Lane From Story Abaotem Taem Jesus Born
PLANTI million pipol interest tumas long olketa samting wea happen long taem wea Jesus born. Iumi luksavve long diswan bikos, long Christmas, evriwea long world staka pipol mekem olketa piksa and olketa actim story abaotem taem wea Jesus born. Nomata diswan hem mekem iumi interest, olketa samting wea happen long taem wea Jesus born no stap insaed Bible for olsem story nomoa. Bat, olketa part bilong evri Scripture wea kam from God wea gud for teach and for stretem evri samting.—2 Timothy 3:16.
Sapos God bin laekem olketa Christian for celebratem taem wea Jesus born, Bible bae talem barava date bilong hem. Waswe, hem talem? Bihaen hem storyim hao Jesus hem born long taem wea olketa shepherd stap aotsaed long naet for lukaftarem olketa sheep, wanfala man for studyim Bible long mek-19 century, Albert Barnes hem sei: “Diswan showimaot klia hao Man for Sevem iumi hem born bifor December 25. . . Long datfala taem hem cold tumas, especially long haefala area and olketa maunten area klosap long Bethlehem. God hem haedem taem wea [Jesus] born long hem. . . . And tu, hem no important for savve long datfala taem; sapos hem important, God bae protectim record abaotem datwan.”
Long wei wea difren, fofala man wea raetem Gospel talem iumi klia day wea Jesus hem dae. Hem nao long Passover, wea kamap long mek-14 day long month bilong Nisan, long season bilong spring. And tu, Jesus barava komandim olketa follower bilong hem for celebratem datfala day for rememberim hem. (Luke 22:19) Bible no talem eni komand olsem for celebratem birthday bilong Jesus, or, birthday bilong eni narawan. Sorre samting nao hem wei for raoa abaotem date wea Jesus born hem savve mekem man no tingim olketa moa important samting wea happen klosap long datfala taem.
Parents wea God Chusim
Wanem kaen parents nao God chusim from planti thousand famili long Israel for bringimap Son bilong hem? Waswe, Hem ting long wei for garem bigfala nem and wei for rich olsem important samting? Nomoa. Winim datwan, Jehovah hem lukluk long spiritual fasin bilong parents. Lukluk gud long song bilong praise wea Mary singim long Luke 1:46-55 taem hem herem hao hem kasem privilege for kamap mami bilong Messiah. Wanfala samting wea hem talem hem olsem: “Soul bilong mi mekhae long Jehovah . . . bikos hem luk kam long lowfala position bilong slave girl bilong hem.” Hem hambol for tingim hemseleva olsem woman wea garem “lowfala position,” slave girl bilong Jehovah. Samting wea moa important, olketa nambawan toktok bilong praise long song bilong Mary showimaot hem wanfala spiritual woman wea savve gud long olketa Scripture. Nomata hem wanfala pikinini bilong Adam wea sin, hem barava fitim for hem kamap mami bilong Son bilong God long earth.
Waswe long hasband bilong Mary, wea hem kamap dadi bilong Jesus? Joseph hem wanfala man wea garem savve saed long waka olsem carpenter. From hem willing for waka hard witim hand bilong hem, hem fit for provaed for wanfala famili wea gogo garem faevfala son and samting olsem tufala dota insaed. (Matthew 13:55, 56) Joseph hem no rich. Taem Mary mas tekem firstborn son bilong hem go long temple bilong God, Joseph masbi sorre from hem no savve givim sheep for sakrifaesim. Bat, tufala mas mekius long arrangement wea stap for helpem olketa wea poor. Saed long wanfala mami wea garem niu born son, law bilong God hem sei: “Sapos hem no garem inaf selen for baem wanfala sheep, hem mas tekem tufala kurukuru or tufala young pigeon, wanfala for bone offering and wanfala for sin offering, and priest mas mekem wei for kavarem sin bilong hem, and hem mas kamap klin.”—Leviticus 12:8; Luke 2:22-24.
Bible hem sei Joseph “hem raeteous.” (Matthew 1:19) Olsem example, hem no duim sex witim waef bilong hem go kasem taem wea Jesus hem born. Diswan stopem wei for man minim rong hu nao really Dadi bilong Jesus. For tufala wea just marit, wei for no duim sex nomata tufala stap long sem haos hem bae no isi, bat wei wea tufala no duim showimaot hao tufala barava tinghae long privilege wea tufala kasem for bringimap Son bilong God.—Matthew 1:24, 25.
Olsem Mary, Joseph hem wanfala spiritual man. Evri year hem lusim waka bilong hem mekem hem savve tekem famili bilong long datfala thrifala day gogo from Nazareth go kasem Jerusalem for attendim festival bilong Passover wea kamap evri year. (Luke 2:41) And tu, Joseph masbi trainim young Jesus long wei for go worship evri week long synagogue, wea olketa readim Word bilong God and explainim. (Luke 2:51; 4:16.) Dastawe, iumi no savve daotem hao God chusim barava gud mami and dadi for Son bilong hem long earth.
Wanfala Nambawan Blessing for Olketa Hambol Shepherd
Nomata hem hard for waef bilong hem, wea kasem mek-naen month bilong hem for babule, Joseph hem travel go long taon bilong laen dadi bilong hem for register followim komand bilong Caesar. Taem tufala arrive long Bethlehem, olketa no savve faendem eni ples for stap from taon hem fulap witim pipol. So, olketa mas stap insaed haos bilong olketa animal. Long there nao Jesus born and olketa leim hem insaed box for putim kaikai for olketa animal. For strongim faith bilong olketa, Jehovah showimaot long hambol parents hia hao wei wea pikinini hia born hem really will bilong God. Waswe, hem sendem go wanfala sekson bilong olketa bigman bilong Bethlehem for strongim tufala? Nomoa. Jehovah God talem samting wea happen hia long olketa shepherd wea waka hard and wea stap aotsaed for lukaftarem olketa sheep.
Angel bilong God go long olketa and talem olketa for go long Bethlehem, wea olketa bae faendem niu born Messiah “insaed long box for putim kaikai for olketa animal.” Waswe, olketa hambol man hia seke or feel shame taem olketa herem hao niu born Messiah hem insaed haos bilong olketa animal? Barava nomoa! Stretawe, olketa leavim olketa sheep bilong olketa and go long Bethlehem. Taem olketa faendem Jesus, olketa storyim long Joseph and Mary samting wea angel bilong God hem talem. For sure, diswan hem strongim faith bilong tufala hao evriting hem happen followim wei wea God markem. “Then olketa shepherd go bak, and givim glory and praise long God for evri samting wea olketa herem and lukim.” (Luke 2:8-20) Tru nao, Jehovah hem barava chus gud taem hem talem samting wea happen long olketa shepherd wea fraet long God.
From samting wea iumi storyim finis, iumi lane abaotem kaen pipol wea iumi mas kamap olsem mekem iumi kasem favor bilong Jehovah. Iumi no need for aftarem hae position or staka selen. Bat, olsem Joseph, Mary, and olketa shepherd, iumi need for obeyim God and pruvim love bilong iumi for hem taem iumi putim spiritual samting firstaem winim olketa material samting. Tru nao, iumi savve lanem olketa nambawan leson taem iumi ting raonem olketa samting wea happen klosap long taem wea Jesus hem born.
[Piksa long page 7]
Wanem nao iumi lanem from wei wea Mary offerim tufala pigeon?
[Piksa long page 7]
God chus for talem tu-thri hambol shepherd nomoa dat Jesus hem born