Hao Iumi Savve Mekem Grow Gud Fasin
OLKETA dictionary explainim “gud fasin” olsem “haefala fasin; gudfala wei.” Hem “stretfala akson and tingting; fasin wea gud.” Savveman Marvin R. Vincent sei barava mining bilong Greek word wea olketa transleitim “gud fasin” hem “eni samting wea garem hae standard.” Dastawe iumi no sapraes taem pipol kolem olketa fasin olsem gud tingting, strong, kontrolem seleva, no teksaed, fasin for kea, go ahed strong, honest, hambol, and loyal, olketa gud fasin. Olketa minim gud fasin olsem “for change followim wanfala standard bilong stret samting.”
Iumi mas trae kasem standard, gud fasin, and stret wei bilong hu? Newsweek magasin hem sei: “Olketa savveman bilong fasin sei olketa niu tingting wea kamap from bifor mekem tingting kamap hao wei for savve wanem hem stret and rong hem saed bilong man wanwan, feeling or kastom bilong hem.” Bat waswe, laek bilong man hem balance wei for disaedem rong and stret samting? Nomoa. For iumi mekem grow gud fasin, iumi needim wanfala standard bilong gud and nogud samting wea man fit for trustim—wanfala standard wea savve judgem wanfala akson, tingting, or fasin olsem stret or rong.
Only Wan Tru Standard Saed Long Fasin
Wanfala tru standard nomoa stap saed long fasin—Wan wea creatim olketa man, Jehovah God. Stretawe bihaen hem wakem first man, Adam, Jehovah God givim disfala komand long Adam: “From evri tree bilong garden iu savve kaikai. Bat long datfala tree bilong savve long gud and nogud samting iu mas no kaikai from hem, from long day wea iu kaikai from hem iu mas dae.” (Genesis 2:16, 17) Jehovah God givim spesol nem long tree hia for showimaot hem nomoa garem raet for disaedem wanem nao gud and nogud for olketa samting wea hem wakem. So standard bilong God long gud and nogud samting hem kamap wei for judgem samting wea man duim, tingim, and fasin bilong hem. Sapos iumi no garem olketa standard hia bae iumi no fit for luksavve long raet and rong samting.
Datfala komand abaotem tree bilong savve bilong gud and nogud samting hem putim disison front long Adam and Eve—for obey or for no obey. For tufala, gud fasin minim wei for obeyim datfala komand. Gogo, Jehovah showimaot wanem nao mekem hem hapi and no hapi, and hem muvim olketa for recordim for iumi insaed Bible. So for mekem grow gud fasin hem minim for change followim raeteous standard bilong Jehovah wea showaot insaed Bible.
Lanem Gud Olketa Standard Bilong God
From Jehovah God markem finis standard bilong gud and nogud samting and showimaot insaed Bible, fitim iumi for barava lanem olketa? Aposol Paul raet olsem: “Evri Scripture hem kam from God and hem gud for teach, for givim kaonsel, for stretem evri samting, for givim discipline long raeteous fasin, mekem man bilong God hem fit evribit, barava redy for duim evri gudfala waka.”—2 Timothy 3:16, 17.
Olsem example, tingim rong tingting wea Kunihito, wea iumi storyim finis, feisim taem hem showim fasin wea long kastom bilong hem hem fasin for no ova tumas. Wei for lukluk gud moa long standard bilong Bible helpem hem for kamap moa balance. Bible barava encouragem fasin for no tinghae tumas long seleva, and hem givim kaonsel againstim wei for praod and ova tumas. (Proverbs 11:2; Micah 6:8) Nomata olsem, aposol Paul sei man wea fit for kasem “waka bilong overseer” mas “reach aot” for datfala privilege. (1 Timothy 3:1) Man mas no tokplas or bighed taem hem “reach aot” olsem, bat tu, hem mas no daonem hemseleva.
Wanem nao Bible talem abaotem gud fasin saed long bisnis? For raverave or for shortkat long samfala samting for daonem kost wea gavman putim or tax markem, hem big samting long olketa bisnis distaem. Bat nomata wanem nara pipol duim, Bible standard markem iumi for “duim evri samting long honest wei.” (Hebrews 13:18) So iumi mekem grow gud fasin thru long wei for honest witim olketa boss, wakman, pipol wea pei from iumi, and gavman. (Deuteronomy 25:13-16; Romans 13:1; Titus 2:9, 10) Honest fasin mekem grow trust and wanfala gud nem. And planti taem wei for raetem agreement bae stopem eni rong tingting and feeling wea savve kamap from “samting wea iumi no expectim.”—Ecclesiastes 9:11; James 4:13, 14.
Kaleko and lukluk tu hem nara area wea iumi need for mekem grow gud fasin. Kastom bilong ples savve affectim kaleko, and maet man kasem bigfala hevi for werem olketa niu stael. Bat waswe, fitim iumi for followim evri stael wea kamap? Bible kaonselem iumi for “finis for followim disfala system.” (Romans 12:2) Winim wei for mekem samfala rul, God muvim aposol Paul for raet: “Mi wantem olketa woman for garem gudfala wei for werem kaleko, witim fasin wea showimaot respect and stretfala tingting, no witim wei for staelem hair and gold or pearl and samting wea kostim tumas selen, bat long wei wea fitim olketa woman wea sei olketa honorim God.” (1 Timothy 2:9, 10) Disfala standard fitim man and woman evriwan. Bat olketa savve werem naesfala difren stael fitim kastom or laek bilong each wan.
Bible showimaot tu olketa dirty fasin wea God talem klia hem heitim. Long 1 Corinthians 6:9, 10, iumi readim disfala warning: “Wanem! Waswe, iufala no savve hao pipol wea no raeteous bae no kasem kingdom bilong God? No giamanim iufala seleva. Olketa wea duim fornication, or worshipim idol, or duim adultery, or duim homosexual fasin, or man wea leidaon witim man, or man for steal, or man wea greedy, or man wea savve drunk, or man wea tok againstim narafala man, or man wea savve laea for pullim selen, bae no kasem kingdom bilong God.” Disfala scripture helpem Maria, wea iumi storyim finis, for lukim hao, for fitim standard bilong klin fasin bilong Creator, wei wea hem frenim Juan hem rong and hem mas finisim sapos hem laek mekem God hapi. Hem klia, for mekem grow gud fasin, iumi need for savve gud long olketa standard bilong Jehovah.
Lane Witim Heart
Gud fasin hem no minim for stap klia from nogud samting nomoa. Gud fasin garem paoa. Man wea followim gud fasin hem gud. Wanfala professor hem sei: “Man need for lanem gud fasin witim heart tu, no hed nomoa.” For mekem grow gud fasin hem minim moa samting winim wei for savve gud long Word bilong God. Iumi need for ting raonem toktok bilong hem mekem heart bilong iumi fulap witim thankiu long Jehovah, and diswan bae muvim iumi for followim olketa Bible principle long living.
Man wea raetem psalm hem sei: “Mi barava lovem law bilong iu! Long full day mi ting long hem.” (Psalm 119:97) And King David hem raet: “Mi ting bak long olketa day bilong bifor; mi ting raonem evri waka bilong iu [God]; mi willing for tingting evritaem abaotem olketa waka bilong hand bilong iu.” (Psalm 143:5) Iumi tu shud mekem wei for ting raonem witim prea important part bilong wei wea iumi studyim Bible and olketa Bible pablikeson.
Hem tru, for markem taem for study wea join witim wei for ting raonem samting hem wanfala challenge. Bat wei for aftarem gud fasin hem minim iumi mas baem taem. (Ephesians 5:15, 16) Aaron, wea 24 year, baem taem evriday taem hem wekap 30 minute early winim bifor. Hem sei: “Firstaem, mi readim Bible for full haf hour. Distaem nomoa mi luksavve hem important for ting raonem samting. So distaem mi iusim haf long datfala taem for ting raonem wanem mi just readim. Diswan barava helpem mi.” Iu savve ting raonem samting long olketa narataem tu. David sing olsem long Jehovah: “Long taem bilong naet gard mi ting raonem iu.” (Psalm 63:6) And Bible hem sei: “Isaac wakabaot go aotsaed mekem hem savve ting raonem long field klosap long end long day.”—Genesis 24:63.
For ting raonem samting hem barava important long wei for mekem grow gud fasin, from hem helpem iumi for garem feeling and tingting bilong Jehovah. Olsem example, Maria savve God tambuim fornication. Bat for ‘barava heitim nogud samting and hol strong long gud samting,’ hem need for ting raonem olketa important Bible text. (Romans 12:9) Hem kasem help for luksavve long need for change bihaen hem readim Colossians 3:5, wea encouragem iumi for ‘killim dae olketa part bilong body bilong iumi long saed bilong fornication, fasin wea no klin, wei for wantem sex, wei for wantem nogud samting, and fasin for kavet.’ Maria need for askem hemseleva: ‘Wanem kaen wei for wantem sex nao mi need for killim dae? Wanem nao mi shud stap klia from hem wea savve mekem dirty feeling kamap? Waswe, mi need for change long wei wea mi deal witim olketa bilong opposite sex?’
Insaed wei for ting raonem samting hem wei for tingim wanem bae kamaot from wanfala akson. Paul encouragem olketa Christian for stap klia from fornication and for showimaot fasin for kontrolem seleva mekem “no eniwan spoelem and tekem awe freedom bilong brata bilong hem.” (1 Thessalonians 4:3-7) Olketa gud kwestin for ting raonem hem: ‘Sapos mi duim diswan, hao nao bae hem spoelem mi, famili bilong mi, or narawan? Hao nao bae diswan affectim mi long spiritual wei, saed long feeling, and physical wei? Wanem nao kasem olketa narawan wea brekem law bilong God bifor?’ Kaen kwestin for ting raonem olsem mekem heart bilong Maria moa strong, and hem savve duim olsem for iumi tu.
Lane From Olketa Example
Waswe, man savve lanem gud fasin long classroom? For planti thousand year, diswan hem hard kwestin for staka savveman. Greek savveman Plato saportim idea hia. Bat Aristotle sei man kasem gud fasin thru long experience. Wanfala niusman sei olsem abaotem disfala raoa: “Main point nao, iu hard for lanem gud fasin seleva. Iu hard for lanem from textbuk tu. Gud fasin kam from wei for stap insaed community . . . wea olketa encouragem and rewardim gud fasin.” Bat wea nao iumi savve faendem pipol wea barava followim gud fasin? Nomata samfala ples garem samfala example bilong gud fasin, maet long olketa kastom story, Bible garem staka tru example.
Nambawan example bilong gud fasin hem Jehovah. Hem evritaem duim samting long klin wei, wea raeteous and gud. Iumi savve mekem grow klin fasin thru long wei for “followim wei bilong God.” (Ephesians 5:1) And Son bilong God, Jesus Christ, ‘leavim wanfala example for iumi for followim gud olketa step bilong hem.’ (1 Peter 2:21) And tu, Bible storyim staka faithful man olsem Abraham, Sarah, Joseph, Ruth, Job, and Daniel and thrifala Hebrew fren bilong hem. Witim diswan tu hem gud example bilong olketa servant bilong Jehovah long distaem.
Iumi Savve Win
Waswe, iumi really savve win for duim samting wea gud long eye bilong God? From iumi born witim wei for no perfect, samfala faet kamap insaed long iumi midolwan mind and body—midolwan wei for want for duim gud samting and for followim wei bilong sin. (Romans 5:12; 7:13-23) Bat iu savve winim disfala faet witim help bilong God. (Romans 7:24, 25) Jehovah provaedem Word bilong hem and olketa Bible pablikeson. Thru long wei for studyim Bible and ting raonem witim prea, iumi savve kamap klin long heart. From wanfala klin heart olsem nao bae gudfala tingting, toktok, and akson kamaot from hem. (Luke 6:45) From example bilong Jehovah God and Jesus Christ, iumi savve buildim fasin wea followim God. And iumi savve lanem staka samting from olketa wea faithful for servem God distaem.
Aposol Paul encouragem olketa wea readim leta bilong hem for “go ahed for tingim” evri gud samting and evri samting wea fit for kasem praise. Diswan bae sure for kasem blessing bilong God. (Philippians 4:8, 9) Witim help bilong Jehovah, iumi savve win for mekem grow gud fasin.
[Piksa long page 6]
Mekem wei for ting raonem samting hem part long Bible study bilong iu
[Piksa long page 7]
Buildim fasin wea followim God thru long wei for followim Christ Jesus