Wastaoa ONLINE LIBRARY
Wastaoa
ONLINE LIBRARY
Solomon Islands Pidgin
  • BIBLE
  • OLKETA PABLIKESON
  • OLKETA MEETING
  • w10 8/15 pp. 3-5
  • No Letem Tingting Bilong Pipol Spoelem Iu

Disfala sekson no garem eni video.

Sorre, disfala video no savve plei distaem.

  • No Letem Tingting Bilong Pipol Spoelem Iu
  • Wastaoa wea Talemaot Kingdom Bilong Jehovah—2010
  • Subheding
  • Olketa Nara Article
  • Wanem Nao Pipol Long First Century Tinghae Long Hem?
  • Tinghae Long Wanem Bible Talem
  • Followim Example Bilong Olketa for Nating Shame
  • Showimaot Respect Long Olketa wea Fit for Kasem Datwan
    Wastaoa wea Talemaot Kingdom Bilong Jehovah (Study)—2017
  • Waswe, Iu Showimaot Example Long Wei for Respectim Narawan?
    Wastaoa wea Talemaot Kingdom Bilong Jehovah—2010
  • Waswe, Iu Respectim Narawan Firstaem?
    Wastaoa wea Talemaot Kingdom Bilong Jehovah—2008
Wastaoa wea Talemaot Kingdom Bilong Jehovah—2010
w10 8/15 pp. 3-5

No Letem Tingting Bilong Pipol Spoelem Iu

TINGTING bilong pipol abaotem samting wea stret and no stret and samting wea mekem man kasem praise or feel shame hem no semsem. Olketa tingting bilong pipol savve change tu. Dastawe taem iumi readim samting long Bible wea happen bifor, iumi need for ting raonem samting wea pipol long datfala taem tinghae long hem, and no wanem iumiseleva tingse hem stret.

Bae iumi ting raonem tufala samting wea Christian Greek Scripture storyim staka taem. Hem nao wei for pipol respectim man and samting wea savve mekem man shame. For helpem iumi minim gud tufala idea hia, hem gud for ting raonem tingting bilong pipol wea stap long datfala taem.

Wanem Nao Pipol Long First Century Tinghae Long Hem?

Wanfala savveman sei: “Pipol from Greece, Rome, and Judea barava tinghae long wei for pipol respectim man and olketa no laek for duim samting wea mekem pipol ting daonem olketa. Samting wea man disaedem and willing tu for dae for hem savve mekem pipol respectim and tinghae long hem.” From olketa laekem tumas for nara pipol tinghae long olketa, evritaem olketa duim nomoa wanem pipol laekem.

Long datfala taem, pipol respectim nomoa olketa wea garem hae position and paoa bat ting daonem olketa slave. Sapos pipol respectim man, datwan nao hem gud winim wei for man tinghae long hemseleva. Pipol respectim man wea evritaem duim wanem nara pipol laekem and mekhae long hem long pablik. Sapos man rich, garem position, or bigfala waka, pipol laek for showimaot olketa respectim hem. Sapos man laekem pipol for respectim hem, bae hem duim eni difren samting or duim eni samting for winim narawan. Bat sapos man duim samting wea mekem pipol ting daonem hem bae pipol mek shame long hem front long evriwan and pipol bae no respectim hem.

Taem Jesus storyim hao pipol savve talem man for go sidaon long “best ples” or “go sidaon bihaen” long wanfala feast, datwan showimaot pipol long datfala taem barava tinghae long wei for respectim man and wei for no duim samting wea mekem pipol ting daonem man. (Luke 14:​8-​10) Tufala taem nao olketa disaepol bilong Jesus “raoa abaotem hu long olketa nao hem important.” (Luke 9:​46; 22:24) Diswan showimaot wanem pipol long datfala taem tinghae long hem. Olketa bigman long Jew religion wea praod and aftarem position tingim preaching waka wea Jesus duim olsem samting wea daonem olketa. Olketa trae for againstim hem front long pipol, bat evritaem olketa lus nomoa.​—⁠Luke 13:​11-​17.

Long tingting bilong pipol from Greece, Rome, and Judea, sapos olketa “arrestim man and sei hem duim nogud samting” datwan hem samting for man barava shame long hem. Sapos olketa taemapem man or lokim hem, olketa ting long datwan olsem samting wea barava nogud tumas. Sapos pipol duim diswan long wanfala man bae olketa fren, famili, and community bae barava ting daon hem nomata hem guilty or nomoa. So from hem garem nogud nem, datwan savve mekem hem no respectim hemseleva and spoelem wei wea hem fren witim nara pipol. Samting wea moa worse hem nao for olketa aotem kaleko and whipim man. Datwan mek shame long man and pipol tok spoelem hem and barava no respectim hem.

Sapos olketa hangem man long post for killim hem dae, datwan hem worse go moa winim eni nara samting. Martin Hengel, wanfala savveman talem hao diswan hem “panis for olketa slave nomoa.” Hem sei tu: “Datfala panis nao barava mek shame long man and hem safa and kasem bigfala pain.” Famili and olketa fren bilong man hia kasem hevi from pipol long community for les long hem. From Christ dae long post, pipol mekfani and spoelem eniwan wea laek for kamap Christian long first century. Sapos samwan sei hem disaepol bilong Jesus, staka pipol bae ting long hem olsem krangge man. Aposol Paul sei: “Iumi preach abaotem Christ wea olketa nilam hem long post. Datwan mekem olketa Jew feel nogud and hem here krangge long olketa wea no Jew.” (1 Cor. 1:​23) Wanem nao helpem olketa firstfala Christian for gohed strong nomata pipol ting daonem olketa?

Tinghae Long Wanem Bible Talem

Olketa Christian long first century obeyim law and trae hard for no duim eni nogud samting wea bae mek shame long olketa. Aposol Peter sei: “Nogud eniwan long iufala safa from hem min for killim dae samwan or hem steal or hem duim nogud samting or hem poke-nose long wanem nara pipol duim.” (1 Pet. 4:​15) Bat Jesus talem finis pipol bae spoelem olketa wea followim hem. (John 15:20) Peter sei: “Sapos man safa from hem wanfala Christian, hem mas no shame, bat hem mas gohed for mekhae long God.” (1 Pet. 4:​16) Taem wanfala Christian safa bat no shame long datwan, hem no olsem pipol long datfala taem.

Olketa Christian no letem wanem nara pipol tingim for affectim wanem olketa duim. Long first century, pipol tingse hem krangge samting for man tinghae long Messiah wea dae long post. Diskaen tingting savve affectim olketa Christian. Olketa mas showimaot faith long Jesus wea hem Messiah nomata pipol tok spoelem olketa. Jesus sei: “Sapos eniwan long disfala taem wea pipol no faithful long God hem start for shame long mi and samting mi talem, Son bilong man bae shame tu for sei datfala man hem disaepol bilong hem taem hem kam witim olketa holy angel and garem bigfala paoa wea hem kasem from Dadi bilong hem.”​—⁠Mark 8:​38.

Distaem tu, samfala samting savve putim hevi long iumi for no followim Christ. Olketa skul fren, neiba, or waka fren maet trae for mekem iumi durong, laea, or duim samting wea no fitim wanfala Christian. Olketa hia maet trae for mek shame long iumi from iumi laek for duim stret samting. Wanem nao iumi shud duim?

Followim Example Bilong Olketa for Nating Shame

From Jesus gohed faithful long Jehovah, pipol mek shame long hem and hem dae long barava nogud wei. Nomata “olketa nilam hem long datfala post . . . hem nating shame nomoa.” (Heb. 12:⁠2) Olketa enemy bilong Jesus hitim hem, spit long hem, aotem kaleko bilong hem, whipim hem, nilam hem long post, and tok spoelem hem. (Mark 14:65; 15:​29-​32) Bat Jesus nating shame. Why nao olsem? Hem no givap nomata hem kasem olketa nogud samting hia. Jesus savve Jehovah no ting daonem hem, and Jesus nating laekem olketa man for mekhae long hem. Nomata Jesus dae olsem slave, Jehovah tinghae long hem and mekem hem laef bak moa and givim hem barava hae position for sidaon saed long Hem. Philippians 2:​8-​11 sei: “[Christ Jesus] hem hambol and hem obeyim God gogo hem dae taem olketa nilam hem long post. Dastawe God givim hem barava hae position and givim hem nem wea hae winim evri nara nem, mekem long nem bilong Jesus evriwan mas nildaon, olketa long heven and long earth and long graon. And evri man mas talemaot Jesus Christ hem Lord mekem diswan mekhae long God wea hem Dadi.”

Jesus savve pipol bae ting daonem hem taem olketa killim hem dae. From pipol sei hem tok spoelem God dastawe olketa killim hem dae, hem wari tumas nogud Dadi bilong hem kasem shame from datwan. Jesus askem Jehovah for no letem datwan happen. Hem prea olsem: “No mekem mi drink long disfala kap.” Bat Jesus duim wanem God laekem. (Mark 14:36) Jesus strong taem olketa againstim hem and hem nating shame. Man wea followim tingting bilong pipol long datfala taem bae shame. Bat Jesus no warim tingting bilong olketa.

Pipol arrestim and whipim olketa disaepol bilong Jesus tu. Datwan mekem pipol no respectim olketa bat ting daonem olketa. Nomata olsem, olketa gohed strong and no givap. Olketa trufala disaepol no letem tingting bilong pipol spoelem olketa and olketa nating shame. (Matt. 10:17; Acts 5:​40; 2 Cor. 11:​23-​25) Olketa savve olketa mas ‘karem post wea Jesus karem, and gohed followim hem olowe.’​—⁠Luke 9:​23, 26.

Waswe long iumi distaem? Olketa samting wea pipol ting long hem olsem krangge, wea luk olsem olketa wik, and no important, long tingting bilong God, olketa samting hia wise, strong, and hem tinghae long olketa. (1 Cor. 1:​25-​28) Sapos iumi letem samting wea pipol tingim for affectim iumi, iumi krangge and no tingting stret!

Man wea laekem world for tinghae long hem, hem aftarem bignem. Bat iumi wea followim Jesus and olketa disaepol long first century, iumi laekem tumas for fren gud witim Jehovah. Dastawe iumi mas respectim samting wea Jehovah respectim, and ting long samting wea nogud long sem wei wea hem tingim datwan.

[Piksa long page 4]

Jesus no letem tingting bilong pipol abaotem samting wea savve mekem man shame for affectim hem

    Solomon Islands Pidgin Pablikeson (1988-2024)
    Log Aot
    Log In
    • Solomon Islands Pidgin
    • Sharem
    • Settings
    • Copyright © 2025 Watch Tower Bible and Tract Society of Pennsylvania
    • Terms of Use
    • Privacy Policy
    • Privacy Setting
    • JW.ORG
    • Log In
    Sharem