Toktok Bilong Jehovah Hem Laef
Olketa Main Point From Buk Bilong John
JOHN wea hem “disaepol wea Jesus lovem tumas” hem nao raetem lastfala buk wea storyim laef and ministry bilong Christ. (John 21:20) John raetem Gospel bilong hem long samting olsem 98 C.E. bat plande samting wea hem storyim thrifala nara Gospel no storyim.
Goal bilong aposol John taem hem raetem Gospel bilong hem, hem olsem: “Mi raetem olketa samting hia for iufala savve bilivim hao Jesus nao hem Christ, Son bilong God, and for mekem iufala savve kasem laef long nem bilong hem bikos iufala biliv.” (John 20:31) Samting wea John talem hem barava helpem iumi.—Heb. 4:12.
“LUKIM GO MAN IA, HEM NAO PIKININI SHEEPSHEEP BILONG GOD”
Taem John Baptaesa hem lukim Jesus, hem tok olsem: “Lukim go man ia, hem nao Pikinini Sheepsheep bilong God wea aotem sin bilong pipol long disfala world!” (John 1:29) Taem Jesus hem gogo long Samaria, Galilee, Judea, and ples wea stap long east saed bilong Jordan River, hem preach long pipol, teachim olketa, and duim olketa mirakol. From datwan, ‘plande pipol kam long Jesus and olketa biliv long hem.’—John 10:41, 42.
Wanfala nambawan mirakol wea Jesus duim nao hem taem hem mekem Lazarus laef bak. Staka pipol biliv long Jesus taem olketa lukim diswan nomata Lazarus hem dae finis for fofala day. Bat olketa priest wea garem hae position and olketa Pharisee plan for killim dae Jesus. Dastawe Jesus lusim datfala ples and gogo long “wanfala taon wea nem bilong hem Ephraim, wea hem klosap long datfala bigfala drae ples.”—John 11:53, 54.
Ansa for Olketa Bible Kwestin:
1:35, 40—Hu nao nara disaepol wea standap witim Andrew and John Baptaesa? Taem John raetem Gospel bilong hem, no enitaem hem talem nem bilong hem, bat taem hem raetem disfala nem “John,” hem minim John Baptaesa, no hemseleva. So John wea raetem disfala Gospel, hem nao disaepol wea standap witim Andrew and John Baptaesa.
2:20—Wanem temple nao olketa “wakem insaed foti-six year”? Temple wea olketa Jew storyim nao hem temple bilong Zerubbabel wea King Herod long Judea hem wakem moa. Man wea raetem history, Josephus, hem sei datfala waka hem start long mek-18 year wea Herod hem rul, wea hem nao 18 or 17 B.C.E. Olketa wakem temple and olketa nara main building insaed eitfala year. Nomata olsem, olketa gohed for wakem olketa nara building wea stap klosap long temple go kasem Pasova long 30 C.E., wea hem nao taem wea olketa Jew sei olketa wakem datfala temple insaed 46 year.
5:14—Waswe, man hem kasem sik bikos hem duim samting wea no stret? No evritaem. Man wea Jesus healim wea sik for 38 year, hem sik bikos hem born long sin. (John 5:1-9) Taem Jesus talem datwan, hem minim nomata God showimaot mercy long datfala man, man hia mas gohed duim stret samting and no min for duim rong samting. Sapos nomoa, samting wea nogud winim datfala sik nao savve kasem hem. Maet man hia duim wanfala samting wea God no savve forgivim, and panis bilong datwan nao hem dae for olowe.—Matt. 12:31, 32; Luke 12:10; Heb. 10:26, 27.
5:24, 25—Hu nao olketa wea ‘dae finis bat olketa laef bak moa’? Jesus hem storyim olketa wea dae long spiritual wei. Taem olketa herem toktok bilong hem, olketa biliv long hem and lusim nogud wei bilong olketa. Disfala toktok wea sei olketa ‘dae finis bat olketa laef bak moa,’ hem minim olketa no kasem panis for dae, bat olketa kasem hope nao for laef olowe bikos olketa biliv long God.—1 Pet. 4:3-6.
5:26; 6:53—Wanem nao hem minim for man garem ‘laef long hemseleva’? For Jesus Christ, diswan minim God givim hem paoa for duim tufala samting. First samting, hem savve mekem olketa man fren gud witim Jehovah, and mek-tu samting, hem garem paoa for mekem man laef bak. For olketa wea followim Jesus, diswan hem minim for olketa kasem laef olowe. Olketa anointed Christian kasem diswan taem olketa go long heven. Olketa wea garem hope for laef long earth bae kasem laef olowe taem olketa winim lastfala test wea bae kamap long end bilong Wan Thousand Year Rul Bilong Christ.—1 Cor. 15:52, 53; Rev. 20:5, 7-10.
6:64—Taem Jesus chusim Judas Iscariot for kamap disaepol, waswe, hem savve finis man hia bae givim hem go long olketa enemy? Luk olsem nomoa. Bat long year 32 C.E., Jesus talem olketa aposol bilong hem olsem: “Wanfala long iufala hem olsem Devil stret.” Maet long datfala taem nao Jesus luksavve Judas Iscariot hem “start” for gogo rong nao.—John 6:66-71.
Samting wea Iumi Lanem:
2:4. Jesus hem showimaot long Mary hao bikos God anointim Jesus taem hem baptaes, hem mas herem samting wea Dadi bilong hem long heven hem talem. Nomata Jesus just startim nomoa preaching waka bilong hem, hem luksavve finis taem wea hem garem for duim waka bilong hem, and tu, taem wea hem bae dae for olketa man. From Jesus mas duim samting wea God laekem, hem no letem Mary for talem hem wanem for duim nomata hem mami bilong hem. Iumi tu mas no letem eni samting for stopem iumi for duim samting wea Jehovah God laekem.
3:1-9. Nicodemus hem wanfala bigman bilong olketa Jew. Iumi savve lanem tufala samting from wanem hem duim. First samting, from Nicodemus talemaot hao God nao sendem kam disfala teacher wea hem son bilong wanfala carpenter, datwan showimaot hem hambol, savve minim samting, and hem luksavve hem need for fren witim God. Iumi olketa tru Christian tu mas hambol. Mek-tu samting, Nicodemus hem no kamap disaepol bilong Jesus taem Jesus stap long earth. Maet hem bikos hem fraetem olketa man, hem tingim tumas bignem wea hem garem long Hae Kot bilong olketa Jew, or maet hem lovem tumas olketa material samting wea hem garem. Iumi lanem barava important samting long diswan: Iumi mas no letem olketa samting hia for stopem iumi for ‘karem post’ olsem Jesus hem karem and ‘gohed followim hem olowe.’—Luke 9:23.
4:23, 24. Sapos iumi laekem God for hapi long worship bilong iumi, iumi mas followim truth insaed Bible and depend long holy spirit bilong God for leadim iumi.
6:27. For waka hard for “diskaen kaikai wea hem savve givim laef olowe” iumi mas duim samting wea showimaot iumi needim God. Sapos iumi duim olsem bae iumi hapi.—Matt. 5:3.
6:44. Jehovah tingim iumi wanwan. Hem iusim preaching waka for pullim iumi long Son bilong hem, and hem iusim holy spirit bilong Hem for helpem iumi minim and followim olketa truth insaed Bible.
11:33-36. Sapos man hem krae, datwan no showimaot hem no strong.
‘GOHED FOLLOWIM HEM’
Taem hem klosap for Pasova long 33 C.E., Jesus hem go bak long Bethany. Long Nisan 9, hem raed kam long Jerusalem antap long wanfala donkey. Long Nisan 10, Jesus hem kam long temple. Taem hem prea for nem bilong Dadi bilong hem kasem praise, wanfala voice tok kam from heven olsem: “Mi praisem datwan finis and bae mi praisem datwan moa.”—John 12:28.
Taem Jesus and olketa disaepol kaikaim kaikai long datfala Pasova, Jesus talem olketa important samting for olketa followim and hem prea for olketa. Bihaen olketa kasholem Jesus, kotem hem, and killim hem dae, Jehovah mekem Jesus laef bak.
Ansa for Olketa Bible Kwestin:
14:2—Taem Jesus sei hao bae hem “redyim wanfala ples” long heven for olketa follower bilong hem wea faithful, wanem nao bae hem duim? For redyim ples for olketa, Jesus mas startim datfala niu covenant taem hem go long God and givim Hem price bilong blood bilong hem wea hem peim taem hem dae. And tu, bihaen Christ hem kamap King, hem bae start for resurrectim olketa anointed Christian for go ap long heven.—1 Thess. 4:14-17; Heb. 9:12, 24-28; 1 Pet. 1:19; Rev. 11:15.
19:11—Taem Jesus hem storyim datfala man wea givim Hem go long Pilate, waswe, Jesus hem minim Judas Iscariot? Luk olsem Jesus no minim Judas seleva or wanfala man nomoa hem duim disfala sin, bat hem minim evriwan wea insaed datfala plan for killim hem dae. So Jesus hem storyim Judas Iscariot, “olketa priest wea garem hae position and evriwan long Hae Kot bilong olketa Jew,” and tu, “olketa pipol” wea askem for Barabbas nao for kamap free and no Jesus.—Matt. 26:59-65; 27:1, 2, 20-22.
20:17—Why nao Jesus talem Mary Magdalene for no holem hem? Luk olsem Mary holem Jesus bikos hem tingse Jesus hem redi for go long heven and bae hem no lukim hem moa. For mekem Mary savve Jesus bae no go yet long heven, hem talem Mary for no holem hem, bat for go talem olketa disaepol bilong hem hao hem laef bak nao.
Samting wea Iumi Lanem:
12:36. For kamap “olketa son bilong laet,” iumi mas kasem stretfala savve wea insaed Bible. Then iumi mas iusim datfala savve for helpem olketa narawan for kamaot from spiritual darkness and for go insaed long laet bilong God.
14:6. Iumi mas showimaot faith long Jesus Christ and followim wei bilong hem. Datwan nomoa bae mekem Jehovah hapi long iumi and iumi savve fren gud witim Hem.—1 Pet. 2:21.
14:15, 21, 23, 24; 15:10. Taem iumi obeyim God, God and Son bilong hem bae lovem iumi for olowe.—1 John 5:3.
14:26; 16:13. Jehovah givim holy spirit bilong hem long iumi for lanem iumi and helpem iumi tingim moa samting wea iumi lanem finis, and tu, for showimaot olketa truth long iumi. Dastawe holy spirit savve helpem iumi for kasem bigfala savve, garem gudfala tingting, and savve minim samting. So hem gud for iumi prea evritaem and askem God for givim holy spirit long iumi.—Luke 11:5-13.
21:15, 19. Jesus askem Peter sapos hem lovem Hem winim “olketa hia,” wea hem nao olketa fish. Jesus hem mekem Peter luksavve hem mas disaed for barava followim Jesus winim wei for duim fishing waka. Bihaen iumi readim olketa Gospel, datwan savve strongim iumi for lovem Jesus winim eni nara samting wea maet iumi laek duim. Tru tumas, iumi mas followim hem long evri samting.
[Piksa long page 31]
Wanem nao iumi savve lanem from samting wea Nicodemus duim?