Waswe, Hem Fitim for Man Feel Nogud Long Narawan?
BIBLE hem sei long Ecclesiastes 7:9: “Wei for feel nogud long narawan hem bilong olketa stupid wan.” Disfala verse showimaot hao iumi shud no ova tumas for feel nogud taem eniwan sin againstim iumi, bat, iumi shud trae for forgivim hem.
Bat waswe, Ecclesiastes 7:9 hem minim iumi shud no feel nogud long eniwan or eni samting, bat iumi mas forgivim evri sin narawan duim long iumi nomata hem duim datwan staka taem, and iumi no trae for stretem datwan? Waswe, iumi shud no kea sapos toktok or samting iumi duim mekem narawan feel nogud bikos iumi savve man hia shud forgivim iumi? Barava nomoa nao.
Jehovah God hem barava showimaot love, mercy, hem forgive, and garem long-safaring. Nomata olsem, Bible storyim wei wea hem feel nogud long narawan plande taem. Taem man duim bigfala sin, hem duim samting abaotem datwan. Tingim samfala example.
Olketa Sin wea Againstim Jehovah
First Kings 15:30 story abaotem olketa sin wea Jeroboam “duim and wea mekem Israel for sin and wicked samting wea hem duim mekem Jehovah . . . feel nogud.” Long 2 Chronicles 28:25, Bible sei olsem abaotem King Ahaz long Judah: “Hem mekem olketa hae ples for duim sakrifaes long olketa nara god, dastawe hem mekem Jehovah, God bilong olketa laen dadi bilong hem feel nogud.” Narafala example hem stap long Judges 2:11-14 wea sei: “Israel start for duim samting wea nogud long eye bilong Jehovah and servem olketa Baal . . . , dastawe olketa mekem Jehovah feel nogud. . . . From diswan Jehovah hem barava kros long Israel, so hem letem pipol wea laek spoelem olketa for kam and spoelem olketa.”
Olketa nara samting tu mekem Jehovah feel nogud wea muvim hem for barava duim samting. Olsem example, long Exodus 22:18-20 hem sei: “Iu mas killim dae woman wea iusim demon paoa. Eniwan wea durong witim wanfala animal iufala mas killim hem dae. Man wea mekem sakrifaes long eni nara god and no long Jehovah nomoa iufala mas finisim hem.”
Jehovah no gohed for forgivim olketa bigfala sin wea pipol bilong Israel duim and barava no repent. Taem Jehovah lukim olketa no tan raon and obeyim hem for duim samting for showimaot olketa barava repent, gogo God distroem olketa. Diswan happen long datfala full nation long 607 B.C.E., taem olketa bilong Babylon distroem olketa, and long 70 C.E. moa taem olketa bilong Rome duim datwan.
Tru nao, Jehovah hem feel nogud long olketa wicked samting wea pipol talem and duim, and tu, hem finisim pipol wea no repent wea duim barava bigfala sin. Bat, olsem Ecclesiastes 7:9 hem storyim, waswe, Jehovah rong for feel nogud olsem? Nomoa nao. Hem duim stret samting taem hem feel nogud long olketa wea duim bigfala sin, and tu, hem no savve favorim eniwan. Bible sei olsem abaotem Jehovah: “Waka bilong hem perfect, from evri wei bilong hem followim justice. Wanfala God wea faithful, wea showimaot justice evribit; hem nao raeteous and stret.”—Deuteronomy 32:4.
Olketa Bigfala Sin wea Againstim Man Wanwan
Datfala Law wea God givim for Israel bifor sei man savve kasem strongfala panis sapos hem duim bigfala sin againstim narawan. Olsem example, sapos man for steal kam insaed haos bilong wanfala man long naet and man wea ownim haos killim hem dae, datfala man no guilty long blood. Hem nao man wea narawan kam for spoelem. Dastawe Law hia sei olsem: “Sapos olketa faendem man for steal taem hem kam insaed haos and olketa hitim hem and hem dae, no eniwan bae guilty long blood from datwan.”—Exodus 22:2.
Woman wea samwan rapem hem garem right for barava feel nogud, bikos datwan hem bigfala sin long tingting bilong God. Anda long Law Bilong Moses, man wea rapem wanfala woman mas dae, “long sem wei wea wanfala man hem duim samting againstim nara man and killim hem dae,” hem mas dae tu. (Deuteronomy 22:25, 26) Nomata iumi no anda long datfala Law, diswan mekem iumi luksavve long feeling bilong Jehovah saed long rape—wanfala barava nogud sin.
Long distaem, pipol ting long rape tu olsem criminal fasin wea man savve kasem strongfala panis sapos hem duim. Datwan wea olketa rapem garem right for reportim diswan long police. Sapos hem duim olsem, olketa wea garem paoa savve panisim man wea duim nogud samting hia. And sapos wanfala pikinini nao olketa rapem, parents nao savve reportim datwan.
Olketa Smol Sin
Bat, man no need for reportim evri sin. Dastawe iumi shud no feel nogud long olketa smol mistek wea narawan duim, bat iumi shud forgivim olketa. Haomas taem nao iumi shud forgive? Aposol Peter askem Jesus olsem: “Lord, haomas taem nao brata bilong mi savve sin againstim mi and mi mas forgivim hem? Go kasem sevenfala taem?” Jesus ansa: “Mi talem iu, no, Go kasem sevenfala taem, bat, Go kasem seventi-seven taem.”—Matthew 18:21, 22.
Long narasaed, iumi need for mekem Christian fasin bilong iumi kamap moabeta evritaem. Diswan bae help for katem daon wei for mekem narawan feel nogud. Olsem example, taem iu deal witim nara pipol waswe, samfala taem iu tok stret, talem samting bat no tingim feeling, and sutim man long toktok? Staka taem, kaen wei olsem nao savve mekem narawan feel nogud. Winim wei for blamem man wea feel nogud and sei hem nao mas forgive, iumi mas luksavve iumi nao mekem hem feel olsem. Datwan wea mekem narawan feel nogud mas duim samting saed long wei for kontrolem toktok bilong hem, and samting wea hem duim. Diswan bae daonem haomas taem iumi spoelem feeling bilong narawan. Bible remindim iumi olsem: “Toktok bilong man wea no tingting gud fastaem hem olsem sword wea katem man, bat tongue bilong wisefala man savve healim man.” (Proverbs 12:18) Taem iumi duim samting wea mekem narawan feel nogud, nomata sapos iumi no min for duim datwan, wei for tok sorre savve barava help for stretem datwan.
Word bilong God showimaot hao iumi shud “aftarem olketa samting for mekem peace and olketa samting for buildimap narawan.” (Romans 14:19) Taem iumi tingim feeling and kaen, toktok bilong iumi hem olsem wanem disfala wisefala toktok hem talem: “Toktok wea man talem long barava taem bilong hem, hem olsem olketa gold apple wea stap long olketa silver karving.” (Proverbs 25:11) Datwan samting wea barava here naes! Toktok wea kwaet and tingim feeling savve changem tu strongfala tingting bilong narawan, olsem disfala scripture talem: “Kwaet tongue savve brekem wanfala bon.”—Proverbs 25:15.
Dastawe Word bilong God givim disfala kaonsel long iumi: “Toktok bilong iufala mas kaenfala evritaem, garem salt, mekem iufala savve hao for givim ansa long each wan.” (Colossians 4:6) “Garem salt” hem minim for mekem toktok bilong iumi teist gud long narawan, and diswan hem daonem wei for spoelem feeling bilong hem. Olketa Christian traem best for mekem toktok and samting olketa duim followim disfala Bible kaonsel: “Luk aotem peace and aftarem.”—1 Peter 3:11.
So, really mining bilong samting wea Ecclesiastes 7:9 talem hem for iumi no feel nogud long olketa smol sin wea narawan duim. Maet man duim olketa sin hia bikos hem no perfect or maet hem min for duim, bat olketa smol nomoa. Nomata olsem, sapos samwan duim bigfala sin long wanfala man, datfala man maet feel nogud long hem and disaed for duim samting.—Matthew 18:15-17.
[Piksa long page 14]
Jehovah letem olketa bilong Rome distroem olketa bilong Israel wea no repent long 70 C.E.
[Piksa long page 15]
“Toktok wea man talem long barava taem bilong hem, hem olsem olketa gold apple”