Waswe, Iu Mas Bilivim?
WANFALA student wea hem 12 year hem trae hard for minim main principle bilong maths. Teacher bilong hem showim long class wanfala calculation bilong maths wea luk olsem hem stret nomoa.
“Letem x=y and letem tufala evriwan equals 1,” hem sei.
‘Luk olsem datwan hem stret,’ datfala student hem tingting.
Bat, bihaen hem raetem fofala laen bilong calculation wea luk olsem hem stret, datfala teacher kasem wanfala ansa: “So, 2=1!”
“Pruvim sapos diswan hem rong,” hem challengem olketa student bilong hem.
Witim lelebet savve wea hem garem long maths, hem hard for datfala young student for pruvim diswan rong. Evri samting wea teacher followim long calculation luk olsem hem stret. So, waswe, hem shud bilivim datfala ansa wea kamap? Tingim, teacher bilong hem garem moa experience long maths winim hem. Nomata olsem, hem shud no bilivim hem! ‘Mi no ting for pruvim sapos diswan hem rong,’ hem ting olsem long hemseleva. ‘Followim gudfala tingting, diswan hem krangge.’ (Proverbs 14:15, 18) Hem savve hao teacher bilong hem and olketa skulfren bilong hem tu bae no savve changem tu dollar witim wan dollar!
Gogo datfala student faendemaot problem bilong datfala maths. Datfala experience teachim hem wanfala nambawan leson. Nomata taem wanfala man witim bigfala savve hem talem idea wea hem ting raonem gud firstaem, man wea lisin no need for bilivim krangge ansa bilong hem bikos hem hard for pruvim sapos hem rong. Student hia barava followim wanfala Bible principle wea stap long 1 John 4:1—for no kwiktaem bilivim evri samting wea iu herem, nomata luk olsem hem kam from man wea garem bigfala savve.
Diswan no minim iu shud hol strong long olketa idea wea iu garem firstaem. Hem wanfala mistek for no lisin long information wea savve stretem olketa rong tingting. Bat long semtaem iu shud no letem “tingting bilong iufala seksek kwiktaem” taem iu feisim hevi from samwan wea sei hem garem bigfala savve or paoa. (2 Thessalonians 2:2) Hem tru, datfala teacher hem trikim olketa student bilong hem nomoa. Bat, samfala taem lukluk bilong samting hem no olsem wanem man hem tingim. Pipol savve barava “kleva for duim rong samting.”—Ephesians 4:14; 2 Timothy 2:14, 23, 24.
Waswe, Olketa Savveman Stret Evritaem?
Nomata olketa garem bigfala savve, olketa savveman garem olketa difren kaen idea and tingting. Tingim, olsem example, olketa raoa wea go ahed insaed medical science long olketa simpol samting olsem wanem nao kosim sik. Wanfala professor bilong medicine long Harvard University hem raet olsem: “For sei man born witim sik or sapos diswan depend long living hem wanfala main samting wea mekem raoa kamap midolwan olketa scientist.” Olketa wea bilivim hao evri samting depend long wanfala samting wea man hard for kontrolem biliv strong hao genes bilong iumi duim wanfala important part for disaedem wei wea man isi for garem difren kaen sik. Bat, olketa narawan sei environment and kaen living wea man garem nao hem main samting bilong olketa sik bilong olketa man. Tufala saed evriwan kwiktaem for iusim olketa research and information for saportim saed bilong tufala. Nomata olsem, datfala raoa go ahed.
Planti savveman for tingting olketa savve rong evritaem, nomata samfala taem luk olsem wanem olketa talem hem hard for denyim. Philosopher Bertrand Russell storyim Aristotle olsem wanfala long olketa “barava important savveman winim evri narawan.” Nomata olsem, Russell hem talem tu hao planti long olketa teaching bilong Aristotle hem “rong evribit.” Hem raet olsem: “Long taem bilong iumi, klosap evri samting long science, wei for ting raonem samting, or difren kaen tingting wea kamap hem kamaot from wei wea olketa disaepol bilong Aristotle againstim each other.”—History of Western Philosophy.
“Giaman for Kolem Olsem ‘Savve’ ”
Luk olsem olketa Christian bifor meetim planti disaepol bilong olketa savveman bilong Greek, olsem Socrates, Plato, and Aristotle. Pipol wea garem bigfala education long datfala taem tingim olketa seleva olsem olketa moa hae winim planti Christian. Pipol no ting long planti disaepol bilong Jesus olsem “wise long saed bilong world.” (1 Corinthians 1:26) Hem tru, olketa wea skulim savve bilong datfala taem tingse samting wea olketa Christian bilivim hem “krangge samting” or hem “no mek-sense.”—1 Corinthians 1:23; Phillips.
Sapos iu stap midolwan olketa first Christian hia, waswe, bae iu letem swit toktok bilong olketa savveman bilong datfala taem for pullim iu or bae iu sapraes tumas long wisdom bilong olketa? (Colossians 2:4) Olsem aposol Paul talem, no eni reason stap for datwan. Hem remindim olketa Christian hao Jehovah ting long “savve bilong olketa wise man” and “savve bilong olketa savveman” bilong datfala taem olsem krangge samting. (1 Corinthians 1:19) Hem ask olsem: “Wanem nao eni savveman, man for raet and man for againstim bilong disfala world bae showimaot for evri wisdom bilong olketa?” (1 Corinthians 1:20, Phillips) Nomata olketa garem kleva tingting, olketa savveman, olketa man for raet, and olketa man for againstim samting long taem bilong Paul nating givim eni ansa for olketa problem bilong man.
So olketa Christian lane for stap klia from samting wea aposol Paul sei hem “olketa toktok wea againstim narawan wea pipol giaman for kolem olsem ‘savve.’ ” (1 Timothy 6:20) Reason why Paul kolem diskaen savve olsem ‘giaman’ hem bikos hem no garem wanfala barava important samting—wanfala source or reference from God for testim idea bilong olketa long hem. (Job 28:12; Proverbs 1:7) From olketa short long datwan, and long semtaem datfala main man for giamanim pipol, Satan, mekem olketa blind, olketa wea hol strong long savve olsem bae nating hope for faendem truth.—1 Corinthians 2:6-8, 14; 3:18-20; 2 Corinthians 4:4; 11:14; Revelation 12:9.
Bible—Wanfala Gaed wea Kam From God
Olketa first Christian nating daotem hao God showimaot will, purpose, and olketa principle bilong hem insaed Bible. (2 Timothy 3:16, 17) Diswan protectim olketa from “olketa idea and giaman trik wea followim kastom bilong man.” (Colossians 2:8) Iumi garem semkaen problem distaem. Long wei wea difren from olketa idea bilong man wea olabaot and mekem man konfius, Word bilong God givim iumi wanfala strong faondeson wea biliv bilong iumi depend long hem. (John 17:17; 1 Thessalonians 2:13; 2 Peter 1:21) Sapos diswan no stap hem bae hard tumas for iumi trae and buildim wanfala strong samting antap long olketa idea and savve bilong man wea olsem sandbis.—Matthew 7:24-27.
‘Bat weit firstaem,’ samwan maet sei. ‘Waswe, hem no tru hao olketa tru samting abaotem science showimaot Bible hem rong and there nao hem no fitim for man depend long hem winim olketa idea bilong olketa man wea change evritaem?’ Olsem example, Bertrand Russell hem sei hao “Copernicus, Kepler, and Galileo faet againstim Aristotle and Bible tu for strongim disfala tingting wea sei earth hem no midol bilong universe.” (Italic raeting hem bilong mifala.) And, olsem example, waswe, hem no tru hao distaem pipol wea biliv long creation sei Bible teachim hao God creatim earth insaed sixfala 24-hour day, nomata evri samting showimaot hao earth seleva hem stap for staka billion year finis?
For tok stret, Bible nating sei earth hem midol bilong universe. Datwan hem teaching bilong olketa leader bilong church wea olketa seleva nating followim Word bilong God. Story bilong Genesis abaotem creation showimaot hao earth hem stap planti billion year finis bat hem nating sei each day wea God creatim hem 24 hour. (Genesis 1:1, 5, 8, 13, 19, 23, 31; 2:3, 4) Honest wei for lukluk gud long Bible showimaot hao nomata Bible hem no wanfala science buk, hem no samting wea “no mek-sense.” Tru nao, hem agree witim science.a
‘Paoa Bilong Wei for Ting Raonem Samting’
Nomata planti long olketa disaepol bilong Jesus olketa simpol man and woman nomoa, maet olketa garem lelebet education nomoa, olketa garem spesol samting wea God givim long olketa. Nomata wanem kaen living nao olketa kam from, evriwan garem paoa for tingting and ting raonem samting. Aposol Paul encouragem olketa Christian fren bilong hem for mekius long ‘paoa for ting raonem’ for “pruvim long [olketa seleva], gudfala and stretfala and perfect will bilong God.”—Romans 12:1, 2.
Witim ‘paoa for ting raonem’ wea God givim, olketa first Christian lukim klia hao eni idea or teaching wea no agree witim Word bilong God hem iusles. Samfala taem olketa wise man long taem bilong olketa “daonem truth” and nating laek for luksavve long pruv hao wanfala God hem stap. Aposol Paul hem raet olsem: “Nomata olketa tingse olketa wise, olketa kamap krangge.” Bikos olketa rejectim truth abaotem God and purpose bilong hem, “olketa kamap krangge long tingting bilong olketa and heart bilong olketa kamap dark.”—Romans 1:18-22; Jeremiah 8:8, 9.
Pipol wea tingse olketa wise planti taem olketa kamap witim olketa ansa olsem “God no stap” or “Iumi no fit for trustim Bible” or “Distaem hem no ‘olketa last day.’” Olketa idea olsem hem krangge long eye bilong God olsem wei for sei “2=1.” (1 Corinthians 3:19) Nomata wanem paoa nao pipol tingse olketa garem, iu no need for acceptim samting wea olketa talem wea againstim God, no followim Word bilong hem, and againstim gudfala tingting. Gogo, wisefala wei nao hem for evritaem “letem God hem kamap tru, and evri man kamap laea.”—Romans 3:4.
[Footnote]
a For samfala information moa, lukim olketa buk olsem The Bible—God’s Word or Man’s? and Is There a Creator Who Cares About You?, wea Watchtower Bible and Tract Society of New York, Inc. nao pablisim.
[Piksa long page 31]
Long wei wea difren from tingting bilong olketa man, Bible hem provaedem wanfala strong faondeson for biliv
[Credit Line]
Left saed, Epicurus: Photograph taken by courtesy of the British Museum; midol antap, Plato: National Archaeological Museum, Athens, Greece; raet saed, Socrates: Roma, Musei Capitolini