae mi lusim truth bikos long wik point bilong olketa brata and sista bilong mi?’ Sapos iumi lovem Jehovah bae iumi no letem samting wea narawan duim stopem iumi for no ranran long datfala resis.

NO GIVAP FOR RANRAN AND NO FOLDAON

20, 21. Wanem nao iu disaed strong for duim long datfala resis wea prize bilong hem laef olowe?

20 Waswe, iu laek for ranran “kasem end bilong datfala resis”? (2 Tim. 4:7, 8) Sapos olsem, studyim Bible and olketa buk bilong iumi, duim research, and ting raonem olketa samting hia mekem iu luksavve long olketa samting wea maet mekem iu foldaon. Askem Jehovah for givim iu holy spirit bilong hem mekem iu strong. No forget, sapos iumi foldaon, iumi savve getap and gohed ranran long datfala resis go kasem end. Iumi savve lane from olketa mistek bilong iumi, mekem iumi savve ran strong long datfala resis.

21 Bible sei iumi mas ranran long datfala resis go kasem end sapos iumi laek for kasem prize for laef olowe. Taem iumi ranran, Jehovah bae mekem iumi kasem “bigfala peace.” (Ps. 119:165) Hem bae gohed for helpem iumi distaem and bae iumi kasem olketa blessing for olowe sapos iumi ranran go kasem end bilong datfala resis.—Jas. 1:12.

    Solomon Islands Pidgin Pablikeson (1988-2024)
    Log Aot
    Log In
    • Solomon Islands Pidgin
    • Sharem
    • Settings
    • Copyright © 2025 Watch Tower Bible and Tract Society of Pennsylvania
    • Terms of Use
    • Privacy Policy
    • Privacy Setting
    • JW.ORG
    • Log In
    Sharem